itsas espezierik garrantzitsuenen
Bermeoko terminologia
SARRERA
UETENA taldeak (Etniker-Bermeo) Bizkaiko Bermeon «Arrantza eta Nabigazioa» izeneko lana egiten ari ginela, izen pila bat biltzeko aukera izan genuen, arrainena batez ere, nahizta arrantzaleentzat garrantzia gutxiago duten beste zenbait itsas espezie ere aipatu.
Hizkuntza aldetik hitz guzti hauek garrantzia handia dutelakoan gaude, zeren, jakina denez, zientzigizonek orain onarturiko terminologiak modernoak baitira. Lehen sailketa garrantzizkoa Linneok egin zuen, 1.707an jaioa bera eta 1.778an hila.
SAILKETA
Taxonomia edo Sistematika deritzan zientzia darabilten hastapenekin jokatuko dugu. Zientzia honek animali, landare nahiz mikroorganismo espezie bakoitzari izen bakarra eman nahi dio, zientzigizon guztientzat balio izateko modukoa. Honela halako animalia bat aztertzerakoan, erizpide bateratua lortzen da.
Artikulu honetan Bermeon ezagutzen diren espezieak hastapen hauen arabera sailkatuko ditugu eta aipaturiko arrain, zefalopodo eta moluskoen izen zientifikoa Bermeoko arrantzaleek erabilitako izen arruntarekin batera jarriko dugu. Nolanahi ere bai herriko izenen transkribapenean bai izen zien- tifikoekiko loturan ahalik zuzenkien jotzen saiatuko gara. Baliteke lan honek zenbait huts eta omisio izatea. Handiegiak ez direla izango uste dugu.
Estudio hau egiten ari ginela, hainbat istilu izan dugu espezie desber- dinak identifikatzen. Eta gainera animalia bakoitzari sarritan izen asko ezar- tzen zaio. Honela zenbait izen euskal itsasertz guztian zehar, Kantauri osoan edo baita Penintsula guztian ere berdinak edo antzekoak diren bitartean, beste batzutan toki batetik bestera aldatzen dira. Adibide argi bat Bruma Rayi (SCHU) izan liteke, Bermeon PAPARDUE, Gipuzkoan LANPUA, Asturian PALOMETA, Katalunian CASTANYOLA eta barrurantz JAPUTA.
Desberdintasun hau herri bakoitzean bere izen bakarra eta berezia izate- raino he1 daiteke. Honela, esate baterako, TXILIPITXERUE, GONBISE,
etab. Bermeo hutseko hitzak dira, porturik hurbilenetan ere erabiltzen ez direnak.
Badira, ordea, beste leku batzixtatik ontzat harturiko izenak, baina hemen jatorrizko hizkuntzan zegokienaz beste indibiduo batzuri ezarriak. Adibide argi bat Thunnus Alalunga (CETTI) da, «Nomenclatura Ictiologica Espa- ñola» delakoak (N.1 .E. ) ALBACORA deitua.
Bermeon, ordea, bi hitzok ez dira bat bera. Thunnus Alalunga (CETTI) espezieko indibiduoei ATUNEK deitzen zaie, Gastelaniazko ATUN hitza bera. Bermeon egiten den gastelaniaz, ordea, BONITO esaten zaio, Kantau- riko beste zenbait aldetan bezala. Eta ALBACORA hitza Eskonbriden fami- liako beste espezie batzuri deitzeko erabiltzen da.
N.I.E. horretara itzuliz, Bonitoa Sarda Sarda (BLOCH) familiarekin bat egina dela ikusten dugu, Bermeon SERRUTXUE, eta Atuna Thunnus Thynnus (LINNEO) dagokio, hemen ZIMARROIE edo Cimarron deitua.
