Date post: | 15-Mar-2016 |
Category: |
Documents |
Upload: | ikastolen-elkartea |
View: | 279 times |
Download: | 29 times |
www.ikastola.net
U
g
y
2
i
i
i
0
U
7
ZH8
j
5
3
E
oy
Mo
px
qF
R
Pirritxek eta Porrotxek, Euskal Herriko gaurkopailazorik maitatuenek, uste zuten umeek ba-karrik ikusten zutela mundua koloretan. Gure-kin izan dira ikastolak bisitatzen eta egia daumeek mundua koLoretan ikusten dutela, ametshandi eta ilusio txiki asko dituztela, baina Pirritxeta Porrotx ohartu dira ikastolako gurasoek etairakasleek ere mundua koloretan ikusten dutela,amets handiak eta ilusioak ere handiak dituz-telako. Etapaz etapa ibili gara bi pailazoak lagunditugula; irakasleekin, gurasoekin eta ikasleekinhitz egin dugu eta bidaia luze horretan apenasikusi dugun kolore grisik eta gutxiago beltzik.
i
ii
K s
s
sa
a
a
a
a
aa
KK
T
fo
ol
l
l
T
T
*IKASTOLA ALDIZKARIA www.ikastola.net
iks
EDIT
ATZA
ILEA
:IK
ASTO
LEN
KON
FEDE
RAZI
OAZa
mud
ioko
Tek
nolo
giEl
kart
egia
, 208
B-1
48
170
ZAM
UDI
O Te
l.: 6
06 3
3 41
45
KOOR
DIN
ATZA
ILEA
:Zu
riñe
Men
diza
bal
aldi
zkar
ia@
ehik
.ikas
tola
.net
ERRE
DAKZ
IOA:
Joxe
an A
girr
e et
a Ev
a Do
min
go
EUSK
ARA
ZUZE
NTZ
AILE
A:Im
anol
Art
ola
DISE
INU
A ET
A M
AKET
AZIO
A:
Txem
a Ga
rzia
Urb
ina
ARGA
ZKIA
K:
Amai
a Za
balo
Txem
a Ga
rzia
Urb
ina
Conn
y Be
yreu
ther
INPR
IMAT
ZAIL
EA:
GERT
U in
prim
ateg
ia.
Oñat
i. Te
l.: 9
43 7
8 33
09
ISBN
:Ik
asto
len
Konf
eder
azio
a,84
/933
872/
6/6
0TSA
ILA
2010
MUNDU BAT KOLORETAN
Ug*
c
i
i
0 U
e
L
A
D
j
5
A
4
y
K
p
f
/
F
F
R
R
Azalean:LLore Olasagassti (Haur Hezkuntza, 3 urte), Joaneess EElloosseeggii (Lehen Hezkuntza, 6 urte), NNaaggoorree UUrrkkiioollaa (DBH, 13 urte),
Beñat Arrospide (Batxilergoa, 16 urte) eetta NNeerea Arrttoollaa (Lanbide Heziketa, 26 urte) PPiirrrriittxx eettaa PPoorrrroottxxeekkiinn..
R
d
UN MONDE EN COULEURS. Pirritx et Porrotx, les clowns les plus appréciésau Pays Basque actuellement, pensaient que seuls les enfants voyaient lemonde en couleurs. Nous les avons emmenés visiter des ikastola. S’il est vraique les enfants voient le monde en couleurs et ont de grands rêves et depetites illusions, Pirritx et Porrotx se sont rendus compte qu’il en était demême pour les parents et les professionnels de l’ikastola. Accompagnés desdeux clowns, nous nous sommes entretenus avec les différents acteurs quifont l’ikastola: les professionnels, les parents et les élèves. Tout au long desentretiens, la couleur grise était très peu présente, la couleur noir encoremoins.
UN MUNDO DE COLORES. Pirritx y Porrotx, los payasos hoy en día másqueridos de Euskal Herria, pensaban que sólo los niños veían el mundo decolores. Nos han acompañado de visita a las ikastolas. Y, es cierto que lospequeños lo ven todo de color, que tienen grandes sueños y pequeñasilusiones. Pero Pirritx y Porrotx se han dado cuenta de que también lasfamilias y los profesionales de la ikastola ven el mundo de colores, porquetienen grandes sueños y también grandes ilusiones. Hemos recorrido lasdistintas etapas con los dos payasos. Hemos hablado con profesionales,familias y alumnado y, en ese viaje, casi no hemos visto el color gris y muchomenos el negro.
aurKibideagurasoak galdezka 5haur hezkuntza 8lehen hezkuntza 16ikastolak, non? 25/28ikastola kanta.cD-ROMa 26dbh 30batxilergoa 36lanbide heziketa 42zortziak ikastolako ikasle ohiak 50
Zortziak ikastolakoikasle ohiak
U
g
y
2
i
i
i
0
U
7
Z
H8
j
5
3
E
oy
M
o
px
qF
R
Pirritxek eta Porrotxek, Euskal Herriko gaurkopailazorik maitatuenek, uste zuten umeek ba-karrik ikusten zutela mundua koloretan. Gure-kin izan dira ikastolak bisitatzen eta egia daumeek mundua koLoretan ikusten dutela, ametshandi eta ilusio txiki asko dituztela, baina Pirritxeta Porrotx ohartu dira ikastolako gurasoek etairakasleek ere mundua koloretan ikusten dutela,amets handiak eta ilusioak ere handiak dituz-telako. Etapaz etapa ibili gara bi pailazoak lagunditugula; irakasleekin, gurasoekin eta ikasleekinhitz egin dugu eta bidaia luze horretan apenasikusi dugun kolore grisik eta gutxiago beltzik.
i
ii
K s
s
sa
a
a
a
a
aa
K
KT
f
o
ol
l
l
T
T
*IKASTOLA ALDIZKARIA www.ikastola.net
iks
EDIT
ATZA
ILEA
:IK
ASTO
LEN
KON
FEDE
RAZI
OAZa
mud
ioko
Tek
nolo
giEl
kart
egia
, 208
B-1
48
170
ZAM
UDI
O Te
l.: 6
06 3
3 41
45
KOOR
DIN
ATZA
ILEA
:Zu
riñe
Men
diza
bal
aldi
zkar
ia@
ehik
.ikas
tola
.net
ERRE
DAKZ
IOA:
Joxe
an A
girr
e et
a Ev
a Do
min
go
EUSK
ARA
ZUZE
NTZ
AILE
A:Im
anol
Art
ola
DISE
INU
A ET
A M
AKET
AZIO
A:
Txem
a Ga
rzia
Urb
ina
ARGA
ZKIA
K:
Amai
a Za
balo
Txem
a Ga
rzia
Urb
ina
Conn
y Be
yreu
ther
INPR
IMAT
ZAIL
EA:
GERT
U in
prim
ateg
ia.
Oñat
i. Te
l.: 9
43 7
8 33
09
ISBN
:Ik
asto
len
Konf
eder
azio
a,84
/933
872/
6/6
0TSA
ILA
2010
MUNDU BAT KOLORETAN
Ug*
c
i
i
0 U
e
L
A
D
j
5
A
4y
K
p
f
/
F
F
R
R
Azalean:LLore Olasagassti (Haur Hezkuntza, 3 urte), Joaneess EElloosseeggii (Lehen Hezkuntza, 6 urte), NNaaggoorree UUrrkkiioollaa (DBH, 13 urte),
Beñat Arrospide (Batxilergoa, 16 urte) eetta NNeerea Arrttoollaa (Lanbide Heziketa, 26 urte) PPiirrrriittxx eettaa PPoorrrroottxxeekkiinn..
R
d
UN MONDE EN COULEURS. Pirritx et Porrotx, les clowns les plus appréciésau Pays Basque actuellement, pensaient que seuls les enfants voyaient lemonde en couleurs. Nous les avons emmenés visiter des ikastola. S’il est vraique les enfants voient le monde en couleurs et ont de grands rêves et depetites illusions, Pirritx et Porrotx se sont rendus compte qu’il en était demême pour les parents et les professionnels de l’ikastola. Accompagnés desdeux clowns, nous nous sommes entretenus avec les différents acteurs quifont l’ikastola: les professionnels, les parents et les élèves. Tout au long desentretiens, la couleur grise était très peu présente, la couleur noir encoremoins.
UN MUNDO DE COLORES. Pirritx y Porrotx, los payasos hoy en día másqueridos de Euskal Herria, pensaban que sólo los niños veían el mundo decolores. Nos han acompañado de visita a las ikastolas. Y, es cierto que lospequeños lo ven todo de color, que tienen grandes sueños y pequeñasilusiones. Pero Pirritx y Porrotx se han dado cuenta de que también lasfamilias y los profesionales de la ikastola ven el mundo de colores, porquetienen grandes sueños y también grandes ilusiones. Hemos recorrido lasdistintas etapas con los dos payasos. Hemos hablado con profesionales,familias y alumnado y, en ese viaje, casi no hemos visto el color gris y muchomenos el negro.
aurKibideagurasoak galdezka 5haur hezkuntza 8lehen hezkuntza 16ikastolak, non? 25/28ikastola kanta.cD-ROMa 26dbh 30batxilergoa 36lanbide heziketa 42zortziak ikastolako ikasle ohiak 50
Zortziak ikastolakoikasle ohiak
ama: ZER DUTE IKASTOLEK HAINERAKARGARRIAK IZATEKO?
amama: ZER DUTE HAIN GIRO JATORRALORTZEKO, DENOK FAMILIAN SENTIARAZTEKO?
aita: ZER DUTE HAIN EMAITZA ONAKESKURATZEKO?
ama: ZER DUTE HAIN GUREAK IZATEKO?
aita: ZENBAT IKASTOLA DIRA? NOLA BILTZENDIRA?
amama: ZER ADINEKIN HAS DAITEZKEIKASTOLAN? NOIZ ARTE?
. . .
*la madre: ¿Qué tienen las ikastolas para que sean tan atractivas? *la mère: Qu’ont les ikastola pour être si attractives?
*la abuela: ¿Qué hacen para conseguir el ambiente que tienen, que nos sintamos todos como en familia? *l’amatxi: Comment arrivent-être à créer une telle ambiance, jusqu’à nous sentir en famille?
*el padre: ¿Qué hacen para lograr unos resultados tan buenos? *le père: Comment font-elles pour obtenir de si bons résultats?
*la madre: ¿Qué tienen para ser tan nuestras? *la mère: Comment parviennent-elles à créer ce sentiment d’appartenance?
*el padre: ¿Cuántas ikastolas hay y cómo se coordinan? *le père: Combien il y a-t-il d’ikastola? quel est le mode de fonctionnement?
*la abuela: ¿con qué edad empiezan? ¿hasta qué edad continúan en la ikastola? *l’amatxi: a quel âge entre-t-on à l’ikastola? jusqu’à quel âge y reste-t-on?
iKasTola?
55Ikastola
ama: ZER DUTE IKASTOLEK HAINERAKARGARRIAK IZATEKO?
amama: ZER DUTE HAIN GIRO JATORRALORTZEKO, DENOK FAMILIAN SENTIARAZTEKO?
aita: ZER DUTE HAIN EMAITZA ONAKESKURATZEKO?
ama: ZER DUTE HAIN GUREAK IZATEKO?
aita: ZENBAT IKASTOLA DIRA? NOLA BILTZENDIRA?
amama: ZER ADINEKIN HAS DAITEZKEIKASTOLAN? NOIZ ARTE?
. . .
*la madre: ¿Qué tienen las ikastolas para que sean tan atractivas? *la mère: Qu’ont les ikastola pour être si attractives?
*la abuela: ¿Qué hacen para conseguir el ambiente que tienen, que nos sintamos todos como en familia? *l’amatxi: Comment arrivent-être à créer une telle ambiance, jusqu’à nous sentir en famille?
*el padre: ¿Qué hacen para lograr unos resultados tan buenos? *le père: Comment font-elles pour obtenir de si bons résultats?
*la madre: ¿Qué tienen para ser tan nuestras? *la mère: Comment parviennent-elles à créer ce sentiment d’appartenance?
*el padre: ¿Cuántas ikastolas hay y cómo se coordinan? *le père: Combien il y a-t-il d’ikastola? quel est le mode de fonctionnement?
*la abuela: ¿con qué edad empiezan? ¿hasta qué edad continúan en la ikastola? *l’amatxi: a quel âge entre-t-on à l’ikastola? jusqu’à quel âge y reste-t-on?
iKasTola?
55Ikastola
HAURRA NON MATRIKULATU ERABAKI BEHAR DUEN GU-
RASOAK HAMAIKA GALDERA DITU BURUAN. Baditu, noski,
zalantzak, baina baditu ziurtasunak ere. Eta horietako bat ikasto-
len ereduan gurasoek duten zereginari buruzkoa da. Gure heziketa
komunitatearen oinarri nagusi dira gurasoak. Guraso horien galderei
erantzuteko, Zornotzako Andra Mari ikastolako lehendakaria eta zuzendaria,
Itxaso Gerediaga eta Aimara Arostegi, bildu genituen eta hona galderei emandako
erantzunak, modu telegrafikoan bada ere.LA FAMILIA QUE DEBE DECIDIR DÓNDE MATRICULAR A SUS HIJOS E HIJAS TIENE MUCHAS PREGUNTAS EN LA CA-BEZA. Tiene dudas, pero también certezas. Y una de éstas se refiere al cometido de padres y madres en el modelo de lasikastolas. Ellos y ellas son la base principal de nuestra comunidad educativa. Para responder a sus preguntas, nos reunimoscon la presidenta y la directora de la ikastola Andra Mari de Zornotza, Itxaso Gerediaga y Aimara Arostegi. LES PARENTS SE POSENT MILLE QUESTIONS AU MOMENT D’INSCRIRE LEUR ENFANT DANS UNE ÉCOLE. Ils ont biensûr des doutes mais également des certitudes, notamment celle du rôle des parents dans le modèle ikastola. Les parentssont la base de la communauté éducative de l’ikastola. Pour répondre aux interrogations de ces parents, nous nous sommesrendus à l’ikastola Andra Mari de Zornotza auprès de Itxaso Gerediaga et Aimara Arostegi, respectivement présidente et direc-trice de l’ikastola. Voici la retranscription d’une conversation entre famille et responsables de l’ikastola.
iKasTolaK
!
101 Ikastola, 0-20 urte bitarteko
101 ikastolas, enseñanza 0-20 años
101 Ikastola, des élèves d
e 0 à 20 ans.
77Ikastola
EGILEAK,ikasmaterial propioak
sortu eta erabiltzen ditugulako.
CREADORA, porque creamos y utilizamos materiales
escolares propios.
CRÉATRICE, elle créé et utilise ses propres
matériels pédagogiques.
KOLEKTIBOA,ikastola guztiok batera arigarelako.COLECTIVO, porque todas las ikastolastrabajamos juntas.COLLECTIVE, toutes les ikastolatravaillent ensemble.
ERAGILEAK,gure ingurunearekin
harreman eraginkorrak ditugulako.
IMPULSORAS, porque tenemos relaciones eficaces con
nuestro entorno.
PARTICIPATIVE, par ses relations elle influe
sur son environnement.EREDUA,ikastolak elkarrekin
hezkuntza sare propioa osatzendugulako.UN MODELO, porque, las ikastolas, juntas, conformamos
una red educativa propia.UN MODÈLE, les ikastola ensemble forment
un réseau éducatif propre.
KOOPERATIBOAK,
erabakiak kooperatiban hartu
eta betetzen ditugulako.
COOPERATIVAS, porque adoptamos y cumplimos las
decisiones en cooperativa.
COOPÉRATIVE, les décisions sont prises et
appliquées au niveau de la
coopérative.
ANTOLATUAK,
familiak eta profesi
onalak
auzolanean ari g
arelako.
ORGANIZADAS, porque familias y
profesionales
trabajamos conjuntamente.
ORGANISÉE, les familles e
t professionnels
de l’éducation
travaillent en étroi
te
collaboratio
n.
EUSKALDUNAK,
hezkuntza proiektua
euskalduna dugulako.
VASCAS, con un proyecto educativo euskaldun.
BASQUE, elle propose un projet
éducatif basque.
iKasTolEnelkaRTea GAra
SOLIDARIOAK,ikastola berriak eta premian
daudenak laguntzen ditugulako.
Solidaria, porque ayudamos a las ikastolas nuevas y
necesitadas.
Solidaire, elle aide à la construction de nouvelles
ikastola et soutient celles en difficulté.
EUSKALHERRIKOAK, Euskal
lurralde guztietan jardutendugulako.
DE EUSKAL HERRIA, porque estamos en todos los territorios
vascos.DU PAYS BASQUE, elle est présente sur tous
les territoires historiques du PaysBasque.
iKasTolagaRA
BERRITZAILEAK,
euskaldun heziketa ikertuz
eta garatuz hobetzen dugulako.
INNOVADORA, porque, investigando y desarrollando,
mejoramos la educación euskaldun.
NOVATRICE, nous l’améliorons en travaillant et
développant une éducation basque.
KOHERENTEAK,
guraso eta profesionalak
IKASTOLA ereduan prestatzen
ditugulako.
COHERENTE, porque formamos a familias y
profesionales en el modelo de IKASTOLA.
COHÉRENTE, les parents et professionnels
sont formés au modèle
IKASTOLA.
EUSKALDUN
HEZITZEKO, umeek eta
gazteek euskaldun heziketa os
oa
izateko.
PARA UNA EDUCACIÓN EUSKALDUN, para dar a la
infancia y juventud una educación euskaldun completa.
OFFRIR UNE ÉDUCATION BASQUE afin que les
enfants et les jeunes bénéficient d’une
éducation basque complète.
Ikastola · otsaila 20106
LAN AKORDIO ZALEAK,profesionalen lan baldintzakadosten ditugulako.FAVORABLES AL ACUERDO LABORAL, porque acordamos
las condiciones laborales de los profesionales. LES CONDITIONS DE TRAVAIL des
professionnels sont convenues tousensemble.
EUSKAL ERAGILE
IZATEKO, Euskal Herriko heziketa
eta kulturan lankidetza garatzeko.
PARA IMPULSAR LO EUSKALDUN, para desarrollar la
colaboración en la educación y la cultura de Euskal Herria.
ETRE ACTEUR BASQUE et collaborer avec les
autres acteurs au niveau de l’éducation et
de la culture du Pays Basque.
HAURRA NON MATRIKULATU ERABAKI BEHAR DUEN GU-
RASOAK HAMAIKA GALDERA DITU BURUAN. Baditu, noski,
zalantzak, baina baditu ziurtasunak ere. Eta horietako bat ikasto-
len ereduan gurasoek duten zereginari buruzkoa da. Gure heziketa
komunitatearen oinarri nagusi dira gurasoak. Guraso horien galderei
erantzuteko, Zornotzako Andra Mari ikastolako lehendakaria eta zuzendaria,
Itxaso Gerediaga eta Aimara Arostegi, bildu genituen eta hona galderei emandako
erantzunak, modu telegrafikoan bada ere.LA FAMILIA QUE DEBE DECIDIR DÓNDE MATRICULAR A SUS HIJOS E HIJAS TIENE MUCHAS PREGUNTAS EN LA CA-BEZA. Tiene dudas, pero también certezas. Y una de éstas se refiere al cometido de padres y madres en el modelo de lasikastolas. Ellos y ellas son la base principal de nuestra comunidad educativa. Para responder a sus preguntas, nos reunimoscon la presidenta y la directora de la ikastola Andra Mari de Zornotza, Itxaso Gerediaga y Aimara Arostegi. LES PARENTS SE POSENT MILLE QUESTIONS AU MOMENT D’INSCRIRE LEUR ENFANT DANS UNE ÉCOLE. Ils ont biensûr des doutes mais également des certitudes, notamment celle du rôle des parents dans le modèle ikastola. Les parentssont la base de la communauté éducative de l’ikastola. Pour répondre aux interrogations de ces parents, nous nous sommesrendus à l’ikastola Andra Mari de Zornotza auprès de Itxaso Gerediaga et Aimara Arostegi, respectivement présidente et direc-trice de l’ikastola. Voici la retranscription d’une conversation entre famille et responsables de l’ikastola.
iKasTolaK
!
101 Ikastola, 0-20 urte bitarteko
101 ikastolas, enseñanza 0-20 años
101 Ikastola, des élèves d
e 0 à 20 ans.
77Ikastola
EGILEAK,ikasmaterial propioak
sortu eta erabiltzen ditugulako.
CREADORA, porque creamos y utilizamos materiales
escolares propios.
CRÉATRICE, elle créé et utilise ses propres
matériels pédagogiques.
KOLEKTIBOA,ikastola guztiok batera arigarelako.COLECTIVO, porque todas las ikastolastrabajamos juntas.COLLECTIVE, toutes les ikastolatravaillent ensemble.
ERAGILEAK,gure ingurunearekin
harreman eraginkorrak ditugulako.
IMPULSORAS, porque tenemos relaciones eficaces con
nuestro entorno.
PARTICIPATIVE, par ses relations elle influe
sur son environnement.EREDUA,ikastolak elkarrekin
hezkuntza sare propioa osatzendugulako.UN MODELO, porque, las ikastolas, juntas, conformamos
una red educativa propia.UN MODÈLE, les ikastola ensemble forment
un réseau éducatif propre.
KOOPERATIBOAK,
erabakiak kooperatiban hartu
eta betetzen ditugulako.
COOPERATIVAS, porque adoptamos y cumplimos las
decisiones en cooperativa.
COOPÉRATIVE, les décisions sont prises et
appliquées au niveau de la
coopérative.
ANTOLATUAK,
familiak eta profesi
onalak
auzolanean ari g
arelako.
ORGANIZADAS, porque familias y
profesionales
trabajamos conjuntamente.
ORGANISÉE, les familles e
t professionnels
de l’éducation
travaillent en étroi
te
collaboratio
n.
EUSKALDUNAK,
hezkuntza proiektua
euskalduna dugulako.
VASCAS, con un proyecto educativo euskaldun.
BASQUE, elle propose un projet
éducatif basque.
iKasTolEnelkaRTea GAra
SOLIDARIOAK,ikastola berriak eta premian
daudenak laguntzen ditugulako.
Solidaria, porque ayudamos a las ikastolas nuevas y
necesitadas.
Solidaire, elle aide à la construction de nouvelles
ikastola et soutient celles en difficulté.
EUSKALHERRIKOAK, Euskal
lurralde guztietan jardutendugulako.
DE EUSKAL HERRIA, porque estamos en todos los territorios
vascos.DU PAYS BASQUE, elle est présente sur tous
les territoires historiques du PaysBasque.
iKasTolagaRA
BERRITZAILEAK,
euskaldun heziketa ikertuz
eta garatuz hobetzen dugulako.
INNOVADORA, porque, investigando y desarrollando,
mejoramos la educación euskaldun.
NOVATRICE, nous l’améliorons en travaillant et
développant une éducation basque.
KOHERENTEAK,
guraso eta profesionalak
IKASTOLA ereduan prestatzen
ditugulako.
COHERENTE, porque formamos a familias y
profesionales en el modelo de IKASTOLA.
