Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia
Servicio Central de Publicaciones del Gobierno Vasco
NAZIOARTEKOTZE ESPARRUESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIAMARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATIONFRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGYEXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
NA
ZIO
AR
TEK
OTZ
E ES
PAR
RU
EST
RAT
EGIA
202
0REN
EG
UN
ERAT
ZEA
AC
TUA
LIZA
CIÓ
N D
E L
A E
STR
ATE
GIA
MA
RC
O D
E IN
TER
NA
CIO
NA
LIZA
CIÓ
N 2
020
UP
DAT
E O
F TH
E 2
020
INTE
RN
ATIO
NA
LIS
ATIO
N F
RA
ME
WO
RK
STR
ATE
GY
2018
-202
0 K
AN
PO H
AR
REM
AN
ETA
RA
KO
PLA
NA
PLA
N D
E A
CC
IÓN
EX
TER
IOR
201
8-20
20E
XTE
RN
AL
AC
TIO
N P
LAN
201
8-20
20
Cubierta con cambio de colores.indd Todas las páginas 8/3/18 8:53
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA 2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020 ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
Vitoria-Gasteiz, 2018
Lan honen bibliografia-erregistroa Eusko Jaurlaritzaren Bibliotekak sarearen katalogoan aurki daiteke: http://bibliotekak.euskadi.eus./WebOpac
Argitaraldia:
Ale-kopurua:
©:
Egilea:
Internet: Argitaratzailea:
Diseinua Eta maketazioa:
Inprimaketa:
Lege-Gordailua:
Un registro bibliográfico de esta obra puede consultarse en el catálogo de la red Bibliotekak del Gobierno Vasco: http://bibliotekak.euskadi.eus./WebOpac
Edición:
Tirada:
©:
Autoría:
Internet:
Edita:
Diseño
y maquetación:
Impresión:
Depósito Legal:
1ª, marzo 2018
350 ejemplares
Administración de la Comunidad Autónoma del País Vasco. Presidencia.
Secretaría General de Acción Exterior. Presidencia.
www.euskadi.eus
Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia.
Servicio Central de Publicaciones del Gobierno Vasco.
C/ Donostia-San Sebastián, 1 – 01010 Vitoria-Gasteiz
Secretaría General de Acción Exterior. Presidencia.
Gráficas Dosbi, S.L.
VI 11-2018
To consult the bibliographic record of this book please go to the Basque Government’s Blbliotekak library netword at: http://bibliotekak.euskadi.eus./WebOpac
Edition:
Print run:
©:
Author:
Internet:
Published by:
First published in 2018
350 copies
Euskal Autonomia Erkidegoko Administrazioa. Lehendakaritza.
Administración de la Comunidad Autónoma del País Vasco. Presidencia.
General Secretariat for Foreign Affairs. Presidency.
www.euskadi.eus
Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia. Servicio Central del Publicaciones del Gobierno Vasco. C/ Donostia-San Sebastián, 1 – 01010 Vitoria-Gasteiz
Design and Layout: General Secretariat for Foreign Affairs. Presidency.
Printed by: Gráficas Dosbi, S.L.
Legal Deposit: VI 11-2018
1.a, 2018ko martxoa
350
Euskal Autonomia Erkidegoko Administrazioa. Lehendakaritza.
Kanpo Harremanetarako Idazkaritza Nagusia. Lehendakaritza.
www.euskadi.eus
Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia.
Servicio Central de Publicaciones del Gobierno Vasco.
C/ Donostia-San Sebastián, 1 – 01010 Vitoria-Gasteiz
Kanpo Harremanetarako Idazkaritza Nagusia. Lehendakaritza.
Gráficas Dosbi S.L.
VI 11-2018
3
Aurkibidea Índice Index
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN
EGUNERATZEA EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA .... 9
AURKEZPENA ................................................................................................. 11
1. PARTE HARTZEZKO METODOLOGIA .......................................................... 14
2. ABIAPUNTUA ........................................................................................... 17
2.1. Estrategia global bat ingurune globalizatu baterako .............................................. 17
2.2. Gaitasunak eta aktiboak Euskadi nazioartekotzeko ............................................... 19
2.3. X. Legegintzaldiko lorpen handienak ...................................................................... 21
2.4. Etorkizuneko aukerak eta erronkak ........................................................................ 23
3. ESPARRU KONTZEPTUALA ........................................................................ 27
3.1. XI. Legegintzaldiko Jaurlaritzaren Programa ........................................................... 27
3.2. Garapen Iraunkorrerako 2030 Agenda ................................................................... 29
3.3. Europa 2020 Estrategia ........................................................................................... 31
3.4. Garapenerako Politiken Koherentzia ...................................................................... 31
4. EUSKADI BASQUE COUNTRY 2020 NAZIOARTEKOTZEKO ESPARRU
ESTRATEGIA ................................................................................................... 34
4.1. Ikuspegi estrategikoa eguneratzea ......................................................................... 34
4.2. Estrategiaren ikuspena ........................................................................................... 36
4.3. Helburu estrategikoak ............................................................................................ 37
4.4. Nazioartekotzeko bektore komunak ...................................................................... 38
4.5. Arlokako jarduera eremuak .................................................................................... 44
4.6. Jarduera eremu geografikoak ................................................................................. 64
5. ESTRATEGIA MARTXAN ............................................................................ 69
5.1. Gobernantza eredua ............................................................................................... 69
5.2. Jarraipen eta ebaluazio sistema ............................................................................. 72
5.3. Aurrekontua ............................................................................................................ 74
4
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA .................... 77
1. SARRERA .................................................................................................. 79
2. X. LEGEGINTZALDIAN ERDIETSITAKO LORPEN HANDIENAK ............................ 82
3. MISIOA ..................................................................................................... 87
4. IKUSPEGI ESTRATEGIKOA ........................................................................... 88
5. HELBURU ESTRATEGIKOAK ......................................................................... 90
5.1. 1. Helburu estrategikoa: Euskadiri eragile global baten lekua ematea .................. 90
5.2. 2. Helburu estrategikoa: Euskadik Europan duen presentzia indartzea ................. 92
5.3. 3. Helburu estrategikoa: munduan euskal interesak sustatzea .............................. 93
6. EKINTZA ILDOAK ETA EKINTZAK .................................................................. 96
6.1. 2018-2020 KHPren egitura: ekintza ildoak eta ekintzak ......................................... 97
6.2. Ekintza ildoen eta ekintzen xehetasuna ................................................................. 98
7. KUDEAKETA EREDUA ............................................................................... 107
7.1. Gobernantza eredua ............................................................................................. 107
7.2. Jarraipen sistema .................................................................................................. 108
7.3. Aurrekontua .......................................................................................................... 109
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE
INTERNACIONALIZACIÓN 2020 ESTRATEGIA EUSKADI
BASQUE COUNTRY ............................................................................. 111
PRESENTACIÓN ............................................................................................ 113
1. UNA METODOLOGIA PARTICIPATIVA ..................................................... 116
2. SITUACIÓN DE PARTIDA ......................................................................... 119
2.1. Una estrategia global para un entorno globalizado ............................................. 119
2.2. Capacidades y activos para la internacionalización de Euskadi............................ 121
2.3. Principales logros de la X Legislatura .................................................................... 123
5
2.4. Oportunidades y retos de futuro ............................................................................. 125
3. MARCO CONCEPTUAL ............................................................................ 129
3.1. El Programa de Gobierno de la XI Legislatura....................................................... 129
3.2. La Agenda 2030 para el Desarrollo Sostenible ..................................................... 131
3.3. La Estrategia Europa 2020 .................................................................................... 133
3.4. La Coherencia de Políticas para el Desarrollo ....................................................... 134
4. ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020: EUSKADI BASQUE
COUNTRY ..................................................................................................... 136
4.1. Actualización del enfoque estratégico.................................................................. 136
4.2. Visión de la Estrategia ........................................................................................... 138
4.3. Objetivos estratégicos .......................................................................................... 139
4.4. Vectores comunes de internacionalización .......................................................... 140
4.5. Ámbitos temáticos de actuación .......................................................................... 147
4.6. Ámbitos geográficos de actuación ........................................................................ 170
5. ESTRATEGIA EN MARCHA ....................................................................... 175
5.1. Modelo de gobernanza ......................................................................................... 175
5.2. Sistema de seguimiento y evaluación ................................................................... 178
5.3. Presupuesto .......................................................................................................... 180
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020 ..................................... 183
1. INTRODUCCIÓN ..................................................................................... 185
2. PRINCIPALES LOGROS ALCANZADOS DURANTE LA X LEGISLATURA ......... 188
3. ENFOQUE ESTRATÉGICO ........................................................................ 193
4. MISIÓN .................................................................................................. 195
5. OBJETIVOS ESTRATÉGICOS ..................................................................... 196
5.1. Objetivo estratégico 1: Posicionar a Euskadi como actor global .......................... 196
5.2. Objetivo estratégico 2: Fortalecer la presencia de Euskadi en Europa ................ 198
5.3. Objetivo estratégico 3: Promover los intereses vascos en el mundo ................... 199
6. LÍNEAS DE ACCIÓN Y ACTUACIONES ....................................................... 202
6
6.1. Estructura del PAE 2018-2020: Líneas de acción y actuaciones ........................... 203
6.2. Detalle de líneas de acción y actuaciones ............................................................ 204
7. MODELO DE GESTIÓN ............................................................................ 214
7.1. Modelo de gobernanza ......................................................................................... 214
7.2. Sistema de seguimiento ........................................................................................ 215
7.3. Presupuesto .......................................................................................................... 216
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION
FRAMEWORK STRATEGY EUSKADI BASQUE COUNTRY
STRATEGY ............................................................................................... 217
PRESENTATION ............................................................................................ 219
1. A PARTICIPATIVE METHOD ..................................................................... 222
2. INITIAL SITUATION ................................................................................. 225
2.1. A global strategy for a globalised setting ............................................................. 225
2.2. Skills & assets for internationalising the Basque Country .................................... 227
2.3. Main achievements of the 10th legislature .......................................................... 229
2.4. Opportunities & challenges for the future ........................................................... 231
3. CONCEPTUAL FRAMEWORK ................................................................... 234
3.1. The programme of government for the 11th legislature ..................................... 234
3.2. The 2030 Agenda for Sustainable Development .................................................. 236
3.3. The Europe 2020 Strategy .................................................................................... 238
3.4. Consistency of development policies ................................................................... 239
4. 2020 FRAMEWORK STRATEGY FOR INTERNATIONALISATION: EUSKADI /
THE BASQUE COUNTRY ................................................................................ 241
4.1. Updating the theoretical approach ...................................................................... 241
4.2. Vision of the strategy ............................................................................................ 243
4.3. Strategic goals ....................................................................................................... 244
4.4. Common vectors for internationalisation ............................................................ 245
7
4.5. Thematic areas of action ...................................................................................... 252
4.6. Geographical areas of action ................................................................................ 273
5. AN ONGOING STRATEGY ........................................................................ 278
5.1. Model of governance ............................................................................................ 278
5.2. Monitoring & assessment system ........................................................................ 281
5.3. Budget ................................................................................................................... 283
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020 ........................................... 285
1. INTRODUCTION ..................................................................................... 287
2. MAIN ACHIEVEMENTS OF THE 10TH LEGISLATURE .................................. 290
3. STRATEGIC APPROACH ........................................................................... 295
4. MISSION ................................................................................................ 297
5. STRATEGIC GOALS: ................................................................................. 298
5.1. Strategic Goal 1: to position the Basque Country as a global actor ..................... 298
5.2. Strategic Goal 2: to strengthen the presence of the Basque Country in Europe . 300
5.3. Strategic Goal 3: to promote Basque interests around the world ....................... 301
6. LINES OF ACTION AND SPECIFIC ACTIONS ............................................... 304
6.1. Structure of the EAP 2018-2020: Lines of Action and Specific Actions ................ 305
6.2. Details of lines of action & specific actions .......................................................... 306
7. MANAGEMENT MODEL .......................................................................... 315
7.1. Model of governance ............................................................................................ 315
7.2. Monitoring system ................................................................................................ 316
7.3. Budget ................................................................................................................... 317
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
11
AURKEZPENA
Mundu globalizatu batean, nazioartean gertatzen diren aldaketa geopolitiko eta ekonomiko
etengabeek inoiz baino gehiago eragiten diote Euskadiri eta euskal gizarteari. Horregatik,
nazioartekotzea Herrialdearen helburu bilakatu da eta aukera ematen du abaguneak
harrapatzeko eta testuinguru global aldakor batetik datozen erronkei aurre egiteko; hori
guztia, identitate bereki bat erantsirik eta euskal gizartearen ongizatea babesturik.
