Post on 26-Jan-2021
transcript
ASTO LASTER BERRIAEhizlariak eta ekologistak
(Südür gorriak eta üzkü berdeak)
Txomin Peillen
ERAKUSTE/PRÉSENTATION
Zer ziren asto lasterrak / (Qu’étaient les asto laster?)
Lehenago beste txostakarik ez zelarik gazteek alargüner eta beste senar emazte zonbaiter zin tzarro tsak egiten zei tzen: sonia phaka artino, gai oroz zin tzarri, ber tz, hüstü, türüt eta oihuz jenteak ira tzarririk ezarten. Prefosta ülünpean tiro baten ez bil tzeko e txetarik hürrünxka egoiten ziren. Gero jenteak ez baziren zedi tzen egünaz, astolasterra egiten.
Hau egiazko an tzerkia zen, erran nahi beita pastoralaren gisa egünaz emanik –eta zonbait aldiz pastoral baten erditan– berset, dan tza eta khantore-kin. Ordian, ez zen aski hero ts egitea, senaremazte horien bizio bat edo ko-media batez ezkiba tzen zen: batean emazteak senharra joiten, bestean senarra edale handi, bestean neskatila bat gizon oroekin haur egiten züana.
Pen tsa zer pena zen holako baten jesaitea eta zonbait «khantoreak eginik» kartieletik joaiten ziren. Zonbait aldiz ogenik gabeak ere hunkirik ziren. Ger-la ondoan 1950. urteetan zin tzarro ts egitea ü tzi bazen, astolasterrak lehenago-tik, justiziak eta hede xuriek debetatzen zütielako galdü ziren. Pastoral zaha-rretan ezpazen Euskal Herriko egunorozko bizi tzea aipa tzen, astolasterretan bai eta fran tsesez ere ida tzirik edireiten ez diren lehenagoko berriak heetan jakiten ahal dütügü.
Zer diren oraiko asto lasterrak
Ezkünüke nahi moda zaharreko historia laidogarri i tsusi batekin ihor ere minberatü eta hortako Joanes Casenave Harigilek abiatü bidetik asto laster moda berrikoa eman nahi günüke. Jones Casenavek badü Fran tziako Iraül tza izeneko bat ezkiribatürik, hor konta tzen deikü, erri eginaraziz fran tses errebo-luzione horrez Eüskal Herrian agitü afera errigei zonbait. Maleruski eztü
346 EUSKERA – LIII, 2008, 2
emanarazi ahal izan 1999.an berrehüngerren urtebürü hartan politika estakürü zonbaiten gatik jokülariak ez pei tziren libre izan emaiteko.
Arauz, asto laster hunek eztü süberte gaixto bardina ezagütüko edo bes-telan, nahiz fran tzimantek gaiza gogorragoak eta i tsusiagoak idazten, dutien ezkünüke eüskaldünek lege zonbaitez, politikero zonbaitez erri egiteko züze-nik. Eztügü behin ere ager tzen diren jente horien e txeko bizi tza aipatüko. Ihizlari bürü beroen arteko aharrak eta ekologista üzkü berdeekin dütien par-tidez erri egin dezagün ihor ere gai tzitü gabe.
* * *
En bref
Nous rappelons que jusqu’aux années 50 des charivaris nocturnes les zintzarro ts étaient donnés à proximité des maisons par des jeunes qui voulaient se faire payer un bal par des veufs, des remariés ou des concubins pour les empêcher de bien dormir. Si les personnes ne cédaient pas, de jour, on donnait une repré-sentation théatrale de farse, l’astolaster, qui cette fois allait plus loin et dénoncait un travers du couple victime repéré par les jeunes. le texte en vers et en chansons joué comme une pastorale avait des thèmes variés le mari ivrogne, la femme qui bat son mari, la fille qui couche avec tous les hommes et récupére une ribambe-lle d’enfan ts etc. Ces textes étaient parfois révélateurs de la vie en Soule au XVIII ème, XIXème et XXe siècle. Une douzaine ont été récupérés.
Nous n’avons pas voulu reprendre ces procédés qui parfois étaient diffa-matoires et grossiers, nous n’avons retenu que le principe de cette farse et sa scénographie, guidé en celà par le précédent du Père Joanes Casenave Hari-gile, qui innova en écrivant une farse sur la Révolution Française qui hélas ne fut pas représenté en 1999 en partie pour des raisons politiques. Notre thème est moins ambitieux, plus général c’est celui des confli ts entre les écologistes et les chasseurs ainsi que le comportement de leurs élus. Aucune allusion à la vie privée de ces personnes n’apparaîtra dans ce texte. Espérons que cet asto laster trouvera grâce auprès de quelques acteurs souletins et que bien d’autres Basques en écriront.
* * *
Asto laster hunen emaiteko
Taulata:
1. Teatreala jelkitean, eskuineko oihal borta bluiaren leküan oihal berde bat ezar. Üzküberdeak hortik sar.
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 347
2. Erditan borta xuria, bena apez eta aingürien partez hortik jelk aboka-tüak eta debrü xarrak.
3. Exkerreti jelkitean betiko borta gorria. Üzkü gorriak hortik sar.
Arropak:
Ekologista Üzküberdeak ahalaz bonet berdez eta arropa xurieki.
Ihizlari Südürgorriak ahalaz bonet gorriz eta ihizeko arropekin.
Nor, nun.
Lehen jelkaldian (Satanak, Allande Ligi, Antton Kabaña)
Bigerren jelkaldian (Ezkertiro, Antton Kabaña, Musde Maule, Allande Ligi)
Hirurgerren jelkaldian (Tarrapata Hü ts, Esküintiro)
Laurgerren jelkaldian (Esküintiro, Domingo, Satanak)
Bosgerren jelkaldian (Kartuxa, Tarrapata Hü ts, Antton Kabaña)
Seigerren jelkaldian (Ezkertiro, Esküintiro, Tarrapat Hü ts, Antton, Allande)
Zazpigerren jelkaldian (Mamera, Voynet, Lalonda, Senjosé)
Zor tzigerren jelkaldian (Brigitte, Allande Ligi, Ezkertiro)
Bedera tzügerren jelkaldian (Muñuña, Pi tzi tzi, Antton, kosinersa ihizlariak oro)
Hamargerren jelkaldian (Jüjü Stissia, Laberde, Latiro).
Jokülariak (zazpi ürrüxa eta hameka ko txo)
Südürgorriak (ihizlariak) Üzküberdeak Besteak
Esküintiro? Mamera? Kozinersa?Domingo? Voynet? Jüjü Stissia?Kartuxa? Lalonda? Laberde?Tarrapata Hü ts? Brigitte? Latiro?Ezkertiro?Allande Ligi? Satanak: Bujideferre eta JakirakoSenjosé?
348 EUSKERA – LIII, 2008, 2Le
hen
pere
diki
a / P
rolo
gue
Egün
hon
dei
ziel
a B
onjo
ur à
vou
sX
iber
oko
arne
gate
nak;
So
ulet
ins
enra
gés;
ziek
ben
o ar
nega
tago
en
vous
ête
s ve
nus
voir
ikus
tera
jin
zide
nak.
de
plu
s en
ragé
s qu
e vo
us.
Ihau
tiriz
jin
zaiz
kü
Pour
Car
nava
l nou
s so
nt a
rriv
és
debr
üak
hartü
sal
doak
de
s tro
upes
pos
sédé
es d
u dé
mon
er
aku t
siko
dei
tzie
gü
nous
vou
s le
s m
ontre
rons
: ih
izla
ri et
a ek
olog
oak.
ce
son
t les
cha
sseu
rs e
t les
éco
los.
Gib
elek
o ka
bana
tik
De
la c
aban
e de
der
rière
ja
i tsik
o za
izkü
ürz
okar
iak,
de
scen
dron
t les
cha
sseu
rs d
e pa
lom
bes
bai e
ta h
orko
kar
bepe
tik
et d
u fo
nd d
e ce
tte c
aver
ne v
iend
ront
ba
surd
ekar
i ehe
lega
tiak.
le
s ch
asse
urs
de s
angl
iers
ach
arné
s.
Hee
n be
gist
a tze
ra ji
nik
Pour
les
surv
eille
r vi
endr
ont
Ber
de b
iho t
z go
rria
k le
s ve
r ts a
u cœ
ur r
ouge
ig
orrik
o dü
tütie
qu
e le
s ch
asse
urs
enve
rron
t bi
sita
tzer
a el
horr
iak.
se
pro
men
er d
ans
les
épin
es.
Hor
ra b
ero,
her
roka
n V
oici
en
ligne
tout
bou
illan
t ür
zoka
ri O
kerti
ro,
le p
alom
bier
Tir
De
Trav
ers
bai e
ta b
asur
deka
ria
et le
cha
sseu
r de
san
glie
r A
mbr
osi E
zker
tiro.