Hitz guzti hauen elkar-lotura honako eskema honetan ikus daiteke:
Berezketa honek badu bere garrantziarik diru aldetik: T. Alalunga eta T. Thynnus espezie txit antzekoak dira beren hazkundeko zenbait fasetan baina saltzerakoan balio desberdina dute, T. Alalunga estimatuagoa eta beraz saltzerakoan garestiagoa baita. Horregatik Bermeoko arrantzaleek argi berez- ten dituzte izenak ondo desberdinduz.
Euskal kostako beste zenbait portutan, ordea, espezie bitzuren berezketa beren berezitasun morfologikoei begira egiten da, ATUNE-ri HEGA-LUZE eta ZIMARROIE-ri HEGA-LABUR deituz.
Zer jakingarri gisa esan dezagun diruz balio gutxi duten espezieak izen bakarrean sartzen eta deitzen direla, izen zientifikoaren eta izen arruntaren artean zerikusi zuzenik gabe. Hor daude OTXOBABASTUE, OTXOBU- RUSKUE edo MAKALLO ARRARE. BOKARTA, BESEUE edo LEBATZA bezalako espezie baliotsuak, ordea, zenbait izen berezi eta desberdin dituzte
ZIENTZI IZENA
Thunnus Alalunga Sarda Sarda Thunnus Thynnus
Bermeoko GASTELANIA
Bonito Serrucho Cimarrón
Albacora Bonito del Sur Atún
Bermeoko EUSKARA
Atune Serrutxue Zimarroie Albakorie Katsuwonus Pelamis Listado 1 Albacora
beren hazkundeko faseen arabera. Aipaturiko adibideetan lehenengo biak beren gaztezaroan TXINTXIÑE eta TXILLUE dute izena, legatzarena naha- siagoa delarik gero ikusiko dugunez.
SAILKETA ULERTZEKO DATUAK
Azalpena errazteko herrian ezagutzen diren espezie desberdinak Klasea, Ordena, Familia eta abarren arabera filogenetikaz ordenatuko ditugu. Ata1 bakoitzean espezie bakoitzari portu honetan ematen zaion izena jartzen dugu, izen zientifikoa eta espainolez eta frantsesez itzulpena.
PHYLLUM CHORDATA
Petromyzontidae familia LAMPROIE
Squaliformes ordena
Hexanchidae familia GARDIE
Isuridae familia TIBUROIE, ITXAS-OTSUE MARRAIXUE, MARRA1 J JUE
Cetorhinidae familia MARMOK ARRAÑE
P y Scyliorhinidae familia ITXUKI J JE PITXARROSIE MOMIE
AGNATA KLASEA
Cyclostomata (Marsipobranchii) Subklasea
Petromizon marinus LINNEO
ARRAIN SUPERKLASEA
CHONDRICHTHYES KLASEA
Elasmobranchii (Selachii) Subklasea
Hexanchus griseus BONNATERRE
Isurus oxyrhynchus RAFINESQUE Lamna nasus BONNATERRE
Cetorhinus maximus GUNNER
Galeus melastomus RAFINESQUE Scyliorhinus caniculus LINNEO Scyliorhinus stellaris LINNEO
Lamprea
Ganabota, Boqui- dulce
Marrajo, Tiburón Marrajo
Peregrino
Colayo Pintarroja Gata, - Alitan
Lampresse, Lam- proie
Mounge, Griset
Lamie Touille, Taupe
Pelerin
Chien espagnol Petit roussette Grande roussette -
O: O Atherinidae familia ABUSE
Bramidae familia PAPARDUE
Serranidae familia ASALEKO MERUE, MERO SU-
RIJJE ONDOKO MERUE, MERU BAL-
TZA KOSTAKO KABRIE KOSTAKO KABRIE KOSTAKO KABRIE LUPIÑE
Sciaenidae familia BURBIÑE GURBI J JE
Carangidae familia TXITXARRUE TXITXARRUE
Mullidae familia KOSTAKO BARBAIÑE,
u ATXAKO BARBAIÑE, BARBA- RIÑE
ITXOSOANDIKO BARBAIÑE
Atherina boyeri RISSO
Brama rayi SCHU
Epinephelus gigas BRUNNICH
Polyprion americanum BLOCH SCHNEI- DER
-Paracentropistis cabrilla LINNEO -Paracentropistis hepatus LINNEO -Paracentropistis seriba LINNEO
Dicentrarchus labrax LINNEO
Psendosciaena hololepidota LACEPEDE Sciaena cirrosa LINNEO
-Trachurus trachurus LINNEO -Trachurus pictaratus BODWICH
Mullus surmuletus LINNEO
Mullns barbatas LINNEO
Pege - Rey
Palometa, Japuta
Mero de Roca
Cherna
Cabrilla Merillo, Serrano Serrano Lubina, Róbalo
Corvina Verrugato
Jurel, chicharro Chicharro Fran-
cés
Salmonete de ro- ca ,
Salmonete de fan- nn
Petre, Cure, Sau- ciet
Breine castagnole
Merou
Serran comun 5 O 5
Serran tarnbour * Vachette ?