Ikuspegi honetatik, 2014an Euskadiren Nazioartekotze Esparru Estrategia 2020 abiaraztea
mugarri izan zen Euskadiren nazioartekotze prozesuan. Eusko Jaurlaritzak osorik bere egiten
duen inklusiozko estrategia honek euskal erakunde eta eragile guztiak bereganatu nahi izan
ditu, eta, hari esker, etorkizunari begira, nazioarteko erreferentziazko lurraldea izatera
heltzeko oinarriak ezarri ahal izan dira. Nazioartekotzearen erronkei aurre egiteko eta jokaleku
globalean sortzen diren abaguneez baliatzeko Euskadik hartu duen tresna nagusia da. Hori
guztia, globalizazioa eta interdependentzia gero eta handiagoak diren giroan, eta kanpoko
euskal komunitateekin harremanak sendotzeak eta estutzeak hil edo biziko garrantzia izango
duen testuinguruan.
Nazioartekotze Esparru Estrategia 2020k Euskadiren nazioarteko proiekzioan aurrerapen
handiak egiteko aukera eman du. Herrialdearen atzerrirako ikurra izan dadin Basque Country
marka sortzeak, euskal gizarteari lotutako balio positiboak modu globalean proiektatzen
lagundu du. Gainera, Euskadiren alde bitako eta askotako harremanak sendotu eta zabaldu
dira, adibidez, Kide Estrategikoen Sarea sortuz, Parisko Klima Aldaketaren COP21 Gailurra
bezalako nazioarteko eztabaida gune garrantzitsuetan parte hartuz, eta euskaldunok Europar
Batasunean egonez.
2014an Euskadiren Nazioartekotze Esparru Estrategia 2020 abiarazi zenetik aldaketa handiak
gertatu dira Europako eta Ameriketako panorama politikoan; hori, Asiaren hazkuntzari eta
Afrikaren potentzial-hasikinei lotuta, aldaketak eragiten ari da lidergo geopolitiko eta
ekonomiko globalean datozen urteetarako. Testuinguru honetan, gainera, etorkizunerako
bake eta ongizate bermeak sortzen dituzten planeta babesteko estrategien bultzadaren
garrantzia azaleratzen da, izan ere, Nazio Batuen Erakundeak 2015ean zehaztutako Garapen
Iraunkorreko Helburuetan (GIH) hezurmamituta baitaude.
Euskadik, etengabe aldatzen dabilen errealitate esparru global batean, bere aukera
estrategikoak testuinguru berriaren desafio eta abaguneetara egokitzen ditu nazioarteko
jokalekuan parte hartze aktiboa jokatzen jarraitzeko, Euskadik kanpoan duen tradizio luzeari
jarraipena ematen dion filosofia integratzaile baten mendean. 2020rako Basque Country
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
12
Estrategia kanpoko eta barruko aldaketetara egokitutako estrategia gisa eguneratzen da,
euskal nazioartekotze kultura sendotzeko gogoz eta Euskadi nazioarteko panoraman
erreferentziazko lurralde izatera iristarazteko borondatez.
Iñigo Urkullu
Lehendakaria
1.
PARTE HARTZEZKO
METODOLOGIA
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
14
1. PARTE HARTZEZKOMETODOLOGIA
Nazioartekotze Esparru Estrategia 2020: Euskadi Basque Country Estrategia (aurrerantzean,
2020rako BCE) eguneratzeak Euskadik eragile global gisa egongune egokia izateko oinarriak
sendotzea ahalbidetu du identitate berekiaz jantzirik, bikaintasunaren erreferentzia izanik,
bizitza kalitatearen eta gizarte kohesioaren eredu eta lurralde berritzaile eta lehiatzailea dela.
XI. legegintzaldiko 2016-2020 Gobernu Programak ezartzen duenez, Euskadiren berraktibatze
ekonomikoa eta enpleguarena finkatzeko lau oinarrietako bat da nazioartekotzea. 2020rako
BCE eguneratzeko prozesuaren bitartez ikuspena garai berrietara egokitu da,
nazioartekotzeko bektore komunak 2018-2020 aldi berriko desafioen neurrian egokitu dira,
gainera bektore berri bat sortuaz, eta Euskadik 2018-2020 aldian eragile globalaren posizioa
hartuko duen arlo tematikoak zabaldu eta eremu geografikoak kontzentratu dira.
2020rako BCE eguneratu den ardatz nagusia Euskadiren nazioartekotze ekosistemako eragile
guztien kontsulta eta parte hartzea izan da, besteak beste, Eusko Jaurlaritzaren Sailak eta bere
sektore publikoa eta hezkuntza, kultura, enpresa, industria, turismo, osasun, ingurumen edo
kirol munduan nazioarteko jarduera garrantzitsua garatzen ari diren kanpoko beste eragile
multisektorial batzuk.
45 elkarrizketa egin zaizkie Eusko Jaurlaritzaren ordezkariei, eta horien bitartez informazio
baliotsua jaso izan da hainbat alderditan, hala nola Euskadik zenbait arlotan dituen
sendotasunen identifikazioan, 2014-2016 aldian Eusko Jaurlaritzako sailek egin dituzten
jardueren balioespenean eta 2018-2020 aldirako ekintza proposamen berrietan. Inkesta egin
zaie Euskadiren nazioartekotze ekosistemako 50 erakunde eta eragileri eta, IREKIA
plataformaren bitartez, euskal herritarrei ireki zaie prozesua, beren ekarpenak eranstea
helburu hartuta.
Era berean, hiru mailatako kontraste prozesu bat egin da: sail arteko mailan, jarduteko arlo
tematikoen nondik norakoa Eusko Jaurlaritzako sailei zabalduaz; erakunde arteko mailan,
Estrategiaren edukia Kanpo Harremanetarako Erakunde arteko Batzordearekin kontrastatuz;
eta Kanpo Harremanetarako Aholku Kontseiluaren partaidetzaren bidez gizartearen ikuspena
integratzen dugula ziurtatuz. Kontraste prozesu honetatik ekarpen baliotsuak jaso dira 2018-
2020 aldirako Estrategia eguneratzean txertatzeko.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
15
Azken batean, parte-hartze prozesu honen helburua egon dagoen gobernantza sendotzea eta
euskal gizartearen parte hartze zabala bultzatzea izan da, aberasteko eta.
2.
ABIAPUNTUA
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
17
2. ABIAPUNTUA
2.1. Estrategia global bat ingurune globalizatu
baterako
Elkarri konektaturik gauden eta elkarren mendekoak garen mundu honetan eta aldaketa
geopolitikoak gero eta erritmo bizkorragoan gertatzen diren mundu honetan, posizionatzeko
gaitasuna eta estrategia koherente eta egituratu batean oinarritutako nazioarteko harreman
sare sendoak ehuntzeko gaitasuna behar bat da edozein gizarte edo gobernuren aldetik.
Kanpokoekin harremanak josten tradizio luzea izanik, arlo guztietan aldaketa konplexu eta
aldakorrak jasaten dituen mundu honetatik at ez da bizi euskal gizartea, eta, horregatik,
Euskadi nazioartekotzea lehentasuntzat jotzen da Herrialdearentzat. Ildo horretan, 2014an
2020rako BCE abiarazteak nazioartekotze tresna zeharkako, inklusiozko eta integratzaile bat
hezurmamitzea eta abian jartzea ekarri zuen, Euskadiri nazioarteko jokalekuan diziplina
anitzetan posizionatzen eta dinamismoa areagotzen laguntzen dion tresna, Jaurlaritzako sail
guztiak, herri erakundeak, herritarrak eta eragile sozioekonomiko publiko nahiz pribatuak
inplikatzen dituena.
Estrategia aplikatu den lehen lau urteetan (2014-2017) asaldurazko garaiak bizi izan dira
nazioartean, mugimendu populisten gorakadagak, Sartaldean erlijioa aitzakia hartuta
nazioarteko terrorismoa azaleratzeak eta Europan eta Ameriketan aldaketa politiko
erabatekoak gertatzeak bultzatuta.
Aldi horretan, Ameriketako Estatu Batuek bere lidergo globala Txina bezalako eragile
berrietarantz lerratzen ikusi dute. Trump presidentearen administrazio berriak ikuspegi
aldaketak sartu ditu osasuna, immigrazioa edo merkataritza politika bezalako arloetan, eta
horrek ondorio nabariak erakarri ditu maila globalean. Aldaketa horiek eragin berezia dute
politikan, Ipar Korearekin izandako krisi nuklearra, esaterako, edota Mexiko edo
Venezuelarekin izandako harreman atezatuak, berbarako; eta ekonomian eta merkataritzan,
Pazifikoaz gaindiko Elkarlan Ekonomikorako Akordioa (TPP) utzita, Ipar Ameriketako
Merkataritza Askearen Tratatua (TLCAN) birnegoziatuta eta Atlantikoaz gaindiko Merkataritza
eta Inbertsio Tratatuaren (TTIP) negoziazioak Europarekin izoztuta, hain zuzen Estatu Batu
horiek klima aldaketaren aurkako Parisko Tratatutik eta UNESCOtik alde egitearekin batera
etorri direnak, gainera.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
18
Nazioartean Ameriketako Estatu Batuek atzera egitea Txina ari da bereziki aprobetxatzen,izan
ere, Eskualdeko Ekonomia Garapenerako Lankidetza (PECR) hitzarmenaren bitartez Asia-
Pazifiko eskualdean bere eragin-ahalmena berpiztu ez ezik, 2013ko amaieran Xi presidenteak
abiarazi zuen "One Belt, One Road" edo Zetaren Bide Berria deritzon ekinbidearen bitartez,
Asia, Afrika eta Europako herrialdeetan bere eragin politiko eta ekonomikoa areagotzeko
asmoa du. Era berean, barrura begira eta Bost Urterako (2016-2020) XIII. Plana onartu
ondoren, herrialde hura erreformetan murgilduta bizi da, esportazioetan oinarritutako
hazkuntza eredutik barne kontsumoan bermatutako ekonomiara aldatzeko, datozen
hamarkadetako munduaren gobernantzan lehen mailako eragina eduki ahal izateko ingurune
lehiakor eta efizientea bere alde duela.
Europan, Erresuma Batuak 2016ko ekaineko erreferendumean bozkatu ondoren Europar
Batasuna uzteko hartu duen erabakiak markatuta egon da 2014-2017 aldia, eta "Europaren
etorkizunari buruzko liburu zuria" bezalako tresnen bitartez EBren etorkizunari buruzko
hausnarketa aldi bat zabaltzeak ere markatu du, hain zuzen ere Erromako Sorrera Tratatuaren
(1957) 60 urte bete diren unean.
Europako giroak, lau urteko honetan, Europa hegoaldeko herrialdeetako ekonomia bizkortzen
hastea; prozesu independentziazaleak areagotzea, bereziki Eskozian eta Katalunian; erlijioa
aitzakia hartutako atentatu terroristen erasoa, Niza, Brusela, Paris, Londres, Manchester,
Stockholm, Berlin edo Bartzelona bezalako hirietan; eta migrazio krisia, batez ere Siriako Gerra
Zibiletik eta Ekialde Hurbileko eta Afrika iparraldeko beste gatazka armatuetatik ihes egiten
izan duten iheslariengatik, horiek izan ditu ezaugarri.
Garapen iraunkorraren sustapena ere desafio global handietako beste bat dugu, duela zenbait
hamarkada. Ildo horretan, 2014-2017 aldian NBEk Garapen Iraunkorrerako 2030 Agenda
onartuaz aurrerakada erabakigarria gertatu zen. Agendak aplikazio unibertsaleko 17 helburu
(GIH) ditu, eta herrialde eta lurralde guztiei eskatzen zaie bakea, oparotasuna eta ongizatea
bermatuko duten planetaren babes estrategiak landu eta bultzatu ditzatela bihar-etziko
belaunaldien alde.