COHÉRENTE, les parents et professionnels
sont formés au modèle
IKASTOLA.
EUSKALDUN
HEZITZEKO, umeek eta
gazteek euskaldun heziketa os
oa
izateko.
PARA UNA EDUCACIÓN EUSKALDUN, para dar a la
infancia y juventud una educación euskaldun completa.
OFFRIR UNE ÉDUCATION BASQUE afin que les
enfants et les jeunes bénéficient d’une
éducation basque complète.
Ikastola · otsaila 20106
LAN AKORDIO ZALEAK,profesionalen lan baldintzakadosten ditugulako.FAVORABLES AL ACUERDO LABORAL, porque acordamos
las condiciones laborales de los profesionales. LES CONDITIONS DE TRAVAIL des
professionnels sont convenues tousensemble.
EUSKAL ERAGILE
IZATEKO, Euskal Herriko heziketa
eta kulturan lankidetza garatzeko.
PARA IMPULSAR LO EUSKALDUN, para desarrollar la
colaboración en la educación y la cultura de Euskal Herria.
ETRE ACTEUR BASQUE et collaborer avec les
autres acteurs au niveau de l’éducation et
de la culture du Pays Basque.
99Ikastola
iKasTola
Ezkerretik hasita zutik:AAnnee AAiizzppuurruuaa,, EEyyoobb GGaazzttaaññaaggaa,, EEññaauutt BBeeggiirristain, Iker Zubeldia etaJJuunnee GGaannttxxeeggii.. Eserita:MMiikkeell MMaarrttiinneezz eettaa IIzzaarroo AArrrriizzaabbiittaa..
HAURHEZKUNTZA
TXIKIENAK DIRA. Amaren magaletik jaitsi dira lurrera, mundura.
Batzuek ozta-ozta dabiltza oraindik zutik, baina zeinen ezberdinak
diren dagoeneko. Asko amaren edo aitaren eskuari fuerte helduta
datoz, eta atean Pirritx eta Porrotx ikustean izutu egin dira,
telebistan edo bideoan baino askoz ere handiagoak baitira. Beste
batzuk, mundua haiena balitz bezala iritsi eta pailazoak ikustean,
saltoka hasi dira. Ikastolan elkarrekin bizitzen ikasiko dute.EDUCACIÓN INFANTIL. DEL REGAZO DE SU MADRE, AL MUNDO. Algunos apenas andan,pero ¡qué distintos son ya entre sí! Hay quien se agarra fuerte a la mano de su aita o de suama y se asusta al ver a Pirritx y Porrotx, mientras otros comienzan a saltar. En la ikastolaaprenderán a convivir. LA MATERNELLE CONCERNE LES PLUS PETITS. L’enfant vient de quitter le giron de samère. Certains tiennent à peine debout mais affirment déjà leur personnalité. Certainsviennent à l’école en serrant fort la main de leur père ou de leur mère, prennent peur à la vuede Pirritx et Porrotx car ils sont beaucoup plus grands qu’à la télévision. D’autres encoreagissent comme si le monde leur appartenait et à la vue des clowns gesticulent dans tous lessens. Tous ces enfants apprendront la vie en communauté à l’ikastola.
8 Ikastola · otsaila 2010
99Ikastola
iKasTola
Ezkerretik hasita zutik:AAnnee AAiizzppuurruuaa,, EEyyoobb GGaazzttaaññaaggaa,, EEññaauutt BBeeggiirristain, Iker Zubeldia etaJJuunnee GGaannttxxeeggii.. Eserita:MMiikkeell MMaarrttiinneezz eettaa IIzzaarroo AArrrriizzaabbiittaa..
HAURHEZKUNTZA
TXIKIENAK DIRA. Amaren magaletik jaitsi dira lurrera, mundura.
Batzuek ozta-ozta dabiltza oraindik zutik, baina zeinen ezberdinak
diren dagoeneko. Asko amaren edo aitaren eskuari fuerte helduta
datoz, eta atean Pirritx eta Porrotx ikustean izutu egin dira,
telebistan edo bideoan baino askoz ere handiagoak baitira. Beste
batzuk, mundua haiena balitz bezala iritsi eta pailazoak ikustean,
saltoka hasi dira. Ikastolan elkarrekin bizitzen ikasiko dute.EDUCACIÓN INFANTIL. DEL REGAZO DE SU MADRE, AL MUNDO. Algunos apenas andan,pero ¡qué distintos son ya entre sí! Hay quien se agarra fuerte a la mano de su aita o de suama y se asusta al ver a Pirritx y Porrotx, mientras otros comienzan a saltar. En la ikastolaaprenderán a convivir. LA MATERNELLE CONCERNE LES PLUS PETITS. L’enfant vient de quitter le giron de samère. Certains tiennent à peine debout mais affirment déjà leur personnalité. Certainsviennent à l’école en serrant fort la main de leur père ou de leur mère, prennent peur à la vuede Pirritx et Porrotx car ils sont beaucoup plus grands qu’à la télévision. D’autres encoreagissent comme si le monde leur appartenait et à la vue des clowns gesticulent dans tous lessens. Tous ces enfants apprendront la vie en communauté à l’ikastola.
8 Ikastola · otsaila 2010
HAUrHEZKUNTZAN,HAURRAKHEZKUNTZA FORMALAREKIN DUEN LEHENENGO HA-RREMANA EMATEN DA. Haurraren sozializa-zioan urrats handia suposatzen du, familiareningurutik ateratzen eta beste haur batzuekin er-lazionatzen hasten baita. Atxikimendu figura be-rriak sortu behar izaten ditu, eta hau guztia ezda askotan erraza izaten. Horregatik Ikastolakgarrantzi handia ematen dio egokitze prozesuari,haurrak pertsona, espazioa eta egoera berrie-kin dituen lehenengo bizipenak gauzatzeko mo-duari. • Haur Hezkuntzaren xedea haurraren ga-rapen fisiko, afektibo, sozial eta intelektuala lor-tzen laguntzea da. Haurrak bere buruarenganakoirudi positiboa eraikitzea, sormena eta ekime-na agertuz, mundua eta gauzei buruzko ideiapropioak garatzea, elkarbizitzan eta elkarlane-an ikastea, hizkuntza desberdinen bitartez(idatzizkoa, ahozkoa, matematikoa, plastikoa,gorputzezkoa eta musikala) adierazteko gai iza-tea eta arrazonamendua zein ezagutza garatzealortu nahi dugu. Haur bakoitzaren ezaugarri etagaitasunetatik abiatuta egiten dugu lan, ikas-le bakoitzari jarraipen pertsonalizatua eskainiz.0-6 adin tartean arreta berezia jartzen dugu es-timulazioan eta prebentzioan. • Gurasoek erepaper berezia betetzen dute Ikastolan.LA EDUCACIÓN INFANTIL SUPONE LA PRI-MERA RELACIÓN DEL NIÑO CON LA EDU-CACIÓN FORMAL. Es un gran paso en su so-cialización. Debe crear nuevas figuras de re-ferencia fuera de su familia. El objetivo de laEducación Infantil es ayudar a lograr el desa-rrollo físico, afectivo, social e intelectual delniño. Queremos conseguir que tenga unaimagen positiva de sí mismo, que muestre cre-atividad e iniciativa, que desarrolle ideas pro-pias, que aprenda a convivir y a trabajar en gru-po, que sea capaz de expresarse y que desa-rrolle el raciocinio y el conocimiento. El papelde padres y madres es fundamental. L’ENSEIGNEMENT MATERNEL EST LA PRE-MIÈRE ÉTAPE DANS L’ÉDUCATION FORME-LLE. Il constitue un grand pas dans la socia-lisation de l’enfant. De nouveaux référents n’ap-partenant pas à la famille apparaissent à lui.Au niveau de la Maternelle, l’objectif estd’aider le développement physique, affectif, so-cial et intellectuel de l’enfant. Nous voulonsqu’il ait une image positive de lui-même, qu’ilfasse preuve de créativité et d’initiative, qu’ildéveloppe ses propres idées sur le monde etles choses qui l’entourent, qu’il apprenne à viv-re et travailler en groupe, qu’il soit capable des’exprimer à travers divers langages et qu’il dé-veloppe raisonnement et connaissance. L’en-fant bénéficie d’un suivi personnalisé. Le rôledes parents est fondamental.
HOTZ EGITEN DU KANPOAN. Belarrietaraino estalita datozhaurrak eta denbora behar dute sarreran bertan estalkiakkentzen. Harrera-lekuan sabaitik zintzilik dagoenpantailan, bezperan tailerrean egindako lanak ikusdaitezke: 0-3 urteko haurrak dodotis banarekinbiluzik ageri dira tenperarekin beren buruak etaondokoenak margotzen. Ikuskizun ederra da.Performance bat dirudiFUERA HACE FRÍO. Llegan tapados hasta lasorejas y en la entrada se quitan las prendas deabrigo. En la pantalla que cuelga del techo seven los trabajos de la víspera: niños de 0-3 años,en pañal, pintando sus cuerpos con témpera ypintando a los demás. Pura performance. DEHORS IL FAIT FROID. Ils arrivent toutemmitouflés et une fois entrés enlèvent leursvêtements. Sur l’écran suspendu au plafond, ilsvisionnent les travaux de la veille.
ASANBLADA EGINEZ HASIKO DUTE EGUNA, taldeanardurak banatzeko. Juan Inazio irakasleak agertu zigun.“Eguraldiaren arduraduna zer eguraldi egiten duenikustera doa patiora eta eguneroko eguraldiarenberri jarri behar du gelako astekarian (egunhorretan patioan elurra zegoen). Koadernobatean asistentzia neurtzen dute, bestebatean takilen txukuntasuna. Datuhoriekin batuketak egiten dituzte”.ASAMBLEA PARA EMPEZAR ELDÍA. Reparto de obligaciones.“El responsable del tiempomira en el patio qué tiempohace e informa a los demás.En un cuaderno controlan laasistencia y en otro el ordende las taquillas. Con esosdatos hacen sumas”, nosdijo el profesor Juan Inazio.RÉUNION POURCOMMENCER LA JOURNÉE.Répartition des tâches. “Leresponsable du tempsregarde dans la cours queltemps il fait et en informeles autres. Sur un cahiersont notés les présents, surun autre si les casiers sontbien rangés. Avec cesdonnées ils font desadditions”.
BI URTETIK GORAKOEK ERLAXAZIOA EGITEN DUTEMUSIKAREKIN. Sintonia deitzen diote. Harrigarria umeak
borobilean jarri eta begiak itxi-itxi eginda arnasketakegiten ikustea. “Gorputz adierazpena ere lantzen dugu.
Goizean eta arratsaldean egiten dute, baina tartekaere bai, taldea pixka bat aztoratuta dabilenean”,esan zigun Jone Aretak, Txiokako zuzendariak.LOS MAYORES DE DOS AÑOS PRACTICANRELAJACIÓN CON MÚSICA. Le llaman sintonía.En círculo y con los ojos cerrados, practicanrespiraciones. “También trabajamos la expresióncorporal”, nos contó Jone Areta, directora deTxioka.RELAXATION PAR LA MUSIQUE POUR LESPLUS DE DEUX ANS. Cela s’appelle la syntonie.En cercle et les yeux fermés, les élèves
pratiquent des exercices de respiration. “Noustravaillons aussi l’expression corporelle”.
GELA GUZTIETAN MAITASUNGRAMAK IKUSDAITEZKE. “Bizikidetza hobetzeko proiektu batekin ari
gara lanean. Gure helburua ez da emaitza akademikoonak lortzea bakarrik; baloreak eta elkarbizitzari
buruzko konpetentziak ere landu beharditugu, hala nola, autoestimua,
hurkoarekiko errespetua, tolerantzia etaaniztasna. Maitasungrama ez da
teknika bat baizik”, esan zigunEsther Garaialdek, Iñigo Aritzakozuzendariak.AMORGRAMAS EN TODAS LASAULAS. “Además de losresultados académicos,trabajamos valores ycompetencias para laconvivencia. Autoestima,respeto, tolerancia ydiversidad”, dice EstherGaraialde, directora de IñigoAritza. LES “AMOURGRAMMES”DANS LES CLASSES. “Enplus des matièresscolaires, nous travaillonsles valeurs etcompétences de la vie encommunauté. Autoestime, respect,tolérance et diversité”.
0-6
HAUR
HEZK
UNTZ
A
110 Ikastola · otsaila 2010 11Ikastola
2
JJone AArettaaTXIOKA IKASTOLAZUZENDARIA
3
1
1. Hotz egiten du kanpoan, gurasoekindatoz / 2. Denak dira ezberdinak /3.5. Asanblada eginez hasiko dute
eguna / 8. Bi urtetik gorakoek erlaxazioaegiten dute musikarekin
HAUrHEZKUNTZAN,HAURRAKHEZKUNTZA FORMALAREKIN DUEN LEHENENGO HA-RREMANA EMATEN DA. Haurraren sozializa-zioan urrats handia suposatzen du, familiareningurutik ateratzen eta beste haur batzuekin er-lazionatzen hasten baita. Atxikimendu figura be-rriak sortu behar izaten ditu, eta hau guztia ezda askotan erraza izaten. Horregatik Ikastolakgarrantzi handia ematen dio egokitze prozesuari,haurrak pertsona, espazioa eta egoera berrie-kin dituen lehenengo bizipenak gauzatzeko mo-duari. • Haur Hezkuntzaren xedea haurraren ga-rapen fisiko, afektibo, sozial eta intelektuala lor-tzen laguntzea da. Haurrak bere buruarenganakoirudi positiboa eraikitzea, sormena eta ekime-na agertuz, mundua eta gauzei buruzko ideiapropioak garatzea, elkarbizitzan eta elkarlane-an ikastea, hizkuntza desberdinen bitartez(idatzizkoa, ahozkoa, matematikoa, plastikoa,gorputzezkoa eta musikala) adierazteko gai iza-tea eta arrazonamendua zein ezagutza garatzealortu nahi dugu. Haur bakoitzaren ezaugarri etagaitasunetatik abiatuta egiten dugu lan, ikas-le bakoitzari jarraipen pertsonalizatua eskainiz.0-6 adin tartean arreta berezia jartzen dugu es-timulazioan eta prebentzioan. • Gurasoek erepaper berezia betetzen dute Ikastolan.LA EDUCACIÓN INFANTIL SUPONE LA PRI-MERA RELACIÓN DEL NIÑO CON LA EDU-CACIÓN FORMAL. Es un gran paso en su so-cialización. Debe crear nuevas figuras de re-ferencia fuera de su familia. El objetivo de laEducación Infantil es ayudar a lograr el desa-rrollo físico, afectivo, social e intelectual delniño. Queremos conseguir que tenga unaimagen positiva de sí mismo, que muestre cre-atividad e iniciativa, que desarrolle ideas pro-pias, que aprenda a convivir y a trabajar en gru-po, que sea capaz de expresarse y que desa-rrolle el raciocinio y el conocimiento. El papelde padres y madres es fundamental. L’ENSEIGNEMENT MATERNEL EST LA PRE-MIÈRE ÉTAPE DANS L’ÉDUCATION FORME-LLE. Il constitue un grand pas dans la socia-lisation de l’enfant. De nouveaux référents n’ap-partenant pas à la famille apparaissent à lui.Au niveau de la Maternelle, l’objectif estd’aider le développement physique, affectif, so-cial et intellectuel de l’enfant. Nous voulonsqu’il ait une image positive de lui-même, qu’ilfasse preuve de créativité et d’initiative, qu’ildéveloppe ses propres idées sur le monde etles choses qui l’entourent, qu’il apprenne à viv-re et travailler en groupe, qu’il soit capable des’exprimer à travers divers langages et qu’il dé-veloppe raisonnement et connaissance. L’en-fant bénéficie d’un suivi personnalisé. Le rôledes parents est fondamental.
HOTZ EGITEN DU KANPOAN. Belarrietaraino estalita datozhaurrak eta denbora behar dute sarreran bertan estalkiakkentzen. Harrera-lekuan sabaitik zintzilik dagoenpantailan, bezperan tailerrean egindako lanak ikusdaitezke: 0-3 urteko haurrak dodotis banarekinbiluzik ageri dira tenperarekin beren buruak etaondokoenak margotzen. Ikuskizun ederra da.Performance bat dirudiFUERA HACE FRÍO. Llegan tapados hasta lasorejas y en la entrada se quitan las prendas deabrigo. En la pantalla que cuelga del techo seven los trabajos de la víspera: niños de 0-3 años,en pañal, pintando sus cuerpos con témpera ypintando a los demás. Pura performance. DEHORS IL FAIT FROID. Ils arrivent toutemmitouflés et une fois entrés enlèvent leursvêtements. Sur l’écran suspendu au plafond, ilsvisionnent les travaux de la veille.
ASANBLADA EGINEZ HASIKO DUTE EGUNA, taldeanardurak banatzeko. Juan Inazio irakasleak agertu zigun.“Eguraldiaren arduraduna zer eguraldi egiten duenikustera doa patiora eta eguneroko eguraldiarenberri jarri behar du gelako astekarian (egunhorretan patioan elurra zegoen). Koadernobatean asistentzia neurtzen dute, bestebatean takilen txukuntasuna. Datuhoriekin batuketak egiten dituzte”.ASAMBLEA PARA EMPEZAR ELDÍA. Reparto de obligaciones.“El responsable del tiempomira en el patio qué tiempohace e informa a los demás.En un cuaderno controlan laasistencia y en otro el ordende las taquillas. Con esosdatos hacen sumas”, nosdijo el profesor Juan Inazio.RÉUNION POURCOMMENCER LA JOURNÉE.Répartition des tâches. “Leresponsable du tempsregarde dans la cours queltemps il fait et en informeles autres. Sur un cahiersont notés les présents, surun autre si les casiers sontbien rangés. Avec cesdonnées ils font desadditions”.
BI URTETIK GORAKOEK ERLAXAZIOA EGITEN DUTEMUSIKAREKIN. Sintonia deitzen diote. Harrigarria umeak
borobilean jarri eta begiak itxi-itxi eginda arnasketakegiten ikustea. “Gorputz adierazpena ere lantzen dugu.
Goizean eta arratsaldean egiten dute, baina tartekaere bai, taldea pixka bat aztoratuta dabilenean”,esan zigun Jone Aretak, Txiokako zuzendariak.LOS MAYORES DE DOS AÑOS PRACTICANRELAJACIÓN CON MÚSICA. Le llaman sintonía.En círculo y con los ojos cerrados, practicanrespiraciones. “También trabajamos la expresióncorporal”, nos contó Jone Areta, directora deTxioka.RELAXATION PAR LA MUSIQUE POUR LESPLUS DE DEUX ANS. Cela s’appelle la syntonie.En cercle et les yeux fermés, les élèves
pratiquent des exercices de respiration. “Noustravaillons aussi l’expression corporelle”.
GELA GUZTIETAN MAITASUNGRAMAK IKUSDAITEZKE. “Bizikidetza hobetzeko proiektu batekin ari
gara lanean. Gure helburua ez da emaitza akademikoonak lortzea bakarrik; baloreak eta elkarbizitzari
buruzko konpetentziak ere landu beharditugu, hala nola, autoestimua,
hurkoarekiko errespetua, tolerantzia etaaniztasna. Maitasungrama ez da
teknika bat baizik”, esan zigunEsther Garaialdek, Iñigo Aritzakozuzendariak.AMORGRAMAS EN TODAS LASAULAS. “Además de losresultados académicos,trabajamos valores ycompetencias para laconvivencia. Autoestima,respeto, tolerancia ydiversidad”, dice EstherGaraialde, directora de IñigoAritza. LES “AMOURGRAMMES”DANS LES CLASSES. “Enplus des matièresscolaires, nous travaillonsles valeurs etcompétences de la vie encommunauté. Autoestime, respect,tolérance et diversité”.
0-6
HAUR
HEZK
UNTZ
A
110 Ikastola · otsaila 2010 11Ikastola
2
JJone AArettaaTXIOKA IKASTOLAZUZENDARIA
3
1
1. Hotz egiten du kanpoan, gurasoekindatoz / 2. Denak dira ezberdinak /3.5. Asanblada eginez hasiko dute
eguna / 8. Bi urtetik gorakoek erlaxazioaegiten dute musikarekin
BEGIRA EGOTEKO GELARIKPOLITENA TAILERRA DA. Gu bisitanjoan ginen goizean irinarekin ari zirenlanean bi urtekoak. Haur bakoitzarenizaera ezin hobeto islatzen da osagarrihoriekin jolas egiteko orduan etaJonek argazkiak ateratzen ditu,sarrerako pantailan eta webguneaneskegi eta gurasoek ikus ditzaten.Haur batzuk bi eskuekin hasten diraorearekiekin edo irinarekin kolpeka.Beste batzuk behatz batekin ukitzendituzte ozta-ozta. “Tenperekin,buztinarekin, edozein materialekinegin daiteke esperimentazioa. Segunzer material duten, biluztu egiten
ditugu edo ez. Talde txikitan hartzendute parte tailerrean, etahamabostean behin tokatzen zaiohaur bakoitzari. Ezin da taldehandiekin lan egin, gero dutxatik pasabehar izaten baitute banan-banan.Hustu, bete, ontzi batetik besterabota…, gisa horretako ekintzetan osogustura ibiltzen dira. Dokumentaziografikoarekin batera txosten laburbatzuk betetzen ditugu tailerretakodatuekin. Haur bakoitzak materialjakin baten aurrean dituen jarrerak,besteekiko erakusten dituen joerakjasotzen ditu tailerreko irakasleak,Haritzek”, esan zigun Jonek.
EL AULA MÁS BONITA ES ELTALLER. Los de dos años trabajancon harina y su forma de jugar conella refleja su personalidad. Algunospegan golpes con las dos manos,otros meten justo justo un dedito. “Laexperimentación puede hacerse contémpera, barro, con cualquiermaterial. Dependiendo de cuál sea,los desnudamos o no. Participan enel taller en grupos pequeños y a cadaniño le toca cada 15 días. Luegopasan de uno en uno por la ducha.Hacemos fotografías en el taller y elprofesor, Haritz, redacta unospequeños informes”, nos dijo Jone.
L’ATELIER POUR LE MEILLEURSPECTACLE. La façon dont les deuxans travaillent avec de la farinereflète leur personnalité: certainsmettent les deux mains, d’autresjuste le bout du doigt. “L’expériencepeut être faite avec d’autresmatériels. Selon le matériel utilisé,l’enfant se dévoile ou pas. Cet atelier se déroule en petitsgroupes (car il faut ensuite doucherles élèves), les élèves prennent partune fois tout les quinze jours. Nousprenons des photos puis Haritz,l’enseignant, rédige des petitsrapports”.