A
mbr
oise
Tir
à G
auch
e.
Mau
leko
Kar
tuxa
k C
arto
uche
de
Mau
léon
ba
düke
ber
e eg
iteko
a au
ra s
on r
ôle
dan
l’aff
aire
ka
rtuxa
hon
ik s
al tz
en o
te
s’il
vend
de
bonn
es c
arto
uche
s de
iene
z la
ster
jaki
teko
a.
Nou
s le
sau
rons
rap
idem
ent.
Beg
les
hirit
ik M
amer
a D
e la
vill
e de
Bèg
les
Mam
ère
Ber
deen
pre
side
nt b
ehar
ra
néce
ssai
re p
rési
dent
des
Ver
ts
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 349ez
ta lo
tsa
izan
en
n’au
ra p
as p
eur
pizt
ürik
ere
aha
rra.
m
ême
en a
llum
ant l
a ba
garr
e.
Paris
erik
err
anen
dei
kü
De
Paris
nou
s di
ra
üzkü
ber
deko
and
reak
la
dam
e au
cul
ver
t zo
in b
ehar
dei
zkün
sal
batü
ce
qu’
il fa
udra
sau
ver
Gor
riak
ala
berd
eak.
le
s R
ouge
s ou
les
Ver
ts.
Labr
it La
lond
ek b
ere
txan
paz
Le L
abrit
Lal
onde
de
ses
aboi
emen
ts
ihiz
ia o
hiltü
ko
éloi
gner
a le
gib
ier
eta
asto
bat
en g
aine
tik
et m
onté
sur
un
âne
erri
kark
azaz
arik
o.
se m
ettra
à r
igol
er.
Ihiz
erik
ezt
a ze
rra t
zen
Une
cha
sse
ne s
e fe
rme
pas
nun
ezte
n A
kaba
illos
a sa
ns le
rep
as d
’Aka
baill
osa
Xilo
mai
teko
ost
atüa
n A
l’au
berg
e C
hilo
mai
te
date
apa
idü
kürio
sa.
un r
epas
cur
ieux
se
donn
era.
Ikus
iko
dütü
tzie
V
ous
verr
ez le
gib
ier
ihiz
e ta
kab
alea
k et
les
anim
aux
dom
estiq
ues
Bak
o txa
min
tzat
üko
da
sans
oub
lier
les
Ver
ts
aha t
ze g
abe
berd
eak.
s’
expr
imer
dan
s le
urs
pato
is.
Ora
i en t
zün
e tza
tzie
M
aint
enan
t éco
uter
ih
akin
aren
tiro
ak
les
tirs
de l’
ironi
e ez
peitü
tü e
hoko
ez
car
ils n
e tu
eron
t ni
ihiz
lari,
ez
ekol
oak.
C
hass
eurs
, ni é
colo
s.
(Bi s
atan
ak j
alki
eta
dan
tza)
(Buj
idef
erre
) Bu
jidef
erre
Eüsk
al H
erri
zoko
hor
tan
Dan
s ce
coi
n de
Pay
s B
asqu
e je
ntea
k be
ti ix
ilik
Les
habi
tan t
s so
nt s
ilenc
ieux
350 EUSKERA – LIII, 2008, 2Ja
kira
ko b
azte
rrak
oro
Ja
kira
ko n
ous
devo
ns p
arto
ut
jarr
iko
tiagü
nah
asiri
k.
les
met
tre d
ans
la p
agai
lle.
Kaz
etek
ezt
ie o
raik
oz
Les
jour
naux
en
ce m
omen
t de
use
kont
a tze
korik
n’
ont r
ien
à ra
cont
er
gü g
irela
med
io
grâc
e à
nous
ils
auro
nt
izan
en d
ie e
rrai
teko
rik.
de q
uoi é
pilo
guer
.
(Jak
irak
o)
Jaki
rako
Bul
jifer
arr
azut
an h
iz
Bul
jifer
tu a
s ra
ison
ka
rtiel
hau
ixile
gi d
ük
ce c
oin
es tr
op s
ilenc
ieux
he
rri h
unen
nah
aste
ko
pour
met
tre le
dés
ordr
e en
ce
pays
ed
irene
n di
at d
es tr
ous
du c
...
nous
trou
vero
ns b
ien
des
tru d
u c.
..
Ihiz
lari
arne
gata
k Le
s ch
asse
urs
enra
gés
ekol
ogis
ta g
ogor
reki
n av
ec le
s éc
olog
iste
s en
durc
is
hona
t eka
rrik
o tia
gü
nous
allo
ns le
ur im
porte
r ah
arra
gei e
lkar
reki
n.
pour
qu’
ils s
e di
sput
ent e
nsem
ble.
I. Le
hen
jelk
aldi
a: ü
rzok
aria
k / I
. Pre
miè
re s
cène
: le
s ch
asse
urs
de p
alom
bes
(Jal
ki A
lland
e et
a A
nton
Kab
aña)
A
rnau
d Li
cq e
t A
ntoi
ne K
abañ
a so
rten
t (A
ntto
n ar
ma
bizk
arre
an)
Ant
oine
l’ar
me
à l’é
paul
e
(Alla
nde
Ligi
min
tza)
A
rnau
d Li
cq p
arle
Agu
r et
a no
rat h
oa,
Salu
t et o
ù va
s-tu
, A
ntto
n ih
izla
ri ha
ndia
, A
ntoi
ne le
gra
nd c
hass
eur,
hain
goi
ztia
r ar
mat
ia,
si m
atin
al e
t arm
é,
ala
ohea
k ha
i urth
iki?
ou
bie
n le
lit t
’as
jeté
bas
?
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 351(A
ntto
n)
Ant
oine
Egün
oroz
bez
ala
Com
me
tous
les
jour
s ba
noa
ni ih
izer
a je
vai
s à
la c
hass
e ho
rtako
bei
tüt a
rma
hau
c’es
t pou
r ce
la q
ue j’
ai
aspa
ldia
n er
osia
. de
puis
long
tem
ps a
chet
é ce
tte a
rme.
(Alla
nde)
A
rnau
d
Bad
akik
a e t
zi d
ela
Sais
-tu q
ue c
’est
apr
ès d
emai
n ih
izea
ren
zaba
l tzea
l’o
uver
ture
de
la c
hass
e le
hena
go e
ztel
a lib
re
qu’a
vant
ce
jour
il n
’est
pas
libr
e ih
izen
ari t
zea.
de
pra
tique
r la
cha
sse.
(Ant
ton
min
tza
erri
z)
Ant
oine
par
le e
n ri
ant
Egün
dia
t jak
iten
Auj
ourd
’hui
j’ap
pren
ds
Ihiz
ea z
abal
tzen
del
a.
que
la c
hass
e s’
ouvr
e.
Enia
sek
ülan
en t
zün
Je n
’ava
is ja
mai
s co
mpr
is
ihiz
ea z
erra
tzen
zel
a.
que
la c
hass
e se
fer
mai
t.
(Alla
nde)
A
rnau
d
Zerta
ra h
oa h
ain
goiz
ik
Pour
quoi
vas
-tu s
i mat
inal
ar
razu
ak e
zin
berh
ez?
je n
e pe
ux d
émêl
er te
s ra
ison
s?
Ora
no e
ztük
urz
orik
age
ri O
n ne
voi
t pas
enc
ore
de p
alom
bes
orka
tz b
asur
derik
ere
ez.
ni
che
vreu
il ni
san
glie
r.
(Ant
ton
min
tza)
A
ntoi
ne p
arle
Erre
kont
rü g
aist
o ba
t Si
une
mau
vais
e re
ncon
tre
egin
ban
eza
ere
je f
aisa
is a
ussi
ar
ma
hau
har tz
en d
iat
je te
pre
nds
cette
arm
e bi
dean
zer
hel
ere
. qu
oiqu
’il m
’arr
ive
en c
hem
in.
352 EUSKERA – LIII, 2008, 2(A
lland
e)
Arn
aud
Igar
an u
rthea
n ez
tiagü
L’
an p
assé
nou
s n’
avon
s pa
s ha
nbat
ürz
o ik
husi
, vu
bea
ucou
p de
pal
ombe
s be
ste
nonb
aitik
igai
ten
car
elle
s on
t dû
appr
endr
e be
itie
haie
k ik
hasi
. à
pass
er p
ar a
illeu
rs.
(Ant
ton)
A
rnau
d
Brig
itte
Bar
dot ü
rzon
dol
üz
Brig
itte
Bar
dot p
laig
nant
les
palo
mbe
s m
ezü t
zen
ibilt
en z
iek
va le
s in
form
ant
Xib
eroa
n ga
inti
igar
an
qu’à
trav
ers
la S
oule
ka
sü e
maz
ie z
iek.
ils
évi
tent
de
pass
er.