Mugarri geopolitiko hauek guztiek, iraultza digital bete-betean eta mundu globalizatu eta gailu
mugikorren eta sare sozialen bitartez hiperkonektatuta dagoen mundu batean, berehalako
eragin globala dute, lurraldeen arteko interdependentzia handitzen duena, eta horrela
nazioarteko aldaketen erritmoa azeleratu egiten da. Egoera horren aurrean, herrialdeek
estrategia egituratua, koherentea, zeharkakoa eta aldizka eguneratuko dena behar dute
nazioartekotzea gauzatzeko eta horrela ingurune globalizatu batean partaide eta eragile
bihurtzeko, horregatik beren identitateari eta beren gizarte ongizate mailari uko egin gabe.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
19
Euskadiren kasuan, 2020rako BCE, onartu zenetik, helburu hori hezurmamitzen duen tresna
da, nazioarteko aldagaia modu horizontalean Eusko Jaurlaritzaren ekintza eremu guztietan
integratzen baitu. Estrategia horrek tradizioz lurraldeen kanpo harremanen aitzindari izan
diren herri erakundeen, enpresen, kulturaren edo turismoaren ikuspegiak gainditzen ditu,
nazioartekotzearen lurrina Jaurlaritzaren sail guztietara zabaltzen du, eta gizartea eta eragile
ekonomiko eta sozial publiko nahiz pribatu guztiak partaide bihurtzen ditu.
Hala ere, arlo politiko-ekonomikoan eta soziodemografikoan gertatzen diren mundu mailako
aldaketek estrategia bat eskatzen dute aldizka eguneratzeari dagokionez, nazioarteko girotik
datozen erronka berriei egokitutako erantzun bat formulatze aldera. Horrela azaltzen da 2018-
2020 aldirako 2020rako BCEren etorkizun estrategikoa eguneratzea eta berriro zehaztea,
filosofia integratzaile eta zeharkako batekin jarraituz, azken urteetan munduko geopolitikan
jazo diren gertaera berriak kontuan har ditzan, bete-betean eragiten baitiete Euskadiri eta
euskal gizarteari.
2.2. Gaitasunak eta aktiboak Euskadi
nazioartekotzeko
Euskadik tradizio luzea du atzerrian. Herrialde moduan, bere herri erakundeen eta sektore
publikoaren bitartez; talde moduan, euskal diasporako komunitateei esker; eta banako
moduan, Euskal Herriko zenbait pertsona, antolakunde eta enpresaren tradizioagatik eta
nazioartean irabazi duten ospeagatik. Elementu horiei esker nazioartekotzeko kultura bat eta
talentu oinarri bat sortu da, eta horiek osatzen dute euskal gizarteak bere kanpo proiekzioa
finkatzeko dituen gaitasunen eta aktiboen muina.
Herri erakundeen aldetik, 2020rako BCE bermatzeko aktibo nagusiak Euskadik kanpoan dituen
ordezkaritzek osatzen duten azpiegitura, enpresetarako SPRIren laguntza sarea (2018ko
hasieratik aurrera, Euskal Nazioartekotze Agentzia), eta Etxepare Institutuak koordinatzen
dituen euskara eta euskal kulturako katedrak eta atzerriko unibertsitateetako irakurle postuak
dira. Horiei Basquetour Euskal Turismo Agentziak atzerrian egindako lana, Garapenerako
Lankidetzaren Euskal Agentziatik bultzatutako nazioarteko jarduera eta Basque Team
Fundazioak euskal kirolariei nazioarteko lehiaketa gorenetan parte hartzeko eman dizkien
eskuarteak gehitu behar zaizkie.
Eusko Jaurlaritzak nazioartean dituen ordezkaritzen kasuan, sarea sei bulegok osatzen dute
eta Euskadiren interes orokorretarako estrategikoak diren guneetan kokatuta daude:
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
20
Ameriketako Estatu Batuak, Mexiko, Argentina, Txile, Kolonbia eta Brusela. Ordezkaritza
horiekin batera SPRIren kanpo azpiegitura dago, euskal enpresen eskura bere bulego sarea
eta aholkularitza espezializatuak jartzen baititu bost kontinenteetako 80 herrialde baino
gehiagotan, esportazioa, atzerrian finkatzea eta atzerri inbertsio zuzena Euskadira erakartzea
sustatzeko. Horren osagarri, eta euskal kultura eta euskara proiektatzeko, Etxepare Institutuak
katedrak ditu Estatu Batuetako, Alemaniako, Erresuma Batuko eta Frantziako
unibertsitateetan, eta, gainera, euskarazko irakurle postuak Europako, Ameriketako eta
Asiako unibertsitateetan barreiatuta.
Eremu pribatuan, bere tradizio, gaitasun eta hedaduragatik nabarmentzen da mundu guztian
zabaldutako 190 baino gehiago Euskal Etxek osatzen duten sarea, giltzarri baitira euskal
balioak eta kultura nazioartean zabaltzeko.
Enpresa sektorean, nazioartekotze maila desberdineko antolakundeek, eta eremu geografiko
eta tematiko desberdinetan, proiekzioa eta ikusgaitasuna eman diote Euskadiri atzerrian
azken hamarkadetan. Argigarria da kluster industrialak bereziki nabarmentzen direla ikustea,
hala nola GAIA (IKT), ACLIMA (ingurumena), HEGAN (aeronautika), ACICAE (automobilgintza),
AFM (makina tresna) edo Basque Energy Cluster (energia), eta Zientzia, Teknologia eta
Berrikuntzaren Euskal Sareko eragileak.
Horren osagarri, hezkuntza (euskal unibertsitatea, Musikene, TKNIKA edo Basque Culinary
Center), garapenerako lankidetza edo kultura (Donostiako Zinemaldia, Guggenheim Museoa,
Bilbao Exhibition Center) bezalako esparru hain desberdinetako erakundeek lagundu egin
dute nazioarteko proiekzio finkatua duten eragileen ekosistema bat sortzen, izaeraz
heterogeneoa dena eta fase honetan etengabe hazten ari dena. 2020rako BCEk, tresna
integratzaile eta horizontala den aldetik, bere zabalkunderako kontuan hartuko duen aktibo
bat osatzen dute.
Eragile pribatu horien eta sektore publikoaren uztardurari eta koordinazioari dagokienez,
badaude tresnak sailen arteko eta erakundeen arteko koordinazioan efizientzia eta
eraginkortasuna irabazi ahal izateko, nazioartekotzearen arloan. Maila orokorrean, Kanpo
Harremanetarako Aholku Kontseilua, Kanpo Harremanetarako Sail arteko Batzordea eta
Kanpo Harremanetarako Erakunde arteko Batzordea daude. Sektore mailan, Euskal
Gizataldeekiko Harremanetarako Aholku Batzordea edo Euskal Nazioartekotze Partzuergoa
bezalako eztabaidaguneek Estrategia zabaltzerakoan koordinazioa hobetzen laguntzen dute.
Azken tresna hau, 2014an martxan jarria, euskal ganberek, hiru foru aldundiek eta Eusko
Jaurlaritzak osatutako topaleku, eztabaidagune eta elkarlanerako plataforma bat da, eta
enpresak nazioartekotzea sustatzerakoan gaitasunen eta sinergien onurak jasotzea du
helburu.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
21
Lehen aipatutako eragileek nazioartekotze kultura bat sortu izanari esker, jarduera
nazioarteko ingurunean garatzeko prestatu, entrenatu eta espezializatutako talentu oinarri
bat ere ezarri da. Euskadik maila globalean estrategikoki posizionatzeko daukan gaitasun
iturria da talentu hori. Ildo horretan, Euskal Herriko, Deustuko eta Mondragon unibertsitateek
prestakuntza eta ikerketa programak eskaintzen dituzte nazioarteko harremanen gainean
ikuspegi desberdinetatik, eta, atzerriko beste ikastegi batzuekin dituzten akordio eta aliantzen
bitartez, beren ikasleen nazioarteko mugikortasuna bultzatzen dute eta euskal gizarteari
nazioartekotu dadin ezagutzak eta tresnak ematen dizkiote. Horren osagarri, BEINT bekak,
Global Training bekak, Kanpo Harremanetako bekak, euskal etxe eta gizataldeen bekak,
Euskadiko Gazteak Lankidetzan programa edo Eusko Jaurlaritzaren nazioarteko mugikortasun
bekak bezalako ekinbideek nazioartekotze trebetasuna handitzea ekarri dute, gaur egun
beren jarduera bai Euskadin bai mundu guztiko antolakundeetan garatzen duten euskal
profesionalen eskutik.
Azken batean, euskal azpiegiturek eta sareek atzerrian duten egonkortasuna, hainbat eta
hainbat euskal eragilek nazioartean iritsi duten tradizioa eta ospea, nazioartekotze estrategia
koordinatu eta integratzaile bat edukitzea eta nazioartekotzen prestatu eta entrenatutako
talentua izatea giltzarriak dira Euskadik bere proiekzioa eta posizioa handitzeko dauzkan
aktibo eta gaitasunek oinarria izan dezaten.
2.3. X. Legegintzaldiko lorpen handienak
Gobernu eremu guztietarako nazioartekotze politika integratu eta horizontal bat zehaztea,
Euskadi Basque Country marka sortzea, Euskadik Europan duen posizioa hobetzea, erakunde
harremanak sendotzea batez ere lehentasunezko herrialdeekin eta kide estrategikoekin, sare
tematikoetan txertatzeko akordioak bultzatzea, edo nazioarteko topagune garrantzitsuetan
parte hartzea, horra hor 2020rako BCEren itzalpean erdietsitako lorpen nagusietako batzuk
nazioartekotze arloan.
Maila orokorrean, X. legegintzaldian erdietsi den funtsezko lorpen bat nazioartekotze
estrategia integratu bat hezurmamitzea izan da, eta horrek, maila guztietan eta eremu
guztietan partaidetza eta koordinazio bideak erabiliz, erakundeetako eragileen adostasun eta
atxikimendu mailak areagotzea ahalbidetu du. Izan ere, jarduera horren guztiaren jarraipena
egiten duten Kanpo Harremanetarako Sail arteko eta Erakunde arteko Batzordeak finkatu egin
direnez, sinergia positiboak sortu dira eta Eusko Jaurlaritzaren eta bere sektore publikoaren
jarduera eremu guztietan nazioartekotze kultura finkatzen ari da. Beste alde batetik, 2016ko
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
22
uztailean Kanpo Harremanetarako Aholku Kontseilua sortuaz, euskal nazioartekotze
estrategia zehazten eta abiarazten euskal gizartearen partaidetza formalizatu egin da.
Bestalde, Euskadi Basque Country markaren sorrera eta zabalkundea erabakigarria izan da
atzerrian Herrialde fidagarri, kohesionatu, lehiakor eta identitate bereizikoaren irudia
proiektatzeko eta horrela Euskadik kanpoan duen pertzepzio positiboaren sinergiak
aprobetxatzeko. Horretarako, ikur berri hau edukiz hornitu da, eta www.basquecountry.eus
webgune garatua edo kirol taldeak eta ekitaldiak babestea bezalako ekinbideak atera dira.
Gainera, marka nazioartean garrantzitsuak ziren uneetan erakutsi ahal izan zaio munduari,
esaterako, Donostia 2016an Europako Kultura Hiriburua izan den bitartean.
Kanpo harremanen esparruan, Euskadik aldi honetan lehentasunezko herrialdeekin eta kide
estrategikoekin izan dituen harreman multzoa ugaldu egin du, eta ordezkaritza diplomatikoei
arreta berezia eskaini die. Europan ere, euskal autogobernuari eragiten dioten politikekin
zerikusia duten erabaki eta eztabaidetan, presentzia handiagoa irabazi du. Ildo horretan,
Euskadiren Aliantza Estrategikoen Sarea sortzea nabarmendu behar da, atzerrian eragin-
ahalmena irabazteko eta euskal interesak aldezteko. Alde bitako hitzarmenak izenpetu dira
harremanak sendotzeko eta lankidetza estutzeko Quenetara (2014), Bavaria (2014) eta
Flandriarekin (2015), lehenago Akitania (1989) eta Jiangsurekin (2012) izenpetutakoei
gehitzen zaizkienak. Horren osagarri, hitzarmen sektorialak izenpetu dira, besteak beste,
AEBetako Minnesota estatuarekin (lanbide heziketaz, 2014); Argentinako Santa Fe
probintziarekin (enpleguaz eta gizarte politikez, 2014); Mexikorekin (osasunaz, 2015) eta
Txileko Nekazaritza Idazkariordetzarekin (nekazaritzaz, 2016).