m Bar, Loup 9
2
Courbine Ombrune
Chinchard, saurel Chichard
Rouget
Surmulet
+l -2 m 2 C 6 o., C
O u o 9 2 9 2
3 3 % I 5 & E e a E 'f o
* O & O 3 C a a s E g 2 2 -S $
a S g E o + + l r + 2 0 u 2 % w o o 3 3 04 4 .S . e x a - g a E 8 % .O F.l E 1 =I G G W ~ W E ~ * E 9 ..t: a : 2 o 3 2 O $ 3 . 2 6" 5 m m ~ ~ ~ ~ ~ l ' i ~ a a ~ r n , U $ 2
O: Blennidae familia h>
OTXOBABASTUE OTXOBABASTUE OTXOBABASTUE
Ammodytidae familia LANTZOIE
Scombridae familia BERDELA MAKAELA, MAKARELA
Thunnidae familia ZIMARROIE, SIMARROIE ATUNE
SERRUTXUE, AGINZORRO- TXA
ALBAKORIE, ALISTAUE MELBIE MON JIE, TOMATERUE
Xiphiidae familia
m
AKULE BIDAGARDIE 'O
C O
Gobidae familia OTXOBURUSKUE l1
-Blennius gattomgine BRUNNICH -Blennius galerita LINNEO -Bleunius pholis LINNEO
Babosa Mama, babosa Futarra, Babosa
Scomber sombrus LINNEO Scomber japonicus HOUTTOYN
Ammod~tes lanceolatus LE SAUVAGE
Thunnus tynnus LINNEO Thunnus alahunga CETTI
Lanzón, aguacio-
/ Sarda sarda BLOCH
Katsuwonus pelamis LINNEO Auxis thazard LACEPEDE Thunnus obesas LOWE
Xiphias gladius LINNEO
SO
Caballa Estornino
Atún rojo, Atún Albacora, Atún
blanco, Bonito Bonito del sur
Listado Malva Patudo
Pez espada, em- perador
I -Gobius Cruentatus GMELIN l
Cabot Bavense Bavense
Maqueteau Maquereau es-
pagnol
Bonite vraie Boniton Thon obesé
1
Epadon
Thon rouge Germon, Thon
blanc Bonite
Gobie ensanglan-
OTXOBURUSKUE
m Cottoidei (Cataphracti; Scleuopa- E rei; Loricati) subordena
Scorpaenidae familia KABRA GORRI J JE
GOMBISE
ITXAS KABRIE
Triglidae familia ARRAINGORRI J JE, NESKA-
S ARR A ARRAINGORRI JJE, NESKA-
SARRA PERLOI BALTZA
PERLOI GORRI J JE KUKUTXE, KUKUXE l2
Gadiformes (Anacanthini) orde- na
Gadidae familia MAKALLUE TAKARTA, FANEKIE l3
SABALEKO TAKARTA W e. w
- -Pomatoschistus minutus LINNEO
Helicolenus dactylopteuus DELAROCHE
Scorpaena scrofa LINNEO
Scorpaena porcus LINNEO
-Trigla cuculos LINNEO
-Trigla lyra LINNEO
Trigla lurnadtls LINNEO
Trigla hirundo LINNEO Trigla lucerna LINNEO
Gadus morhua LINNEO Trisoptemus luscus LINNEO Trisopterus minutus RAFINESQUE
- v -A"
Gobio de arena
Gallineta
Cabracho, rasca- cio
Escorpena, resca- za
Arete, Cuco
Garneo, Gallina, Trigla
Bocharro, rubio, perlón
Golondrina Lucerna, Rubio
Bacalao Faneca Barbada, Faneca
menor
Rascasse de fon- de
Rascasse rouge