0-6
HAUR
HEZK
UNTZ
A
112 Ikastola · otsaila 2010 13Ikastola
6.8. Sintoniaren ondoren, ipuina lantzen /4. Hamarretakoa egiteko, ogia / 7.13. Goiz erdian,psikomotrizitate gelara / 9.11.22. Etapa honetan,
txokoetan egiten dute lan / 4. Gela guztietan,maitasungramak / 12. Bazkal aurretik, eskuak garbitzen /
10.23. Lo kuluxkaren ondoren, esnatu ezinik
4 5
7
9
6
8
10
11 12 13
BEGIRA EGOTEKO GELARIKPOLITENA TAILERRA DA. Gu bisitanjoan ginen goizean irinarekin ari zirenlanean bi urtekoak. Haur bakoitzarenizaera ezin hobeto islatzen da osagarrihoriekin jolas egiteko orduan etaJonek argazkiak ateratzen ditu,sarrerako pantailan eta webguneaneskegi eta gurasoek ikus ditzaten.Haur batzuk bi eskuekin hasten diraorearekiekin edo irinarekin kolpeka.Beste batzuk behatz batekin ukitzendituzte ozta-ozta. “Tenperekin,buztinarekin, edozein materialekinegin daiteke esperimentazioa. Segunzer material duten, biluztu egiten
ditugu edo ez. Talde txikitan hartzendute parte tailerrean, etahamabostean behin tokatzen zaiohaur bakoitzari. Ezin da taldehandiekin lan egin, gero dutxatik pasabehar izaten baitute banan-banan.Hustu, bete, ontzi batetik besterabota…, gisa horretako ekintzetan osogustura ibiltzen dira. Dokumentaziografikoarekin batera txosten laburbatzuk betetzen ditugu tailerretakodatuekin. Haur bakoitzak materialjakin baten aurrean dituen jarrerak,besteekiko erakusten dituen joerakjasotzen ditu tailerreko irakasleak,Haritzek”, esan zigun Jonek.
EL AULA MÁS BONITA ES ELTALLER. Los de dos años trabajancon harina y su forma de jugar conella refleja su personalidad. Algunospegan golpes con las dos manos,otros meten justo justo un dedito. “Laexperimentación puede hacerse contémpera, barro, con cualquiermaterial. Dependiendo de cuál sea,los desnudamos o no. Participan enel taller en grupos pequeños y a cadaniño le toca cada 15 días. Luegopasan de uno en uno por la ducha.Hacemos fotografías en el taller y elprofesor, Haritz, redacta unospequeños informes”, nos dijo Jone.
L’ATELIER POUR LE MEILLEURSPECTACLE. La façon dont les deuxans travaillent avec de la farinereflète leur personnalité: certainsmettent les deux mains, d’autresjuste le bout du doigt. “L’expériencepeut être faite avec d’autresmatériels. Selon le matériel utilisé,l’enfant se dévoile ou pas. Cet atelier se déroule en petitsgroupes (car il faut ensuite doucherles élèves), les élèves prennent partune fois tout les quinze jours. Nousprenons des photos puis Haritz,l’enseignant, rédige des petitsrapports”.
0-6
HAUR
HEZK
UNTZ
A
112 Ikastola · otsaila 2010 13Ikastola
6.8. Sintoniaren ondoren, ipuina lantzen /4. Hamarretakoa egiteko, ogia / 7.13. Goiz erdian,psikomotrizitate gelara / 9.11.22. Etapa honetan,
txokoetan egiten dute lan / 4. Gela guztietan,maitasungramak / 12. Bazkal aurretik, eskuak garbitzen /
10.23. Lo kuluxkaren ondoren, esnatu ezinik
4 5
7
9
6
8
10
11 12 13
115Ikastola
0-6
HAUR
HEZK
UNTZ
A
1. Begira egoteko gelarik politena,tailerra / 20. Tenperarekin, buztinarekin,
irinarekin esperimentatzen / 15.17.21. Batzuek biberoitik, besteek
plateratik / 14. Koaderno bateantxukuntasuna neurtzen dute /
24. Ttanttorekin ordenagailuan ikasten /16. Lagunekin jolasean /
18.19. 25. Berriro gurasoekin, bihar arte
14 Ikastola · otsaila 2010
SINTONIAREN ONDOREN IPUINBAT LANTZEN DUTE. Taldekabilduta, ikasle batek pertsonaien etalekuen zerrendak idatzi zituen.Ipuinaren bidez ulermena,hizkuntzaren egiturak lantzen dira,eta ipuinaz gozatzen ikasten dute.Eta idazketa erdi formala ere lantzenhasten dira, gehien dakitenak hastenbaitira idazten eta besteak laguntzen.Azken batean, taldean lan egiten ereikasten dute.TRAS LA SINTONÍA, UN CUENTO.Trabajan la comprensión, lasestructuras lingüísticas y aprenden adisfrutar del cuento. Los que mássaben comienzan a escribir y el restoles ayudan y, así, trabajan en grupo.APRÈS LA SYNTONIE, LE CONTE.Avec le conte, les élèves travaillent lacompréhension, les structureslinguistiques et apprennent à prendredu plaisir. Ils apprennent à travailleren groupe.
HAMARRETAKOA EGITEKO, OGIA.Astero ikasle bat arduratzen da etxetikogia ekartzen. Denek gauza bera jatendute honela. Urtebetekoen kasuan,bakoitzak etxetik ekartzen du berepapila edo bere jakia, marka jakinbatzuekin ohituta daudelako. Urtebe-tetik gorakoei bertako sukaldeanprestatuko bazkariak ematen zaizkie,eta ondoren lo kuluxka egiten dute.PAN PARA EL ALMUERZO. Cadasemana un alumno se encarga detraer pan de casa. En el caso de losde un año, cada cual lleva su papillau otro alimento al centro. A losmayores de un año se les sirve lacomida preparada en la cocina de laikastola. Y, después, siesta. DU PAIN POUR LE GOÛTER. Chaquesemaine, un élève est chargéd’amener du pain de la maison. Lesplats préparés à l’ikastola sont servisaux enfants de plus d’un an. Ensuite,sieste pour tout le monde.
GOIZ ERDIAN PSIKOMOTRIZITATEGELARA DOAZ. Sartu, zapatak kendueta asanbladan eseritzen dira berriro.Bakoitzak adierazten du zertara etanorekin jolastu nahi duen. Tutoreakesaten du ondoren zer materialerabiliko diren. Egun batean dorreakbota eta eraiki ibiliko dira;hurrengoan, oihalekin mozorrotuegingo dira… Saio bakoitzarenarabera arlo ezberdinak lantzen dira. AL AULA DE PSICOMOTRICIDAD.Entran, se quitan los zapatos y, denuevo, se sientan en asamblea. Cada uno dice a qué y con quiénquiere jugar. El tutor indica quématerial usar. Un día construyen yderriban torres; otro se disfrazan con telas…LA SALLE DE PSYCHOMOTRICITÉ.Les élèves se déchaussent et seréunissent à nouveau. Chacun d’euxdit à quoi il veut jouer et avec qui. Letuteur indique quel matériel utiliser.
ETAPA HONETAN TXOKOETANEGITEN DUTE LAN.0-3koek, esaterako, ipuinen txokoadute ipuin bilduma, argazki eta irudihiztegiekin, sukalde txokoa jakiezberdinekin, mozorroen txokoamozorroekin. Tarteka animalien txokoa antolatzendute, beldurraren txokoa ere bai(panpina beldurgarriak, iluntasunalortzeko bitartekoak…), eta musikatxokoa ere bai. EN ESTA ETAPA TRABAJAN ENTXOKOS. En el txoko de los cuentostienen una colección de cuentos, condiccionarios de imágenes. En el de lacocina, distintos alimentos. En eltxoko de los disfraces puedentransformarse. LES “COINS”. Au coin contes, livreset dictionnaires d’images. Au coincuisine, divers aliments. Au coindéguisement, les enfants peuvent sedéguiser…
1615 1714
18
19
20 25
21 22 23 24
115Ikastola
0-6
HAUR
HEZK
UNTZ
A
1. Begira egoteko gelarik politena,tailerra / 20. Tenperarekin, buztinarekin,
irinarekin esperimentatzen / 15.17.21. Batzuek biberoitik, besteek
plateratik / 14. Koaderno bateantxukuntasuna neurtzen dute /
24. Ttanttorekin ordenagailuan ikasten /16. Lagunekin jolasean /
18.19. 25. Berriro gurasoekin, bihar arte
14 Ikastola · otsaila 2010
SINTONIAREN ONDOREN IPUINBAT LANTZEN DUTE. Taldekabilduta, ikasle batek pertsonaien etalekuen zerrendak idatzi zituen.Ipuinaren bidez ulermena,hizkuntzaren egiturak lantzen dira,eta ipuinaz gozatzen ikasten dute.Eta idazketa erdi formala ere lantzenhasten dira, gehien dakitenak hastenbaitira idazten eta besteak laguntzen.Azken batean, taldean lan egiten ereikasten dute.TRAS LA SINTONÍA, UN CUENTO.Trabajan la comprensión, lasestructuras lingüísticas y aprenden adisfrutar del cuento. Los que mássaben comienzan a escribir y el restoles ayudan y, así, trabajan en grupo.APRÈS LA SYNTONIE, LE CONTE.Avec le conte, les élèves travaillent lacompréhension, les structureslinguistiques et apprennent à prendredu plaisir. Ils apprennent à travailleren groupe.
HAMARRETAKOA EGITEKO, OGIA.Astero ikasle bat arduratzen da etxetikogia ekartzen. Denek gauza bera jatendute honela. Urtebetekoen kasuan,bakoitzak etxetik ekartzen du berepapila edo bere jakia, marka jakinbatzuekin ohituta daudelako. Urtebe-tetik gorakoei bertako sukaldeanprestatuko bazkariak ematen zaizkie,eta ondoren lo kuluxka egiten dute.PAN PARA EL ALMUERZO. Cadasemana un alumno se encarga detraer pan de casa. En el caso de losde un año, cada cual lleva su papillau otro alimento al centro. A losmayores de un año se les sirve lacomida preparada en la cocina de laikastola. Y, después, siesta. DU PAIN POUR LE GOÛTER. Chaquesemaine, un élève est chargéd’amener du pain de la maison. Lesplats préparés à l’ikastola sont servisaux enfants de plus d’un an. Ensuite,sieste pour tout le monde.
GOIZ ERDIAN PSIKOMOTRIZITATEGELARA DOAZ. Sartu, zapatak kendueta asanbladan eseritzen dira berriro.Bakoitzak adierazten du zertara etanorekin jolastu nahi duen. Tutoreakesaten du ondoren zer materialerabiliko diren. Egun batean dorreakbota eta eraiki ibiliko dira;hurrengoan, oihalekin mozorrotuegingo dira… Saio bakoitzarenarabera arlo ezberdinak lantzen dira. AL AULA DE PSICOMOTRICIDAD.Entran, se quitan los zapatos y, denuevo, se sientan en asamblea. Cada uno dice a qué y con quiénquiere jugar. El tutor indica quématerial usar. Un día construyen yderriban torres; otro se disfrazan con telas…LA SALLE DE PSYCHOMOTRICITÉ.Les élèves se déchaussent et seréunissent à nouveau. Chacun d’euxdit à quoi il veut jouer et avec qui. Letuteur indique quel matériel utiliser.
ETAPA HONETAN TXOKOETANEGITEN DUTE LAN.0-3koek, esaterako, ipuinen txokoadute ipuin bilduma, argazki eta irudihiztegiekin, sukalde txokoa jakiezberdinekin, mozorroen txokoamozorroekin. Tarteka animalien txokoa antolatzendute, beldurraren txokoa ere bai(panpina beldurgarriak, iluntasunalortzeko bitartekoak…), eta musikatxokoa ere bai. EN ESTA ETAPA TRABAJAN ENTXOKOS. En el txoko de los cuentostienen una colección de cuentos, condiccionarios de imágenes. En el de lacocina, distintos alimentos. En eltxoko de los disfraces puedentransformarse. LES “COINS”. Au coin contes, livreset dictionnaires d’images. Au coincuisine, divers aliments. Au coindéguisement, les enfants peuvent sedéguiser…
1615 1714
18
19
20 25
21 22 23 24
LeHENHEZKUNTZA
SEI URTETIK GORA DITUZTE. Nortasuna zirriborraturik dute.
Ikusten da dagoeneko nolakoak izan daitezkeen etorkizunean,
baina aukera guztiak dituzte zabalik, dena dute ikasteko, dena
dute egiteko. Bizitza jolas moduan ikusten dute eta ikastola bera
ere bai. Pirritx eta Porrotx atean ikusi eta begiak izarniatu egiten
zaizkie. “Guk dinosauroak ditugu ikastola barruan”, esaten die
neskato batek, eta elkarrekin sartzen dira barrura.EDUCACIÓN PRIMARIA. TIENEN MÁS DE SEIS AÑOS Y SU PERSONALIDAD PERFILADA. Se intuye cómo pueden ser en el futuro, pero todas las posibilidades estánabiertas. Viven la vida y la ikastola como un juego. Los ojos como platos al ver a Pirritx yPorrotx en la puerta. PRIMAIRE. LES ENFANTS ENTRENT EN PRIMAIRE À 6 ANS, LEUR PERSONNALITÉCOMMENCE À SE FAÇONNER. On les imagine déjà dans l’avenir mais toutes les voies sontencore possibles, ils ont tout à apprendre et à expérimenter. Ils perçoivent la vie comme unjeu, tout comme l’ikastola. Leurs yeux brillent à la vue de Pirritx et Porrotx. “Nous avons desdinosaures à l’ikastola” leur dit une petite fille avant d’entrer avec eux dans l’ikastola.
iKasTola
Ezkerretik hasita zutik:PPeruu Orrmmaettxeea, Joanee Zuggasstti,, AAiinnhhooaa BBeellttzzaa eettaa JJeennnniiffeerr TThhoommppssoonn..Eserita:Aitzol Meennddizaabal eetta GGaaiizzka BBera
16 Ikastola · otsaila 2010 17Ikastola
LeHENHEZKUNTZA
SEI URTETIK GORA DITUZTE. Nortasuna zirriborraturik dute.
Ikusten da dagoeneko nolakoak izan daitezkeen etorkizunean,
baina aukera guztiak dituzte zabalik, dena dute ikasteko, dena
dute egiteko. Bizitza jolas moduan ikusten dute eta ikastola bera
ere bai. Pirritx eta Porrotx atean ikusi eta begiak izarniatu egiten
zaizkie. “Guk dinosauroak ditugu ikastola barruan”, esaten die
neskato batek, eta elkarrekin sartzen dira barrura.EDUCACIÓN PRIMARIA. TIENEN MÁS DE SEIS AÑOS Y SU PERSONALIDAD PERFILADA. Se intuye cómo pueden ser en el futuro, pero todas las posibilidades estánabiertas. Viven la vida y la ikastola como un juego. Los ojos como platos al ver a Pirritx yPorrotx en la puerta. PRIMAIRE. LES ENFANTS ENTRENT EN PRIMAIRE À 6 ANS, LEUR PERSONNALITÉCOMMENCE À SE FAÇONNER. On les imagine déjà dans l’avenir mais toutes les voies sontencore possibles, ils ont tout à apprendre et à expérimenter. Ils perçoivent la vie comme unjeu, tout comme l’ikastola. Leurs yeux brillent à la vue de Pirritx et Porrotx. “Nous avons desdinosaures à l’ikastola” leur dit une petite fille avant d’entrer avec eux dans l’ikastola.
iKasTola
Ezkerretik hasita zutik:PPeruu Orrmmaettxeea, Joanee Zuggasstti,, AAiinnhhooaa BBeellttzzaa eettaa JJeennnniiffeerr TThhoommppssoonn..Eserita:Aitzol Meennddizaabal eetta GGaaiizzka BBera
16 Ikastola · otsaila 2010 17Ikastola
SPIELBERG-EN “JURASSIC PARK” IKASTOLA BARRUAN. OrdiziakoJakintza ikastolako LHko pasilloetan barrena abiatzen dengurasoak ezustekoa har dezake, Spielberg-en “Jurassicpark” errodatzeko moduko dinosauroen maketakaurkituko baititu. Hain ondo daude eginda, non ibiltzenhastea bakarrik falta baitzaie. “Inoiz lurraren gaineanbizi izan diren abererik handienak izan ziren”, esanzigun Miren irakasleak.“JURASSIC PARK” DE SPIELBERG EN LAIKASTOLA. En los pasillos de Primaria de Jakintzade Ordizia hay maquetas de dinosaurios tan bienhechas, que sólo les falta echar a andar.LE “JURASSIC PARK” DE SPIELBERG ÀL’IKASTOLA. Les couloirs du Primaire deJakintza ikastola à Ordizia sont remplis demaquettes de dinosaures si bien faites qu’ilne leur manque plus que la motricité.
TXANELAKO LH1EKO BIGARREN UNITATEADA, HISTORIARI DAGOKIONA. Parke Jurasikorenirudikapen hori guztia plastilinaz landu dute.Dinosauroen sailkapenak eginez (belarjaleak etaharagijaleak) edo tamainak alderatuz, matematikak erelantzen dituzte. Taldean lan egiten ikasten dute. Sumendiakere landu dituzte. Bikarbonatoa, xaboia eta ura jarri, etalaba kanporatzen duten sumendiak sortu dituzte1º DE PRIMARIA, SEGUNDA UNIDAD DETXANELA SOBRE HISTORIA.Representación del Parque Jurásico conplastilina. Con la clasificación de losdinosaurios, trabajan lasmatemáticas. Con bicarbonato,jabón y agua han creadovolcanes con lava. 1ÈRE ANNÉE, SECONDEUNITÉ DE TXANELA SURL’HISTOIRE. Les élèvesont reconstitué JurassicPark en pâte à modeler.Avec la classificationdes dinosaures, ilstravaillent lesmathématiques. Lalave des volcans estreconstituée avecdu bicarbonate,du savon et del’eau.
KOMUNEKO PAPERAREKIN NEURTZEN DUTE DENBORA. Sei urtekoneska-mutiko batentzat oso zaila da (guretzako ere bai) ludiaren
adina milioika urtetan irudikatzea, gizakia noiz agertzen denkalkulatzea. Hori horrela izanik, komuneko paperarekin
egiten dute antzezpen bat. “Gela osoari paperarekinbuelta ematen diogu eta ikusten dute gizakia osoberandu agertzen dela”, erantsi zuen irakasleak.PAPEL HIGIÉNICO PARA MEDIR EL TIEMPO. ¡Quédifícil imaginar, a los seis años, la edad de laTierra durante millones de años. Damos la vueltaal aula con papel y vemos qué tarde apareció elser humano”.
PAPIER HYGIÉNIQUE POUR MESURER LETEMPS. Qu’il est difficile d’imaginer l’âge dela Terre en millions d’années! “Nousentourons la classe de papier et observons quel’être humain est arrivé bien tard”.
URDANETAREN OINORDEKOAK LANEAN.LH2ko gela batean paperezko itsasontziak egiten
ari ziren, maketagileek bakarrik erakutsi ohi dutenpazientziarekin. Andres Urdanetaren herrikoak dira.Aurten 500. urtemuga ospatu dute herrian, etaharen ibilbideaz hitz egin dute. Itsasoari lotutaeuskal historiaren barruan, Ternuako uretan euskalarrantzaleek egindako balentriak gogoratu dituzte.
DESCENDIENTES DE URDANETA. Son delpueblo del navegante Andres Urdaneta,
de cuyo nacimiento se han cumplido500 años. Han recordado las
hazañas de los arrantzalesvascos en Terranova.
LES DESCENDANTS DEURDANETA. En papier, lesbateaux du village dunavigateur AndresUrdaneta, né il y a 500ans. On se remémoreainsi les exploits despêcheurs basque àTerre-Neuve.
AZKENURTEOTANHHnURTXINTXA,LHn TXANELA, DBHn OSTADAR… Euskal He-rritik euskaldunontzat eta mundu osora zaba-lik dauden proiektuak dira. Herritik munduraeta mundutik herrira norabide bikoitzean sor-tutako ikasmaterialak, hain zuzen. • LHko TXA-NELAri dagokionez, esan genezake, ikas pro-zesua bere osotasunean hartzen dela, etaarlo desberdinak proiektu baten inguruan eraglobalizatuan lantzen direla. • Txanela proiek-tuak, Euskal Curriculumak oinarritzat dituen 5konpetentzia orokorrak lantzen ditu, hau da:norbera izaten ikasi, ikasten ikasi, komunika-tzen ikasi, elkarbizitzen ikasi eta ekiten eta egi-ten ikasi. • Txanelako jarduerak garatzeko tal-de handitan, txikitan edo bakarka egiten dutelan ikasleek. Helduaren edo irakaslearen pa-pera motibatzailearena, gidatzailearena, la-guntzailearena edo moderatzailearena da.Ikaslea subjektu aktiboa da, bere ikas-proze-suaren protagonista nagusi bilakatuz. Horre-tarako TXANELA proiektuak jorratutako gaiak,egungo egoera eta arazoekin lotzen ditu,modu horretan ikasleak, zergatik eta zertara-ko ikasten ari den, uneoro jakin dezan. • Eus-kal Herriak izan duen inmigrazioa dela eta, ge-roz eta ikasle etorkin gehiago ditugu gure ge-letan. Txanelak egoera hauek ere hartzen ditukontuan. • Bukatzeko esan euskarri anitzak era-biltzen ditugula; paperaz gainera ikus-entzu-nezko baliabideak erabiltzen ditugu.TXANELA TRABAJA LAS CINCO COMPETENCIASBASE DEL CURRICULUM VASCO: aprender a ser unomismo, aprender a aprender, aprender a convivir, yaprender a acometer y a hacer. El papel del profe-sorado es el de motivar, guiar, ayudar y moderar. Elalumno es sujeto activo y principal protagonista desu proceso de aprendizaje. Los temas están relacio-nados con situaciones y problemas actuales. TXA-NELA tiene en cuenta que cada vez hay más alum-nos inmigrantes. Y, además del papel, usamos so-portes audiovisuales: vídeo, DVD, CD-ROM, internet,Txanela.net, IKASYS… Publicamos a través deblogs lo que el alumnado crea. TXANELA PERMET TRAVAILLER LES CINQ COMPÉ-TENCES GÉNÉRALES ÉLÉMENTAIRES DU CURRI-CULUM BASQUE: apprendre à être soi-même, ap-prendre à apprendre, apprendre à vivre en commu-nauté, apprendre à entreprendre et apprendre à fai-re. L’élève travaille au sein du groupe classe, en pe-tit groupe ou individuellement. Le rôle de l’enseignantest de le motiver, le guider, l’aider et le canaliser. L’élè-ve est un sujet actif et le principal protagoniste de sonprocessus d’apprentissage. Les thèmes de travail abor-dés dans TXANELA sont liés aux situations et ques-tions actuelles afin que l’élève sache à tout momentpourquoi et dans quel but il apprend. TXANELA tientégalement compte du fait qu’il y a de plus en plusd’élèves issus de l’immigration. Au niveau des sup-ports, en plus du support papier, nous utilisons diverssupports audiovisuels: vidéo, DVD, CD-ROM, res-sources numériques, internet, Txanela.net, IKASYS…
119Ikastola
MMaarriiaajjee AranbburruJAKINTZA IKASTOLAETAPA KOORDINATZAILEA
6- 1
2LE
HEN
HEZK
UNTZ
A
18 Ikastola · otsaila 2010
1 3
2
4
SPIELBERG-EN “JURASSIC PARK” IKASTOLA BARRUAN. OrdiziakoJakintza ikastolako LHko pasilloetan barrena abiatzen dengurasoak ezustekoa har dezake, Spielberg-en “Jurassicpark” errodatzeko moduko dinosauroen maketakaurkituko baititu. Hain ondo daude eginda, non ibiltzenhastea bakarrik falta baitzaie. “Inoiz lurraren gaineanbizi izan diren abererik handienak izan ziren”, esanzigun Miren irakasleak.“JURASSIC PARK” DE SPIELBERG EN LAIKASTOLA. En los pasillos de Primaria de Jakintzade Ordizia hay maquetas de dinosaurios tan bienhechas, que sólo les falta echar a andar.LE “JURASSIC PARK” DE SPIELBERG ÀL’IKASTOLA. Les couloirs du Primaire deJakintza ikastola à Ordizia sont remplis demaquettes de dinosaures si bien faites qu’ilne leur manque plus que la motricité.