X. legegintzaldian harreman diplomatikoak ugaldu egin dira, Lehendakariak alde bitako 80
bilera izan baititu 57 herrialdetako enbaxadoreekin, eta gainera alde anitzeko 7 bilera Europar
Batasuneko (2013, 2014, 2016), ASEANgo (2015), Visegrádeko Taldeko (2015) eta
Latinoamerikako (2014) enbaxadoreekin eta Arabiar ligako kideekin (2013). Gainera,
Lehendakaria aitzindari zuten maila goreneko erakunde bidaiak egin dira EBeko
erakundeetara (2013, 2016), Ameriketako Estatu Batuetara (2013 eta 2015), Mexikora (2014),
Akitaniara (2014), Flandriara (2015), Alemaniara (2015) eta Andorrara (2015). Beste alde
batetik, SPRIk enpresei kanpoan laguntzeko duen sarea handitu du bulego berriekin, besteak
beste, Singapur, Londres edo Munichekoak, eta Etxepare Institutuak doktorego berriak sortu
ditu Illinois, Paris (Sorbonne IV) eta Habanan (2015), eta Edinburgh eta Kalifornian (2016).
Paraleloan, Euskadiko presentzia kontsularra handitu egin da Txekiar Errepublikaren, Hungaria,
Brasil eta Estoniaren kontsulatuak sortuz (2013); Suediarena eta Filipinena (2014); Kolonbia
eta Esloveniarenak (2015); eta Islandiarena (2016).
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
23
Nazioarteko antolakundeekiko harremanei dagokienez, UNESCOrekin Aditze Memoranduma
izenpetu zen 2016an, berrikuntza, sormena eta gizarte ongizatea bultzaturik, kultura
ondarearen sustapenean sakontzeko. Nazio Batuen esparruan, Euskadik 2015ean Parisko
COP21 Klima Aldaketari buruzko Gailurrean parte hartu zuela ere azpimarratzekoa da.
Munduko ekitaldi garrantzitsu horretan, Lehendakariak, The Climate Group nazioarteko
ingurumen antolakundearen Europarako presidentekidea izan zenak, klima aldaketaren
ondorioak apaltzearen aldeko apustua iragartzearen ardura izan zuen, bai aliantza honena bai
Euskadirena.
Kanpoko zabalkunde hau, gainera, sare tematikoetan txertatzeko akordioak
hezurmamitzearekin eta Eusko Jaurlaritzaren sail guztiek eta bere sektore publikoak horietan
modu proaktiboan parte hartzearekin osatu da, helburu birekin: nazioartean abangoardiako
estrategia sektorialak ezagutzea eta euskal proposamenak erabakigune nagusietan
proiektatzea. Guztira, Euskadik nazioarteko 75 saretan hartzen du parte, horietatik 55
Europakoak eta 20 globalak. Horietatik nabarmentzekoak dira, besteak beste, Abangoardiako
Ekimena, EBko 29 eskualde industrialenen aliantza, Euskadi kide sortzailea dena; EUNIC
(European Union National Institutes), Etxepare Institutua partaide duena; EARLAL,
etengabeko ikaskuntzarako eskualdeen sarea, Lanbide Heziketako sailburuordea presidente
duena; UNESCO-UNEVOC International Centre, TKNIKA kide dena; NECSTOUR (Network of
European Regions for Competitive and Sustainable Tourism), Basquetour sartuta dagoena;
CPRM (Itsas Eskualde Periferikoen Konferentzia), Euskadi Arku Atlantikoko ozeano energien
taldeko aitzindari duena; edo ERRIN (Europako Eskualdeen Ikerketa eta Berrikuntza Sarea),
Euskadi fabrikazio aurreratuko eta nanoteknologiako lantaldearen koliderra dena.
2.4. Etorkizuneko aukerak eta erronkak
Lehia handiko panorama honetan, lurraldeek bisitariak, talentua, nazioarteko diplomazia,
bezero edo inbertsiogile potentzialak erakartzearren, eta horrela nazioartean txoko bat
lortzearren, erabakigarria da aukerei aurrea hartzea eta prest egotea munduan gertatzen
diren aldaketen ondorioz sortzen diren erronkei aurre egiteko.
Nazio Batuen ikuspegitik, datozen hamabost urteak 2030 Agendan ezarritako Garapen
Iraunkorreko Helburuak lortzeak markatuko ditu, 2015ean onartu ondoren, aplikatzea falta da
eta. Ildo horretan, Euskadiri helburu horiek bere politika publikoetan integratzearen
erreferentzia izateko aukera agertu zaio, horrela nazioartearen aitortza lortzeko.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
24
Europako testuinguruan, datozen urteetako erronka handietako bat Erresuma Batua EBtik
irtetea izango da, merkataritzan, diplomazian edo gizartean izan ditzakeen eraginak
moteltzeko bideak ezarri beharra ekarriko baitu, baina izan liteke horrexek berak aukerak
sortzea enpresak, bestelako antolakundeak eta erakundeetako ordezkaritzak erakartzeko.
Europaren giroan jarraituta, Europaren etorkizunari buruzko Liburu Zuriak prozesu bat ireki
du datozen urteetako EBren ikuspena, gobernantza eta etorkizun estrategikoa erabakitzeko.
Dokumentu horrek etorkizuneko bost jokaleku posible proposatzen ditu Europaren
proiekturako, orain arte bezala jarraitzetik Europa Federal batean sakontzeraino doazenak,
arlo guztietako eskumen, baliabide eta erabakimen gehiago elkarri emanaz. Gainera,
teknologia berriek gizartean eta enpleguan duten eraginaz, globalizazioaz, segurtasun arloko
arazoez, populismoen gorakadaz eta munduko beste leku batzuekin alderatuta europar
populazioa jasaten ari den zahartze eta gutxitzeaz hausnarketa bat proposatzen da. Esparru
horretan, estatuen azpiko erakundeek eta estaturik gabeko nazioek europar proiektuan duten
zeregina nabarmentzeko aukerak sortu daitezke.
Aukerak eta erronkak sortuko dira Batasunak 2018tik aurrera Europako Batzordeko
presidentearen arabera izango dituen bost ardatzetatik abiatuta: (i)Europaren merkataritza
agenda indartua; (ii) industria indartsu eta lehiakorragoa; (iii) klima aldaketaren aurkako
borrokaren aitzindari izango den Europa; (iv) europarren babes handiagoa garai digitalean eta
(v) immigrazioa ikuspegian daukan Europa. Ildo horretan, harreman ekonomikoen arloa
garrantzi berezikoa da, EB egiten ari den merkataritza irekierak negozio aukera berriak sortuko
baititu Kanadarekin lortutako akordioari eta bereziki Japoniarekin, Mexiko, Australia,
Zeelanda Berriarekin eta Hegoameriketako herrialdeekin egiten ari diren negoziazioei esker;
izan ere, horietako batzuk lehentasuna dute Euskadirako.
Bestalde, elkarri gero eta konektatuago dagoen mundu batean, digitalizazioaren aurrerapenak
aukera bat dira euskal gizarteak mundu guztiarekin duen konexioa optimizatzeko. Ildo
horretan, industriaren robotizazioa, adimen artifizialaren gorakada, merkataritza
elektronikoaren eragina, gizartean trebetasun digitalak garatzea, zibersegurtasunaren
kudeaketa edo Big Data Euskadik atzerriarekin duen harremanari eragingo dioten gauzak dira,
eta, horregatik, oso kontuan hartu beharko dira datozen urteetan. Digitalizazio handiagoak
aldi berean Euskal Erkidego Globala eraikitzeko ateak irekitzen ditu.
Azkenik, barrualdeari dagokionez, erronkarik handiena sailen plangintzan 2020rako BCEren
zeharkakotasuna bultzatzen jarraitzea, horren aplikazioan erakundeen arteko koordinazio
handiagoa lortzea eta Euskadin maila guztietan eta esparru guztietan, lankidetza eta
zabalkunde mekanismoen bidez, nazioartekotzearen kultura barneratuko duten eragile
sozioekonomikoak eta erakundeak atxikiaraztea izango da. Horren guztiaren xedea Euskadi
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
25
Basque Country proiektatzea, atzerrian posizio hobea lortzea, nazioartean abangoardiarekin
eta erabaki zentroekin konektatzea, aukerak harrapatzea eta erronka globalei erantzun
eraginkor eta efikazak ematea da.
3.
ESPARRU KONTZEPTUALA
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
27
3. ESPARRU KONTZEPTUALA
Kapitulu honek bere barruan hartzen du 2020rako Estrategiaren eguneratzea kokatzen den
programa agiri eta jarraibideen multzoa: XI. Legegintzaldiko Jaurlaritzaren Programa, Garapen
Iraunkorrerako 2030 Agenda, Europa 2020 Estrategia eta Garapenerako Politiken Koherentzia
Esparrua.
3.1. XI. Legegintzaldiko Jaurlaritzaren Programa
XI. legegintzaldiko 2016-2020 Gobernu Programak Eusko Jaurlaritzak datozen lau urteetarako
hartu dituen konpromisoak jasotzen ditu. Konpromiso hauek 4 oinarrietan azaltzen dira:
1. Taula: XI. Legegintzaldiko 2016-2020 Gobernu Programaren oinarriak
Iturria: Euskadi 2020 - XI. Legegintzaldiko 2016-2020 Gobernu Programa
"Euskadi Basque Country" nazioartekotze estrategia Eusko Jaurlaritzak XI. legegintzaldiko
giltzarritzat ezartzen dituen 15 plan estrategikoetako bat da. Horrela, Euskadin ber aktibazio
ekonomikoa eta enplegua finkatzeko berma guneetako bat da nazioartekotzea. "Euskadi
Basque Country" nazioartekotze estrategiak I.1 ardatza du esparru. Hazkuntza sendoa enplegu
gehiago eta hobearekin, I. oinarrian: XI. legegintzaldiko 2016-2020 Gobernu Programako
Enplegua, Ekonomiaren suspertzea eta jasangarritasuna.
2020rako BCE Ekonomiaren Susperraldiaren eta Enpleguaren aldeko 2017-2020 Esparru
Programaren zutabeetako bat da. Programa honek bildu egiten du eta estrategia global bat
da, bost plan estrategikotan konkretatzen dena: 2020rako BCE bera, 2017-2020 Enplegu Plan
Estrategikoa, Zientzia, Teknologia eta Berrikuntzako Plana (ZTBP 2020), 2017-2020
Industrializazio Plana eta 2020rako Inbertsio Programa.
Era berean, XI. legegintzaldiko 2016-2020 Gobernu Programak ehun eta hirurogeita hamabost
programa ditu, eta horietako hamahiruk nazioartekotzea aipatzen dute. Konpromiso horiek
kanpo harremanen, enpresak nazioartekotzearen, turismo, azpiegitura eta garraioen,
gobernantza publikoaren, kultura eta euskararen, lanbide heziketaren, unibertsitateen eta
garapenerako lankidetzaren esparruetan berariazko ekinbideak egikaritzea inplikatzen dute.
IV. Autogobernu gehiago eta hobea
III. Enplegua, ekonomiaren suspertzea eta jasangarritasuna
II. Giza garapena, gizarteratzea, berdintasuna eta kalitatezko zerbitzu publikoak
de calidadI. Bizikidetza eta Giza Eskubideak
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
28
Hurrengo taulak XI. Legegintzaldiko 2016-2020 Gobernu Programak jasotzen dituen
nazioartekotzeko ekimenak aurkezten ditu hartutako hamahiru nazioartekotzeko
konpromisoetan.