(Alla
nde)
A
rnau
d
Nik
bad
akia
t hor
taz
zerb
ait
Je s
ais
certa
ine
chos
e à
ce s
ujet
te
leco
men
gatik
del
a qu
e c’
est l
a fa
ute
des
télé
com
s ür
zoek
ere
ero
si d
ie
car
mêm
e le
s pa
lom
bes
ont a
chet
é te
lefo
na p
orta
blea
. Le
télé
phon
e in
supp
orta
ble.
Tele
fono
mob
il ho
rrek
in
Ave
c ce
télé
phon
e m
obile
gi
tie a
isa
khod
i tzen
le
s pa
lom
bes
nous
em
bobi
nent
el
khar
ri be
rri e
man
ez
elle
s éc
hang
ent d
es in
form
atio
ns
Eüsk
al H
errit
ik b
azte
r tzen
. po
ur é
vite
r le
Pay
s ba
sque
.
Sonü
. Ihi
zlar
i bat
eta
nes
ka b
at s
ar e
ta k
anta
Urz
o lü
ma
gris
gaix
oa
Urz
o lü
ma
gris
gax
ua
Palo
mbe
au
gris
plu
mag
e ja
kinz
ak h
ire b
idea
ap
pren
ds to
n ch
emin
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 353Zi
loka
hor
iek
ü tzi
rik e
ta b
araz
ak h
eben
joai
tea
lais
se c
es r
avin
s et
res
te ic
i M
endi
par
ete
polli
t hun
tan
badü
k hi
re tz
at le
khia
. su
r ce
tte jo
lie p
aroi
de
mon
tagn
e tu
as
ta p
lace
.
Nah
i nüz
ü jo
an e
rditi
k Je
veu
x al
ler
entre
les
deux
ez
tüke
t hor
nik
lanj
errik
. je
ne
risqu
erai
rie
n.
Nah
i bad
üzü
zük
igor
ri e t
xera
t zur
e be
rriri
k Si
vou
s vo
ulez
env
oyer
che
z vo
us v
os n
ouve
lles
aidi
an p
haus
atü
gogo
dit
last
er D
onaz
ahar
retik
. je
pen
se m
e po
ser
en l’
air
à Sa
int J
ean
le V
ieux
.
Eztü
k ik
uste
n ür
zoa
Ne
vois
-tu p
as p
alom
be
Oxk
ax h
andi
ko le
phoa
. le
col
du
gran
d O
squi
ch.
Han
ko s
aret
an d
ük ü
tzik
o ha
rtürik
hire
bur
ia
Tu te
lais
sera
s pr
endr
e là
-bas
dan
s le
s fil
e ts
Nah
i bad
ük h
ortik
ezk
api j
ozak
ber
hala
zel
ia.
si tu
veu
x t’e
n sa
uver
fon
ce v
ers
le c
iel.
Han
i tx e
sker
zur
i jau
na
Mer
ci b
eauc
oup
Mon
sieu
r, ha
r tzen
dit
zure
err
ana
j’acc
epte
ce
que
vous
dite
s O
xkax
eko
mak
il xu
riak
Dup
rat n
ausi
aren
lana
je
lais
sera
i de
côté
les
appe
aux
blan
cs d
u pa
tron
Dup
rat
U tz
iko
dütü
t ero
r tzer
a et
a jo
anen
niz
ai tz
ina.
et
je c
ontin
uera
i à a
ller
de l’
avan
t.
Urz
oeta
n ed
erre
na
O!
la p
lus
belle
des
pal
ombe
s Ji
nko
jaun
ak h
iz e
gina
, c’
est D
ieu
qui t
’a c
réé,
m
endi
gor
ak ig
aran
gab
e em
an’z
ak h
eben
egü
na
avan
t de
fran
chir
les
haut
es m
onta
gnes
pas
se le
jour
ici
Irat
iko
oiha
nak
eztik
eni
aren
ezk
ür h
una.
la
for
êt d
’Ira
ti n’
a pa
s la
bon
ne f
aîne
de
ma
forê
t.
Ezku
rrak
ezt
ü pa
rerik
La
faî
ne n
’a p
as s
on p
arei
l ez
kürr
a ba
i mai
te d
ut n
ik,
je l’
aim
e bi
en la
faî
ne,
bena
zur
e ez
kurr
a ze
r de
n go
goan
dut
irag
anik
m
ais
j’ai d
ans
l’esp
rit q
uel e
st v
otre
faî
ne
botig
etan
sal
dü tr
ajea
arm
an d
uzul
a em
anik
. ce
son
t des
plo
mbs
ach
etés
en
bout
ique
et m
is d
ans
votre
arm
e.
Urz
o tx
ar m
ehe
pher
dela
Sa
le p
alom
be m
aigr
e,
bixt
atik
abi
l ber
hala
. qu
itte
ma
vue
tout
de
suite
. In
dar
hand
iak
ez u
kene
z ba
hoa
apha
l aph
ala
Aya
nt p
eu d
e fo
rces
tu t’
en v
as e
n vo
lant
bas
ag
ian
eztü
k ig
aran
en b
iziri
k O
xkax
heg
ala.
sa
ns d
oute
ne
verr
as-tu
pas
la p
ente
du
col d
’Osq
uich
.
Ixta
ntia
n ni
n tza
n ed
er
Il y
a pe
u j’é
tais
bel
le
khan
biat
u nu
zu la
ster
, j’a
i vite
cha
ngé,
354 EUSKERA – LIII, 2008, 2ad
ios
bera
z ja
un a
bila
bi m
ilaka
zur
i esk
er
adie
u do
nc a
droi
t mon
sieu
r de
ux m
ille
fois
mer
ci
ürzo
heg
al b
aten
jate
ko b
este
gis
az jo
kha
best
er.
si vo
us v
oulez
man
ger u
ne a
ile d
e pa
lom
be a
ttaqu
ez-le
s d’a
utre
man
ière.
(Jal
ki O
kert
iro
eta
Ezke
rtir
o) /
(Tir
de
Trav
ers
et T
ir à
Gau
che
sort
ent)
(Ezk
ertir
o m
in tz
a)
Tir
de T
rave
rs p
arle
Ezke
rrea
n ja
rri h
in tz
an
Tu é
tais
inst
allé
à g
auch
e er
ran
neia
n be
zala
, et
com
me
je te
l’av
ais
dit,
ezke
rrek
o ür
zo h
ari
à la
pal
ombe
de
gauc
he
tirok
atü
beha
r hi
ala.
tu
dev
ais
tirer
.
Eta
e’hi
ana
ikhu
sten
, Tu
ne
la v
oyai
s do
nc p
as.
dobl
atü
ere
ezpe
itük,
pu
isqu
e tu
n’a
pas
dou
blé
ton
tir,
eskü
in ü
rzoa
ezd
euse
tan
ma
palo
mbe
de
droi
te in
utile
men
t ai
dara
zi b
ader
eikü
k.
tu l’
as f
aite
env
oler
.
(Oke
rtir
o m
in tz
a)
Tir
de T
rave
rs p
arle
Ord
ü dü
k hi
k m
in tz
a tze
ko
Il es
t bie
n te
mps
que
tu p
arle
s hü
llan t
zen
zeni
an ü
rzoa
: qu
and
la p
alom
be a
ppro
chai
t: H
orra
tük!
hor
ra tü
k Le
s vo
ilà!
les
voilà
oi
hüka
ohi
ltü h
ian
sald
oa.
en c
riant
tu a
s fa
it fu
ire le
vol
.
(Ezk
ertir
o)
Tir
à G
auch
e
Hik
dük
a be
har
hi tz
egi
n Es
t-ce
à to
i de
parle
r ix
ilik
egoi
ten
bahi
z hi
re
mêm
e si
tu te
tais
be
so je
sto
hand
iz e
ztük
av
ec te
s gr
ands
ges
tes
de b
ras
paus
a tze
n ba
kho t
xik
ere.
il
ne s
’en
pose
mêm
e au
cune
.
Abi
l hor
tik x
oxok
ara
Va
donc
cha
sser
les
« m
erle
s »
hura
k ez
peiti
ra h
ain
ohil
car
il ne
son
t pas
si s
auva
ges
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 355he
ekin
egi
nen
dük
aisa
av
ec «
eux»
tu f
eras
hi
re p
ate
eta
ophi
l. to
n pâ
té e
t tes
pet
i ts p
ains
.
(Oke
rtir
o)
Tir
de T
rave
rs
Xox
oez
min
tzo
beih
i tzai
t Pu
isqu
e tu
me
parle
s de
« m
erle
s »
e tza
ik a
ipa t
zea
kom
eni
il ne
te c
onvi
ent d
’en
parle
r ez
peih
aie
behi
nere
ca
r l’o
n ne
t’as
jam
ais
nesk
atila
kan
ikhu
si.
vu c
hass
er le
s je
unes
fill
es.