Rascaza noire
Grondrin
Grondrin Lyre
Grondin gris
Trigle Grondin, perlon
Morue Tacaud Capelan
Gobie de sale
ABADEJUE l4
FOGONERUE, KARBONERUE LIRI J JUE LOTXIE, AUENBOLUE LOTXA BALTZA
MARUKIE, MAKALLO ARRA- NE
BRI J JANDIE LEBATZA lS MAKALLO TXIKI J JE "
MAKALLO TXIKI J JB
Zeiformes (Zeomorphi) ordena
Zeidae familia SAN PEDRO ARRAÑE, OLLA-
RRA l7
Beryciformes (Berycomorphi) or- dena
Berycidae familia PAPARDO GORRI J JE
c. t.l - Pleuronectiformes (Heterosoma-
ta) ordena
Pleuronectidae familia - n n r i n r \ r _ T _ T T F - 1 I I I _ -
Pollachius vireus LINNEO Micromesistius pontasson RISSO Phycis blennioides GUNTHER Raniceps raniuus LINNEO
Molva molva LINNEO
Molva macrophthalma RAFINESQUE Merluccius merluccius LINNEO
-Graidropsamus vulgaris YARREL
-Ciliata mustela LINNEO
Zeus faber LINNEO
Pollachius LINNEO 1 Abadejo 1
Beryx decadactilus CUVIER
Lien jaune Uarbonero Bacaladilla Brotola de fango Babosa, pez rana
Maruca
Arbitan Merluza gbarbuda, Barba-
da Mustela
Pez de San Pedrc
Palometa Roja
Lien noir Poutasson Mostelle de fond Runiceps trifur-
gue Lingue, juliana
Arbitan Merlu >
2: Mostelle á trois 8
barbillo 5 Motelle á cinq 2
barbillon v; 9 0 * V) e u
Dorée, Saint Pie- rre
Beryx rouge
OLLARRA l9
m LENGUAUE, SAPALUE E LENGUAUE, SAPALUE
Limanda LINNEO C o l e a solea LINNEO -Buglossidium luteum RISSO
MAMMALIA KLASEA
Cetacea ordena I
Lophiiformes (Pediculati) orde- na
Lophiidae familia ITXASAPUE, ITXOSAPUE, SA-
PUE
Mysticetia subordena BALLENIE, SEROIE
Lophius piscatorius LINNEO
Odontoleae subordena KATXALOTIE ISURDIE, TOLLINUE , . ,
, . , 8
MARSOPIE
Balaena glaciaris LINNEO
Physetes catodon Delphinus delphis
( Phocaena Phocaena
/ Ballena Eusksra 1 Baleine
A *u.-,", y A U C U " . . ,
solla Gallo Lenguado Acevia
YIIIIUIIUb
Limande Sole, comande Bateau
Cachalote Delfin común, to-
nipo, tolino Marsopa
Cachalot Dauphin
CRUSTACEA KLASEA r-7 c. VI
Decapodos ordena ESKIRE GORRI J JE
ESKIRIE GANBIE ABAKONDUE LANGOSTIÑUE SIGALIE LANGOSTIE SENTOLLUE NEKORIE KASKARRATOIE TXANGURRUE KARRAMARRUE SAPATERUE
Cirripedia Subklasea
Cirripedos ordeíza PORSEBIE
Pulaemon serratus PENNANT
Crangon crangon LINNEO Parzdalux borealis KROY Hor;irarus gammarus LINNEO Panaens Kerathyrus FORSKAL Nephrops norvegicus LINNEO Palinurus vulgaris LATREILIE Maja squinado RONDELET Macropipus puber LINNEO Eriphia spinifrons HERBST Cancer pagurus LINNEO Garcinus maenas LINNEO Pachygrapsus marmoratus FABRICIUS