2. Taula: Nazioartekotzeko Konpromiso eta Ekimenak
KONPROMISOAK EKIMENAK
21. konpromisoa: BasqueCountry nazioartekotzeko estrategia globala garatu, eremu publiko eta pribatuarekin elkarlanean
▪ Euskadi-Basque Country marka indartzeko nazioartekotzeko estrategia bateratua garatu
▪ Kanpoko sare integratu batekin jardun, eta Euskadiren atzerriko ordezkaritzen eta bulego sektorialen sarea indartu
▪ Bazkide estrategikoekin harreman handiagoa izan, Euskadiren kanpo-harremanak proiektatzeko; horretarako, nazioarteko erakundeekin eta estatuz azpiko entitateekin lankidetza-hitzarmenak sinatuko dira, eta learning tour ekimena indartuko da
22. konpromisoa: Europako erakundeetan parte-hartze aktibo eta zuzena izan
▪ Ahalik eta gehien indartu Euskadik erabaki-esparru komunitarioetan duen parte-hartzea, batik bat Europar Batasuneko Kontseiluan eta Europako Batzordearen batzorde teknikoetan
▪ Euskadi-Estatua bitariko batzordea berreskuratu, Europako gaiak eta kanpo-harremanak aztertzeko
▪ Euskal eragileek sare, ekimen eta proiektu transeuroparretan parte hartzea sustatu▪ Europako nazioekin eta eskualdeekin duen harremana indartu
23. konpromisoa: Euskal euroeskualdearen lurralde-antolaketa indartu
▪ Euskadi-Nafarroa-Akitania euroeskualdea finkatu
▪ Mugaz gaindiko lankidetza indartu, eta lankidetza‑hitzarmenak sustatu EAE,Nafarroa eta Iparraldeko Mankomunitatearen artean
24. konpromisoa: Euskal komunitate globala sustatzea, atzerriko euskal komunitateekiko harremanak estututa
▪ Euskal Diasporak egindako ekarpenaren berri eman Euskadin, ekonomiari, kulturari eta euskal gizarte globalaren garapenari egin dion ekarria ezagutarazteko
▪ Euskal Etxeen sare fisikoa indartu eta zabaldu▪ “Basque Global Network” sare birtuala sendotu
25. konpromisoa: Enpresak nazioartekotzeko bultzada, “BasqueCountry” Estrategiaren parte
▪ Enpresak Nazioartekotzeko 2017-2020 Plana ezarri, “Basque Country” Nazioartekotzeko Euskal Estrategiaren testuinguruan, Basque Consortium-Nazioarteko Euskal Partzuergoa indartuz
▪ Spri-ren kanpo-sarea indartu, lehentasunezko herrialdeetan zabaltzen jarraituz▪ Nazioartekotzeko estrategiak ebaluatu, aztertu eta zehazteko Adimen Lehiakorreko
Unitatea sortu▪ Euskal enpresari nazioartekotzeko eta aukera ekonomikoak bilatzeko laguntza
eman. BC Lizitazio Plataforma sortu▪ Enpresen esportazio-jarduerari laguntzeko programak indartu▪ Giza kapitala prestatu eta trebatu, Nazioartekotzeko Bekak eta Global Training
Bekak ematen jarraituz▪ “Invest in the Basque Country" estrategia indartu, atzerriko enpresak Euskadira
lotzeko eta erakartzeko tresna gisa▪ “Basque Country” marka
30. konpromisoa: Herriaren turismo-marka, Euskadi Basque Country
▪ Gure helmuga berezi egiten duten elementuak sustatu, Euskadi Basque Country marka turistikoa kokatzeko oinarrizko erreferentzia gisa
▪ Gure turismo-enpresen nazioartekotze-proiektuetan lagundu, turismo-jarduera erakartzen laguntzeko
▪ Euskadi marka sustatu nazioarteko foro eta azoketan, Euskadi Basque Country nazioartekotzeko estrategiari jarraituz
▪ Euskadi Basque Country herri-marka gisa proiektatu, erakundeen eta agente publiko zein pribatuen kudeaketa-estrategia koordinatua baliatuz
▪ Euskadi Basque Country helmuga sustatu, euskal turismo-administrazioaren elementu integratzaile eta harmonizatzaile gisa
40. konpromisoa: Nafarroa eta Akitaniarekiko interkonexioa hobetu
▪ Mugaz gaindiko garraio-politikak garatu; eskualdeetako agintariekin lankidetza izatea bultzatuko da, zerbitzu-eskaintza optimizatzeko xedez
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
29
62. konpromisoa: Gobernantza publikoan berritzailea den Europako eskualde gisa sendotu Euskadi
▪ Gobernantzaren eta Berrikuntza Publikoaren 2020 Plan Estrategikoa onartu,Gobernu Programa honetan administrazio publiko, berritzaile, ireki eta parte-hartzailea eraikitzeko jaso diren konpromisoen lana planifikatzeko
100. konpromisoa: Lanbide Heziketako euskal ereduaren nazioartekotzea bultzatzen jarraitu
▪ Lanbide Heziketako Euskal Campusa bultzatu▪ Atzerrian egoitzak dituzten euskal enpresei lagundu
105. konpromisoa: Euskal Unibertsitate Sistemaren nazioartekotzearen aldeegin.
▪ Euskal Unibertsitate Sistemari lotutako nazioarteko bikaintasunezko campusak sustatu
▪ Euskal unibertsitateetan eta bikaintasunezko ikerkuntza zentroetan diharduten langileen eta ikasleen nazioarteko mugikortasuna erraztu
▪ Nazioartean ere lankidetza areagotzea ahalbidetzen duten irakasteko ereduak eta prestakuntzaren eta ikerkuntzaren kalitatea ebaluatzeko ereduak bultzatu
▪ Nazioarteko lankidetza babestu Euskal Unibertsitate Sistema osatzen duten unibertsitateen artean, bai eta haien eta Zientzia, Teknologia eta Berrikuntza Euskal Sareko gainerako eragileen artean ere
112. konpromisoa: Erreferentziazko azpiegituretan egiten diren ekitaldien eginkizun eragilea eta nazioarteko hedadura finkatu.
▪ Erreferentziazko erakundeek eta ekitaldiek duten eginkizun eragilea indartu
120. konpromisoa: Euskal kulturaren eta euskararen nazioarteko proiekzioa sustatu, EtxepareInstitutuaren bidez
▪ Etxepare Institutuaren rola indartu, Euskadiren esanetara dagoen kutura-arloko diplomaziazko tresna gisa
171. konpromisoa: Lankidetza-politika koherenteagoa, koordinatuagoa eta partaidetzazkoagoa izan
▪ Estatu-mailan aliantzak garatzea bultzatu, Estatu-, Europa- eta nazioarte-mailan,ekimen estrategikoak abian jartzeko
Iturria: Euskadi 2020 - XI. Legegintzaldiko 2016-2020 Gobernu Programa
3.2. Garapen Iraunkorrerako 2030 Agenda
Garapen Iraunkorrerako 2030 Agendak bere barruan hartzen ditu Nazio Batuen Erakundeak
(NBE) zehaztutako Garapen Iraunkorreko 17 Helburuak (GIH) eta 2015eko irailean onartu zen.
GIH helburuek garapen iraunkorreko esparru batean 2030ean iritsi behar diren berariazko
xedeak ezartzen dituzte.
Oparotasuna bultzatzeko neurrietatik aldi berean Lurra babesteko balio dutenak hartzeko
gonbita egiten du 2030 Agendak. Pobrezia ezabatzeko ekimenak ekonomiaren hazkundea
bultzatzen duten eta gizarte premia sorta bati ekiten dioten estrategien eskutik joan daitezela
proposatzen du, gizarte premia horiek, besteak beste, hezkuntza, osasuna, gizarte babesa eta
enplegu aukerak izaki, eta ekimen horiek gainera klima aldaketaren aurka eta ingurumenaren
babesaren alde joka dezatela. GIH helburuak 2014an 2020rako BCE onartu ondoren erabaki
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
30
zirenez, Estrategia eguneratzeak aukera ematen du Euskadik GIH helburuekin duen
konpromisoa argi eta garbi txertatzeko..
3. Taula: Garapen Iraunkorrerako Helburuak (GIH)
GARAPEN IRAUNKORRERAKO HELBURUAK
▪ 1. Helburua: Pobrezia mota guztiak desagertzea mundu osoan.▪ 2. Helburua: Gosea amaitzea, elikagai-segurtasun eta elikadura hobea lortzea, eta nekazaritza jasangarria
bultzatzea.▪ 3. Helburua: Guztiontzat eta adin guztietan bizimodu osasungarria bermatzea eta ongizatea sustatzea.▪ 4. Helburua: Guztiontzako kalitatezko hezkuntza inklusiboa nahiz bidezkoa bermatzea eta etengabeko
ikaskuntzarako aukerak bultzatzea.▪ 5. Helburua: Genero-berdintasuna lortzea eta emakume nahiz neskato guztiak ahalduntzea.▪ 6. Helburua: Uraren erabilgarritasuna eta kudeaketa jasangarria nahiz guztiontzako saneamendua bermatzea.▪ 7 Helburua: Energia eskuragarria, fidagarria, jasangarria eta modernoa bermatzea guztiontzat.▪ 8. Helburua: Guztiontzako hazkunde ekonomiko jarraitua, inklusiboa eta jasangarria, enplegu betea eta
produktiboa nahiz lan duina sustatzea.▪ 9. Helburua: Azpiegitura erresilienteak eraikitzea, industrializazio inklusiboa eta jasangarria bultzatzea, eta
berrikuntza sustatzea.▪ 10. Helburua: Herrialde bakoitzean eta herrialdeen artean desberdintasunak murriztea.▪ 11. Helburua: Hiriak eta giza kokaguneak inklusiboak, seguruak, erresilienteak eta jasangarriak izatea lortzea.▪ 12. Helburua: Kontsumo eta ekoizpen modalitate jasangarriak bermatzea.▪ 13. Helburua: Neurri urgenteak hartzea klima-aldaketaren eta haren ondorioen aurka egiteko (Aintzat hartuta
Klima Aldaketari buruzko Nazio Batuen Esparru Hitzarmena klima aldaketari mundu mailan erantzuteko gobernuen arteko eta nazioarteko foroa nagusia dela).
▪ 14. Helburua: Ozeanoak, itsasoak eta itsas baliabideak mantentzea eta modu jasangarrian erabiltzea garapen jasangarriari begira.
▪ 15. Helburua: Lehorreko bizitza babestea, lehengoratzea eta modu jasangarrian erabili dadila sustatzea, basoakmodu jasangarrian kudeatzea, basamortutzearen aurka borrokatzea, lurren degradazioa inbertitzea eta biodibertsitatearen galera gelditzea.
▪ 16. Helburua: Garapen jasangarrirako gizarte baketsuak eta inklusiboak sustatzea, guztioi justiziarako sarbidea erraztea, eta erakunde eraginkorrak eta inklusiboak sortzea maila guztietan.
▪ 17. Helburua: Ezarpen-baliabideak sendotzea eta Garapen Jasangarrirako Munduko Ituna biziberritzea.
Iturria: Nazio Batuen Erakundea
GIH helburuak zeharkakoak dira eta elkarrekin erlazionatuta daude, hau da, baten arrakastak
besteenari eragiten dio. Klima aldaketaren mehatxuari erantzuteak baliabide naturalak
kudeatzeko moduari eragiten dio. Genero berdintasuna lortzeak edo osasuna hobetzeak
pobrezia ezabatzen laguntzen du; eta bakea eta inklusiozko gizarteak sustatzeak
desberdintasunak gutxitzen ditu eta ekonomien oparoaldiari laguntzen dio. Pobreziari leku
guztietan azkena behin betiko emateko nazioarteko konpromisoa berresten dute.
Definizio fasetik, Agendak garrantzi handia eman dio lurralde dimentsioaren sustapenari eta
estatukoa ez den eskalara egokitzeari, jakitun egonik sarritan estatuz azpiko erakundeak direla,
euskal administrazioaren kasuan bezala, eskumenak, baliabideak eta gizarte errealitate eta
premien berariazko ezagutza dutenak.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
31
3.3. Europa 2020 Estrategia
Europa 2020 Estrategia EBren 2020. urtera arteko hazkuntza eta enplegu agenda da.
Hazkunde adimentsu, iraunkor eta integratzailea markatzen du Europako ekonomiaren
gabezia estrukturalak gainditzeko, bere lehiakortasun eta emankortasuna hobetzeko eta
merkatu ekonomia sozial iraunkor bati eusteko oinarritzat.