(Ezk
ertir
o)
Tir
à G
auch
e
Ixil
gitia
n ar
ren
biak
Ta
ison
s-no
us to
us le
s de
ux
izte
rbeg
i kan
pota
rrak
qu
e le
s ad
vers
aire
s ét
rang
ers
en tz
ün e
z di
tzan
heb
entik
n’
ente
nden
t pas
d’ic
i gu
re a
rteko
aha
rrak
. no
s di
sput
es d
e G
asco
ns.
II. B
iger
ren
jelk
aldi
a: a
idek
aria
k et
a ka
baña
kari
ak
II. D
euxi
ème
scèn
e: le
s tir
eurs
au
col,
les
tireu
rs e
n ca
bane
(Ezk
ertir
o)
Tir
à ga
uche
Orh
it nü
k eg
on n
in tz
ala
Il m
e so
uvie
nt q
ue j’
alla
i B
ezko
ien
igar
an u
rthia
n l’a
n pa
ssé
au c
ol d
e B
ezko
i ha
nko
ürzo
aid
ekar
ien
que
les
chas
seur
s au
col
ik
uste
n ib
ili n
ündi
an.
j’alla
i vis
iter.
Bez
koie
n ag
itü n
iz h
an
Je m
e su
is tr
ouvé
à B
ezko
i ho
gei t
hira
ri ba
zian
il
y av
ait v
ingt
cha
sseu
rs
nola
nahi
ka ti
ra tz
en
qui t
iraie
nt n
’impo
rte c
omm
ent
gerla
üdü
ri zü
kian
. on
aur
ait d
it la
gue
rre.
356 EUSKERA – LIII, 2008, 2(A
ntto
n K
abañ
a m
in tz
a)
Ant
oine
de
la C
aban
e pa
rle
Hor
txe
düzi
e ai
deka
ri V
oici
des
tire
urs
au v
ol
sald
o ba
ten
bürü
zagi
, d’
une
équi
pe le
pat
ron,
ez
peita
izar
ede
rra
ce n
’est
pas
une
éto
ile
bena
erd
i arg
izag
i. to
ut a
u pl
us u
ne d
emi-l
une.
Heg
aztie
r be
har
dela
Pr
étex
tant
qu’
il fa
ut a
ux o
isea
ux
thira
tü a
i tzin
eala
. tir
er à
l’av
ant d
u vo
l Ü
rzoa
k he
ltü b
eno
lehe
n av
ant q
ue le
s pa
lom
bes
n’ar
riven
t m
anha
tzen
bei
tü ti
roa.
il
leur
com
man
de le
tir.
Hüj
en ü
rzo
hürr
ün tz
eko
A H
uje
pour
élo
igne
r le
ram
iers
Ez
tügü
khü
so b
ehar
rik,
nul b
esoi
n d’
épou
vant
ail,
aide
karie
k be
itütie
ca
r le
s tir
eurs
au
vol
ai tz
inet
ik th
iratü
rik.
leur
tire
nt à
l’av
ant.
(Ezk
ertir
o)
Tir
à G
auch
e
Hor
ien
ondo
an e
ztia
gü
Près
d’e
ux n
ous
ne ti
rons
ür
zo b
at e
re th
ira tz
en
pas
une
seul
e pa
lom
be
bena
beh
arria
k ha
u tse
rik
mai
s le
s or
eille
s ca
ssée
s ge
rla h
orre
z de
beia
tzen
. no
us n
ous
lass
ons
de c
ette
gue
rre.
Kab
añet
an b
eitü
tügü
D
ans
les
caba
nes
nous
ne
tiron
s pa
usat
ü bi
ürz
o th
ira tz
en
que
deux
pal
ombe
s po
sées
ez
tütü
gü a
uher
reta
n va
inem
ent n
ous
ne le
s cr
iblo
ns
plom
ü ez
deus
ez b
etha
tzen
. de
plo
mbs
inut
iles.
Ald
iz a
idek
ari s
osdü
n ho
riek
Tand
is q
ue le
s ric
hes
tireu
rs a
u vo
l ho
gei d
irela
rik ti
roka
n qu
and
ils s
ont v
ingt
à ti
rer
ürzo
han
i tx d
erei
kie
à ch
aque
tir
ils n
ous
bles
sent
ko
lpa t
zen
tiro
aldi
kan.
be
auco
up d
e pa
lom
bes.
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 357(M
usde
Mau
leko
Aid
ekar
ia)
Mon
sieur
de
Mau
léon
du
Col
Que
dite
s-vo
us m
écha
nt b
onho
mm
e Ze
r di
ozü
gizo
n tz
arra
je
pen
se q
ue v
ous
parle
z de
nou
s us
te d
it gü
taz
min
tza t
zen
zire
la
c’es
t à v
ous
que
nous
pay
ons
cher
zi
er d
eizi
egü
kario
pak
a tze
n le
dro
it d’
pouv
oir
chas
ser
chez
vou
s. zi
enet
an ih
izen
ari t
zea.
(Ezk
ertir
o)
Tir
à G
auch
e
Nik
err
ana
en tz
ün e
ta
M’a
yant
ent
endu
en
tele
gatü
bei
tüzü
vo
us m
’ave
z co
mpr
is
ihiz
ea d
üzie
la a
kaba
tü.
que
vous
ave
z dé
truit
la c
hass
e ai
tortü
beh
ar d
eikü
zü.
vous
dev
ez n
ous
avou
er.
(Alla
nde
Ligi
) A
rnau
d de
Lic
q
Düa
la b
erro
gei b
at u
rte
Il y
a qu
aran
te a
ns
baze
la o
rota
n ür
zo,
il y
avai
t par
tout
des
pal
ombe
s or
aiko
men
tian
beno
di
x fo
is p
lus
enco
re
ham
ar a
ldiz
hab
oro.
Q
ue d
ans
notre
siè
cle.
Lehe
n ba
zen
ehün
ürz
o A
utre
fois
il y
ava
it ce
nt p
alom
bes
eta
ham
ar b
at ti
rari
et u
ne d
izai
ne d
e ch
asse
urs
orai
ald
iz h
amar
ürz
o m
aint
enan
t dix
pal
ombe
s et
a eh
ün ih
izla
ri.
et u
ne c
enta
ine
de c
hass
eurs
.
(Den
ak e
rret
ira,
son
ü) /
(Tou
s so
rten
t, m
usiq
ue)
(Kha
ntor
e) (
lau
kant
ari)
Ürz
o lü
ma
gris
gai
xoa
Pauv
re p
alom
be a
u gr
is p
lum
age
hire
bid
ajea
n ba
hoa
tu t’
éloi
gnes
en
ton
voya
ge
Ger
tha t
zen
baza
ik M
usde
Sar
ri, ja
un a
petit
ü ho
n hu
ra
Si tu
ren
cont
res
Mon
sieu
r de
Sar
ri be
giz
ikus
ten
bald
in b
ahai
Phe
tiriñ
ala
baho
a.
s’il
te v
ois
tu ir
as to
ut d
roit
à B
eyris
.
358 EUSKERA – LIII, 2008, 2Ü
rzo
gaix
oak
apal
ki
La p
auvr
e pa
lom
be h
umbl
emen
t di
ozü
Mus
de S
arrir
i di
t qu’
à M
onsi
eur
de S
arri
egün
dano
ezt
erei
ola
ogen
ik e
gin
jaun
har
i el
le n
e lu
i a ja
mai
s fa
it de
tort
ü tzi
dez
an ig
arai
tera
üsa
tü d
üan
bide
ti.
qu’il
la la
isse
pas
ser
par
sa v
oie
habi
tuel
le.
Jaun
a zo
aza
e txe
ra
Mon
sieu
r re
tour
nez
chez
vou
s M
aule
rik P
hetir
iñal
a de
Mau
léon
à B
eyris
tx
ori e
ta b
ilaga
rro
gize
n zo
nbai
ten
jate
ra
man
ger
quel
ques
pas
sere
aux
et g
rives
gra
s ür
zo h
egal
azk
artto
hor
ik e
ztira
zur
e pl
ater
a.
ces
palo
mbe
s au
x du
res
aile
s ne
son
t pas
vot
re m
e ts.
Sata
nak
Bujid
efer
re
Lan
eder
ra e
gin
dü
Il a
fait
un b
eau
trava
il ife
rnük
o na
usia
k le
maî
tre d
e l’e
nfer
ik
uste
n ‘tu
k ür
zoka
riak
nous
avo
ns v
u le
s ch
asse
urs
de p
alom
bes
gük
on ts
a na
hasi
ak.
bien
bro
uillé
s en
tre e
ux.