TXANELAKO LH1EKO BIGARREN UNITATEADA, HISTORIARI DAGOKIONA. Parke Jurasikorenirudikapen hori guztia plastilinaz landu dute.Dinosauroen sailkapenak eginez (belarjaleak etaharagijaleak) edo tamainak alderatuz, matematikak erelantzen dituzte. Taldean lan egiten ikasten dute. Sumendiakere landu dituzte. Bikarbonatoa, xaboia eta ura jarri, etalaba kanporatzen duten sumendiak sortu dituzte1º DE PRIMARIA, SEGUNDA UNIDAD DETXANELA SOBRE HISTORIA.Representación del Parque Jurásico conplastilina. Con la clasificación de losdinosaurios, trabajan lasmatemáticas. Con bicarbonato,jabón y agua han creadovolcanes con lava. 1ÈRE ANNÉE, SECONDEUNITÉ DE TXANELA SURL’HISTOIRE. Les élèvesont reconstitué JurassicPark en pâte à modeler.Avec la classificationdes dinosaures, ilstravaillent lesmathématiques. Lalave des volcans estreconstituée avecdu bicarbonate,du savon et del’eau.
KOMUNEKO PAPERAREKIN NEURTZEN DUTE DENBORA. Sei urtekoneska-mutiko batentzat oso zaila da (guretzako ere bai) ludiaren
adina milioika urtetan irudikatzea, gizakia noiz agertzen denkalkulatzea. Hori horrela izanik, komuneko paperarekin
egiten dute antzezpen bat. “Gela osoari paperarekinbuelta ematen diogu eta ikusten dute gizakia osoberandu agertzen dela”, erantsi zuen irakasleak.PAPEL HIGIÉNICO PARA MEDIR EL TIEMPO. ¡Quédifícil imaginar, a los seis años, la edad de laTierra durante millones de años. Damos la vueltaal aula con papel y vemos qué tarde apareció elser humano”.
PAPIER HYGIÉNIQUE POUR MESURER LETEMPS. Qu’il est difficile d’imaginer l’âge dela Terre en millions d’années! “Nousentourons la classe de papier et observons quel’être humain est arrivé bien tard”.
URDANETAREN OINORDEKOAK LANEAN.LH2ko gela batean paperezko itsasontziak egiten
ari ziren, maketagileek bakarrik erakutsi ohi dutenpazientziarekin. Andres Urdanetaren herrikoak dira.Aurten 500. urtemuga ospatu dute herrian, etaharen ibilbideaz hitz egin dute. Itsasoari lotutaeuskal historiaren barruan, Ternuako uretan euskalarrantzaleek egindako balentriak gogoratu dituzte.
DESCENDIENTES DE URDANETA. Son delpueblo del navegante Andres Urdaneta,
de cuyo nacimiento se han cumplido500 años. Han recordado las
hazañas de los arrantzalesvascos en Terranova.
LES DESCENDANTS DEURDANETA. En papier, lesbateaux du village dunavigateur AndresUrdaneta, né il y a 500ans. On se remémoreainsi les exploits despêcheurs basque àTerre-Neuve.
AZKENURTEOTANHHnURTXINTXA,LHn TXANELA, DBHn OSTADAR… Euskal He-rritik euskaldunontzat eta mundu osora zaba-lik dauden proiektuak dira. Herritik munduraeta mundutik herrira norabide bikoitzean sor-tutako ikasmaterialak, hain zuzen. • LHko TXA-NELAri dagokionez, esan genezake, ikas pro-zesua bere osotasunean hartzen dela, etaarlo desberdinak proiektu baten inguruan eraglobalizatuan lantzen direla. • Txanela proiek-tuak, Euskal Curriculumak oinarritzat dituen 5konpetentzia orokorrak lantzen ditu, hau da:norbera izaten ikasi, ikasten ikasi, komunika-tzen ikasi, elkarbizitzen ikasi eta ekiten eta egi-ten ikasi. • Txanelako jarduerak garatzeko tal-de handitan, txikitan edo bakarka egiten dutelan ikasleek. Helduaren edo irakaslearen pa-pera motibatzailearena, gidatzailearena, la-guntzailearena edo moderatzailearena da.Ikaslea subjektu aktiboa da, bere ikas-proze-suaren protagonista nagusi bilakatuz. Horre-tarako TXANELA proiektuak jorratutako gaiak,egungo egoera eta arazoekin lotzen ditu,modu horretan ikasleak, zergatik eta zertara-ko ikasten ari den, uneoro jakin dezan. • Eus-kal Herriak izan duen inmigrazioa dela eta, ge-roz eta ikasle etorkin gehiago ditugu gure ge-letan. Txanelak egoera hauek ere hartzen ditukontuan. • Bukatzeko esan euskarri anitzak era-biltzen ditugula; paperaz gainera ikus-entzu-nezko baliabideak erabiltzen ditugu.TXANELA TRABAJA LAS CINCO COMPETENCIASBASE DEL CURRICULUM VASCO: aprender a ser unomismo, aprender a aprender, aprender a convivir, yaprender a acometer y a hacer. El papel del profe-sorado es el de motivar, guiar, ayudar y moderar. Elalumno es sujeto activo y principal protagonista desu proceso de aprendizaje. Los temas están relacio-nados con situaciones y problemas actuales. TXA-NELA tiene en cuenta que cada vez hay más alum-nos inmigrantes. Y, además del papel, usamos so-portes audiovisuales: vídeo, DVD, CD-ROM, internet,Txanela.net, IKASYS… Publicamos a través deblogs lo que el alumnado crea. TXANELA PERMET TRAVAILLER LES CINQ COMPÉ-TENCES GÉNÉRALES ÉLÉMENTAIRES DU CURRI-CULUM BASQUE: apprendre à être soi-même, ap-prendre à apprendre, apprendre à vivre en commu-nauté, apprendre à entreprendre et apprendre à fai-re. L’élève travaille au sein du groupe classe, en pe-tit groupe ou individuellement. Le rôle de l’enseignantest de le motiver, le guider, l’aider et le canaliser. L’élè-ve est un sujet actif et le principal protagoniste de sonprocessus d’apprentissage. Les thèmes de travail abor-dés dans TXANELA sont liés aux situations et ques-tions actuelles afin que l’élève sache à tout momentpourquoi et dans quel but il apprend. TXANELA tientégalement compte du fait qu’il y a de plus en plusd’élèves issus de l’immigration. Au niveau des sup-ports, en plus du support papier, nous utilisons diverssupports audiovisuels: vidéo, DVD, CD-ROM, res-sources numériques, internet, Txanela.net, IKASYS…
119Ikastola
MMaarriiaajjee AranbburruJAKINTZA IKASTOLAETAPA KOORDINATZAILEA
6- 1
2LE
HEN
HEZK
UNTZ
A
18 Ikastola · otsaila 2010
1 3
2
4
ASTEAN ORDUBETE MUSIKA IKASTEN.Handik gela batzuetara musikako klaseaematen ari ziren. Irakasleak, MirenMartinek, pianoarekin laguntzen zuenbitartean, klarinetea eta txirulak jotzenzituzten batzuek, eta kantuan ari zirengainontzekoak. Astean ordubete hartzendu gela bakoitzak Gabonak, SantaAgeda, euskal inauteriak… eta gisakojaialdiak prestatzeko. UNA HORA SEMANAL DE MÚSICA.La profesora acompaña al piano aalgunos alumnos que tocan elclarinete y la txirula, mientras elresto canta, para preparar laNavidad, Santa Agueda, elCarnaval… L’HEURE HEBDOMADAIRE DEMUSIQUE. L’enseignanteaccompagne au piano les élèvesqui jouent de la clarinette et dela txirula pendant que les autreschantent pour préparer Noël,Santa Ageda, le Carnaval…
MUSIKA ENTZUNALDIAKEGITEN DITUZTE GELABARRUAN. “Txanela barruan,dena den, musikak badulekua gelan ere.Musikagileen txokoadugu, eta musikarihandien biografiekinbatean haien obrenentzunaldiak egitenditugu, edogorputzadierazpenalantzen”, esanzigun MariajeAranburuk, etapakokoordinatzaileak.AUDICIONESDENTRO DEL AULA.“A través de Txanela,la música está en elaula. Trabajamos lasbiografías de grandesmúsicos y escuchamos susobras o trabajamos laexpresión corporal”.AUDITIONS À L’INTÉRIEUR DELA CLASSE. “Avec Txanela, lamusique entre en classe. Noustravaillons les biographies des grandscompositeurs et écoutons leurs oeuvresou travaillons l’expression corporelle”.
6- 1
2LE
HEN
HEZK
UNTZ
A
220 Ikastola · otsaila 2010 21Ikastola
5 6 7 8
9 12 13
11
10
5.6.13. Spielberg-en “Jurassic park”, ikastola barruan /7. Euskal marinelen eta piraten balentriak lantzen /8.9. Aurpegietan nabari zaie poza / 8.10. Txanela
proiektuak izugarri motibatzen ditu / 11. Ingelesekoorduan oihanera joan eta lehoiarekin topatu
INGELESEKO KLASEAN DENAK IZERDITAN. Ikuskizunik deigarrienetakoa,Ximun Idiakez ingeleseko klasea ematen ate zirrikitutik ikustea da. Ikasleak primeran ari ziren pasatzen. Armairu baten gainera igota zegoenlehoia edo itxura horretako ikasle bat, eta beste guztiak ikara batean zebiltzanihesi. “Urte osorako pertsonaia batzuk ditugu, eta pertsonaia horiek bizidituzten esperientzietan sartzen ditugu haurrak. Hizkuntza bat ezin baita ikasi egoera jakin batzuetatik abiatuta ez bada. Gaur oihanera joan gara eta lehoiarekin egin dugu topo, jan egin nahigintuen”, kontatu zigun klasea bukatu eta gero.SUDANDO EN CLASE DE INGLÉS. Un alumno parece un león y, los demáscorren asustados. “Tenemos unos personajes para todo el curso. Hoy hemos ido a la selva y nos hemos topado con un león”.EN SUEUR EN COURS D’ANGLAIS. Un élève joue le rôle d’un lion, les autres courent effrayés. “Nous avons toujours des personnages différents.Aujourd’hui nous sommes dans la jungle et nous avons rencontré un lion”.
ASTEAN ORDUBETE MUSIKA IKASTEN.Handik gela batzuetara musikako klaseaematen ari ziren. Irakasleak, MirenMartinek, pianoarekin laguntzen zuenbitartean, klarinetea eta txirulak jotzenzituzten batzuek, eta kantuan ari zirengainontzekoak. Astean ordubete hartzendu gela bakoitzak Gabonak, SantaAgeda, euskal inauteriak… eta gisakojaialdiak prestatzeko. UNA HORA SEMANAL DE MÚSICA.La profesora acompaña al piano aalgunos alumnos que tocan elclarinete y la txirula, mientras elresto canta, para preparar laNavidad, Santa Agueda, elCarnaval… L’HEURE HEBDOMADAIRE DEMUSIQUE. L’enseignanteaccompagne au piano les élèvesqui jouent de la clarinette et dela txirula pendant que les autreschantent pour préparer Noël,Santa Ageda, le Carnaval…
MUSIKA ENTZUNALDIAKEGITEN DITUZTE GELABARRUAN. “Txanela barruan,dena den, musikak badulekua gelan ere.Musikagileen txokoadugu, eta musikarihandien biografiekinbatean haien obrenentzunaldiak egitenditugu, edogorputzadierazpenalantzen”, esanzigun MariajeAranburuk, etapakokoordinatzaileak.AUDICIONESDENTRO DEL AULA.“A través de Txanela,la música está en elaula. Trabajamos lasbiografías de grandesmúsicos y escuchamos susobras o trabajamos laexpresión corporal”.AUDITIONS À L’INTÉRIEUR DELA CLASSE. “Avec Txanela, lamusique entre en classe. Noustravaillons les biographies des grandscompositeurs et écoutons leurs oeuvresou travaillons l’expression corporelle”.
6- 1
2LE
HEN
HEZK
UNTZ
A
220 Ikastola · otsaila 2010 21Ikastola
5 6 7 8
9 12 13
11
10
5.6.13. Spielberg-en “Jurassic park”, ikastola barruan /7. Euskal marinelen eta piraten balentriak lantzen /8.9. Aurpegietan nabari zaie poza / 8.10. Txanela
proiektuak izugarri motibatzen ditu / 11. Ingelesekoorduan oihanera joan eta lehoiarekin topatu
INGELESEKO KLASEAN DENAK IZERDITAN. Ikuskizunik deigarrienetakoa,Ximun Idiakez ingeleseko klasea ematen ate zirrikitutik ikustea da. Ikasleak primeran ari ziren pasatzen. Armairu baten gainera igota zegoenlehoia edo itxura horretako ikasle bat, eta beste guztiak ikara batean zebiltzanihesi. “Urte osorako pertsonaia batzuk ditugu, eta pertsonaia horiek bizidituzten esperientzietan sartzen ditugu haurrak. Hizkuntza bat ezin baita ikasi egoera jakin batzuetatik abiatuta ez bada. Gaur oihanera joan gara eta lehoiarekin egin dugu topo, jan egin nahigintuen”, kontatu zigun klasea bukatu eta gero.SUDANDO EN CLASE DE INGLÉS. Un alumno parece un león y, los demáscorren asustados. “Tenemos unos personajes para todo el curso. Hoy hemos ido a la selva y nos hemos topado con un león”.EN SUEUR EN COURS D’ANGLAIS. Un élève joue le rôle d’un lion, les autres courent effrayés. “Nous avons toujours des personnages différents.Aujourd’hui nous sommes dans la jungle et nous avons rencontré un lion”.
“ADOSTOKIA” GATAZKAKKONPONTZEKO. Pasilloaren muturbatean atalburuan “Adostokia” idatzirikduen ate bat ikus daiteke. Elkarbizitzaplan bat garatzen ari dira Jakintzan,eta gatazkak konpontzeko gela horretansartzen dira inplikatuak. Ikaslelarriagoak sartu nahi ditugu lanhorretan.PUNTO DE ENCUENTRO PARASOLUCIONAR CONFLICTOS. En unextremo del pasillo hay una puerta enla que se lee “Adostokia”. Dentro delplan de convivencia de Jakintza, esun aula para solucionar conflictos. LIEU DE RÉSOLUTION DE CONFLITS.“Adostokia” mise en place dans lecadre du plan de vie en communautéde Jakintza Ikastola, c’est dans cettesalle que se règlent les conflits.
OILOAK LUMARIK GABE. LH4koak,esate baterako, amerindiarrei buruzkoaurkezpena egiten ari ziren gelan.Arbela mozorroz beteta zegoen,bakoitza bere luma eta guzti. “Oiloakdauzkat etxean eta ia-ia lumarik gabeutzi ditut”, esan zigun irakasleak.Dantzak, antzerkiak eta abestiaktartekatu zituzten.GALLINAS SIN PLUMAS. Los de 4ºde Primaria estaban haciendo unapresentación sobre los amerindios,con disfraces de plumas incluídos“Tengo gallinas en casa y las hedejado casi sin plumas”.POULES SANS PLUMES. Les élèvespréparent un travail sur lesamérindiens, costumes à plumesinclus. “J’ai des poules à la maison, jeles ai presque totalement déplumées”.
PATTO IRRATIRA SARTU-IRTENA.“Lantzen ari garen gaiaren ingurukoirratsaioak izaten dira gehienetan,eta herrian entzuten dira. DBHkoek webgunean jartzendituzte”, esan zigun UrkoMitxelenak. Irakasleek, ordu osagarribatzuk dituzte gurasoekinbatzordeetan lan egiteko. RADIO PATTO. “Hacemos programasrelacionados con los temas queestamos trabajando y se escuchan en el pueblo. Los de ESO loscuelgan en la web”.RADIO PATTO. “Nous faisons desprogrammes en relation avec lesthèmes que nous travaillons, ils sontensuite écoutés au village. Lesélèves du Secondaire les mettent sur le web”.
IKASYS GELA BARRUAN.“Txanela.net”k proposatzen dituenbitartekoak erabiliz hasten diraikastolan teknologia berriakerabiltzen. Baina aurtengo berritasunhandia Ikasys ordenagailuenpresentzia da. “Sistematizatu etamemorizatu beharreko kontzeptuaklantzeko sartu dugu ordenagailu txikihau ikasle bakoitzarentzat”.IKASYS DENTRO DEL AULA. Através de Txanela.net, comienzan ausar las nuevas tecnologías. Peroeste año la gran novedad son lospequeños ordenadores Ikasys. IKASYS EN CLASSE. Avec Txanela.net,les élèves commencent à utiliser lesnouvelles technologies. Mais la grandenouveauté de cette année ce sont lespetits ordinateurs Ikasys.
6- 1
2LE
HEN
HEZK
UNTZ
A
222 Ikastola · otsaila 2010 23Ikastola
13. Bakarka eta taldean, bietara aritzen dira / 14.19. Orain entzule, ondoren aurkezle / 16. Ikasys:kontzeptuak memorizatzeko eta sistematizatzeko /
18. Liburua irakurtzen eta testua aztertzen / 20.21.22. Irakasleak dituzte beti alboan, beti gidari
22212019
14
13
18171615
“ADOSTOKIA” GATAZKAKKONPONTZEKO. Pasilloaren muturbatean atalburuan “Adostokia” idatzirikduen ate bat ikus daiteke. Elkarbizitzaplan bat garatzen ari dira Jakintzan,eta gatazkak konpontzeko gela horretansartzen dira inplikatuak. Ikaslelarriagoak sartu nahi ditugu lanhorretan.PUNTO DE ENCUENTRO PARASOLUCIONAR CONFLICTOS. En unextremo del pasillo hay una puerta enla que se lee “Adostokia”. Dentro delplan de convivencia de Jakintza, esun aula para solucionar conflictos. LIEU DE RÉSOLUTION DE CONFLITS.“Adostokia” mise en place dans lecadre du plan de vie en communautéde Jakintza Ikastola, c’est dans cettesalle que se règlent les conflits.
OILOAK LUMARIK GABE. LH4koak,esate baterako, amerindiarrei buruzkoaurkezpena egiten ari ziren gelan.Arbela mozorroz beteta zegoen,bakoitza bere luma eta guzti. “Oiloakdauzkat etxean eta ia-ia lumarik gabeutzi ditut”, esan zigun irakasleak.Dantzak, antzerkiak eta abestiaktartekatu zituzten.GALLINAS SIN PLUMAS. Los de 4ºde Primaria estaban haciendo unapresentación sobre los amerindios,con disfraces de plumas incluídos“Tengo gallinas en casa y las hedejado casi sin plumas”.POULES SANS PLUMES. Les élèvespréparent un travail sur lesamérindiens, costumes à plumesinclus. “J’ai des poules à la maison, jeles ai presque totalement déplumées”.
PATTO IRRATIRA SARTU-IRTENA.“Lantzen ari garen gaiaren ingurukoirratsaioak izaten dira gehienetan,eta herrian entzuten dira. DBHkoek webgunean jartzendituzte”, esan zigun UrkoMitxelenak. Irakasleek, ordu osagarribatzuk dituzte gurasoekinbatzordeetan lan egiteko. RADIO PATTO. “Hacemos programasrelacionados con los temas queestamos trabajando y se escuchan en el pueblo. Los de ESO loscuelgan en la web”.RADIO PATTO. “Nous faisons desprogrammes en relation avec lesthèmes que nous travaillons, ils sontensuite écoutés au village. Lesélèves du Secondaire les mettent sur le web”.
IKASYS GELA BARRUAN.“Txanela.net”k proposatzen dituenbitartekoak erabiliz hasten diraikastolan teknologia berriakerabiltzen. Baina aurtengo berritasunhandia Ikasys ordenagailuenpresentzia da. “Sistematizatu etamemorizatu beharreko kontzeptuaklantzeko sartu dugu ordenagailu txikihau ikasle bakoitzarentzat”.IKASYS DENTRO DEL AULA. Através de Txanela.net, comienzan ausar las nuevas tecnologías. Peroeste año la gran novedad son lospequeños ordenadores Ikasys. IKASYS EN CLASSE. Avec Txanela.net,les élèves commencent à utiliser lesnouvelles technologies. Mais la grandenouveauté de cette année ce sont lespetits ordinateurs Ikasys.
6- 1
2LE
HEN
HEZK
UNTZ
A
222 Ikastola · otsaila 2010 23Ikastola
13. Bakarka eta taldean, bietara aritzen dira / 14.19. Orain entzule, ondoren aurkezle / 16. Ikasys:kontzeptuak memorizatzeko eta sistematizatzeko /
18. Liburua irakurtzen eta testua aztertzen / 20.21.22. Irakasleak dituzte beti alboan, beti gidari
22212019
14
13
18171615
SEASKA00.33-(0)[email protected]–ALOZEBasaburu [email protected]
BAIONAHiriondo63.65.85hiriondoko.ikastola@ wanadoo.fr
BAIONABernat Etxepare [email protected]
LARTZABALEManex [email protected]
DONIBANE LOHITZUNDonibane [email protected]
DONIBANE [email protected]
HENDAIAGure Ikastola
KANBOXalbador [email protected]
MIARRITZEItsas [email protected]
URRUÑAUrruñ[email protected]
UZTARITZELouis [email protected]
ZIBURUPiarres [email protected]
225Ikastola
EUSKAL [email protected]
SEASKA00.33-(0)[email protected]–ALOZEBasaburu [email protected]
BAIONAHiriondo63.65.85hiriondoko.ikastola@ wanadoo.fr
BAIONABernat Etxepare [email protected]
LARTZABALEManex [email protected]
DONIBANE LOHITZUNDonibane [email protected]
DONIBANE [email protected]
HENDAIAGure Ikastola
KANBOXalbador [email protected]
MIARRITZEItsas [email protected]
URRUÑAUrruñ[email protected]
UZTARITZELouis [email protected]
ZIBURUPiarres [email protected]
225Ikastola
EUSKAL [email protected]
IKASTOLAKANTA
GORA GURE IKASTOLA
IKASTOLA, GORA GURE IKASTOLAKANTATZEN DIOGU IKASTOLARIIKASTOLA, GORA GURE IKASTOLAKANTA DEZAGUN DENOK
Goizean jaiki, gosaldu, ohea egin,jantzi ta banoa ikastolara, bai,atarian bildu naiz alai lagunekintxirrinak jotzean gelara, gelara!