Europa 2020 Estrategia erreferentzia esparrua da EB, estatu eta eskualde esparruetan
jarduteko. Ildo horretan, XI. Legegintzaldiko Gobernu Planean zehaztutako Herrialde helburu
estrategikoak enplegu, berrikuntza, hezkuntza, klima/energia eta gizarteratze arloan bat datoz
Europa 2020 Estrategiak ezarri dituen bost helburuekin:
▪ Enpleguan, 20 eta 64 urte arteko pertsonen % 75i lana bermatzea.
▪ Ikerketa eta garapen arloan, EBren BPGd-aren % 3 inbertitzea.
▪ Klima aldaketari eta energiari dagokionez, berotegi efektuko gas isuriak % 20
murriztea 1990eko mailekin alderatuta, energia berriztagarriak guztiaren % 20 izatera
iristea eta energia efizientzia % 20 areagotzea.
▪ Hezkuntzan, eskola bertan behera uzten dutenen tasa % 10en azpitik jaistea eta 30
eta 34 urte bitarteko pertsonen gutxienez % 40k goi mailako ikasketak amaituta izatea
lortzea.
▪ Pobreziaren eta gizarte bazterketaren arloan, pobrezia edo gizarte bazterketa
arriskuan dauden pertsonen kopurua gutxienez 20 miloi gutxitzea.
Aurreko helburuek 2020an Europar Batasunaren parametro nagusiek nondik norakoak izan
behar duten panorama global bat eskaintzen dute. Kide den estatu bakoitzeko helburutan
konkretatzen dira, EBko herrialde bakoitzak xede bakoitzerantz zenbat aurreratzen duen bere
kabuz ebaluatu ahal dezan. Erlazio bat dago beren artean, eta elkarri ematen diote indarra:
hezkuntzako hobekuntzek enplegagarritasunari eta pobrezia murrizteari laguntzen diote; I+G,
berrikuntza eta energia eraginkorrago erabiltzea lehiakortasuna areagotzeko eta enplegua
sortzeko dira, eta teknologia garbiagoetan inbertitzeak klima aldaketaren kontra egiten du eta
negozio edo enplegu aukera berriak sortzen ditu.
3.4. Garapenerako Politiken Koherentzia
2016ko apirilaren 5ean Eusko Jaurlaritzak Euskal Herriko Garapen Politiken Koherentziarako
Erreferentzia Esparrua onartu zuen, politika publikoak diseinatu, abiarazi eta ebaluatzerakoan
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
32
giza garapenaren eta iraunkortasunaren ikuspegiaren integrazioa eta horien arteko
koordinazioa eta osagarritasuna aurreikusten dituena.
Egoera horretan, Eusko Jaurlaritzak barneratu egiten du garapenerako politiken koherentziak
gobernu lanaren oinarrizko erreferentzia bat izan behar duela, bai barne garapen-estrategiei
eragiten dienean bai kanpo harremanei edo gai bien arteko erlazioari dagokienez. Konkretuki,
Euskadi nazioartekotzeak euskal gizartearen beharrak asebetetzeko aukera emango duen
garapen bat sustatu behar du, eta beste herrialde eta lurralde batzuetako giza beharrekin
elkargarria izango dena.
Nolanahi ere, gizartearen pluraltasunak eta dauden interes eta gatazken aniztasunak zaildu
egiten dute politikaren koherentzia bete-betekoa, eta pluraltasun horren aitortza eta
errespetua abiapuntu hartuta politiken koherentzia handiago baterantz aurrera egin behar
dela azpimarratzen da, gizarte zuzenago, berdintsuago eta iraunkorrago bat lortzeko.
Hori guztia Europar Batasunetik beretik erakutsitako arduren ildoan dago, 1992an izenpetu
zen Maastrichteko Itunean jaso zen bezala, hots, "Europar Batasunak bere kanpo jardueraren
osotasunaren koherentzia ziurtatu behar du kanpo arazoetako, segurtasuneko, ekonomiako
eta garapeneko politiken esparruan". Hortaz, beharrezkotzat jotzen da efizientzia sozial eta
ekologikoaren defentsan oinarritutako lehiakortasun nozioa bultzatzea, sustatu nahi den
ereduaren nortasun ikur gisa.
Ikuspegi honetatik, 2020rako BCEk, eta Eusko Jaurlaritzaren kanpo harreman osoak,
pertsonen eskubideetan eta baliabideak etorkizuneko belaunaldientzat kontserbatzean
oinarritutako elkarbizitza esparru baten defentsa eta Euskadi ekonomia globalean egoki
txertatzea bultzatu behar dute aldi berean.
4.
EUSKADI BASQUE COUNTRY
2020 NAZIOARTEKOTZEKO
ESPARRU ESTRATEGIA
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
34
4. EUSKADI BASQUE COUNTRY2020 NAZIOARTEKOTZEKOESPARRU ESTRATEGIA
Kapitulu honetan Eusko Jaurlaritzako sailetarako eta bere sektore publikorako
nazioartekotzeko jarraibide estrategikoak ezartzen dira 2018-2020 aldirako. Ikuspegia,
ikuspena, nazioartekotzeko helburuak, nazioartekotzeko bektore komunak eta jarduteko
eremu tematiko eta geografikoak deskribatzen dira. Estrategia hau euskal erakunde eta
eragile guztientzako gonbita da, norabide berean denok batera egin dezagun lan, markatu den
ikuspena egia bihurtze aldera.
4.1. Ikuspegi estrategikoa eguneratzea
XI. legegintzaldian 2020rako BCE egokitzeko beharra sortu da, 2014 urtearekin alderatuta
aldatu egin den nazioarteko jokalekura egokitzeko. Estrategiaren pisu nagusia erakundeen
kanpo harremanak, enpresak nazioartekotzeak, kulturak eta turismoak izaten jarraitzen du,
eta eguneratze honetan, 2020 arteko aldi berrian garatuko duten nazioarteko jarduera
garrantzitsuagatik, garapenerako lankidetza eta kirola erantsi dira. Era berean, beste arlo
batzuen pisua handitzen jarraituko da.
2020rako BCE eguneratzea Eusko Jaurlaritzak XI. legegintzaldiko 2016-2020 Gobernu
Programan zehaztutako ikuspenetik eta nazioartekotzeko konpromisoetatik abiatu da.
Nazioartekotzeko bektore komunak, nazioartekotzeko asmoa finkatzeko eta jarduera
eramateko ardatz modura zehaztuak, funtsean berdin jarraitzen dute aldaketaren batekin:
2030 Agendan zehaztutako erronka globalei erantzuten laguntzeko konpromisoa gehitu da
eta bektore batzuen izena aldatu da beren zertarakoa hobeto islatzeko. 2018-2020 aldirako
bektoreak hauek dira:
▪ Euskadi Basque Country marka atzerrian proiektatzea
▪ Interes sektorialak bultzatu eta sustatzea
▪ Garapen iraunkorrerako erronka globalei erantzuten laguntzea
▪ Europaren proiektuari laguntzea
▪ Ezagutza biltzea
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
35
Izaera integrala eta zeharkakoa duelako, 2020rako BCE zabaldu egin da legegintzaldi honetan
27 ekintza arlotara, zeuden batzuk bananduz eta beste batzuk gehituz, nazioartekotzeko
duten potentzialagatik eta horietan jarduera bereizlea egin delako. Halaber, 2014an argitaratu
zenean, Estrategiak modu eskematikoan jasotzen zuen gobernuaren nazioartekotzeko
jarduera zein arlotan garatuko zen, jarduera hori ikasteko edo irakasteko arloetan sartzen ote
zen kontuan hartuta. Estrategia egikaritu den lehen urteetan jarduera horrela zatitzeak
erakutsi duen zailtasunen ondorioz bereizketa hori kendu egin da, nazioartekotzeko ekintza
asko alde batera nahiz bestera uler baitzitezkeen.
2020rako BCEren eguneratzea martxan jartzeak nazioartekotzean ekintza egituratu eta
sistematiko baten moduan sakontzea inplikatzen du, eta gainera zenbait arlo tematikoetan
plan sektorialak zehaztu eta onartuz egin ahal izatea. Plan sektorial horiek monitorizatu ahal
izango diren eta emaitzak emango dituzten ekintza ildoetan eta ekintzetan konkretatuko dira.
Joan den legegintzaldian, bi izan ziren Estrategiaren itzalpean onartu eta egikaritu ziren
nazioartekotzeko plan sektorialak: Kanpo Harremanetarako Plana eta Enpresak
Nazioartekotzeko Plana.
XI. legegintzaldirako, Kanpo Harremanak, Enpresak Nazioartekotzea, Kultura eta
Garapenerako Lankidetza arloez gain, bakoitzak bere nazioartekotze plana egingo baitu,
sektore askotako kanpo proiekzioa hartu da kontuan, 2020rako BCEren mendean onartutako
plan sektorialen kopurua zabaldu ahal izateko.
Jarduteko eremu geografikoek 2018-2020 aldian lehentasunezko arreta jasoko duten
lurraldeak markatzen dituzte, eta sailkapena sinplifikatu egin da lehentasunezko izaerako eta
lehentasunez esku hartzeko herrialdeen bereizketa kenduz eta irakasteko edo ikasteko
aukerak ematen dituzten geografien arteko bereizketa ere kenduz. Aldaketa hori 2014an
zehaztu zen eskema hobetu behar zelako egin da, eta horrela Eusko Jaurlaritzako sailen eta
bere sektore publikoaren parte hartzea handiagoa izango den herrialde eta eskualdeetan
hobeto kontzentratzea lortzen da.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
36
1. Irudia: 2020rako BCEren eskemaren eguneratzea
4.2. Estrategiaren ikuspena
2014an zehaztu zen ikuspenak guztiz indarrean dirau datorren aldirako, baina ñabardura berri
bat gehitu zaio, gizarte kohesioaren faktorea, hain zuzen. Ildo horretan, Euskadiren
nazioartekotze ikuspenak datozen urteetarako bere identitatea, kultura eta balioak proiektatu
nahi ditu kanpoan, bai eta giza garapen iraunkorreko maila handiak dituen elkarbizitza eredu
bati lehentasuna ematen dion Herrialde irudia transmititu ere.
Halaber, Europako testuinguruan espazio berekia lortu nahi da, euskal interesak sustatzeko
eta EBko erakundeekiko harremanak zabaltzeko. Hortaz, kanpo harremanen tresna
ezinbestekoa bilakatu da Euskadi eragile global moduan kokatzeko eta munduan bere
herritarren interesak aldezteko.
Azkenik, euskal nazioartekotze ekosistema osatzen duten eragile sozioekonomiko, kultural eta
instituzional guztien arteko lankidetza publiko-pribatuari lehentasuna eman nahi zaio.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
37
Ildo horretan, 2020rako BCEk ezartzen duen ikuspena hau da:
4.3. Helburu estrategikoak
2020rako BCEk definitzen dituen Nazioartekotzeko helburu estrategikoek XI. Legegintzaldiko
2016-2020 Gobernu Programaren konpromisoetan daukate oinarria. Epe berri honetan
2020rako BCEarekin zuzenean erlazioa daukaten helburu estrategikoak hauek dira:
▪ HE1: Basque Country nazioartekotzeko estrategia globala garatu, eremu publiko eta
pribatuarekin elkarlanean
▪ HE2: Europako erakundeetan parte-hartze aktibo eta zuzena izan
▪ HE3: Euskal euroeskualdearen lurralde-antolaketa indartu
Beste alde batetik, hamar helburu estrategiko gehiago gehitu egiten dira Euskadi
nazioartekotzeko prozesua indartzen saiatzeko:
▪ HE4: Euskal komunitate globala sustatzea, atzerriko euskal komunitateekiko
harremanak estututa
▪ HE5: Enpresak nazioartekotzeko bultzada, “Basque Country” Estrategiaren aldetik
▪ HE6: Herriaren turismo-marka, Euskadi Basque Country
▪ HE7: Nafarroa eta Akitaniarekiko interkonexioa hobetu
▪ HE8: Gobernantza publikoan berritzailea den Europako eskualde gisa sendotu Euskadi
▪ HE9: Lanbide Heziketako euskal ereduaren nazioartekotzea bultzatzen jarraitu
▪ HE10: Euskal Unibertsitate Sistemaren nazioartekotzearen alde egin.