Bas
urde
kari
horie
n D
e ce
s ch
asse
urs
de s
angl
ier
aldi
a jit
en b
eita
vo
ici q
ue v
ient
le to
ur
heen
arte
an p
i tz d
ezag
ün
allu
mon
s do
nc e
ntre
eux
ah
arra
eta
des
pita
. di
sput
es e
t dép
it.
III.
Jelk
aldi
a: b
asur
deka
riak
/ II
I. Tr
oisiè
me
scèn
e: le
s ch
asse
urs
de s
angl
iers
(Jal
ki T
arra
pata
hü t
s et
a es
küin
tiro)
So
rten
t Pu
r V
acar
me
et T
ir à
dro
ite
(Esk
uint
iro
min
tza)
Ti
r à
droi
te p
arle
Ora
i hor
ra n
i tzai
zie
Me
voic
i dev
ant v
ous
ihiz
orak
gal
dürik
, ay
ant é
garé
s le
s ch
iens
, ho
tero
ez
deus
hor
rek
cet i
ncap
able
de
gard
e-ch
iens
or
ka tz
etar
a ü t
zirik
. le
s a
lais
sés
alle
r au
che
vreu
il.
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 359B
asur
de p
osta
n ni
n tza
larik
J’
étai
s po
sté
pour
le s
angl
ier
Tarr
apat
a H
ü ts
hasi
zai
kü
quan
d Pu
r V
acar
me
a co
mm
encé
hü
stül
a tze
n al
ager
a ga
iem
ent à
siff
lote
r ba
surd
e ba
t iku
si b
eitü
. lo
rsqu
’il a
vu
un s
angl
ier.
(Age
r Ta
rrap
ata
Hü t
s, tir
o ba
t gi
bele
an)
Para
ît Pu
r V
acar
me
et r
eten
tit u
n pé
tard
en
coul
isse
(Esk
uint
iro
min
tza)
Ti
r à
droi
te p
arle
Tarr
apat
a hü
ts b
ai d
ela
Oui
Pur
vac
arm
e es
t bie
n ta
rrap
ata
eta
hü ts
egi
le
fais
eur
de v
acar
me
et d
e pu
res
râté
es
Azk
en a
ldia
n ha
si h
in tz
an
La f
ois
dern
ière
tu c
omm
ença
s pi
pa tz
en, h
i, te
lele
. à
fum
er to
i l’im
béci
le.
(Tar
rapa
ta H
ü ts
min
tza)
Pu
r V
acar
me
parl
e
Eni h
iza
hola
min
tzo
Est-c
e à
moi
que
tu p
arle
s ai
nsi
hi a
halk
egab
eak
edo
toi l
e sa
ns v
ergo
gne
uste
z ze
la b
asur
dea
car
toi l
e pr
enan
t pou
r un
san
glie
r za
kür
bel tz
a he
itan
eho.
tu
aba
ttis
mon
chi
en n
oir.
(Den
ak e
rret
ira)
(So
nü M
alür
bat
hel
tü z
aikü
San
ta G
razi
an)
Mal
ür b
at a
gitü
zai
kü B
asab
ürüa
n U
n m
alhe
ur e
st a
rriv
é en
Hau
te-S
oule
eg
iare
n er
raite
ko S
anta
Gra
zian
à
la v
érité
à S
aint
e En
grâc
e pr
ima
eder
bat
har
tzak
usi
ki P
usun
pes
alte
an
une
belle
hér
itièr
e m
ordu
e pa
r l’o
urs
près
de
chez
Pos
som
pes
bena
han
i tx ir
us iz
an d
a ja
n ez
tüan
ean.
m
ais
elle
a e
u bi
en d
e la
cha
nce
de n
e pa
s êt
re m
angé
e.
O ts
oa iz
an b
ali tz
ara
koitü
a Si
c’e
ût é
té le
loup
dév
oreu
r de
cha
ir ih
ork
aski
zük
ean
hora
ren
haxi
tzia
il
eut s
uffi
de f
aire
abo
yer
le c
hien
be
na h
ar tz
ari n
ola
leite
ke m
entü
ra e
gite
ra
mai
s qu
i se
risqu
erai
t con
tre l’
ours
ze
ren
hura
bei
ta d
ena
mal
izia
. ca
r il
est p
lein
de
mal
ice.
360 EUSKERA – LIII, 2008, 2Pr
ima
hand
i har
enta
ko n
ahig
abea
La
con
trarié
té p
our
cette
gra
nde
hérit
ière
eg
in z
erei
onea
n ha
r tzak
usi
kia.
lo
rsqu
e l’o
urs
lui f
it «
cette
mor
sure
»
Men
türa
z ko
stak
o zi
ozü
kolp
e hu
ra b
izia
Pe
ut-ê
tre c
e co
up lu
i coû
tera
la v
ie
gang
rena
tzen
ais
a be
ita h
ar tz
aren
usi
kia.
ca
r la
mor
sure
d’o
urs
se g
angr
ène
faci
lem
ent.
Erra
n M
aide
r be
hadi
ene
err
anar
i M
aide
r éc
oute
mon
pro
pos
«Pek
o ei
hera
bor
tha»
zer
ra e
zan
hobe
ki,
ferm
e m
ieux
« la
por
te d
u ba
s de
ton
mou
lin »
ha
r tz h
andi
hur
a jit
en b
azai
n, E
hüja
rre
alde
ti Si
ce
gran
d ou
rs te
vie
ns d
u cô
té d
u ra
vin
d’Eh
üjar
re
zepo
hon
bat
hed
a et
a ha
tzam
an e
zan
zank
hoti.
te
nds
lui u
n bo
n pi
ège
et a
ttrap
e le
par
la p
atte
.
Kun
plitü
dire
nean
hila
bete
ak,
Lors
que
le te
rme
des
moi
s s’
acco
mpl
ira.
lau,
bos
t, se
i zaz
pi, z
or tz
i, be
dera
tzia
k,
quat
re, c
inq,
six
, sep
t, hu
it, n
euf
send
otük
o zi
ozü
prim
ari d
olor
ea
la d
oule
ur lu
i pas
sera
et
a ge
ro k
anta
türe
n H
ar tz
aren
kan
tore
a.
et a
lors
elle
cha
nter
a le
Cha
nt d
e l’O
urs.
IV. L
aurg
arre
n je
lkha
ldia
: do
min
go b
asah
ün tz
ihiz
lari
eta
Esk
üint
iro
IV. Q
uatr
ièm
e sc
ène:
dom
ingo
cha
sseu
r d’
isard
s et
Tir
à D
roite
Jalk
i esk
uint
iro
eta
Dom
ingo
En
tren
t Ti
r à
droi
te e
t D
omin
go
(Esk
uint
iro)
Ti
r à
Dro
ite
Ihau
tiriz
bas
ahün
tza
Pour
Car
nava
l l’is
ard
e tzü
nien
a ja
ten
herr
ian
ne le
man
giez
-vou
s pa
s au
vill
age
ihiz
ea z
erra
türik
le
s je
unes
tous
réu
nis
gazt
eek
hork
o os
tatia
n.
mêm
e pe
ndan
t la
ferm
etur
e.
(Dom
ingo
) D
omin
go
Bai
ni n
ündu
zün
ihiz
lari
Oui
c’é
tait
moi
le c
hass
eur
Urth
’oro
tan
basa
hün t
zkar
i qu
i tou
te l’
anné
e ch
assa
it l’i
sard
be
na h
orta
ko b
ehar
diz
ü iz
an
mai
s po
ur c
ela
il fa
ut ê
tre
ibil t
zale
ta th
irari.
bo
n m
arch
eur
et b
on ti
reur
.
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 361G
abe
enun
düzü
n ü t
zül tz
en
Je n
e re
vena
is ja
mai
s br
edou
ille
bena
bat
ek s
alha
türik
m
ais
déno
ncé
par
quel
qu’u
n je
ndar
mez
izan
nün
düzü
n je
fus
par
les
gend
arm
es
i tsus
ki ih
arra
usiri
k.
horr
ible
men
t mal
traîté
.
(Age
r je
ndar
ma
bürü
bat
) A
ppar
aît
un m
asqu
e de
gen
darm
e
(Dom
ingo
ber
riz
min
tza)
D
omin
go p
arle
à n
ouve
auEn
izün
deu
se a
ithor
tü
Je n
’avo
uai r
ien
bena
kas
ü eg
in n
izün
. m
ais
je f
is a
ttent
ion
Ger
oztik
Iha
utiri
tan
depu
is a
u C
arna
val
axur
i lea
l jan
gin
izün
. no
us m
ange
âmes
un
agne
au lé
gal.