Pollicipes cornucopia LINNEO
Quisquilla, cama- rón
Camarón gris Gamba roja Bogavante Langostino Cigala Langosta Centollo Nécora, andarico Cangrejo moruno Buey, cangrejo Cangrejo común Cangrejo corre-
dor
Percebe
Bouquet
Crevette gris Crevette rouge Homard Grosse crevette Langostine Langoste Chevre Etrille Crave jeune Tourteau Serratón Faronillo
Pied, Ponce
O H A R R A K
1 ANTXOIE batez ere lur barruko jendeak erabiltzen du. BOKARTA izeng ordea, arrantzaleen arteko izen berezia da, baita berei mzenki loturik daudenena ere, nes- kat~lak adibidez. Espezie honen umeei TXINTXIREK esaten zaie.
2 ODOLBAKO ARRARE ere esaten zaio. ABU$SE izena, hedaduraz, iniziatiba gu- txiko pertsonei esateko ere erabiltzen da.
3 Hona hemen hizkuntz garrantxia handiko beste kasuetarik bat. Sarreran azter- turiko kasua bezalaxe, (4)ren izena Congridae familiakoa izanik ere, bere izendegia gastelaniazko hitzetik hartzen du:
ANGILA. Eta kongrioa : AINGIRIE. SARDITIE-ren umeak ANGULEK dira.
4 Kongrioak ur azaletik 3.000 metrotarainoko zakoneran bizi daitezke. Ur azaletan bizi direnak kolore iluna dute eta ANGIRE BALTZAK esaten zaie. U r zakonekoek kolore argia dute eta hauek ANGIRE ZURIJEK dute izena. Espezie berekoak izanik ere, lehenengoei KOSTAKUEK esaten zaie eta bigarrenei ITXASOANDIKUEK edo ALTUREKUEK.
5 Hiru Paracentropistis-ak KABRIE edo KOSTAKO KABRIE deitzen dira.
6 Tamainu handiko ale heldtiei TXITXARRO MARIKOIE deitzen zaie. .
7 Gutxiago erabiltzen den beste izen bat KOLANEGRIE da. Badira izen honekin bi m w t a : MUSOI GORRIJJE eta MUSOI BALTZA.
8 Duela denbora gutxirarte "pancho" izenekoek ez zuten bixiguekin zerikusirik. Orain badakigu lehen horiek bixigukumeak direla, Hauei Bermeon TXILLUE esaten zaie.
9 AGINSORROTXA izena ere ematen zaie.
10 PESESPADIE ere deitzen zaio.
11 Beste izen batzu: MAKALLUEK, MAKALLO TXIKIJEK eta ATXAKO MAKA- LLUEK. OTXOBABASTUEren e ta OTXOBURUSKUEren arteko aldea honetan dago, ale- gia, lehenengoek beren azalean gai liskatsu bat segregátzen dutela. OTXOBURUSKUEK, ordea, buru handiagoa dute eta gai liskatsu hori segregatu beharrean, azala ezkataz jantzia dute.