▪ HE11: Erreferentziazko azpiegituretan egiten diren ekitaldien eginkizun eragilea eta
nazioarteko hedadura finkatu
▪ HE12: Euskal kulturaren eta euskararen nazioarteko proiekzioa sustatu, Etxepare
Institutuaren bidez
▪ HE13: Lankidetza-politika koherenteagoa, koordinatuagoa eta partaidetzazkoagoa
izan
Euskadi eragile global moduan kokatu nahi da, Europaren proiektuaren eraikuntzan
espazio berekia duela, Herrialde kohesionatu, erakargarri eta lehiakorra, bere
bakantasunagatik, giza garapen iraunkorraren maila handiagatik aitortua, solidarioa,
munduari irekia eta atzerriko euskal komunitatearekin estu konektatua
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
38
4.4. Nazioartekotzeko bektore komunak
2020rako BCEk nazioartekotzeko bost bektore komun ezartzen ditu, nazioarteko jardueraren
asmoa finkatzen dutenak eta helburu estrategikoak lortzeko Eusko Jaurlaritzak eta beste
eragile batzuek martxan jarriko dituzten kanporako jardueren multzoa garatzeko oinarria
osatzen dutenak. 2014-2017 aldian 2020rako BCEk koherentzia eta ikusgaitasuna eman zion
Eusko Jaurlaritzaren nazioarteko ekintzari. 2018-2020 aldian jarraipena emango zaie
indarrean dauden nazioartekotzeko ekintzei, eta ekintza berriei ekingo zaie aukera iturri
berriak identifikatu ahala.
Gizarteak oro har aurre egiten dien desafio globalen garrantziak, eta horiei erantzuna ematen
saiatzeko euskal gizarteak eta bere herri erakundeek duten borondateak, bektore1 berri bat
sartzea justifikatzen du Garapen Iraunkorreko 2030 Agendarekin eta maila globalean NBEk
markatu dituen helburuekin bat etorrita. Euskaditik, Eusko Jaurlaritzak bere politika publikoak
2030 Agendako postulatuekin lerrokatzeko duen konpromisoa nabarmendu nahi da. Era
berean, 2014an zehaztutako bektoreetako biri izen berria eman zaie2 2018-2020 aldian beren
zertarakoa hobeto islatzeko. Horrela, 1. bektorearen ardatza Euskadi Basque Country marka
izango da, eta 4. bektoreari izen berria ematen zaio ikuspegi proaktiboagoa emateko.
4. Taula: Nazioartekotzeko bektore komunak
12014an zehaztutako "2. bektorea: interes sektorialak sustatu eta bultzatzea eta erronka globalei erantzuten laguntzea" bitan banatzetik sortu da.22014an zehaztutako "1. bektorea: Euskadi kanpoan proiektatzea" eta "3. bektorea: Europako esparruarekin lerrokatzea".
5. bektorea: Ezagutza biltzea
2. bektorea: Interes sektorialak sustatu eta bultzatzea
3. bektorea: Garapen iraunkorrerako erronka globalei erantzuten laguntzea
4. bektorea: Europaren proiektuari laguntzea
1. bektorea: Euskadi Basque Country marka atzerrian proiektatzea
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
39
4.4.1. 1. Bektorea: Euskadi Basque Country marka atzerrian
proiektatzea
Lurralde baten berezitasunetan oinarritutako marka baten irudia landu eta gero kanpoan
zabaltzeak eragin egiten du proiektuak, profesional kualifikatuak edo turistak erakartzeko
gaitasunean, bai eta testuinguru globalean eragina izateko posibilitateetan ere. Euskadiren
irudia atzerrian bultzatzeko tresna denez, "Euskadi Basque Country" marka 2013an atera zen
eta bai Eusko Jaurlaritzak eta bere sektore publikoak bai beste eragile publiko eta pribatu
batzuek ere ohiko bihurtu dute markaren erabilera. Datorren aldian, 2020 arte, eta bektore
horren bitartez, ahaleginak marka finkatzera bideratuko dira, atzerrian lehiatzerakoan
abantaila dakarren Herrialde marka bihurtzeko.
Euskadi Basque Country marka atzerrian proiektatzeak Herrialde irudi erakargarri bat eta
ezaugarri paregabeak dituena bultzatzea dauka oinarrian. Guztion marka, eta eduki bateratua
duena, edozein euskal eragilerentzat berme izango dena nazioarteko jardueran. Erakunde
maila gainditu behar du, eta euskal gizartearen ezaugarri eta Euskadik, besteak beste, kultura,
enpresa eta gizarte arloan dituen aktibo nagusien ezaugarri diren balioak zabaltzeko tresna
bilakatu behar da.
Euskadi atzerrian egongune lehiakorrean jartzen laguntzen duten lurralde marketineko
ekintzak martxan jartzea balioetsiko da. Bai komunikabide digitaletan bai sare sozialetan
zabalkunde sistematiko eta koordinatua egitea ere hausnartu beharko da. Halaber, marka
osatzeko, irudi eta identitate bat eraikiko da, euskal gizartearena izango dena, Europan eta
munduan Euskadiren berezitasunaren, bere kulturaren eta bere gizartearen berri emanaz
aurkez gaitezen.
2018-2020 aldian marka gehiago lotuko da esfortzuaren kultura, konpromisoa, hobetzeko
gaitasuna, aukera berdintasuna, gizarte zuzentasuna edo elkarbizitza bezalako baloreekin,
besteak beste. Gainera, kanpoko euskal gizataldeekin eta diasporarekin eta euskaldunarekiko
atxikimendua sentitzen duten pertsonekin eta diasporarekin loturak eta elkartasuna
sendotzeak horien dinamismoa aprobetxatzeko aukera emango du Euskadi Basque Country
marka munduan proiektatze aldera.
Eusko Jaurlaritzaren eta bere sektore publikoaren eremu guztietatik, modu aktiboan
lagunduko dute Euskadi kanpoan proiektatzen eta ondo kokatzen, nazioarteko eztabaidagune
eta sareetan Euskadi Basque Country markari lotutako dohainak zabalduz. Halaber, euskal
erakundeen atxikimendua zabaltzen joango da, bai eta eragileena, nazioartean erabiltzeko eta
zabaltzeko.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
40
4.4.2. 2. Bektorea: Interes sektorialak sustatu eta bultzatzea
Nazioartekotzea Euskadiren berraktibazio ekonomikoa eta enplegua finkatzeko zutabeetako
bat izatera heldu denez, Eusko Jaurlaritzaren kanpo jarduera eremu guztietan egongo da
aukerak detektatzera, zubiak sortzera eta euskal ehun sozioekonomikoa osatzen duten
eragileen ekoizpen, kultura, merkataritza edo turismo gaitasunak, besteak beste, nazioartean
balioztatzen laguntzeko tresnak garatzera bideratuta.
2020rako BCE martxan jartzeak Euskadi abangoardiarekin eta nazioarteko erabakiguneekin
konektatzen lagundu du, eta kanpoko euskal interes sektorialei mesede egin die. 2018-2020
aldian jarraitu egingo da Eusko Jaurlaritzaren eta bere sektore publikoaren harremanetarako
gaitasunak eusko gizartearen interesen zerbitzurako jartzen, zubi lana egiten, konplizitasunak
sortzen, garapenerako lankidetzak, kanpoan eragiteko gaitasuna irabazten eta aukera berriak
identifikatzen.
Alde bien intereseko aliantza, lankidetza eta proiektu bateratu berriak ezartze aldera alde biko
harremanak sakonduko dira. Nazioarteko sareetan parte hartzea areagotzearren eta
nazioarteko antolakundeekin, herrialdeekin eta estatu azpiko erakundeekin lotura sendoak
bultzatzearren egingo da lan.
Halaber, noranzko biko bisitak, lankidetza hitzarmenak eta eztabaidagune sektorialetako
parte hartzeen bitartez herrialde eta eskualde estrategikoetan eragile publiko eta
pribatuekiko harremanak sustatuz, Euskadiren errealitatea proiektatu ahalko da, aukerak
detektatu, eta nazioartekotzeko euskal ekinbideei lagundu ahalko zaie.
Euskadi nazioarteko erreferentzia izatera heltzeko moduko bikaintasun maila lortu den
eremuetan, gaitasun horiek atzerrira transferitzea erraztuko da, eta, horrekin, Euskadiren
irudia azpimarratuko da ezagutzaren ekonomiaren aldeko apustua egiten duen gizarte
aurreratua baita.
Gainera, nazioarteko antolakundeekiko elkarrekintzan sakontzeak eta alde anitzeko
erakundeen bileretan egoteak euskal interesen defentsa hobea egiteari bidea zabalduko dio
eta arlo askotan dituen aktibo diferentzialak ezagutarazteko modua ekarriko du, ezagutza
berenganatzeko, ondasunak eta/edo zerbitzuak esportatzeko eta atzerrian proiektuak
garatzeko aukerak sortzeko gaitasuna duten eragileak izango baitira.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
41
4.4.3. 3. Bektorea: Garapen iraunkorrerako erronka globalei
erantzuten laguntzea
Bektore hau euskal gizarteak historian zehar erakutsi duen elkartasunari eta erronka globalak
konpontzerakoan dagokion ardura hartzeari lotzen zaio.
Nazio Batuen Erakundeak (NBE) 17 Garapen Iraunkorreko Helburu (GIH) zehaztu ditu 2030ean
garapen iraunkorreko esparru batean lortu beharreko berariazko xedetzat, eta Eusko
Jaurlaritzak eta bere sektore publikoak bereganatu egiten ditu helburuok eta horiek
lortzearren lan egiteko konpromisoa hartzen du. Hortaz, giza garapenaren eta
iraunkortasunaren ikuspegiak integratuko dira bere politika publikoen diseinu, martxan jartze
eta ebaluazioan eta politika horien arteko koordinazio eta osagarritasunean ere.
2030 Agendatik abiatuta erronka globalei erantzuten laguntzeak jokaleku globalaren
desafioekin lerrokatutako etorkizun proiektu bat eraikitzeko aukera ematen dio Euskadiri, eta
oraingo eta geroko politikek gizartea, ingurumena eta ekonomia kontuan hartuko dituztela
bermatzen duten tresnak erabiltzea ardatz izango duen garapen iraunkorra lortzeko Europako
Batzordeak ezartzen dituen ikuspegi estrategikoei lotzea ere bada.
Lurralde dimentsioa sustatzeko konpromisoa hartzea eta eskualde mailara egokitzea 2030
Agendaren ezaugarri diferentzialetako bat da. Horregatik landuko da 2030 Euskadi Basque
Country Agenda bat, eta bere aplikazioaren jarraipena egingo da, maila anitzeko
gobernantzaren logika eta gobernu maila guztiek dituzten erantzukizun sarea zainduaz. Era
berean, euskal agenda nazioartean zabaldu eta kokatuko da, horrekin estatuez beheragoko
erakundeen zeregina aitortzeko erronka globalen kudeaketan.
Eusko Jaurlaritzak euskal herri erakunde guztiak inplikatu nahi ditu garapen iraunkorrerantz
hasia duen bidean, eta politika publikoen koherentziarako tresnak erabiliko ditu gainera
sektore pribatua, sektore akademikoa, gizarte zibil antolatua eta herritarrak oro har inplika
ditzaten ekinbideak garatzeko.
4.4.4. 4. Bektorea: Europaren proiektuari laguntzea
Europar Batasuna, bereziki gaur egun, euskal kanpo harremanen lehentasunezko gunea da.
Datozen urteetan, Europaren proiektuak Europaren etorkizunari buruzko hausnarketa eta
eztabaida aldi bati egingo dio aurre, erronka berri eta handiek bultzatuta: Erresuma Batua
kanporatzeak, herritarrentzat aurrerakuntza ekonomiko eta sozialaren iturburu berriro
izateko urgentziak, dozenaka mila pertsona iheslariei harrera egiteak, populismoen gorakadak
edo erlijioa aitzakia hartzen duen nazioarteko terrorismoaren mehatxuak. Hausnarketa giro
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
42
honetan, Euskadik Europaren proiektua eraikitzen eta zehazten parte hartzeak, bere
intereseko eta eskumeneko gaiak erabakitzen diren gune orotan, lehentasunezko jarduera
bektore da nazioarteko agendan.