Orh
it nü
zü ik
usiri
k Il
me
souv
ient
d’a
voir
vu
hiru
tanh
ogei
ahü
n tz
sald
oka
soix
ante
isar
d en
trou
peau
es
ki e
gite
n el
hürr
ian,
fa
isan
t du
ski d
ans
la n
eige
he
er s
o gü
aho
zaba
lka.
et
nou
s le
s re
gard
ant b
ouch
e bé
e.O
rdia
n ba
t bai
zik
ezki
nizü
n A
lors
nou
s n’
avio
ns tu
é qu
’un
seul
eh
o et
a eg
ün h
arta
n,
et c
e m
ême
jour
, ba
sahü
n tz
hila
lagü
nare
n l’i
sard
mor
t du
dos
bizk
arre
tik ja
uz e
ta jo
an.
d’un
cam
arad
e sa
uta
et s
’éch
appa
.O
rai e
nüzü
hab
oro
Dés
orm
ais
je n
e va
is p
lus
ibilt
en h
ola
bortü
tan
cour
ir en
hau
te m
onta
gne
eta
hola
ibilt
en d
enik
et
par
mi l
es je
unes
il n
’yen
a p
as
ezta
bat
ere
gazt
eeta
n.
qui c
hass
ent a
insi
.N
i arm
a za
harr
ekila
n M
oi a
vec
ma
viel
le a
rme
nünd
üzün
ibilt
en
je c
ircul
ai.
orai
zon
baite
k ti t
zie
mai
nten
ant c
erta
ins
achè
tent
te
lesk
opik
oak
eros
ten.
de
s ar
mes
à lu
nette
s.G
aüaz
ere
tira
liro
zie
De
nuit
il pe
uven
t tire
r la
uzpa
bost
bal
a al
kar
ondo
z,
quat
re à
cin
q ba
lles
en r
épét
ition
,
362 EUSKERA – LIII, 2008, 2be
na h
oine
z ib
iltek
o m
ais
pour
alle
r à
pied
ez
tira
hun
ahal
oro
z.
il ne
son
t pas
bie
n ca
pabl
es.
Segü
r nü
zü b
adire
la
Je s
uis
sûr
qu’il
y a
des
isar
ds
joan
nin
tezü
ikus
tera
j’i
rais
bie
n le
s vo
ir ar
mar
ik g
abe
eram
an n
irozü
sa
ns a
rmes
j’em
porte
rais
en
ekin
ene
kam
era.
av
ec m
oi m
a ca
mér
a.(S
atan
ak d
an tz
a)
(Buj
idef
erre
) Bu
jidef
erre
Hü t
s eg
iten
düen
ean
Lors
qu’il
s on
t des
rat
ées
ogen
a dü
e ka
rtuxa
k le
tort
est à
la c
arto
uche
be
na n
ik u
ste
dütie
la
mai
s je
cro
is b
ien
qu’il
s on
t ok
er, b
egik
o es
tüxa
k.
les
enve
lopp
es d
e l’o
eil d
e tra
vers
.
(Jak
irak
o)
Jaki
rako
Mau
leko
Kar
tuxa
jaun
arek
i Il
faut
que
nou
s le
s fa
ssio
ns s
e br
ouill
er
Beh
ar ti
agü
ahar
rara
zi
avec
Mon
sieu
r C
arto
uche
de
Mau
léon
ho
la e
n tzü
nen
dütie
ai
nsi o
n le
s en
tend
ra
Zibe
roa
ta G
araz
in.
en S
oule
et e
n C
ize.
V. B
osga
rren
jel
khal
dia:
kar
tuxa
jau
na e
ta t
erre
ilka
V. C
inqu
ièm
e sc
ène:
mon
sieur
Car
touc
he e
t le
tir
tra
ditio
nnel
(Age
r K
artu
xa e
ta b
asur
deka
riak
, ürz
okar
iak)
Pa
raît
Car
touc
he, l
es c
hass
eurs
de
sang
liers
et
de p
alom
bes
(Tar
rapa
ta H
ü ts
min
tza)
Pu
r V
acar
me
parl
eH
or tx
e be
i tzira
Kar
tuxa
Pu
isqu
e vo
us v
oilà
Car
touc
he
mau
leta
r et
a ge
zürti
a de
Mau
léon
le m
ente
ur
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 363ez
ta b
ater
e ar
gia
il n’
est p
as tr
ès c
lair
gure
kin
egin
trat
ia.
le c
ontra
t pas
sé a
vec
nous
.
Alle
gia
hü ts
ik g
abe
Vou
s pr
éten
diez
que
san
s râ
tées
iz
anen
zire
la k
artu
xak,
se
raie
nt v
os c
arto
uche
s ez
teiz
kie
xebr
otin
ek
mai
s no
s ch
evro
tines
hu
nki tz
en b
asa
xerr
iak.
ne
touc
hent
mêm
e pa
s le
san
glie
r.
(Kar
tuxa
min
tza)
C
arto
uche
par
le
Nol
a ar
i zid
e xe
brot
inez
C
omm
ent a
vec
des
chev
rotin
es
ihiz
e ha
ndi e
haite
n!
vous
tuez
le g
ros
gibi
er!
bala
z de
la e
ho b
ehar
le
s lo
is v
ous
dise
nt q
u’av
ec d
es b
alle
s le
geek
dei
zie
erra
iten.
vo
us d
evez
les
tuer
.
(Ant
ton
Kab
aña
min
tza)
A
ntoi
ne K
abañ
a pa
rle
Eta
ürzo
kan
traje
ak
Et a
vec
les
ram
iers
les
plom
bs
ga tz
ez b
alira
bez
ala
sont
com
me
s’ils
éta
ient
de
sel
ürzo
er d
eie
bero
tzen
lo
rsqu
’ils
les
touc
hent
aux
pal
ombe
s üz
kia
hunk
i tzea
la.
ils le
ur c
hauf
fent
le d
erriè
re.
(Kar
tuxa
) C
arto
uche
Jaun
ak e
z zi
tiela
kex
a M
essi
eurs
ne
vous
fâc
hez
pas
ogen
a nu
rena
den
. de
qui
est
la f
aute
. Ja
kin
deza
gün
goaz
en
Pour
le s
avoi
r al
lons
ik
uste
ra b
ai B
en L
aden
. co
nsul
ter
Ben
Lad
en.
Tira
ri hu
nak
zira
dela
Q
ue v
ous
êtes
bon
s tir
eurs
er
aku t
si iz
agüz
ie;
mon
trez
nous
le d
onc;
er
ran
nahi
bei
ta z
iek
ce q
ui v
eut d
ire q
ue v
ous
terr
eilk
a ba
t egi
zie.
or
gani
siez
un
tir tr
aditi
onne
l.
364 EUSKERA – LIII, 2008, 2(G
ibel
ean
kart
uxa
fal ts
üz t
iroa
k)
En c
oulis
se t
irs
à bl
anc
Kha
ntor
ea g
ibel
etik
: Et
a tir
o et
a tir
o Ti
rons
! tir
ons!
eta
tiro
eta
tiro
Tiro
ns!
tiron
s!
ür
zo g
risar
i su
r la
pla
ombe
gris
e.
et
a tir
o et
a tir
o Ti
rons
! tir
ons!
eta
tiro
eta
tiro
Tiro
ns!
tiron
s!
ba
surd
e be
l tzar
i. su
r le
san
glie
r no
ir!
VI.
jelk
aldi
a Ih
ize
ohoi
na /
VI.
Le v
oleu
r de
gib
ier
(Jal
ki E
zker
tiro,
Esk
uint
iro,
Tar
rapa
ta h
ü ts,
Entr
ent
Tir
à G
auch
e, T
ir à
dro
ite, P
ur v
acar
me,
A
ntto
n, A
lland
e)
Ant
oine
et
Arn
aud
(Ezk
ertir
o)
Tir
à G
auch
e
Nor
düg
ü ho
r txe
ikus
i Q
u’av
ons
nous
vu
par
ici
arm
arik
gab
e ih
izen
ch
assa
nt s
ans
arm
e he
rrik
o gu
re a
lexa
ndro
A
lexa
ndre
de
notre
vill
age
ihiz
e eb
aste
n ar
i zen
. oc
cupé
à v
oler
le g
ibie
r.
(Esk
uint
iro)
Ti
r à
Dro
ite
Bas
urde
a th
iratü
rik
Aya
nt ti
ré u
n sa
nglie
r ne
kez
ezka
pi b
ei tz
eikü
n qu
i pén
ible
men
t nou
s éc
happ
a m
endi
ra g
oiti
joan
zel
a il
nous
con
ta u
n m
enso
nge
gezü
rra
kont
atü
zeik
ün.
qu’il
s’é
tait
dirig
é ve
rs la
mon
tagn
e.