IKASTOLA, GORA GURE IKASTOLA…
Euskaraz hazi eta euskaraz ikasiherritik mundura bideak ireki, bai, elkarlanean geroa ereiten hasigure altxorra irabazi, irabazi!
IKASTOLA, GORA GURE IKASTOLA…
Koloretan amestu, koloretan bizihartu eta eman maitasunez blai, bai, sentituz pentsatu eta pentsatuz ekintxanpa berean arraunean, arraunean!
GORA IKASTOLA, GURE IKASTOLA!
IKASTOLA, GORA GURE IKASTOLA…
iKasTola
IKASTOLAKANTA
GORA GURE IKASTOLA
IKASTOLA, GORA GURE IKASTOLAKANTATZEN DIOGU IKASTOLARIIKASTOLA, GORA GURE IKASTOLAKANTA DEZAGUN DENOK
Goizean jaiki, gosaldu, ohea egin,jantzi ta banoa ikastolara, bai,atarian bildu naiz alai lagunekintxirrinak jotzean gelara, gelara!
IKASTOLA, GORA GURE IKASTOLA…
Euskaraz hazi eta euskaraz ikasiherritik mundura bideak ireki, bai, elkarlanean geroa ereiten hasigure altxorra irabazi, irabazi!
IKASTOLA, GORA GURE IKASTOLA…
Koloretan amestu, koloretan bizihartu eta eman maitasunez blai, bai, sentituz pentsatu eta pentsatuz ekintxanpa berean arraunean, arraunean!
GORA IKASTOLA, GURE IKASTOLA!
IKASTOLA, GORA GURE IKASTOLA…
iKasTola
[email protected]–[email protected]
BAÑOS DE [email protected]
OIONSan [email protected]
•••
[email protected]–ALGORTASan [email protected]
BALMASEDAZubi [email protected]
BILBOKirikiñ[email protected]
DERIOP.I. [email protected]
GERNIKASeber [email protected]
ONDARROAZubi [email protected]
PORTUGALETEAsti [email protected]
PORTUGALETEIbar [email protected]
SANTURTZIBihotz [email protected]
SOPELANAAnder [email protected]
TRAPAGARANItxaropena94-486.21.29
ZORNOTZAAndra [email protected]
•••
[email protected]–ANDOAINAita [email protected]
DONOSTIAHerri [email protected]
DONOSTIASanto Tomas [email protected]
LAZKAOSan [email protected]
LEINTZ [email protected]
PASAIA-LEZOPasaia-Lezo [email protected]
VILLABONAJesusen [email protected]
ZARAUTZSalbatore [email protected]
•••
[email protected]–ALTSASUIñigo [email protected]
ATARRABIAPaz de [email protected]
ETXARRI ARANATZAndra [email protected]
TAFALLAGarces de los [email protected]
TUTERA - [email protected]
ZANGOZARincón del [email protected]
ZIZUR TXIKIASan [email protected]
•••
228 Ikastola · otsaila 2010
iKasTolaK
[email protected]–[email protected]
BAÑOS DE [email protected]
OIONSan [email protected]
•••
[email protected]–ALGORTASan [email protected]
BALMASEDAZubi [email protected]
BILBOKirikiñ[email protected]
DERIOP.I. [email protected]
GERNIKASeber [email protected]
ONDARROAZubi [email protected]
PORTUGALETEAsti [email protected]
PORTUGALETEIbar [email protected]
SANTURTZIBihotz [email protected]
SOPELANAAnder [email protected]
TRAPAGARANItxaropena94-486.21.29
ZORNOTZAAndra [email protected]
•••
[email protected]–ANDOAINAita [email protected]
DONOSTIAHerri [email protected]
DONOSTIASanto Tomas [email protected]
LAZKAOSan [email protected]
LEINTZ [email protected]
PASAIA-LEZOPasaia-Lezo [email protected]
VILLABONAJesusen [email protected]
ZARAUTZSalbatore [email protected]
•••
[email protected]–ALTSASUIñigo [email protected]
ATARRABIAPaz de [email protected]
ETXARRI ARANATZAndra [email protected]
TAFALLAGarces de los [email protected]
TUTERA - [email protected]
ZANGOZARincón del [email protected]
ZIZUR TXIKIASan [email protected]
•••
228 Ikastola · otsaila 2010
iKasTolaK
331Ikastola
DBH
HAMABI URTETIK GORA DITUZTE. Ez dira dagoeneko umeak,
baina ez dira gazteak ere. Erdi bidean daude, aro batetik bestera
igarotzen. Pirritx eta Porrotx atean aurkitu dituztelarik, erdeinu
pixka batekin begiratu diete pailazoei, umetako kontuak balira
bezala. Baina pailazoak hurbildu egin zaizkie, eta dantzan egiteko
gonbitea aski izan dute haiekin dantzan hasteko. Galdakaoko
Eguzkibegi ikastolan gaude. DBHkoekin.ESO. TIENEN MÁS DE 12 AÑOS. Ya no son niños, pero aún no son jóvenes. Al ver a Pirritx y Porrotx en la puerta, los miran con cierto rechazo, como si los payasos fuerancosa de niños. Pero basta una invitación de ellos dos para que comiencen a bailar. Estamos en Eguzkibegi de Galdakao. SECONDAIRE. A PLUS DE DOUZE ANS ce ne sont déjà plus des enfants mais ils ne sont pasnon plus entré dans l’adolescence. C’est une étape de transition. Ils regardent Pirritx etPorrotx avec un peu de dédain, comme pour leur dire qu’ils ne sont plus des enfants. Maisquand les clowns s’approchent et les invitent à danser, ils jouent le jeu. Nous sommes àl’ikastola Eguzkibegi de Galdakao, avec les élèves du Secondaire.
iKasTola
Ezkerretik hasita zutik:Ibai Gooññi, Leeirree Ollarrraa,, Iddooiaa AAiieessttaarraann,,Jatsu Ormazaball, Anndderr AAgiirrrezabala eetaa Anaa UUrrbbiizzuu..
30 Ikastola · otsaila 2010
331Ikastola
DBH
HAMABI URTETIK GORA DITUZTE. Ez dira dagoeneko umeak,
baina ez dira gazteak ere. Erdi bidean daude, aro batetik bestera
igarotzen. Pirritx eta Porrotx atean aurkitu dituztelarik, erdeinu
pixka batekin begiratu diete pailazoei, umetako kontuak balira
bezala. Baina pailazoak hurbildu egin zaizkie, eta dantzan egiteko
gonbitea aski izan dute haiekin dantzan hasteko. Galdakaoko
Eguzkibegi ikastolan gaude. DBHkoekin.ESO. TIENEN MÁS DE 12 AÑOS. Ya no son niños, pero aún no son jóvenes. Al ver a Pirritx y Porrotx en la puerta, los miran con cierto rechazo, como si los payasos fuerancosa de niños. Pero basta una invitación de ellos dos para que comiencen a bailar. Estamos en Eguzkibegi de Galdakao. SECONDAIRE. A PLUS DE DOUZE ANS ce ne sont déjà plus des enfants mais ils ne sont pasnon plus entré dans l’adolescence. C’est une étape de transition. Ils regardent Pirritx etPorrotx avec un peu de dédain, comme pour leur dire qu’ils ne sont plus des enfants. Maisquand les clowns s’approchent et les invitent à danser, ils jouent le jeu. Nous sommes àl’ikastola Eguzkibegi de Galdakao, avec les élèves du Secondaire.
iKasTola
Ezkerretik hasita zutik:Ibai Gooññi, Leeirree Ollarrraa,, Iddooiaa AAiieessttaarraann,,Jatsu Ormazaball, Anndderr AAgiirrrezabala eetaa Anaa UUrrbbiizzuu..
30 Ikastola · otsaila 2010
333Ikastola
12- 1
6DB
H
.
32 Ikastola · otsaila 2010
GALDA-KAON,EGUZKIBEGIIKASTOLAN, 0 URTEREKIN HASI ETA 16 URTERA BITARTEKO IKASLEAKDITUGU. Bigarren Hezkuntzan sartzen direneanikasleengan aldaketa nabariak antzematendira, nerabezaroan bete betean sartzen direla-ko. Gorputzean aldaketak jasaten dituzte. Sen-timenduen nahaste handia sortzen zaie, era as-kotariko sentimenduen nahasketa. Jendarteaikusteko modu desberdinak zabaltzen zaizkie,arrisku propioak ere agertzen dira. “Bai” eta“Ez” esaten ikasi behar dute. Egoera bakoitzaribere neurria hartzen ikasi beharko dute. Laguntaldea finkatzen ari dira. Harreman mundu za-bala jartzen zaie aurrean. Helduen aroaren ata-rian daude. • Derrigorrezkoa den hezkuntzarenazken txanpa denez, arestian esandako guztiaahalik eta era egokienean igarotzeko hezi be-har ditugu. • Ikasketek berebiziko garrantzia har-tzen dute, bizitza-proiektua itxuratzen hastenari dira eta. Derrigorrezko Bigarren Hezkuntzahoni dagozkion erronkei aurre egiten lagundubehar diegu. Prestakuntza integrala ematen aha-leginak egingo ditugu, curriculum orekatuarenbitartez, arlo zientifikoa, humanistikoa, tekno-logikoa, hizkuntzatakoa eta abar kontuan har-tuta. Batxilerrera joateko zein zikloetara zein lanmunduan integratzeko prestatu behar ditugu.• Honek guztiak familia eta Ikastolaren artekoelkar-lana eskatzen du. Egiteko guztiak arra-kastatsuagoak suertatuko dira denon partehartzearekin.EN GALDAKAO, EN LA IKASTOLA EGUZKIBEGI, TE-NEMOS ALUMNADO ENTRE 0 Y 16 AÑOS. Cuandollegan a la Enseñanza Secundaria, se observan gran-des cambios, porque entran de lleno en la adolescencia.Cambios en el cuerpo y en los sentimientos. Debenaprender a decir “sí” y “no”. Se está estableciendo elgrupo de amigos. Los estudios tienen gran importan-cia, porque se está modelando el proyecto de vida. Nosesforzamos en ofrecer una formación integral, teniendoen cuenta las áreas científica, humanística, tecnoló-gica, de idiomas y demás. Esto exige un trabajo con-junto entre la familia y la ikastola. A L’ENTRÉE AU COLLÈGE, EN PLEINE ADOLES-CENCE, ON OBSERVE DE PROFONDS CHANGE-MENTS CHEZ LES ÉLÈVES. Changements physiqueset grand mélange de sentiments. A cette période peu-vent également apparaître certains risques. Les élè-ves doivent apprendre à dire “oui” ou “non”, prendredes décisions. Le groupe d’amis se forme. Etant enfin de scolarité obligatoire, notre mission est d’aiderles élèves à affronter l’avenir de la meilleure façon pos-sible. Les études sont très importantes, elles perme-ttent de préparer un projet de vie. Nous nous efforçonsde dispenser une formation complète, à travers un cu-rriculum équilibré et en prenant en compte entre au-tres les domaines scientifique, humaniste, technolo-gique et linguistique. Cela suppose un travail d’étroitecollaboration entre la famille et l’ikastola.
AAna MMezoEGUZKI BEGI IKASTOLAIKASKETA BURU
2 3 4
OLENTZERO IRISTEKO BI EGUNFALTA DIRA. Eta giro berezia zegoenikastolan. Umeagoei, LHkoei,Olentzerok bisita egiten die eta haurguztiak liluratuta uzten ditu.DBHkoek, ordea, handiagoak direnez,kantu lehiaketa antolatzen dute.Arratsaldean bai, kalejira egiten dute Olentzerorekin eta panpinaerretzen dute. FALTAN DOS DÍAS PARA QUELLEGUE OLENTZERO. Los pequeñosde Primaria reciben su visita. Los deESO organizan un concurso de canto.Ya por la tarde, hacen un pasacallescon Olentzero y queman el muñeco. PLUS QUE DEUX JOURS AVANTOLENTZERO. Les petits du Primaireaccueille à Olentzero. Ceux duSecondaire organisent un concours dechant. L’après-midi, ils défileront avecOlentzero avant de brûler la poupée.
ELEKTROGAILUEI TRIPAKBEGIRATZEN. Hirugarren mailakoakerresistentziak seriean eta paraleloanmuntatzen ari ziren teknologia gelan.“Elektronikarako oinarriak ematen arigara”, esan zuen irakasleak. Ikasleenartean dagoeneko sumatzen omenditu ingeniari batzuk. Inoiz sakelakotelefonoak konpontzen ere aritu dira.LAS TRIPAS DE LOSELECTRODOMÉSTICOS. Los detercero, en el aula de tecnología,donde montan resistencias en serie yen paralelo. “Estamos aprendiendolas bases de la electrónica”, dice elprofesor. LES TRIPES DES APPAREILSÉLECTROMÉNAGERS. En salle detechnologie, les élèves montent lesrésistances en série et en parallèle.“Nous apprenons les bases del’électronique”.
MATEMATIKAKO KONTROLA EGITENFORMAL ASKO. Bigarren orduanazterketa zuten, eta ikasleak zeinformal eta zintzo zeuden begira egonginen. “Oso gutxi dira matematikeifobia diotenak”.FORMALES, EN EL CONTROL DEMATEMÁTICAS. Ana Mezo imparteFísica y Matemáticas en 4º de ESO.En la segunda hora, tenían examen.“Muy pocos tienen fobia a lasMatemáticas”.Sérieux pendant le contrôle demathématiques. Ana Mezo enseignela physique et les mathématiques en4ème année. En deuxième heure, lesélèves ont un contrôle. “Très peu ontla phobie des mathé”.
1 5
6
7
1. Neskak taldean, arrosaz jantzita, argazkirakoparatuta / 2.3.7. Nerabeak dira, badute beren
nortasuna / 4.9. Elektrogailuei tripak begiratzen / 5. Janzkera talde adierazpen bihurtzen da / 6. Bidezko
merkataritza lantzeko tailerra
333Ikastola
12- 1
6DB
H
.
32 Ikastola · otsaila 2010
GALDA-KAON,EGUZKIBEGIIKASTOLAN, 0 URTEREKIN HASI ETA 16 URTERA BITARTEKO IKASLEAKDITUGU. Bigarren Hezkuntzan sartzen direneanikasleengan aldaketa nabariak antzematendira, nerabezaroan bete betean sartzen direla-ko. Gorputzean aldaketak jasaten dituzte. Sen-timenduen nahaste handia sortzen zaie, era as-kotariko sentimenduen nahasketa. Jendarteaikusteko modu desberdinak zabaltzen zaizkie,arrisku propioak ere agertzen dira. “Bai” eta“Ez” esaten ikasi behar dute. Egoera bakoitzaribere neurria hartzen ikasi beharko dute. Laguntaldea finkatzen ari dira. Harreman mundu za-bala jartzen zaie aurrean. Helduen aroaren ata-rian daude. • Derrigorrezkoa den hezkuntzarenazken txanpa denez, arestian esandako guztiaahalik eta era egokienean igarotzeko hezi be-har ditugu. • Ikasketek berebiziko garrantzia har-tzen dute, bizitza-proiektua itxuratzen hastenari dira eta. Derrigorrezko Bigarren Hezkuntzahoni dagozkion erronkei aurre egiten lagundubehar diegu. Prestakuntza integrala ematen aha-leginak egingo ditugu, curriculum orekatuarenbitartez, arlo zientifikoa, humanistikoa, tekno-logikoa, hizkuntzatakoa eta abar kontuan har-tuta. Batxilerrera joateko zein zikloetara zein lanmunduan integratzeko prestatu behar ditugu.• Honek guztiak familia eta Ikastolaren artekoelkar-lana eskatzen du. Egiteko guztiak arra-kastatsuagoak suertatuko dira denon partehartzearekin.EN GALDAKAO, EN LA IKASTOLA EGUZKIBEGI, TE-NEMOS ALUMNADO ENTRE 0 Y 16 AÑOS. Cuandollegan a la Enseñanza Secundaria, se observan gran-des cambios, porque entran de lleno en la adolescencia.Cambios en el cuerpo y en los sentimientos. Debenaprender a decir “sí” y “no”. Se está estableciendo elgrupo de amigos. Los estudios tienen gran importan-cia, porque se está modelando el proyecto de vida. Nosesforzamos en ofrecer una formación integral, teniendoen cuenta las áreas científica, humanística, tecnoló-gica, de idiomas y demás. Esto exige un trabajo con-junto entre la familia y la ikastola. A L’ENTRÉE AU COLLÈGE, EN PLEINE ADOLES-CENCE, ON OBSERVE DE PROFONDS CHANGE-MENTS CHEZ LES ÉLÈVES. Changements physiqueset grand mélange de sentiments. A cette période peu-vent également apparaître certains risques. Les élè-ves doivent apprendre à dire “oui” ou “non”, prendredes décisions. Le groupe d’amis se forme. Etant enfin de scolarité obligatoire, notre mission est d’aiderles élèves à affronter l’avenir de la meilleure façon pos-sible. Les études sont très importantes, elles perme-ttent de préparer un projet de vie. Nous nous efforçonsde dispenser une formation complète, à travers un cu-rriculum équilibré et en prenant en compte entre au-tres les domaines scientifique, humaniste, technolo-gique et linguistique. Cela suppose un travail d’étroitecollaboration entre la famille et l’ikastola.
AAna MMezoEGUZKI BEGI IKASTOLAIKASKETA BURU
2 3 4
OLENTZERO IRISTEKO BI EGUNFALTA DIRA. Eta giro berezia zegoenikastolan. Umeagoei, LHkoei,Olentzerok bisita egiten die eta haurguztiak liluratuta uzten ditu.DBHkoek, ordea, handiagoak direnez,kantu lehiaketa antolatzen dute.Arratsaldean bai, kalejira egiten dute Olentzerorekin eta panpinaerretzen dute. FALTAN DOS DÍAS PARA QUELLEGUE OLENTZERO. Los pequeñosde Primaria reciben su visita. Los deESO organizan un concurso de canto.Ya por la tarde, hacen un pasacallescon Olentzero y queman el muñeco. PLUS QUE DEUX JOURS AVANTOLENTZERO. Les petits du Primaireaccueille à Olentzero. Ceux duSecondaire organisent un concours dechant. L’après-midi, ils défileront avecOlentzero avant de brûler la poupée.
ELEKTROGAILUEI TRIPAKBEGIRATZEN. Hirugarren mailakoakerresistentziak seriean eta paraleloanmuntatzen ari ziren teknologia gelan.“Elektronikarako oinarriak ematen arigara”, esan zuen irakasleak. Ikasleenartean dagoeneko sumatzen omenditu ingeniari batzuk. Inoiz sakelakotelefonoak konpontzen ere aritu dira.LAS TRIPAS DE LOSELECTRODOMÉSTICOS. Los detercero, en el aula de tecnología,donde montan resistencias en serie yen paralelo. “Estamos aprendiendolas bases de la electrónica”, dice elprofesor. LES TRIPES DES APPAREILSÉLECTROMÉNAGERS. En salle detechnologie, les élèves montent lesrésistances en série et en parallèle.“Nous apprenons les bases del’électronique”.
MATEMATIKAKO KONTROLA EGITENFORMAL ASKO. Bigarren orduanazterketa zuten, eta ikasleak zeinformal eta zintzo zeuden begira egonginen. “Oso gutxi dira matematikeifobia diotenak”.FORMALES, EN EL CONTROL DEMATEMÁTICAS. Ana Mezo imparteFísica y Matemáticas en 4º de ESO.En la segunda hora, tenían examen.“Muy pocos tienen fobia a lasMatemáticas”.Sérieux pendant le contrôle demathématiques. Ana Mezo enseignela physique et les mathématiques en4ème année. En deuxième heure, lesélèves ont un contrôle. “Très peu ontla phobie des mathé”.
1 5
6
7
1. Neskak taldean, arrosaz jantzita, argazkirakoparatuta / 2.3.7. Nerabeak dira, badute beren
nortasuna / 4.9. Elektrogailuei tripak begiratzen / 5. Janzkera talde adierazpen bihurtzen da / 6. Bidezko
merkataritza lantzeko tailerra
17
AURKEZPENA EGITEN ARI ZIRENSOCIAL SCIENCES-EN. Taldekaarbelera atera eta ingelesez mintzoziren, urduri samar batzuk, lasaiagobesteak.”Multinazionalei buruzko lanbat egin dugu”, esan zigun Amagoiak.Arratsaldean, bidezko merkataritzareninguruan egitarau zabala zuten(tailerrak eta eztabaidak) Eguzkibegin. SALIERON EN GRUPO A LAPIZARRA A HABLAR EN INGLÉS.“Hemos hecho un trabajo sobre lasmultinacionales”. Por la tarde, talleresy debates sobre comercio justo. LES ÉLÈVES VONT AU TABLEAU ENGROUPES POUR PARLER ANGLAIS.“Nous avons fait un travail sur lesmultinationales”. L’après-midi,ateliers et débats sur le commerceéquitable.
URTEAK OSTADARREKIN LANEAN.“Guk oso gertutik jarraitzen duguIkastolen Elkarteak ateratzen duenmaterial didaktikoa. Ostadar proiektuahasieratik egin genuen geure.Irakasleari lana eragiten dionproiektua baita. Prestaketamintegietan hasieratik hartu dugunezparte, talde kohesioa ematen digu”,esan zuen Mezok.TRABAJANDO CON OSTADAR.“Hemos participado desde elcomienzo en los seminarios deformación y eso nos da cohesióncomo grupo”.TRAVAIL AVEC OSTADAR. “Nous tra-vaillons avec Ostadar depuis le début.Nous avons participé aux premièressessions de formations, cela a permisde renforcer la cohésion du groupe”.
HERRI KIROLAK EGITEN. Kanpoanhotz egiten zuen, baina gorputzheziketako orduan herri kirolak egiteraatera ziren DBH1eko ikasleak ezzeuden hotzak akabatzen, biziajokoan balute bezala ari baitzirenlehiatzen lokotx biltzen lehenik, gizaproban ondoren, txingak eramatenedo sokatiran azkenik, Iñigoirakaslearen aginduetara.DEPORTE RURAL. Fuera hacía frío,pero no lo notaban los alumnos de 1ºde ESO que practicaban deporte ruralen la clase de educación física, conel profesor Iñigo. SPORT TRADITIONNEL. Les élèvesde 1ère année n’ont pas senti le froidextérieur en pratiquant un sporttraditionnel pendant le coursd’éducation physique.