12 Triglidae direlakoei, oro har, KUKUTXEK esaten zaie.
13 Bada espezie bereko zenbait faneka desberdin segun non harrapatzen diren; ATXAKO TAKARTA haitzetan bizi dena. Ur istiltsuetan bizi direnei BASATAKO TA- KARTA esaten zaie. Kostatik hurbilekoei KOSTAKUEK edo KOSTAKO TAKARTAK. Itsaso handian harrapatuei SABALEKO edo ALTUREKO TAKARTAK esaten zaie.
14 ABADEJUE eta KARBONERUE haugn artean diferentziak izanlk ere, i-%n k r a -- ematen zaie. -. -. -
15 Ekonomi aldetik garrantzia funtsezkoa duen espeziea izariik, arrantzaleek espe- zie bakarreko ale hauei izen desberdinak jarri dizkiete, alegia, urne gazteak ANTXO- BILLIE, hogeitik hogeita hamar zmbitartelroei KARIOKILLIE deitzen zaie. Kiloaren hiru laurdenera heltzean PESKADILLIE. Pisu honetatik gora eta kilo baten inguruan dabilenean MEDIANIE. Azkenik bi kilotatik gorako ale heldua, horra LEBATZA izenez ezagutzen dena.
16 Arrantzarako garrantzia gutxiko kosta espezieak dira. Zakonera gutxira bizi dira. Bitzuei MAKALLUEK, ATXAKO MAKALLUEK edo KOSTAKO MAKALLUEK esaten zaie.
17 OLLARRA ere esaten zaio geroago ikusiko dugunez.
18 RODABALLUE ere bai.
19 GALLUE ere bai.
Andoni ANAS AGA STI Bermeo, 1979
ARANZADI, T., Nombres de peces en Euskera, 374-387 h. R.I.E.V., 24. alea. Argitaratzaile Biblioteca de la Gran Enciclopedia Vazca. Bilbo, 1972.
CORT, J. L., El atún rojo o Cimarron, Thunnus Thy~znus (L), 1.E.O.ko arrantza informa- zioa. Santander, 1974.
GARMS, H. EIGENER, W., Plantas y animales de España y de Europa, Argitaratzaile EUNSA. Iruñea, 1977.
GRASSE, P. P., Vertebrados, Hirugarren alea. A,rgjtaratzaile Toray-Masson. Bartzelona, 1978.
IRAOLA, J. J. eta IBAÑEZ, M., Fauna marina de la costa vasca / Euskalerriko Itsas Abereak, Donostiako C.A.M.-en argitarapenak. Donostia, 1976.
LAGLER, K. F., BARDACH, J. L., MILLER, R. R., Ichthyology: The Study of Fishes, Argitara- tzaile Toppan Company, Ltd., Tokyo, Japonia, 1962. John Wiley eta Sons, Inc.
LOTINA BENGURIA, R., LOS Mariscos, Argitaratzaile araficas Loroño. Bilbo, 1973.
LOZANO CABO, F., Oceanografia, biologla marina y pesca, 2. alea. Argitaratzaile Paraninfo. Madrile, 1978.
MONDO SOMMERSO, Atlante dei pesci delle Coste Italiene, Giorgio biniren testuak. Aldi desberdinetakoak. Erroma.
MORALES ALMINANA, M., Playas de pesca, Argitaratzaile Gustavo Gili, S. A. Ba.rtzelona, MCMXLIV.
Muus, B. J. eta DAHLASTROM, P., Guía de los peces del mar, del Atldntico y del Medi- terráneo, Argitaratzaile Omega. Bartzelona, 1977.
TAIT, R. V., Elements of Marine Ecology, Butterworth Co. Ltd. Londres, 1973.
WITHEAD, Dr. P., How fishes live, Elzevier International Proyects Ltd. Oxford, 1973.
YONGE, C. M. eta BARRETT, J., Collings Pocket Guide to the SEA SHORE, William Co- llings Sons. Londres, 1973.