Ben
a A
ntto
n e t
zen
fida
Mai
s A
ntoi
ne s
e m
éfia
et
a al
egia
goi
ti zo
ala
et f
aisa
nt s
embl
ant d
e m
onte
r ha
n txe
oih
an h
orre
n pe
tik
par
dess
ous
ce b
ois
ü tzü
li ib
ar z
olal
a.
reto
urna
ver
s le
fon
d de
la v
allé
e.
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 365(A
ntto
n)
Ant
oine
Gü
ikhu
sirik
ber
hala
Si
tôt q
u’il
nous
vit
Ale
xand
ro ih
esi j
oan
Ale
xand
re s
’enf
uit
basu
rde
hila
ü tz
irik
ayan
t lai
ssé
le s
angl
ier
mor
t ha
in tx
e bi
de b
azte
rria
n.
là-b
as m
ême
au b
ord
du c
hem
in.
(Tar
rapa
ta H
u ts
oihü
z)
Pur
Vac
arm
e cr
iant
Orh
it hi
za ig
aran
urth
ean
Te s
ouvi
ens-
tu l’
an p
assé
bi
ore
inhu
me
zütia
n ag
ertü
de
ux f
aons
ava
ient
app
aru
Ale
xand
ro ta
sem
eak
Ale
xand
re e
t son
fils
tx
akür
ka tz
ez le
hertü
. le
s ép
uisè
rent
ave
c le
urs
chie
ns.
E tzi
an ih
izea
zab
alik
La
cha
sse
n’ét
ait p
as o
uver
te
eta
aisa
zie
an e
do
et je
cro
is b
ien
que
faci
lem
ent
med
aila
rik iz
an g
abe
sans
avo
ir au
cune
méd
aille
hü
me
gazt
eak
han
eho.
ils
tuèr
ent l
es je
unes
fao
ns.
(Alla
nde)
A
rnau
d
O ts
o ze
poa
nahi
niro
a Je
vou
lais
mon
trer
à Tx
omin
Tx
omin
i era
ku ts
i m
on p
iège
à lo
ups
eta
Ale
xand
rek
zeita
n m
ais
Ale
xand
re q
ui tr
aîna
par
là
saba
ietik
eba
tsi.
me
l’ava
it bi
en v
olé.
(Ant
ton)
A
ntoi
ne
Erra
iten
die
ohoi
nak
On
dit q
ue le
vol
eur
egin
liro
la je
ndar
me
lan
fera
it un
trav
ail d
e ge
ndar
me
ihiz
e ga
rda
haiti
a ils
pou
rrai
ent f
aire
ave
c l’u
n de
ux
egin
liro
ie b
atek
ilan.
un
exc
elle
nt g
arde
-cha
sses
.
(Den
ak e
rret
ira)
To
us s
orte
nt d
e sc
ène
366 EUSKERA – LIII, 2008, 2(S
atan
eria
) Bu
ljide
ferr
e
Heb
enko
ak e
ztiti
agü
Les
gens
d’ic
i nou
s ne
ai
tzin
ala
naha
siko
le
s em
brou
iller
ont p
as d
avan
tage
Pa
risen
teki
n la
ster
av
ec le
s Pa
risie
ns r
apid
emen
t da
n tza
n di
e ik
asik
o.
ils a
ppre
ndro
nt à
dan
ser.
(Jak
irak
o)
Zirr
ina
beita
üsü
ber
de
Com
me
la d
iarr
hée
est s
ouve
nt v
erte
ba
diag
ü ko
lore
hor
tako
no
us a
vons
de
cette
cou
leur
ze
r na
hi m
inis
tro e
ta
tout
e so
rte d
e m
inis
tère
s le
ihok
o ta
bor
thak
o.
de la
fen
être
et d
e la
por
te (
de la
por
te=
porc
).
VII
. Jel
khal
dia:
üzk
ü Be
rdea
k et
a Se
njos
sén
üzke
rrak
V
II. S
eptiè
me
scèn
e: le
s cu
ls ve
rtes
et
le c
hass
eur
péto
man
e
(Jal
ki M
amer
a, B
onet
, Lab
rit
Lalo
n tza
, Pa
raiss
ent
Mam
ère,
Voy
net,
Labr
it La
lond
e,
Sen
José
) Se
n Jo
ssé
(Min
tza
Mam
era)
M
amèr
e pa
rle
Ni n
iz M
amèr
e fa
mat
ua
C’e
st m
oi M
amèr
e, le
rép
uté
egia
zko
berd
e be
rdea
le
vra
i Ver
t de
Ver
t ho
na ji
n be
iniz
har
tzer
a je
sui
s ve
nu p
rend
re
hebe
nko
bortü
aid
ea.
l’air
de c
es m
onta
gnes
.
(Oha
r: Se
njos
se ih
izta
rien
Que
lle e
st c
ette
mau
vais
e od
eur
CN
PT a
lder
diko
bur
u et
a c’
est s
ûrem
ent l
a pu
ante
ur
euro
par
dipu
tatu
a da
). de
leur
pat
ron
Sen
Joss
é.
le
pat
ron
du C
N a
pét
é.
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 367(M
in tz
a Sa
n Jo
se)
(Sen
joss
e pa
rle)
Sen
Joss
é he
ben
nüzi
e Je
sui
s Se
njos
se d
éput
é Ih
izla
rien
pres
iden
ta,
prés
iden
t des
cha
sseu
rs
Ene
Am
a B
egle
skoa
ren
Je s
uis
venu
déf
ier
desa
fiora
jin
niza
na.
Mam
ère
de B
ègle
s.
Arm
arik
ezp
eitü
sak
olan
N
’aya
nt p
as d
’arm
e da
ns s
a po
che
edo
soin
ean
zilin
tzau
ou
acc
roch
ée à
son
épa
ule
ezta
sek
ulan
izan
en
il ne
ser
a ja
mai
s ce
lui-l
à gi
zon
zibi
lizat
ü ha
u.
un h
omm
e ci
vilis
é.
(Min
tza
Mam
ère)
M
amèr
e pa
rle
Eztü
ka a
ski g
izon
a H
omm
e tu
n’a
s pa
s as
sez
zank
arte
ko b
ekan
ika
de ta
mac
hine
ent
re le
s cu
isse
s bü
rdüi
nezk
o ba
teki
lan
pour
que
tu c
harg
es te
s de
ux b
oule
s ka
rga t
zeko
bi k
anik
ak.
avec
de
la f
erra
ille.
Biz
i tzek
o be
har
düka
Po
ur v
ivre
as-
tu b
esoi
n ih
ize
ehai
ten
ibili
d’
alle
r tu
er d
u gi
bier
al
a go
seak
hai
hal
a ou
bie
n la
fai
m t’
as a
insi
mis
ho
lako
tren
pian
jarr
i. da
ns l’
état
où
tu te
trou
ves.
(San
Jos
e)
Senj
osse
Jent
ea d
ük b
ere
sor tz
ez
L’ho
mm
e pa
r sa
nai
ssan
ce
arag
i jal
e eg
ina
est f
ait p
our
man
ger
de la
via
nde
nola
beh
ar g
ünük
e ha
rtü
com
men
t pou
rrio
ns-n
ous
pren
dre
bela
rjale
bat
lagü
na.
un h
erbi
vore
com
me
cam
arad
e.
Hor
tako
z tia
gü e
haite
n C
’est
pou
r m
ange
r qu
e no
us tu
ons
men
di h
orie
tan
ihiz
iak
dans
ces
mon
tagn
es le
s gi
bier
s et
a zi
ek g
ogoz
jate
n et
vou
s vo
lont
iers
les
man
gez
gord
erik
ixil-
ixila
k.
en c
ache
tte e
t en
sile
nce.
368 EUSKERA – LIII, 2008, 2(S
ar L
abri
t La
lon t
za, L
abri
t bi
loar
eki)
Entr
e La
brit
Lalo
nde
avec
une
che
velu
re d
e La
brit
(Lab
rit
min
tza)
La
brit
parl
e
Eztü
ziei
a be
sten
gis
a N
e po
uvez
-vou
s pa
s co
mm
e le
s au
tres
buxe
riatik
jate
n ah
al
man
ger
de la
bou
cher
ie
ala
nahi
ago
dütü
tzie
ou
bie
n vo
ulez
-vou
s re
ndre
m
endi
ak a
n tzü
eta
ü ts
al.
les
mon
tagn
es s
téril
es e
t dés
erté
es.
(San
Jos
e m
in tz
a)
Senj
osse
par
le
Bai
zie
n be
hi e
rhoa
z R
epai
ssez
-vou
s do
nc
egiz
ie z
iek
asea
de
vot
re v
ache
fol
le
gük
nahi
ago
beitü
gü
quan
t à n
ous
nous
pré
féro
ns
oiha
neko
bas
urde
a.
le s
angl
ier
de la
for
êt.