DANTZA ETA MUSIKA LANTZEN.Olentzeroren etorrera prestatzen ariziren, baina ondoren San Ageda eskeaetorriko da eta inauteriak segidan.Ikasturteko festa nagusien inguruanmusika eta dantzak lantzen dituzte.Inauterietan bereziki herrialde bakoi-tzeko dantza ezberdinak ikastendituzte, maila bakoitzean dantza bat. BAILE Y MÚSICA. Preparaban lallegada de Olentzero. Luego vendránSanta Agueda y el carnaval vasco.Trabajan la música y el baile de lasprincipales fiestas del curso. DANSE ET MUSIQUE. Les élèvespréparent la venue d’Olentzero. SantaAgeda et le Carnaval viendront plustard. Musiques et danses desprincipales fêtes sont travaillées parles élèves.
912- 1
6DB
H
.
334 Ikastola · otsaila 2010 35Ikastola
13
18
10
14
19
11
15
20
8
12
16
21
8.21. Zintzo erantzun zioten argazkirako egindakodeialdiari / 10. Ingelesez ari ziren Social Sciences-ekoaurkezpena egiten / 11.20. Herri kiroletan jo-ta-su /
13. Gutxi dira matematikari fobia diotenak / 7.16. Ipuinkontalariari adi-adi entzuten
17
AURKEZPENA EGITEN ARI ZIRENSOCIAL SCIENCES-EN. Taldekaarbelera atera eta ingelesez mintzoziren, urduri samar batzuk, lasaiagobesteak.”Multinazionalei buruzko lanbat egin dugu”, esan zigun Amagoiak.Arratsaldean, bidezko merkataritzareninguruan egitarau zabala zuten(tailerrak eta eztabaidak) Eguzkibegin. SALIERON EN GRUPO A LAPIZARRA A HABLAR EN INGLÉS.“Hemos hecho un trabajo sobre lasmultinacionales”. Por la tarde, talleresy debates sobre comercio justo. LES ÉLÈVES VONT AU TABLEAU ENGROUPES POUR PARLER ANGLAIS.“Nous avons fait un travail sur lesmultinationales”. L’après-midi,ateliers et débats sur le commerceéquitable.
URTEAK OSTADARREKIN LANEAN.“Guk oso gertutik jarraitzen duguIkastolen Elkarteak ateratzen duenmaterial didaktikoa. Ostadar proiektuahasieratik egin genuen geure.Irakasleari lana eragiten dionproiektua baita. Prestaketamintegietan hasieratik hartu dugunezparte, talde kohesioa ematen digu”,esan zuen Mezok.TRABAJANDO CON OSTADAR.“Hemos participado desde elcomienzo en los seminarios deformación y eso nos da cohesióncomo grupo”.TRAVAIL AVEC OSTADAR. “Nous tra-vaillons avec Ostadar depuis le début.Nous avons participé aux premièressessions de formations, cela a permisde renforcer la cohésion du groupe”.
HERRI KIROLAK EGITEN. Kanpoanhotz egiten zuen, baina gorputzheziketako orduan herri kirolak egiteraatera ziren DBH1eko ikasleak ezzeuden hotzak akabatzen, biziajokoan balute bezala ari baitzirenlehiatzen lokotx biltzen lehenik, gizaproban ondoren, txingak eramatenedo sokatiran azkenik, Iñigoirakaslearen aginduetara.DEPORTE RURAL. Fuera hacía frío,pero no lo notaban los alumnos de 1ºde ESO que practicaban deporte ruralen la clase de educación física, conel profesor Iñigo. SPORT TRADITIONNEL. Les élèvesde 1ère année n’ont pas senti le froidextérieur en pratiquant un sporttraditionnel pendant le coursd’éducation physique.
DANTZA ETA MUSIKA LANTZEN.Olentzeroren etorrera prestatzen ariziren, baina ondoren San Ageda eskeaetorriko da eta inauteriak segidan.Ikasturteko festa nagusien inguruanmusika eta dantzak lantzen dituzte.Inauterietan bereziki herrialde bakoi-tzeko dantza ezberdinak ikastendituzte, maila bakoitzean dantza bat. BAILE Y MÚSICA. Preparaban lallegada de Olentzero. Luego vendránSanta Agueda y el carnaval vasco.Trabajan la música y el baile de lasprincipales fiestas del curso. DANSE ET MUSIQUE. Les élèvespréparent la venue d’Olentzero. SantaAgeda et le Carnaval viendront plustard. Musiques et danses desprincipales fêtes sont travaillées parles élèves.
912- 1
6DB
H
.
334 Ikastola · otsaila 2010 35Ikastola
13
18
10
14
19
11
15
20
8
12
16
21
8.21. Zintzo erantzun zioten argazkirako egindakodeialdiari / 10. Ingelesez ari ziren Social Sciences-ekoaurkezpena egiten / 11.20. Herri kiroletan jo-ta-su /
13. Gutxi dira matematikari fobia diotenak / 7.16. Ipuinkontalariari adi-adi entzuten
336 Ikastola · otsaila 2010 37Ikastola
iKasTola
BATXILERGOA
ESNA DAUDENEAN ERE ORDUAK EMATEN DITUZTE
AMETSETAN. Irakaslearen agerpenak entzuten ari dira, esate
baterako, gelan eserita eta izugarri urrun daude; leihotik kanpora
begiratzea aski baitute, etorkizunera bidaia egiteko. Etorkizunean
zer izango diren jakin nahi dute. Laster erabaki beharko dute.
Pirritx eta Porrotxekin topo egin eta, eztabaidan aritu dira.
Ingeniari, mediku, hizkuntzalari… izan nahi dute, eta zergatik ez?
Agian norbaitek pailazo. Laudioko ikastolan izan ginen. BACHILLERATO. INCLUSO DESPIERTOS, PASAN HORAS SOÑANDO. Escuchando en el aulalas explicaciones del profesor, pueden estar en realidad muy lejos. Quieren saber qué serán enel futuro y pronto deberán decidirlo. Han conversado con Pirritx y Porrotx. Quieren ser ingenieros, médicos, filólogos… y tal vez, alguien, payaso. Estuvimos en laikastola de Laudio. BACCALAUREAT. MÊME ÉVEILLÉS, LES ÉLÈVES PASSENT DES HEURES À RÊVASSER.Quand l’enseignant parle, leur esprit vagabonde, ils sont dans un autre monde: il leur suffit deregarder par la fenêtre pour s’évader, se projeter dans le futur. Ils veulent savoir ce qu’ilsseront demain. Ils devront vite décider. Ils débattent avec Pirritx et Porrotx. Ils veulent êtreingénieur, médecin, linguiste… Pourquoi pas? Peut-être que l’un d’entre eux décidera dedevenir clown. Nous sommes rendus à l’ikastola de Laudio.
Ezkerretik hasita zutik:Beññat KKaarrera, Ammaaiiaa Arranaa,, OOddeeii EEssnnaaoollaa,,Beñat Arrospide etta SSannddrraa Looppeez
336 Ikastola · otsaila 2010 37Ikastola
iKasTola
BATXILERGOA
ESNA DAUDENEAN ERE ORDUAK EMATEN DITUZTE
AMETSETAN. Irakaslearen agerpenak entzuten ari dira, esate
baterako, gelan eserita eta izugarri urrun daude; leihotik kanpora
begiratzea aski baitute, etorkizunera bidaia egiteko. Etorkizunean
zer izango diren jakin nahi dute. Laster erabaki beharko dute.
Pirritx eta Porrotxekin topo egin eta, eztabaidan aritu dira.
Ingeniari, mediku, hizkuntzalari… izan nahi dute, eta zergatik ez?
Agian norbaitek pailazo. Laudioko ikastolan izan ginen. BACHILLERATO. INCLUSO DESPIERTOS, PASAN HORAS SOÑANDO. Escuchando en el aulalas explicaciones del profesor, pueden estar en realidad muy lejos. Quieren saber qué serán enel futuro y pronto deberán decidirlo. Han conversado con Pirritx y Porrotx. Quieren ser ingenieros, médicos, filólogos… y tal vez, alguien, payaso. Estuvimos en laikastola de Laudio. BACCALAUREAT. MÊME ÉVEILLÉS, LES ÉLÈVES PASSENT DES HEURES À RÊVASSER.Quand l’enseignant parle, leur esprit vagabonde, ils sont dans un autre monde: il leur suffit deregarder par la fenêtre pour s’évader, se projeter dans le futur. Ils veulent savoir ce qu’ilsseront demain. Ils devront vite décider. Ils débattent avec Pirritx et Porrotx. Ils veulent êtreingénieur, médecin, linguiste… Pourquoi pas? Peut-être que l’un d’entre eux décidera dedevenir clown. Nous sommes rendus à l’ikastola de Laudio.
Ezkerretik hasita zutik:Beññat KKaarrera, Ammaaiiaa Arranaa,, OOddeeii EEssnnaaoollaa,,Beñat Arrospide etta SSannddrraa Looppeez
BATXI-LERGOARENHELBURUNAGUSIADBHNHASITAKO BIDEARI JARRAIPENA EGITEA BAINO EZ DA.Ikasleek derrigorrezko bigarren hezkuntza bu-katzen dutenean bi gabezi nagusi izaten ja-rraitzen dute. Gabezi horiek bi multzo haue-tan sailka ditzakegu: • 1.- Giza eta adimen hel-dutasunari dagozkienak. Gure gizartean per-tsona heldu moduan bizi eta aritzeko konpe-tentziekin erlazionatuta. Gizartean lekua izan-go duten pertsonak trebatu behar ditugu, etahauek gizarte horretan agente aktibo bihurtzeabilatzen dugu. • 2.- Etorkizunean lan munduanbehar izango dituzten konpetentziei dagoz-kiena. Kasu honetan arloekin erlazio zuzena-goa duten konpetentziak izango dira, medikuizateko batxilergoan landu ditzakegun kon-petentzia zientifikoak, adibidez. • Ikastolak ze-lan bideratzen du hau guztia? • Hezkuntza sis-tema guztiaren jarraipena egiten du. Ikasle ba-ten etapa guztiak lotuta daude modu serio etakoherente batean. Konpetentziek mailaz mai-la eta arloz arloko jarraipena dute. Honekinguztiarekin, irakasleria eta orientatzaileekinegiten den jarraipen eta aholkularitzarekin ba-tera, kalitateko hezkuntza eredua lortzendugu.EL OBJETIVO PRINCIPAL DEL BACHILLERATO ESDAR CONTINUIDAD AL CAMINO EMPRENDIDO ENLA ESO, a cuyo término el alumnado tiene dos ca-rencias principales: 1.- Relativas a la madurez sociale intelectual. Buscamos formar a personas que va-yan a tener un sitio en la sociedad y vayan a ser agen-tes activos. 2.- Relativas a las competencias que ne-cesitarán para trabajar, relacionadas con distintas asig-naturas. ¿Cómo logra la ikastola dar respuesta a todoesto? Realiza un seguimiento de todo el sistema edu-cativo. Todas las etapas por las que pasa el alumnoestán unidas de manera seria y coherente. Gracias alseguimiento y asesoramiento de profesorado y orien-tadores, logramos un modelo educativo de calidad. LA PRÉPARATION AU BACCALAURÉAT CONSTITUELA POURSUITE DU TRAVAIL EFFECTUÉ AU COLLÈ-GE ET PERMET À L’ÉLÈVE DE DÉVELOPPER DEUXQUALITÉS PRINCIPALES: 1.- L’une relative à la ma-turité sociale et intellectuelle. Nous cherchons à for-mer des personnes qui auront leur place et qui de-viendront acteurs actifs dans la société. 2.- L’autrerelative aux compétences nécessaires à acquérir dansles différentes matières d’enseignement, compétencesindispensables dans le monde du travail. Commentl’ikastola arrive-t-elle à répondre à ces deux défis? Elleréalise un suivi complet du parcours éducatif. Tou-tes les étapes par lesquelles passe l’élève sont étroi-tement liées, avec cohérence. Grâce au suivi et con-seils des enseignants et des conseillers d’orientation,nous développons un modèle éducatif de qualité.
339Ikastola
JJon BBeengoeetxeeaLAUDIO IKASTOLAIKASKETA BURU
16- 1
8BA
TXIL
ERGO
A
38 Ikastola · otsaila 2010
1. Batxilergoan, gazteak azken txanpan, unibertsitateari begira / 2. Txikitandik elkarrekin
ikastolan: badakite elkarri laguntzen / 3. Orientatzaileekgarrantzi berezia dute adin honetan
TESTU LIBURUAK BIGARRENMAILARA PASATZEN ARI DIRA. Zeraldatu da batxilergoa ikastekomoduan? Teknologia berrienpresentzia areagotu egin da. Bitartekogarrantzitsu bilakatu dira arlogehienetan.. Moodle plataformariesker, esaterako, ikasleek etxetik eginditzakete zenbait lan. Euskarazkomaterialak falta dira, ordea. IkastolenElkarteak badu hutsune horibetetzeko asmoa. LOS LIBROS DE TEXTO PASAN A UNSEGUNDO PLANO. La presencia delas nuevas tecnologías se haincrementado. Pero faltan materialesen euskara y la Federación deIkastolas quiere llenar ese vacío. LES LIVRES PASSENT AU SECONDPLAN. Les nouvelles technologiesprennent de plus en plus de place àl’école. Grâce à Moodle par exemple,les élèves peuvent travailler de lamaison.
SELEKTIBITATEA GAINDITZENDUTEN IKASLEEN KOPURUAHANDIA DA. Ikastoletan Batxilergoagainditzen duten ikasleen kopuruaoso altua da; %91era iristen da,EAEko bataz bestekoa %80koadenean. “Selektibitateari begira lanegiten dugula aurpegiratzen diguteeta kritika zuzena da, baina horrekizugarri baldintzatzen du berenibilbide akademikoa”, esan zuenLuisja Garzia zuzendariak.EL NÚMERO DE ALUMNOS QUEAPRUEBA LA SELECTIVIDAD ESGRANDE. “Nos echan en cara quetrabajamos de cara a la Selectividad,pero es que condiciona mucho elrecorrido académico”. EPREUVE D’ENTRÉE ÀL’UNIVERSITÉ, “SELEKTIBITATEA”.Le taux des élèves d’ikastola obtenantle bac est très élevé: 91%. “Cetexamen conditionne le parcoursscolaire de l’élève”
TINDUF-ERA IKAS-BIDAIAPRESTATZEN. Batxilergoak garrantziaberezia du ikaslearen heldutasunprozesuan ere. Laudioko ikastolanTinduf-era, Saharako errefuxiatueremuetara ikas-bidaia prestatzen ariziren. Hango ikastetxe bateaninformatika gela bat muntatu nahidute. Aberasgarriak dira esperientziahoriek. Sopelako ikastola izan zenaitzindari gisa honetako ikas-bidaietanVIAJE DE ESTUDIOS A TINDUF. Enla ikastola de Laudio preparan unviaje de estudios a los campamentosde refugiados. Quieren montar unaula de informática en una escuela de allí. PRÉPARATION DU VOYAGE ÀTINDUF. Le bac joue un rôleimportant dans le processus dematurité de l’élève. Ils préparent leurvoyage à Tinduf, camp de réfugiés auSahara. Leur but est d’y monter unesalle d’informatique.
1
2 3
BATXI-LERGOARENHELBURUNAGUSIADBHNHASITAKO BIDEARI JARRAIPENA EGITEA BAINO EZ DA.Ikasleek derrigorrezko bigarren hezkuntza bu-katzen dutenean bi gabezi nagusi izaten ja-rraitzen dute. Gabezi horiek bi multzo haue-tan sailka ditzakegu: • 1.- Giza eta adimen hel-dutasunari dagozkienak. Gure gizartean per-tsona heldu moduan bizi eta aritzeko konpe-tentziekin erlazionatuta. Gizartean lekua izan-go duten pertsonak trebatu behar ditugu, etahauek gizarte horretan agente aktibo bihurtzeabilatzen dugu. • 2.- Etorkizunean lan munduanbehar izango dituzten konpetentziei dagoz-kiena. Kasu honetan arloekin erlazio zuzena-goa duten konpetentziak izango dira, medikuizateko batxilergoan landu ditzakegun kon-petentzia zientifikoak, adibidez. • Ikastolak ze-lan bideratzen du hau guztia? • Hezkuntza sis-tema guztiaren jarraipena egiten du. Ikasle ba-ten etapa guztiak lotuta daude modu serio etakoherente batean. Konpetentziek mailaz mai-la eta arloz arloko jarraipena dute. Honekinguztiarekin, irakasleria eta orientatzaileekinegiten den jarraipen eta aholkularitzarekin ba-tera, kalitateko hezkuntza eredua lortzendugu.EL OBJETIVO PRINCIPAL DEL BACHILLERATO ESDAR CONTINUIDAD AL CAMINO EMPRENDIDO ENLA ESO, a cuyo término el alumnado tiene dos ca-rencias principales: 1.- Relativas a la madurez sociale intelectual. Buscamos formar a personas que va-yan a tener un sitio en la sociedad y vayan a ser agen-tes activos. 2.- Relativas a las competencias que ne-cesitarán para trabajar, relacionadas con distintas asig-naturas. ¿Cómo logra la ikastola dar respuesta a todoesto? Realiza un seguimiento de todo el sistema edu-cativo. Todas las etapas por las que pasa el alumnoestán unidas de manera seria y coherente. Gracias alseguimiento y asesoramiento de profesorado y orien-tadores, logramos un modelo educativo de calidad. LA PRÉPARATION AU BACCALAURÉAT CONSTITUELA POURSUITE DU TRAVAIL EFFECTUÉ AU COLLÈ-GE ET PERMET À L’ÉLÈVE DE DÉVELOPPER DEUXQUALITÉS PRINCIPALES: 1.- L’une relative à la ma-turité sociale et intellectuelle. Nous cherchons à for-mer des personnes qui auront leur place et qui de-viendront acteurs actifs dans la société. 2.- L’autrerelative aux compétences nécessaires à acquérir dansles différentes matières d’enseignement, compétencesindispensables dans le monde du travail. Commentl’ikastola arrive-t-elle à répondre à ces deux défis? Elleréalise un suivi complet du parcours éducatif. Tou-tes les étapes par lesquelles passe l’élève sont étroi-tement liées, avec cohérence. Grâce au suivi et con-seils des enseignants et des conseillers d’orientation,nous développons un modèle éducatif de qualité.
339Ikastola
JJon BBeengoeetxeeaLAUDIO IKASTOLAIKASKETA BURU
16- 1
8BA
TXIL
ERGO
A
38 Ikastola · otsaila 2010
1. Batxilergoan, gazteak azken txanpan, unibertsitateari begira / 2. Txikitandik elkarrekin
ikastolan: badakite elkarri laguntzen / 3. Orientatzaileekgarrantzi berezia dute adin honetan
TESTU LIBURUAK BIGARRENMAILARA PASATZEN ARI DIRA. Zeraldatu da batxilergoa ikastekomoduan? Teknologia berrienpresentzia areagotu egin da. Bitartekogarrantzitsu bilakatu dira arlogehienetan.. Moodle plataformariesker, esaterako, ikasleek etxetik eginditzakete zenbait lan. Euskarazkomaterialak falta dira, ordea. IkastolenElkarteak badu hutsune horibetetzeko asmoa. LOS LIBROS DE TEXTO PASAN A UNSEGUNDO PLANO. La presencia delas nuevas tecnologías se haincrementado. Pero faltan materialesen euskara y la Federación deIkastolas quiere llenar ese vacío. LES LIVRES PASSENT AU SECONDPLAN. Les nouvelles technologiesprennent de plus en plus de place àl’école. Grâce à Moodle par exemple,les élèves peuvent travailler de lamaison.
SELEKTIBITATEA GAINDITZENDUTEN IKASLEEN KOPURUAHANDIA DA. Ikastoletan Batxilergoagainditzen duten ikasleen kopuruaoso altua da; %91era iristen da,EAEko bataz bestekoa %80koadenean. “Selektibitateari begira lanegiten dugula aurpegiratzen diguteeta kritika zuzena da, baina horrekizugarri baldintzatzen du berenibilbide akademikoa”, esan zuenLuisja Garzia zuzendariak.EL NÚMERO DE ALUMNOS QUEAPRUEBA LA SELECTIVIDAD ESGRANDE. “Nos echan en cara quetrabajamos de cara a la Selectividad,pero es que condiciona mucho elrecorrido académico”. EPREUVE D’ENTRÉE ÀL’UNIVERSITÉ, “SELEKTIBITATEA”.Le taux des élèves d’ikastola obtenantle bac est très élevé: 91%. “Cetexamen conditionne le parcoursscolaire de l’élève”
TINDUF-ERA IKAS-BIDAIAPRESTATZEN. Batxilergoak garrantziaberezia du ikaslearen heldutasunprozesuan ere. Laudioko ikastolanTinduf-era, Saharako errefuxiatueremuetara ikas-bidaia prestatzen ariziren. Hango ikastetxe bateaninformatika gela bat muntatu nahidute. Aberasgarriak dira esperientziahoriek. Sopelako ikastola izan zenaitzindari gisa honetako ikas-bidaietanVIAJE DE ESTUDIOS A TINDUF. Enla ikastola de Laudio preparan unviaje de estudios a los campamentosde refugiados. Quieren montar unaula de informática en una escuela de allí. PRÉPARATION DU VOYAGE ÀTINDUF. Le bac joue un rôleimportant dans le processus dematurité de l’élève. Ils préparent leurvoyage à Tinduf, camp de réfugiés auSahara. Leur but est d’y monter unesalle d’informatique.
1
2 3
18
19. ANE LETONA, gizarte hezitzailea(ezkerrean): “Niri psikologia gustatzen zait.Gelako lagunekin praktikatzen dutpsikologia; elkarrekin terapiak egiten ditugu.Gizarte hezitzailea izan nahi dut, eta horrenbarruan psikologia lantzea gustatukolitzaidake. Bilbon ala Gasteizen ikastekoasmoa daukat. Udaletxeetan etaikastetxeetan lan egiteko balioko dit”. 19. ASIER ASTOBIZA, historia ala ekonomia(erdian): “Artearen historia gustatzen zait,artean etapak, korronteak eta bilakabideaaztertzea. Arraroa bada ere, arte museoak ezzaizkit gustatzen. Baina ez dakit zer ikasketaegingo ditudan, ekonomia ere gustatzenbaitzait. Oso arlo ezberdinak direla jakinarren, Historiaren eta Ekonomiaren arteanerabaki beharko dut”.19. NAIARA RODRIGUEZ, zuzenbidea edomagisteritza (eskubian): “Beharbadamatematika da gehien gustatzen zaidana,baina latina ere gustukoa nuenez, gizartezientzien batxilergoa hartu nuen. Zuzenbideaegingo dut seguru asko, edo magisteritza.Beltza ala zuria direla, baina bietan ari naizpentsatzen. Gurasoen aldetik, nahi dudanaegiteko aholkatu didate”.ANE LETONA: “Me gusta la Psicología. Quieroser educadora social y tengo intención deestudiar en Bilbo o Gasteiz. Me servirá paratrabajar en ayuntamientos y centrosescolares”. ASIER ASTOBIZA: “Me gusta lahistoria del arte, aunque no me gustan losmuseos de arte. Pero no sé qué estudiaré,porque también me interesa la economía.Estaré entre Historia y Economía”. NAIARARODRIGUEZ: “Tal vez sean las Matemáticas loque más me guste. Pero como también meinteresaba el latín, cogí el bachillerato deciencias sociales. Seguramente estudiaréDerecho o Magisterio”. ANE LETONA: “J’aime la psychologie, que jepratique avec mes camarades de classe.Nous faisons des thérapies. Je veux êtreéducateur social. Je pense étudier à Bilboou Gasteiz, j’aimerais aussi étudier lapsychologie”. ASIER ASTOBIZA: “J’aimel’histoire de l’art, j’aime étudier les courants,les évolutions… Cela peut paraître bizarremais je n’aime pas les musés d’art. Je nesais pas vers quoi m’orienter car j’aimeégalement l’économie”. NAIARA RODRIGUEZ:“Ce sont sûrement les mathématiques quime plaisent le plus. Mais comme j’aimaisaussi le latin, j’ai passé un bac en sciencessociales. Plus tard, soit j’étudierai le Droit,soit je deviendrai enseignante”.