(Lab
rit
Lalo
nda
min
tza)
La
brit
Lalo
nde
parl
e
Eztia
t sin
este
n Sa
n Jo
se
Je n
e cr
ois
pas
Senj
osse
ez
tiala
beh
ikiri
k ja
ten
que
tu n
e m
ange
s pa
s de
bœ
uf
ez a
rdi i
kara
rik
et q
ue d
u m
outo
n tre
mbl
ant
sekü
lan
ere
irest
en.
tu n
’ava
les
pas.
(San
Jos
e)
Senj
osse
Soik
gai
xo L
abrit
Lal
on tz
a R
egar
de p
auvr
e La
brit
Lalo
nde
nola
ko g
irade
n ed
er
com
me
nous
som
mes
bea
ux e
n te
nue
arro
pa h
andi
hor
ieki
n av
ec c
es g
rand
s vê
tem
en ts
je
nte
güzi
en m
iraile
r. ad
mira
tion
de to
us.
(Lab
rit)
Labr
it
Hor
i ezt
ük a
rrap
ostü
C
eci n
’est
pas
une
rép
onse
ar
ropa
k ez
tik e
rrai
ten
l’hab
it ne
dit
pas
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 369eg
iazk
o je
ntea
ce
que
la v
raie
per
sonn
e ba
rnea
n no
la d
en.
est e
n so
n fo
r in
térie
ur.
(Lab
rit
Lalo
nda
min
tza)
La
brit
Lalo
nde
parl
e
Hob
e lü
kie
labo
rarie
k Le
s pa
ysan
s fe
raie
nt m
ieux
ür
zoka
ü tz
i eta
la
issa
nt d
e cô
té la
cha
sse
à la
pal
ombe
ne
skat
ilen
ihiz
erak
o de
fai
re la
vra
ie f
ête
egin
bal
eze
best
a.
et d
e ch
asse
r le
s fil
les.
Bi e
sküt
ako
txor
iak
Vou
s la
isse
z pa
rtir
herr
itik
üzte
n tü
tzie
du
pay
s ve
rs le
s vi
lles
joai
tera
hiri
hor
ieta
ra
ces
oise
aux
aux
deux
mai
ns
best
eeki
n ez
kon
ditia
n.
qui s
e m
arie
nt à
d’a
utre
s.
(San
Jos
e)
Senj
osse
Ezkü
tük
oro
mot
hiko
zah
ar
Nou
s ne
som
mes
pas
tous
vie
ux g
arço
ns
ez e
ta o
ro la
bora
ri ni
mêm
e pa
ysan
s B
edez
i, de
ntis
ta o
stal
er
nous
avo
ns to
utes
sor
tes
de m
étie
rs
badi
agü
ofiz
ioz
zer
nahi
. m
édec
ins
dent
iste
s et
hôt
elie
rs
(Lab
rit
Lalo
nda)
La
brit
Lalo
nde
Ost
aler
en iz
atea
k Q
ue v
ous
ayez
des
hôt
elie
rs
e’ni
k ba
tere
har
ri tze
n ne
m’é
tonn
e nu
llem
ent
coup
de
fusi
l are
n eg
iten
car
il ne
rec
ule
pas
ezpe
itira
gib
ela t
zen.
à
prat
ique
r le
cou
p de
fus
il.
(San
Jos
e)
Senj
osse
Hor
i en t
züni
k ez
taki
at
Aya
nt o
uïe
cela
je n
e sa
is
nun
bazk
altü
ko o
te h
izan
ou
l’on
te d
onne
ra à
dîn
er
370 EUSKERA – LIII, 2008, 2oi
hane
an b
azka
tzer
a va
s do
nc p
aître
en
forê
t ab
il ih
ize
mai
teki
lan.
av
ec to
n gi
bier
Bie
n-ai
mé.
(Ene
am
a, M
amèr
e)
Mam
ère
Ora
i ber
ean
en tz
ün d
iat
Je v
iens
d’e
nten
dre
à l’i
nsta
nt
bede
ziak
bat
ü tzi
ela:
qu
e vo
us a
vez
des
méd
ecin
s, zi
en a
rtean
ihiz
en
qu’il
s on
t des
pos
tes
post
ak o
men
düt
iela
. po
ur c
hass
er a
vec
vous
.
E’ni
k ba
tere
est
ona t
zen
Cel
a ne
me
surp
rend
nul
lem
ent
agitü
bei
niz
hani
txet
an,
car
il m
’est
arr
ivé
souv
ent
ihiz
e ba
tent
ako
nünd
iela
qu
e da
ns le
urs
clin
ique
s ha
rtü b
eren
klin
iket
an.
ils m
e pr
irent
pou
r gi
bier
.
(San
Jos
e)
Senj
osse
Abi
l, ab
il M
amèr
e ga
izoa
V
as!
Vas
! pa
uvre
Mam
ère
dese
rtüan
biz
i tzer
a vi
vre
dans
le d
éser
t ha
n ez
tüke
k be
dezi
rik
là-b
as tu
n’a
uras
ni m
édec
in
ez o
stat
ürik
bis
tala
. ni
res
taur
ant à
la v
ue.
(Kan
ta b
erse
t ba
t)
(Txo
ritto
a no
rat
hoa?
) Pe
tit o
iseau
où
vas-
tu?
Sen
Jose
ren
erm
ita
La c
hape
lle d
e Se
njos
se
dese
rtüan
gor
a da
es
t trè
s ha
ute
dans
le d
éser
t Es
pain
iala
joai
tean
Q
uand
je v
ais
en E
spag
ne
han
dük
ene
paus
ada
là-b
as e
st m
a ha
lte
gibe
lera
sog
in e
ta
en r
egar
dant
en
arriè
re
hasp
erre
na a
rdür
a.
je s
oupi
re s
ouve
nt.
ASTO LASTER BERRIA - Txomin Peillen 371V
III.
Brig
itte
Bard
ot e
ta h
axer
iak
/ VII
I. Br
igitt
e Ba
rdot
et
les
Ren
ards
Jalk
i Bri
gitte
Bar
dot,
Alla
nde,
Ezk
ertir
o / E
ntre
nt B
rigi
tte B
ardo
t, A
lland
e et
Tir
à g
auch
e
(Bri
gitte
min
tza)
Br
igitt
e pa
rle
Ikhu
si d
ut h
axer
ia
J’ai
vu
com
men
t le
rena
rd
nola
zep
oan
hartü
rik
étai
t pris
dan
s le
piè
ge
azta
parr
a er
di h
au ts
erik
pa
ssan
t la
nuit
entiè
re
igai
ten
gaia
oso
rik.
la p
atte
à d
emi c
assé
e.
Zier
hal
a ag
itürik
S’
il vo
us a
rriv
ait a
insi
za
nko
bata
hau
tser
ik
une
jam
be c
assé
e ga
ia k
anpo
an h
oztü
rik
de p
asse
r la
nui
t deh
ors
gelé
s ba
zünü
kie
oihü
rik.
vous
en
aurie
z de
s cr
is.
Ez z
irea
zü a
halk
e N
’ave
z-vo
us p
as h
onte
ze
po h
orzd
ün p
ausa
zale
, vo
us le
pos
eur
de p
iège
s à
den t
s ha
xeria
sof
riraz
ten
qui e
n vé
ritab
le s
auva
ge
zü e
giaz
ko s
alba
je.
faite
s so
uffr
ir le
ren
ard.
(Deb
rü x
ar b
at a
ger,
oih
u ka
rras
kaz
min
tza)
A
ppar
aît u
n di
ablo
tin, q
ui p
arle
en
hurl
ant d
’une
voi
x gr
inça
nte
Hax
eria
k la
u za
nkho
Le
ren
ard
à qu
atre
pat
tes
laua
k kh
ako
les
quat
re to
rdue
s kh
ako
badü
tü k
hako
s’
il le
s a
tord
ues
tord
ues
khak
a de
la h
ireta
ko.
que
tu s
ois
mer
du!
Xiri
kito
! X
iriki
to!
(Deb
rü x
arra
err
etir
a)
Le d
iabo
lotin
disp
araî
t
(Alla
nde
min
tza)
A
rnau
d pa
rle
Eztü
k as
ki e
rrai
tea
Il n’
est p
as s
uffis
ant d
e di
re
Brig
itte
Bar
doti
khak
a m
erde
à B
rigitt
e B
ardo
t
372 EUSKERA – LIII, 2008, 2ha
xeria
k ar
i’tük
nas
ai tz
en
les
rena
rds
prol
ifère
nt
ta d
ebet
atü
zepo
ka.
et le
pié
geag
e es
t int
erdi
t.
Hax
eri,
hazk
u et
a fo
ina
Ren
ard,
bla
ireau
et f
ouin
e ze
rbai
t egi
n be
har
diag
ü no
us d
evon
s fa
ire q
uelq
u