5. Jolas orduak, ordu goxoak / 6. Azterketaprestatzen, irakaslea sartu aitzin / 7. Patioanere giro lasaia / 8. Laborategian, mantal zurieta guzti / 9. “Mens sana in corpore sano”.Frontoian pilotan / 13. Irakasleak ez dirakolegak, bainan harreman estua dute / 18. Tinduf-era ikas-bidaia prestatzen
16- 1
8BA
TXIL
ERGO
A
440 Ikastola · otsaila 2010 41Ikastola
174
5
9
13
6
10
14
7
11
15
8
12
16
19
4. MIKEL BESTES, ingeniari industriala:“Nire fuerteak Euskara eta Ingelesa izandira, baina zientzietako batxilergoa hartudut, irtenbide ugariago dituelako. Luzazpentsatu ondoren, azkenean erabaki dut.Ingeniaritza industriala egingo dutBilbon. Ez da gurasoen eraginagatik izan,beti esan izan baitidate gustukoenditudan ikasketak aukera ditzadala”. “Mis fuertes han sido Euskara e Inglés,pero he elegido el bachillerato científico,con más salidas. Haré ingenieríaindustrial en Bilbo”.“Mes points forts étaient l’euskara etl’anglais mais j’ai passé le bac sciencescar il offre plus de débouchés. Aprèsmûre réflexion, j’ai choisi d’étudierl’ingénierie industrielle à Bilbo”.
17. GARBIÑE SANCHEZ, medikuntza:“Gaztelania eta biologia gustatzen zaizkit;eta matematika ere bai. Egia esanda,biak gustatzen zaizkit, letrak etazientziak. Irtenbide gehiago ikustennizkion, ordea, zientzietatik joanda.Gurasoek ere zientzietatik joatekogomendatu zidaten. Medikuntza egingodut seguru asko, biologiarekin loturaduen zerbait behintzat”. “Me gustan Lengua y Biología, y tambiénMatemáticas. Me van las letras y lasciencias. Pero les veo más salidas a lasciencias. Seguramente estudiaréMedicina”.“J’aime l’espagnol, la biologie et lesmathématiques. En fait, j’aime les lettreset les sciences mais je pense que lessciences offrent plus de débouchés. Jevais sans doute faire médecine”.
18
19. ANE LETONA, gizarte hezitzailea(ezkerrean): “Niri psikologia gustatzen zait.Gelako lagunekin praktikatzen dutpsikologia; elkarrekin terapiak egiten ditugu.Gizarte hezitzailea izan nahi dut, eta horrenbarruan psikologia lantzea gustatukolitzaidake. Bilbon ala Gasteizen ikastekoasmoa daukat. Udaletxeetan etaikastetxeetan lan egiteko balioko dit”. 19. ASIER ASTOBIZA, historia ala ekonomia(erdian): “Artearen historia gustatzen zait,artean etapak, korronteak eta bilakabideaaztertzea. Arraroa bada ere, arte museoak ezzaizkit gustatzen. Baina ez dakit zer ikasketaegingo ditudan, ekonomia ere gustatzenbaitzait. Oso arlo ezberdinak direla jakinarren, Historiaren eta Ekonomiaren arteanerabaki beharko dut”.19. NAIARA RODRIGUEZ, zuzenbidea edomagisteritza (eskubian): “Beharbadamatematika da gehien gustatzen zaidana,baina latina ere gustukoa nuenez, gizartezientzien batxilergoa hartu nuen. Zuzenbideaegingo dut seguru asko, edo magisteritza.Beltza ala zuria direla, baina bietan ari naizpentsatzen. Gurasoen aldetik, nahi dudanaegiteko aholkatu didate”.ANE LETONA: “Me gusta la Psicología. Quieroser educadora social y tengo intención deestudiar en Bilbo o Gasteiz. Me servirá paratrabajar en ayuntamientos y centrosescolares”. ASIER ASTOBIZA: “Me gusta lahistoria del arte, aunque no me gustan losmuseos de arte. Pero no sé qué estudiaré,porque también me interesa la economía.Estaré entre Historia y Economía”. NAIARARODRIGUEZ: “Tal vez sean las Matemáticas loque más me guste. Pero como también meinteresaba el latín, cogí el bachillerato deciencias sociales. Seguramente estudiaréDerecho o Magisterio”. ANE LETONA: “J’aime la psychologie, que jepratique avec mes camarades de classe.Nous faisons des thérapies. Je veux êtreéducateur social. Je pense étudier à Bilboou Gasteiz, j’aimerais aussi étudier lapsychologie”. ASIER ASTOBIZA: “J’aimel’histoire de l’art, j’aime étudier les courants,les évolutions… Cela peut paraître bizarremais je n’aime pas les musés d’art. Je nesais pas vers quoi m’orienter car j’aimeégalement l’économie”. NAIARA RODRIGUEZ:“Ce sont sûrement les mathématiques quime plaisent le plus. Mais comme j’aimaisaussi le latin, j’ai passé un bac en sciencessociales. Plus tard, soit j’étudierai le Droit,soit je deviendrai enseignante”.
5. Jolas orduak, ordu goxoak / 6. Azterketaprestatzen, irakaslea sartu aitzin / 7. Patioanere giro lasaia / 8. Laborategian, mantal zurieta guzti / 9. “Mens sana in corpore sano”.Frontoian pilotan / 13. Irakasleak ez dirakolegak, bainan harreman estua dute / 18. Tinduf-era ikas-bidaia prestatzen
16- 1
8BA
TXIL
ERGO
A
440 Ikastola · otsaila 2010 41Ikastola
174
5
9
13
6
10
14
7
11
15
8
12
16
19
4. MIKEL BESTES, ingeniari industriala:“Nire fuerteak Euskara eta Ingelesa izandira, baina zientzietako batxilergoa hartudut, irtenbide ugariago dituelako. Luzazpentsatu ondoren, azkenean erabaki dut.Ingeniaritza industriala egingo dutBilbon. Ez da gurasoen eraginagatik izan,beti esan izan baitidate gustukoenditudan ikasketak aukera ditzadala”. “Mis fuertes han sido Euskara e Inglés,pero he elegido el bachillerato científico,con más salidas. Haré ingenieríaindustrial en Bilbo”.“Mes points forts étaient l’euskara etl’anglais mais j’ai passé le bac sciencescar il offre plus de débouchés. Aprèsmûre réflexion, j’ai choisi d’étudierl’ingénierie industrielle à Bilbo”.
17. GARBIÑE SANCHEZ, medikuntza:“Gaztelania eta biologia gustatzen zaizkit;eta matematika ere bai. Egia esanda,biak gustatzen zaizkit, letrak etazientziak. Irtenbide gehiago ikustennizkion, ordea, zientzietatik joanda.Gurasoek ere zientzietatik joatekogomendatu zidaten. Medikuntza egingodut seguru asko, biologiarekin loturaduen zerbait behintzat”. “Me gustan Lengua y Biología, y tambiénMatemáticas. Me van las letras y lasciencias. Pero les veo más salidas a lasciencias. Seguramente estudiaréMedicina”.“J’aime l’espagnol, la biologie et lesmathématiques. En fait, j’aime les lettreset les sciences mais je pense que lessciences offrent plus de débouchés. Jevais sans doute faire médecine”.
442 Ikastola · otsaila 2010
iKasTola LANBIDEHEZIKETA
IKUSPEGI PRAKTIKOA DUTE IKASLEEK. Lehenbailehen lanean
hasi eta autonomia lortu nahi dute, beren kontura bizitzen hasi.
Eta horretarako biderik laburrena, Lanbide Heziketako zikloak
egitea da. Gero eta ikastetxe gehiago ari dira ikastolen sarean
zikloak ematen. Europako aireak iritsi dira Euskal Herrira.
Ikastetxe horietako batzuk bisitatu genituen, Pirritx Porrotx lagun
genituela berriro ere.FORMACION PROFESIONAL. TIENEN UN PUNTO DE VISTA PRÁCTICO. Quieren empezar atrabajar cuanto antes y lograr autonomía. Cada vez más ikastolas imparten ciclos. Llegan airesde Europa a Euskal Herria. Visitamos algunos de esos centros, de nuevo con Pirritx y Porrotx. FORMATION PROFESSIONNELLE. Les élèves ont le sens pratique. Ils veulent commencer àtravailler et devenir autonome le plus tôt possible, ils souhaitent commencer à voler de leurspropres ailes. La formation professionnelle est la voie la plus adaptée pour cela. La formationprofessionnelle est proposée dans de plus en plus d’ikastola. L’Europe est parvenue jusqu’auPays Basque. Nous avons visité plusieurs de ces établissements, toujours en compagnie dePirritx et Porrotx.
Ezkerretik hasita zutik:Nereaa AArrtolaa,, Paula Orrube,, AAiittoorr AArraanneeggii,,Larraitz Izagirre, Jon MMaakazaaga eetta IIrraaiiaa Marrttiinneezz..
43Ikastola
442 Ikastola · otsaila 2010
iKasTola LANBIDEHEZIKETA
IKUSPEGI PRAKTIKOA DUTE IKASLEEK. Lehenbailehen lanean
hasi eta autonomia lortu nahi dute, beren kontura bizitzen hasi.
Eta horretarako biderik laburrena, Lanbide Heziketako zikloak
egitea da. Gero eta ikastetxe gehiago ari dira ikastolen sarean
zikloak ematen. Europako aireak iritsi dira Euskal Herrira.
Ikastetxe horietako batzuk bisitatu genituen, Pirritx Porrotx lagun
genituela berriro ere.FORMACION PROFESIONAL. TIENEN UN PUNTO DE VISTA PRÁCTICO. Quieren empezar atrabajar cuanto antes y lograr autonomía. Cada vez más ikastolas imparten ciclos. Llegan airesde Europa a Euskal Herria. Visitamos algunos de esos centros, de nuevo con Pirritx y Porrotx. FORMATION PROFESSIONNELLE. Les élèves ont le sens pratique. Ils veulent commencer àtravailler et devenir autonome le plus tôt possible, ils souhaitent commencer à voler de leurspropres ailes. La formation professionnelle est la voie la plus adaptée pour cela. La formationprofessionnelle est proposée dans de plus en plus d’ikastola. L’Europe est parvenue jusqu’auPays Basque. Nous avons visité plusieurs de ces établissements, toujours en compagnie dePirritx et Porrotx.
Ezkerretik hasita zutik:Nereaa AArrtolaa,, Paula Orrube,, AAiittoorr AArraanneeggii,,Larraitz Izagirre, Jon MMaakazaaga eetta IIrraaiiaa Marrttiinneezz..
43Ikastola
LANBIDEHEZIKETATIKUNIBERTSITATERALHTAN IKASKETAK EGITEN DITUZTEN IKASLE AS-KOK EGITEN DUTE UNIBERTSITATERAKO JAUZIA, goizikloetako ikasleen %30 inguruk. Ez dira gutxi, bestaldeunibertsitatean ikasketak bukatu eta lan merkatuansartu ahal izateko goi ziklo bat egiten dutenak. • Gauregungo Lanbide Heziketak eskaintzen dizkigun aban-tailak asko baitira: • lana aurkitzeko biderik zuzenena da,eta gizarteak eskaintzen dituen lan postu guztietatik%70a lanbide heziketak betetzen du. • Ikastetxe guziekberen ikasleentzat antolatzen dituzten praktikak ingurukoenpresetan gauzatzen dira eta horri esker gure ikasleenformazioa lan munduko errealitatearekin uztartzen da. •Kalitatezko formazioa eskaintzen da gure ikastetxeetan,eta IKTak zein pedagogia metodologia berriak erabiltzendira gure ikasleen ikaskuntza /irakaskuntza prozesuan. •Gure ikasleen %9ak praktikak atzerrian egiteko aukeraizaten du, gure errealitatea Europara zabalduz eta Eu-ropako errealitatea gureganatuz. • Zikloak inguruko en-presen egunerokotasunean erroturik daudenez, osopraktikoak dira eta, horren ondorioz, zikloa gainditzenduten ikasleen bataz bestekoa oso altua da.DE LA FP A LA UNIVERSIDAD. Muchos de los alumnosque realizan los estudios de Formación Profesional danel salto a la Universidad. Se calcula que el porcentajellega al 30% de los que estudian ciclos de grado supe-rior. Tampoco son pocos los alumnos que realizan el ca-mino inverso: terminan la licenciatura en la Universidady realizan un ciclo de grado superior en la FP como formade acceso al mercado de trabajo. Las ventajas que ofrecela Formación Profesional actual son muchas: es el ca-mino más directo al empleo, cubriendo la FP más del70% de los puestos que ofrece el mercado. Las prácti-cas que todos los centros ofrecen a su alumnado se lle-van a cabo en empresas de la zona. En nuestros centrosse imparte formación de calidad y se utilizan las TIC ynuevas metodologías pedagógicas. El 9% de nuestroalumnado realiza sus prácticas en el extranjero. Los ci-clos son muy prácticos, por lo que el porcentaje dealumnos que los superan es muy alto. La Formación Pro-fesional abre las puertas de la Universidad al estudianteque quiera seguir formándose.DE LA FORMATION PROFESSIONNELLE A L'UNIVER-SITE. Beaucoup d'élèves issus de la formation profes-sionnelle suivent ensuite des études universitaires (en-viron 30% des élèves). Par ailleurs, bon nombre suit uncycle supérieur dans le but d'intégrer le marché du tra-vail après des études universitaires. En effet, les avanta-ges offerts par la formation professionnelle sont nom-breux: c’est le chemin le plus court qui mène au mondedu travail: la Formation Professionnelle permet d’accé-der à plus de 70% des offres d’emploi du marché. Noscentres scolaires proposent des stages dans les entre-prises situées dans la même zone géographique. Nos cen-tres scolaires dispensent une formation de qualité et uti-lisent TIC et nouvelles méthodes pédagogiques. 9% denos élèves effectuent leurs stages à l’étranger. Les cyclesd’enseignement étant basés sur la pratique, le pourcen-tage des élèves réussissant les examens est très élevé. LaFormation Professionnelle ouvre les portes de l’Universitéaux élèves désireux de poursuivre leur formation.
445Ikastola
AAna MMonnggeeINMAKULADA IKASTETXEAZUZENDARIA16
+LA
NBID
EHE
ZIKE
TA
44 Ikastola · otsaila 2010
1. Lanbide Heziketaren eremuazabaltzen hasi dira ikastolak / 2. Klaseteorikoak eta praktikoak, txandaka /
3. Gero eta hurbilago, lanean hastekoeguna
LANBIDE HEZIKETAREN ARLOAZABALTZEN HASI DIRA IKASTOLAK.Ikastolena dira lanbide heziketaraikasle gutxien bideratzen duensarea.Euskal Herrian lanbide heziketaaukeratzen duten ikasleen kopuruaoraintxe iritsi da %50era, eta zifra hori%16an dago ikastoletan. EuropaIparraldeko herrialdeetan, aldiz,%70era iristen da lanbide heziketanikasketak egiten dituzten ikasleenkopurua.
LAS IKASTOLAS AMPLÍAN LA FP.Somos la red que menos alumnosenvía a la FP. En Euskal Herria eligeesta opción el 50% y en las ikastolasel 16%. En el norte de Europa, el70%. LES IKASTOLA S’Y SONT MIS. Lesikastola sont les écoles qui oriententle moins vers ce typed’enseignement. Si 50% des élèvesdu Pays Basque choisissent la voieprofessionnelle, ce chiffre tombe à16% au niveau des ikastola.
1
2 3
LANBIDEHEZIKETATIKUNIBERTSITATERALHTAN IKASKETAK EGITEN DITUZTEN IKASLE AS-KOK EGITEN DUTE UNIBERTSITATERAKO JAUZIA, goizikloetako ikasleen %30 inguruk. Ez dira gutxi, bestaldeunibertsitatean ikasketak bukatu eta lan merkatuansartu ahal izateko goi ziklo bat egiten dutenak. • Gauregungo Lanbide Heziketak eskaintzen dizkigun aban-tailak asko baitira: • lana aurkitzeko biderik zuzenena da,eta gizarteak eskaintzen dituen lan postu guztietatik%70a lanbide heziketak betetzen du. • Ikastetxe guziekberen ikasleentzat antolatzen dituzten praktikak ingurukoenpresetan gauzatzen dira eta horri esker gure ikasleenformazioa lan munduko errealitatearekin uztartzen da. •Kalitatezko formazioa eskaintzen da gure ikastetxeetan,eta IKTak zein pedagogia metodologia berriak erabiltzendira gure ikasleen ikaskuntza /irakaskuntza prozesuan. •Gure ikasleen %9ak praktikak atzerrian egiteko aukeraizaten du, gure errealitatea Europara zabalduz eta Eu-ropako errealitatea gureganatuz. • Zikloak inguruko en-presen egunerokotasunean erroturik daudenez, osopraktikoak dira eta, horren ondorioz, zikloa gainditzenduten ikasleen bataz bestekoa oso altua da.DE LA FP A LA UNIVERSIDAD. Muchos de los alumnosque realizan los estudios de Formación Profesional danel salto a la Universidad. Se calcula que el porcentajellega al 30% de los que estudian ciclos de grado supe-rior. Tampoco son pocos los alumnos que realizan el ca-mino inverso: terminan la licenciatura en la Universidady realizan un ciclo de grado superior en la FP como formade acceso al mercado de trabajo. Las ventajas que ofrecela Formación Profesional actual son muchas: es el ca-mino más directo al empleo, cubriendo la FP más del70% de los puestos que ofrece el mercado. Las prácti-cas que todos los centros ofrecen a su alumnado se lle-van a cabo en empresas de la zona. En nuestros centrosse imparte formación de calidad y se utilizan las TIC ynuevas metodologías pedagógicas. El 9% de nuestroalumnado realiza sus prácticas en el extranjero. Los ci-clos son muy prácticos, por lo que el porcentaje dealumnos que los superan es muy alto. La Formación Pro-fesional abre las puertas de la Universidad al estudianteque quiera seguir formándose.DE LA FORMATION PROFESSIONNELLE A L'UNIVER-SITE. Beaucoup d'élèves issus de la formation profes-sionnelle suivent ensuite des études universitaires (en-viron 30% des élèves). Par ailleurs, bon nombre suit uncycle supérieur dans le but d'intégrer le marché du tra-vail après des études universitaires. En effet, les avanta-ges offerts par la formation professionnelle sont nom-breux: c’est le chemin le plus court qui mène au mondedu travail: la Formation Professionnelle permet d’accé-der à plus de 70% des offres d’emploi du marché. Noscentres scolaires proposent des stages dans les entre-prises situées dans la même zone géographique. Nos cen-tres scolaires dispensent une formation de qualité et uti-lisent TIC et nouvelles méthodes pédagogiques. 9% denos élèves effectuent leurs stages à l’étranger. Les cyclesd’enseignement étant basés sur la pratique, le pourcen-tage des élèves réussissant les examens est très élevé. LaFormation Professionnelle ouvre les portes de l’Universitéaux élèves désireux de poursuivre leur formation.
445Ikastola
AAna MMonnggeeINMAKULADA IKASTETXEAZUZENDARIA16
+LA
NBID
EHE
ZIKE
TA
44 Ikastola · otsaila 2010
1. Lanbide Heziketaren eremuazabaltzen hasi dira ikastolak / 2. Klaseteorikoak eta praktikoak, txandaka /
3. Gero eta hurbilago, lanean hastekoeguna
LANBIDE HEZIKETAREN ARLOAZABALTZEN HASI DIRA IKASTOLAK.Ikastolena dira lanbide heziketaraikasle gutxien bideratzen duensarea.Euskal Herrian lanbide heziketaaukeratzen duten ikasleen kopuruaoraintxe iritsi da %50era, eta zifra hori%16an dago ikastoletan. EuropaIparraldeko herrialdeetan, aldiz,%70era iristen da lanbide heziketanikasketak egiten dituzten ikasleenkopurua.
LAS IKASTOLAS AMPLÍAN LA FP.Somos la red que menos alumnosenvía a la FP. En Euskal Herria eligeesta opción el 50% y en las ikastolasel 16%. En el norte de Europa, el70%. LES IKASTOLA S’Y SONT MIS. Lesikastola sont les écoles qui oriententle moins vers ce typed’enseignement. Si 50% des élèvesdu Pays Basque choisissent la voieprofessionnelle, ce chiffre tombe à16% au niveau des ikastola.
1
2 3
LANBIDE HEZIKETAKOIKASTETXEAK SARTU DIRAIKASTOLEN ELKARTEAN. Orain biurte sartu zen ikastolen sarean OteizaLizeo Politeknikoa (179 ikasle),Tolosako Inmakulada Ikastetxea (307ikasle) iaz, eta Txorierri PoliteknikoIkastegia (290 ikaslerekin) sartu daaurten. Arizmendi Ikastolak 125ikasle ditu Arrasaten, Ibaizabalek 50Durangon, eta dagoeneko Bilbon,Harrobi Fundazioa eraikitzen ari daIkastolen Elkartea.CENTROS DE FP ENTRAN EN LAFEDERACIÓN DE IKASTOLAS. OteizaLizeo Politeknikoa de Zarautz hacedos años (179 alumnos); InmakuladaIkastetxea de Tolosa (307) el añopasado y el Politécnico Txorierri deDerio (290) esta año. En ArrasateArizmendi Ikastola tiene 125alumnos, Ibaizabal de Durango 50 yya está en construcción HarrobiFundazioa en Bilbo.LES ÉTABLISSEMENTSPROFESSIONNELS INTÈGRENT LAFILIÈRE IKASTOLA. Le lycéepolytechnique Oteiza (179 élèves) arejoint la filière il y a deux ans, lecollège Inmakulada de Tolosa (307élèves) l’année dernière et le centrepolytechnique Txorierri (290 élèves)cette année. L’ikastola Arizmendicompte 125 élèves à Arrasate,Ibaizabal 50 à Durango. LaConfédération des Ikastola est entrain de construire la FondationHarrobi à Bilbo.
LANERATZE TASA ALTUAGOAKDITUZTE. “Lanbide heziketan %80tikgora dira zikloa bukatu eta laneanhasten direnak, eta ziklo jakinbatzuetan ehuneko ehun dira lanaaurkitzen dutenak” esan zuen Ana Mongek, Lanbide Heziketakokoordinatzaileak.ALTAS TASAS DE EMPLEO. “En la FP,el 80% termina el ciclo y encuentratrabajo. En algunos ciclos, el 100%.Es más fácil que con una linenciaturauniversitaria”. INTÉGRATION RAPIDE AU MONDEDU TRAVAIL. “Plus de 80% des élèvestrouvent un emploi dès la fin de leurformation, dans certaines filières cechiffre peut atteindre 100%”.
16+
LANB
IDE
HEZI
KETA
446 Ikastola · otsaila 2010 47Ikastola
13
124 5
76
8 9
10 11
14 15 16
4.13. Marketing-a gaur egungo merkatuari begira / 9. Laborategian, irakaslearen gidaritzapean /
8. Elektrizitatean, ate automatikoak konpontzen /10.12.16. Gero eta handiagoa da nesken presentzia
Lanbide Heziketan / 14.15. Europa Iparraldeanikasleen %70 doa LBHra. %50ra iritsi gara hemen
OTEIZAK ETA TXORIERRIKINDUSTRIARI LOTUTAKO ZIKLOAKDITUZTE: merkataritza, marketinga,mekanika, elektronika…; Inmaculadakosasunari edo gizarte arloari lotutakozikloak ditu (farmazia, erizaintza,erradioterapia, gizarte integrazioa etahaur hezkuntza), Arizmendikkirolarekin eta eraikuntzarekinlotutakoak, eta Ibaizabalek, berriz,Haur Hezkuntzakoak.OTEIZA Y TXORIERRI, CICLOS DEINDUSTRIA. Ver cuadro en página 48.OTEIZA ET TXORIERRI (FILIÈREINDUSTRIELLE). Voir page 48.
LANBIDE HEZIKETAKOIKASTETXEAK SARTU DIRAIKASTOLEN ELKARTEAN. Orain biurte sartu zen ikastolen sarean OteizaLizeo Politeknikoa (179 ikasle),Tolosako Inmakulada Ikastetxea (307ikasle) iaz, eta Txorierri PoliteknikoIkastegia (290 ikaslerekin) sartu daaurten. Arizmendi Ikastolak 125ikasle ditu Arrasaten, Ibaizabalek 50Durangon, eta dagoeneko Bilbon,Harrobi Fundazioa eraikitzen ari daIkastolen Elkartea.CENTROS DE FP ENTRAN EN LAFEDERACIÓN DE IKASTOLAS. OteizaLizeo Politeknikoa de Zarautz hacedos años (179 alumnos); InmakuladaIkastetxea de Tolosa (307) el añopasado y el Politécnico Txorierri deDerio (290) esta año. En ArrasateArizmendi Ikastola tiene 125alumnos, Ibaizabal de Durango 50 yya está en construcción HarrobiFundazioa en Bilbo.LES ÉTABLISSEMENTSPROFESSIONNELS INTÈGRENT LAFILIÈRE IKASTOLA. Le lycéepolytechnique Oteiza (179 élèves) arejoint la filière il y a deux ans, lecollège Inmakulada de Tolosa (307élèves) l’année dernière et le centrepolytechnique Txorierri (290 élèves)cette année. L’ikastola Arizmendicompte 125 élèves à Arrasate,Ibaizabal 50 à Durango. LaConfédération des Ikastola est entrain de construire la FondationHarrobi à Bilbo.
LANERATZE TASA ALTUAGOAKDITUZTE. “Lanbide heziketan %80tikgora dira zikloa bukatu eta laneanhasten direnak, eta ziklo jakinbatzuetan ehuneko ehun dira lanaaurkitzen dutenak” esan zuen Ana Mongek, Lanbide Heziketakokoordinatzaileak.ALTAS TASAS DE EMPLEO. “En la FP,el 80% termina el ciclo y encuentratrabajo. En algunos ciclos, el 100%.Es más fácil que con una linenciaturauniversitaria”. INTÉGRATION RAPIDE AU MONDEDU TRAVAIL. “Plus de 80% des élèvestrouvent un emploi dès la fin de leurformation, dans certaines filières cechiffre peut atteindre 100%”.
16+
LANB
IDE
HEZI
KETA
446 Ikastola · otsaila 2010 47Ikastola
13
124 5
76
8 9
10 11
14 15 16
4.13. Marketing-a gaur egungo merkatuari begira / 9. Laborategian, irakaslearen gidaritzapean /
8. Elektrizitatean, ate automatikoak konpontzen /10.12.16. Gero eta handiagoa da nesken presentzia
Lanbide Heziketan / 14.15. Europa Iparraldeanikasleen %70 doa LBHra. %50ra iritsi gara hemen
OTEIZAK ETA TXORIERRIKINDUSTRIARI LOTUTAKO ZIKLOAKDITUZTE: merkataritza, marketinga,mekanika, elektronika…; Inmaculadakosasunari edo gizarte arloari lotutakozikloak ditu (farmazia, erizaintza,erradioterapia, gizarte integrazioa etahaur hezkuntza), Arizmendikkirolarekin eta eraikuntzarekinlotutakoak, eta Ibaizabalek, berriz,Haur Hezkuntzakoak.OTEIZA Y TXORIERRI, CICLOS DEINDUSTRIA. Ver cuadro en página 48.OTEIZA ET TXORIERRI (FILIÈREINDUSTRIELLE). Voir page 48.
EUROPA IPARRALDEAN IKASLEEN %70 DOA LHRA. Urtero kopuru horiek lanmerkatuko beharretara egokitzen dira. Euskal Herrian ere sortzen direnlanpostuetatik lanbide heziketa eskatzen dutenak %60-70 izaten dira. Ehuneko10ekoa da, bestalde, LHn Sokrates proiektuarekin atzerrian ikasten dutenikasleen portzentajea. Bigarren urtea atzerrian egiten dute horiek. EN EL NORTE DE EUROPA, EL 70% A FP. Los puestos de trabajo que surgen enEuskal Herria piden FP en un 60-70%. El 10% estudia el segundo curso en elextranjero con el proyecto Sócrates. EUROPE DU NORD: PLUS DE 70% EN FP. Le nombre évolue en fonction dumarché. En Pays Basque, 60-70% des postes à pourvoir demandent uneformation professionnelle. 10% des élèves font leur deuxième année à l’étranger.
ORAIN IRITSI GARA HEMEN %50ERA. “Galdeketa egina dut ikastoletan, etauste dut gogoeta bat egiteko ordua iritsi dela. Euskal Herrian %50 lanbideheziketara joaten bada, ikastoletan kopuru hori ez da iristen %20ra. Ikastolakorain arte ez dira mundu horretan sartu, eta desfase izugarria eragin du horrek”,jarraitu zuen Anak. Hemos llegado al 50%. “Es momento de reflexionar. Si en Euskal Herria el 50% vaa FP, en las ikastolas no llega al 20%. Tenemos un gran desfase”, prosiguió Ana. NOUS AVONS ATTEINT LES %50. “Je pense qu’il faut mener une réflexion ausein des ikastola. Au Pays Basque 50% choisissent la voie professionnelle, cechiffre est inférieur à 20% à l’ikastola”.
16+
BATX
ILER
GOA
448 Ikastola · otsaila 2010 49Ikastola
ARIZMENDI IKASTOLAERDI MAILA• Erizaintza laguntzaileaGOI MAILA• Gorputz eta kirol ekintzen
sustapena• Eraikuntza proiektuen
aplikazioa
BARANDIARANGOI MAILA• Gorputz eta kirol ekintzen
sustapena
IBAI EZKERRAERDI MAILA• Informatika sistemen ustiapenaGOI MAILA• Gorputz eta kirol ekintzen
sustapena• Aplikazio informatikoen
garapena
IBAIZABALGOI MAILA• Haur hezkuntza
INMAKULADA IKASTETXEAERDI MAILA• Erizaintza laguntzailea• Farmazia teknikariaGOI MAILA• Diagnosi irudia – radiologia• Radioterapia• Osasun dokumentazioa• Haur hezkuntza• Gizarte integrazioa
OTEIZA POLITEKNIKOAERDI MAILA• Mekanizazioko Teknikaria• Ekipo eta instalazio
elektronikoakGOI MAILA• Proiektu Mekanikoak Garatzeko
Teknikaria• Erregulazio eta Kontrol Sistema
Automatikoetako Teknikaria• Mekanizazio Bidezko
Produkzioan Teknikaria• Industri Ekipoa Mantentzeko
Teknikaria
TXORIERRI POLITEKNIKOAGRADO MEDIO• MecanizadoGRADO SUPERIOR• Desarrollo de Proyectos
Mecánicos• Sistemas de Regulación y
Control Automáticos• Sistemas de Telecomunicación
e Informáticos• Química Ambiental• Gestión Comercial y Marketing• Producción por Mecanizado
LANBIDE HEZIKETA IKASTOLEN ELKARTEAN
19
1817
18.19. Erizaintza, radioterapia, masajea… gorputzaosatzeko teknikak bereganatzen / 17. Euskara, lana
aurkitzeko baldintza bihurtu da / Lanbide Heziketakoikastetxeak sartu dira Ikastolen Elkartean
EUROPA IPARRALDEAN IKASLEEN %70 DOA LHRA. Urtero kopuru horiek lanmerkatuko beharretara egokitzen dira. Euskal Herrian ere sortzen direnlanpostuetatik lanbide heziketa eskatzen dutenak %60-70 izaten dira. Ehuneko10ekoa da, bestalde, LHn Sokrates proiektuarekin atzerrian ikasten dutenikasleen portzentajea. Bigarren urtea atzerrian egiten dute horiek. EN EL NORTE DE EUROPA, EL 70% A FP. Los puestos de trabajo que surgen enEuskal Herria piden FP en un 60-70%. El 10% estudia el segundo curso en elextranjero con el proyecto Sócrates. EUROPE DU NORD: PLUS DE 70% EN FP. Le nombre évolue en fonction dumarché. En Pays Basque, 60-70% des postes à pourvoir demandent uneformation professionnelle. 10% des élèves font leur deuxième année à l’étranger.
ORAIN IRITSI GARA HEMEN %50ERA. “Galdeketa egina dut ikastoletan, etauste dut gogoeta bat egiteko ordua iritsi dela. Euskal Herrian %50 lanbideheziketara joaten bada, ikastoletan kopuru hori ez da iristen %20ra. Ikastolakorain arte ez dira mundu horretan sartu, eta desfase izugarria eragin du horrek”,jarraitu zuen Anak. Hemos llegado al 50%. “Es momento de reflexionar. Si en Euskal Herria el 50% vaa FP, en las ikastolas no llega al 20%. Tenemos un gran desfase”, prosiguió Ana. NOUS AVONS ATTEINT LES %50. “Je pense qu’il faut mener une réflexion ausein des ikastola. Au Pays Basque 50% choisissent la voie professionnelle, cechiffre est inférieur à 20% à l’ikastola”.
16+
BATX
ILER
GOA
448 Ikastola · otsaila 2010 49Ikastola
ARIZMENDI IKASTOLAERDI MAILA• Erizaintza laguntzaileaGOI MAILA• Gorputz eta kirol ekintzen
sustapena• Eraikuntza proiektuen
aplikazioa
BARANDIARANGOI MAILA• Gorputz eta kirol ekintzen
sustapena
IBAI EZKERRAERDI MAILA• Informatika sistemen ustiapenaGOI MAILA• Gorputz eta kirol ekintzen
sustapena• Aplikazio informatikoen
garapena
IBAIZABALGOI MAILA• Haur hezkuntza
INMAKULADA IKASTETXEAERDI MAILA• Erizaintza laguntzailea• Farmazia teknikariaGOI MAILA• Diagnosi irudia – radiologia• Radioterapia• Osasun dokumentazioa• Haur hezkuntza• Gizarte integrazioa
OTEIZA POLITEKNIKOAERDI MAILA• Mekanizazioko Teknikaria• Ekipo eta instalazio
elektronikoakGOI MAILA• Proiektu Mekanikoak Garatzeko
Teknikaria• Erregulazio eta Kontrol Sistema
Automatikoetako Teknikaria• Mekanizazio Bidezko
Produkzioan Teknikaria• Industri Ekipoa Mantentzeko
Teknikaria
TXORIERRI POLITEKNIKOAGRADO MEDIO• MecanizadoGRADO SUPERIOR• Desarrollo de Proyectos
Mecánicos• Sistemas de Regulación y
Control Automáticos• Sistemas de Telecomunicación
e Informáticos• Química Ambiental• Gestión Comercial y Marketing• Producción por Mecanizado
LANBIDE HEZIKETA IKASTOLEN ELKARTEAN
19
1817
18.19. Erizaintza, radioterapia, masajea… gorputzaosatzeko teknikak bereganatzen / 17. Euskara, lana
aurkitzeko baldintza bihurtu da / Lanbide Heziketakoikastetxeak sartu dira Ikastolen Elkartean
551Ikastola50 Ikastola · otsaila 2010
Maialen LUJANBIOGelako beste bi lagun eta ni elkarri bertsogisakoak jartzen hasi ginen. Hamaika bat urtegenituen. Batek bertso bat ekartzen zuen etagelako guztien aurrean kantatzen, beste biotakobat zirikatuz. Bertsoan aipatua zen hark orduanbiharamunerako bere bertsotxoa ekartzen zuen,erantzun bezala, eta hala katean. Irakasleekzaletasuna bagenuela ikusi eta ikastolan bertsoeskola bat bazegoela esan zigun arte.
Jon MAIANi ikastolan zaletu nintzen. Besteikastola askotan eta batez ere besteeskoletan ez zen ematenbertsolaritza, baina Zumaian oso goizhasi ziren ematen. Joanito Dorronsoromaisu izateko zoria izan nuen. Zazpiurterekin hasi nintzen gelan. Asteanordubete ematen zigun eta azterketakere jartzen zizkigun eta txapelketatxiki batzuk ere antolatzen zituen etasari gisa beti liburuak ematenzizkigun, bertso liburuak, noski. Etaliburu horiek irentsi egiten nituen.Hori gustatuta hasi nintzen bertsoeskolan.
Amets ARZALLUS1994a zela uste dut, eskolarteko finala Urruñanjokatu zen, eta nik 14 urtez azpikoetan kantatu
nuen. Kopatxo bat eman zidaten eta gogoan dut zeregin genuen harekin, futbolean jokatzeko ateaktrikotekin eta atorrekin-eta irudikatzen genituen,
eta ordukoan kopa jarri genuen poste batenpaperean. Ez dakit seguru baina pentsatzen duthartuko zituela galantak! Halaxe izan zen nireEuskal herriko Eskolarteko lehen esperientzia.
Aitor SARRIEGIArtean Ikastola zen Beasaingo Alkartasuna Lizeoanik bertan ikasi nuenean. Bertso eskolara joatekoanimatu gintuzten eta uste dut lehen urtea 3.mailan nengoela izan zela. Laugarren eta bostgarrenmailetan Milagros Auzmendi izan nuen tutore, etazilarrezko ezteiak zituzten senarrak eta biek. Gogoandaukat bi zortziko handi idatzi eta eman nizkiola,eta nola negar batean etorri zen eta musuka hartuninduen. Orduan lotsa eman zidan, baina gauroroitzapen polit bezala daukat.
Aitor MENDILUZENik ikastolan ikasi nituen bertsoen ondorioz ekinnion gehiago lantzeari. Andoaingo ikastolan hasi
ginen bertsoa lantzen eta Hernanikoan izan genuenbertso eskolan sakontzeko aukera. Era berean
Eskolarteko Txapelketan parte hartuz ekin geniongure jendaurreko ibilbideari. Beraz, ikastolek zeresan
handia izan dute nire kasuan behintzat.
Andoni EGAÑAIkastolak urtean behin jaialdi bat antolatzen zuen.
Agerraldi horretan antzerkia egiten genuen, txisteakkontatzen genituen eta kantatu. Imanol Urbieta etorrizenetik bera izan zen jaialdi horiek antolatu zituena.
Ikastolan bakarrik ez, etxean ere aritzen ginenjaialdian bakoitzari tokatzen zitzaion zatia prestatzen.
Niri lehen txapela sei urterekin eman zidaten etagordeta dut etxean. Aitonak erakutsitako ipuin bat
kontatu eta hark erakutsitako bertso bat kantatu nuen.
Sustrai COLINAGogoan dut, ostiral arratsaldetan izaten genuela
bertso eskola Ikastolan eta Jexux Arzallus etortzenzela bertso eskola ematera, eta gogoan dut bitartean,
otarteko kozkorra jan eta sekulako futbol partidaegiten genuela zelai aldapatsuan. Gehiago erakartzenzigun hutsik geratzen zen ikastolan futbolean egiteakbertsotan aritzeak baino. Eskerrak Jexuxek pazientzia
galanta edukitzeaz gain, beretik asko jartzen zuenguk ongi pasa genezan.
Unai ITURRIAGAIkastolako eskola orduetan apenas izan genuen
bertsoen berri. Eskola orduz kanpo, 13urterekin hasi nintzen Jon Lopategirekin.
Gerora jakin dut Kurutziaga ikastolan bertan,ordea, askoz lehenagotik izan nuen
bertsoarekin kontaktuan. Garai hartan ikastolakbazuen zaindari bat, Zutik izenekoa. Txakur
haren ugazaba ere ikastolako zaindaria zen etaJose zuen izena. Bertsotan hasi eta gerorajakin nuen Jose hura, guk Ulezuri deitzen
geniona, Txo Alberdi zela Bizkaiko txapelketanfinalista izandakoa zela.
Abenduaren 13an BECen bertso erakustaldia egin zuten zortzi finalistakikastolako ikasle ohiak dira. Ikastolan bertsoarekin jolasean hasi
zirenetik gaurdaino bide luzea egin dute. Atzera begiratu eta ikastolaeta bertsoa lotzen dituenoroitzapen bana emateko
eskatu diegu.•
Zortziak ikastolako ikasle ohiakIkastolarekin eta bertsoarekin lotutakooroitzapen bat kontatu
551Ikastola50 Ikastola · otsaila 2010
Maialen LUJANBIOGelako beste bi lagun eta ni elkarri bertsogisakoak jartzen hasi ginen. Hamaika bat urtegenituen. Batek bertso bat ekartzen zuen etagelako guztien aurrean kantatzen, beste biotakobat zirikatuz. Bertsoan aipatua zen hark orduanbiharamunerako bere bertsotxoa ekartzen zuen,erantzun bezala, eta hala katean. Irakasleekzaletasuna bagenuela ikusi eta ikastolan bertsoeskola bat bazegoela esan zigun arte.
Jon MAIANi ikastolan zaletu nintzen. Besteikastola askotan eta batez ere besteeskoletan ez zen ematenbertsolaritza, baina Zumaian oso goizhasi ziren ematen. Joanito Dorronsoromaisu izateko zoria izan nuen. Zazpiurterekin hasi nintzen gelan. Asteanordubete ematen zigun eta azterketakere jartzen zizkigun eta txapelketatxiki batzuk ere antolatzen zituen etasari gisa beti liburuak ematenzizkigun, bertso liburuak, noski. Etaliburu horiek irentsi egiten nituen.Hori gustatuta hasi nintzen bertsoeskolan.
Amets ARZALLUS1994a zela uste dut, eskolarteko finala Urruñanjokatu zen, eta nik 14 urtez azpikoetan kantatu
nuen. Kopatxo bat eman zidaten eta gogoan dut zeregin genuen harekin, futbolean jokatzeko ateaktrikotekin eta atorrekin-eta irudikatzen genituen,
eta ordukoan kopa jarri genuen poste batenpaperean. Ez dakit seguru baina pentsatzen duthartuko zituela galantak! Halaxe izan zen nireEuskal herriko Eskolarteko lehen esperientzia.
Aitor SARRIEGIArtean Ikastola zen Beasaingo Alkartasuna Lizeoanik bertan ikasi nuenean. Bertso eskolara joatekoanimatu gintuzten eta uste dut lehen urtea 3.mailan nengoela izan zela. Laugarren eta bostgarrenmailetan Milagros Auzmendi izan nuen tutore, etazilarrezko ezteiak zituzten senarrak eta biek. Gogoandaukat bi zortziko handi idatzi eta eman nizkiola,eta nola negar batean etorri zen eta musuka hartuninduen. Orduan lotsa eman zidan, baina gauroroitzapen polit bezala daukat.
Aitor MENDILUZENik ikastolan ikasi nituen bertsoen ondorioz ekinnion gehiago lantzeari. Andoaingo ikastolan hasi
ginen bertsoa lantzen eta Hernanikoan izan genuenbertso eskolan sakontzeko aukera. Era berean
Eskolarteko Txapelketan parte hartuz ekin geniongure jendaurreko ibilbideari. Beraz, ikastolek zeresan
handia izan dute nire kasuan behintzat.
Andoni EGAÑAIkastolak urtean behin jaialdi bat antolatzen zuen.
Agerraldi horretan antzerkia egiten genuen, txisteakkontatzen genituen eta kantatu. Imanol Urbieta etorrizenetik bera izan zen jaialdi horiek antolatu zituena.
Ikastolan bakarrik ez, etxean ere aritzen ginenjaialdian bakoitzari tokatzen zitzaion zatia prestatzen.
Niri lehen txapela sei urterekin eman zidaten etagordeta dut etxean. Aitonak erakutsitako ipuin bat
kontatu eta hark erakutsitako bertso bat kantatu nuen.
Sustrai COLINAGogoan dut, ostiral arratsaldetan izaten genuela
bertso eskola Ikastolan eta Jexux Arzallus etortzenzela bertso eskola ematera, eta gogoan dut bitartean,
otarteko kozkorra jan eta sekulako futbol partidaegiten genuela zelai aldapatsuan. Gehiago erakartzenzigun hutsik geratzen zen ikastolan futbolean egiteakbertsotan aritzeak baino. Eskerrak Jexuxek pazientzia
galanta edukitzeaz gain, beretik asko jartzen zuenguk ongi pasa genezan.
Unai ITURRIAGAIkastolako eskola orduetan apenas izan genuen
bertsoen berri. Eskola orduz kanpo, 13urterekin hasi nintzen Jon Lopategirekin.
Gerora jakin dut Kurutziaga ikastolan bertan,ordea, askoz lehenagotik izan nuen
bertsoarekin kontaktuan. Garai hartan ikastolakbazuen zaindari bat, Zutik izenekoa. Txakur
haren ugazaba ere ikastolako zaindaria zen etaJose zuen izena. Bertsotan hasi eta gerorajakin nuen Jose hura, guk Ulezuri deitzen
geniona, Txo Alberdi zela Bizkaiko txapelketanfinalista izandakoa zela.
Abenduaren 13an BECen bertso erakustaldia egin zuten zortzi finalistakikastolako ikasle ohiak dira. Ikastolan bertsoarekin jolasean hasi
zirenetik gaurdaino bide luzea egin dute. Atzera begiratu eta ikastolaeta bertsoa lotzen dituenoroitzapen bana emateko
eskatu diegu.•
Zortziak ikastolako ikasle ohiakIkastolarekin eta bertsoarekin lotutakooroitzapen bat kontatu