Eusko Jaurlaritzak Euskadiren autogobernuari zuzenean eragiten dioten erabaki
komunitarioak sortu eta hartzen diren eztabaidagune nagusietan presentzia irabaztea eta
EBren etorkizunaz eta alde sozialaz egingo den eztabaidan laguntzea dute jomuga, erkidegoko
erakundeetan, EBko Kontseiluaren osaeran partaidetza eraginkorra izateaz gain. Era berean,
estaturik gabeko nazioen protagonismo handiagoa eta Europaren eraikuntzan, Euskadik izan
behar duen zeregin proaktiboa eskatuko dira.
Europar Batasunaren barruan zehazten dira Euskadin aplikatu behar diren arau gehienak.
Euskal eragile publiko eta pribatuen presentzia maximizatu egingo da EBtik bultzatutako
europar sare, ekinbide eta programetan, Euskadi europar espazio komunean integratzea
optimizatu ahal izateko eta Erkidegoaren baliabideak Herrialdera itzultzea ahalbidetzeko.
Horretarako, besteak beste, ekonomia zirkularra, Horizonte 2020 programa, industria
kulturalak eta sortzaileak edo klima aldaketa bezalako interes estrategikoko programa eta
proiektuetan euskal presentzia indartu ahal izateko eskura dauden bide guztiak bultzatu
beharko dira eta erabiltzen jarraitu. Euskadirako estrategikoak diren sektoreetan, hala nola,
itsasandien energia, mugikortasun elektrikoa, industria 4.0 sektoreetan, inbertsioen arriskua
gutxitzeko tresnak eta EIB taldearen inbertsio planen bidezko laguntza teknikoa erakartzea
ere estrategikoa izango da.
Alde biko harremanak eta mugaz gaindiko eta eskualde arteko lankidetza indartuko dira.
Horrela gaitasun eta interes komunak Euskadiren eskualde homologoekin errazago
integratuko dira, Europako espazioan eragina hobetzeko. Horri dagokionez, lehentasuna
emango zaio Euskadi-Nafarroa-Akitania euroeskualdearen artikulazioa finkatu eta sendotzeari,
mugaz gaindiko elkarlana indartzeari eta Euskadiren, Nafarroaren eta Iparraldeko Euskal
Hirigune Elkargoaren artean lankidetza proiektuak bultzatzeari.
4.4.5. 5. Bektorea: Ezagutza biltzea
Bektore honek Euskadiri bere gaitasunak areagotzen lagunduko dion ezagutza gehitzera
orientatuta dagoen nazioarteko jarduera oro biltzen du. Gizartearen ongizatea eta ezagutzan
intentsiboa den ekonomia bereizezinak diren testuinguru batean, Eusko Jaurlaritzak bere
politiken bitartez lagundu egin behar du beste lurralde batzuetatik hartutako esperientzia eta
ezagutza hazkunde iraunkorra bihur daitezen, eta horrek aberastasuna hobeto banatzeko,
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
43
etorkizuneko belaunaldien ongizatea bermaturik garatzeko eta euskal gizarteak bere
osotasunean altxortzat duen talentuari eta sormenari eragiteko balio dezan.
Kanpotik etengabe ikastea eta ezagutza biltzea beste lurralde batzuetan sortutako know-how
eta esperientziak sistematikoki jasotzen zentratuko dira. Horrela Euskadiren indargune eta
ahulguneak abangoardian dauden beste lurralde batzuenekin kontrastatu ahal izango dira, eta
horrek bide emango du Eusko Jaurlaritzak bere jarduera eremuko arlo gehienetan
aplikagarriak izango diren jokabide on eta berritzaileetan oinarrituta esku hartzeko.
Nazioarteko talentua atzitu eta erakartzearen alde apustu egiten jarraituko da, eta Euskadi
puntako ezagutza azpiegiturak ezartzeko leku erakargarria izan dadin eta gazteriak bere
esperantzen araberako garapen profesionala lortuko duen lekua izan dadin egoera egokia
sortzen ere jarraituko da.
Egokia da Eusko Jaurlaritzak bektore honen esparruan egiten duen nazioarteko jardueraren
zati bat erreferentzia eredu diren herrialde eta eskualdeekin alde biko harremanak bultzatzera
bideratzea, ezagutza eta esperientziak trukatzeko nazioarteko abangoardiako proiektu eta
ekinbide bateratuei ekin ahal izateko hitzarmenak egite aldera.
4.4.6. Nazioartekotzeko bektoreen jardueren emaitza helburu
estrategikoak lortzeko
Bost bektoreen esparruan Eusko Jaurlaritzak 2020 arte garatuko dituen nazioartekotzeko
jarduerek XI. legegintzaldiko 2016-2020 Gobernu Programan jasotako nazioartekotzeko
helburu estrategikoak lortzen laguntzen ari dira. Hurrengo taulak nazioartekotzeko bektoreen
jarduerak helburu estrategikoetan egindako kontribuzioa aurkezten du:
5. Taula: Nazioartekotzeko bektoreen jardueren emaitza helburu estrategikoak lortzeko
BEKTOREAK NAZIOARTEKOTZEKO HELBURU ESTRATEGIKOAK
B1. Euskadi Basque Country marka atzerrian proiektatzea
▪ HE1: Basque Country nazioartekotzeko estrategia globala garatu, eremu publikoeta pribatuarekin elkarlanean
▪ HE4: Euskal komunitate globala sustatzea, atzerriko euskal komunitateekikoharremanak estututa
▪ HE6: Herriaren turismo-marka, Euskadi Basque Country▪ HE8: Gobernantza publikoan berritzailea den Europako eskualde gisa sendotu
Euskadi▪ HE11: Erreferentziazko azpiegituretan egiten diren ekitaldien eginkizun eragilea eta
nazioarteko hedadura finkatu.▪ HE12: Euskal kulturaren eta euskararen nazioarteko proiekzioa sustatu, Etxepare
Institutuaren bidez
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
44
B2. Interes sektorialak sustatu eta bultzatzea
▪ HE1: Basque Country nazioartekotzeko estrategia globala garatu, eremu publikoeta pribatuarekin elkarlanean
▪ HE2: Europako erakundeetan parte-hartze aktibo eta zuzena izan▪ HE5: Enpresak nazioartekotzeko bultzada, “Basque Country” Estrategiaren parte ▪ HE8: Gobernantza publikoan berritzailea den Europako eskualde gisa sendotu
Euskadi▪ HE9: Lanbide Heziketako euskal ereduaren nazioartekotzea bultzatzen jarraitu▪ HE10: Euskal Unibertsitate Sistemaren nazioartekotzearen alde egin.
B3. Garapen iraunkorrerako erronka globalei erantzuten laguntzea
▪ HE1: Basque Country nazioartekotzeko estrategia globala garatu, eremu publikoeta pribatuarekin elkarlanean
▪ HE2: Europako erakundeetan parte-hartze aktibo eta zuzena izan▪ HE8: Gobernantza publikoan berritzailea den Europako eskualde gisa sendotu
Euskadi▪ HE13: Lankidetza-politika koherenteagoa, koordinatuagoa eta partaidetzazkoagoa
izan
B4. Europaren proiektuari laguntzea
▪ HE1: Basque Country nazioartekotzeko estrategia globala garatu, eremu publikoeta pribatuarekin elkarlanean
▪ HE2: Europako erakundeetan parte-hartze aktibo eta zuzena izan▪ HE3: Euskal euroeskualdearen lurralde-antolaketa indartu▪ HE7: Nafarroa eta Akitaniarekiko interkonexioa hobetu▪ HE8: Gobernantza publikoan berritzailea den Europako eskualde gisa sendotu
Euskadi
B5. Ezagutza biltzea
▪ HE1: Basque Country nazioartekotzeko estrategia globala garatu, eremu publikoeta pribatuarekin elkarlanean
▪ HE2: Europako erakundeetan parte-hartze aktibo eta zuzena izan▪ HE8: Gobernantza publikoan berritzailea den Europako eskualde gisa sendotu
Euskadi▪ HE9: Lanbide Heziketako euskal ereduaren nazioartekotzea bultzatzen jarraitu▪ HE10: Euskal Unibertsitate Sistemaren nazioartekotzearen alde egin.
4.5. Arlokako jarduera eremuak
Jarduera eremu tematikoek Eusko Jaurlaritzaren eta bere sektore publikoaren
nazioartekotzeko jardueraren lehentasun sektorialak ezartzen dituzte. 2020rako BCEk 27
jarduera eremu tematiko jorratuko ditu legegintzaldi honetan.
4.5.1. Kanpo Harremanak
Kanpo harremanen eremuak nazioarteko proiekzioa duten Eusko Jaurlaritzaren ekintzak
modu integratuan koordinatu eta bultzatzen ditu, eta gainerako erakundeekin batera dihardu
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
45
lankidetzan efizientzia eta koherentzia printzipioen mendean, Euskadi eragile globala izan
dadin eta munduan euskal interesak aldezteko.
Horretarako, 2020rako BCEren nazioartekotzeko bektoreek gidaturik, 27 eremu tematikoetan
nazioarteko proiekzioa duten helburu estrategikoen, ekintza ildoen eta ekintzen aplikazio
koordinatutik abiatuta, Kanpo Harremanetarako Idazkaritza Nagusia Euskadiren erakunde
ordezkaria izango da, aliantza estrategiko egonkorrak ezarriko ditu, Europako erakundeetan
zuzenean parte hartzea bideratuko du, atzerriko euskal gizataldeekiko harremanak sakonduko
ditu, Euskadiri munduan kohesioa eta lehiakortasuna irabazten lagunduko dion ezagutza
gehituko du eta gobernu ekintza itunduko du 2030 Agenda Euskadin aplikatzerakoan.
Horrela, Eusko Jaurlaritzak beste herrialde, eskualde edo nazioarteko erakunde batzuekin
dituen alde biko/anitzeko harremanak bultzatu, garatu eta koordinatu egingo dira, eta,
Euskadi Basque Country marka nazioarteratzen laguntzeaz batera, Learning Tours bezalako
ekinbideak finkatuko dira. Euskadiren ordezkaritza sarean eta atzerriko bulego sektorialetan
oinarrituta kanpo sare integratu bat erabiliko da, eta kide estrategikoekiko lankidetza
zabalduko da (1. eta 2. bektoreak).
Ildo horretan, Euskadik lehentasunik handiena emango dio Europaren eraikuntzan zuzenean
parte hartzeari, euskal gizarteak Europan dituen interesak aldezteko eta bere eragile publiko
eta pribatuentzako aukerak detektatzeko. Euskal eragile publiko eta pribatuen presentzia
Europako sare, ekinbide eta programetan ere bultzatuko da.
Erkidegoaren erabaki foroetan euskal partaidetza maximizatuko da, bereziki EBren
Kontseiluan eta Batzordearen komitologian eta Eskualdeen Lantaldean (4. bektorea). Akitania-
Euskadi-Nafarroa euroeskualdearen esparruko harremanei eta Euskal Hirigune Elkargoarekiko
mugaz gaindiko elkarlan proiektuei lehentasuna emango zaie.
Era berean, Euskadik luzaroan jarri ditu praktikan Garapen Iraunkorreko Helburuek ezartzen
dituzten xedeak lortzen laguntzen duten politikak. Testuinguru horretan, Garapen
Iraunkorreko Helburuak aplikatzeko Euskadi Basque Country 2030 Agenda ekintza gune
garrantzitsuetako bat izango da legegintzaldi honetan. Eusko Jaurlaritzak NBEren kontraste
eta balioztapenaren mendean jarri nahi dituen ebaluazio mekanismoak eta konpromiso
zehatzak jasotzen dituen euskal bide orriaren prestaketa koordinatuko da (3. bektorea).
Era berean, kanpoko euskal gizataldeekin eta Euskadirekiko hurbiltasuna sentitzen duten
pertsonekin harremanak eta loturak sendotuko dira, eta horien dinamismoa aprobetxatuko
da Euskadi munduan proiektatzeko (1. bektorea).
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
46
Azkenik, kanpo harremanen eremutik lan egingo da beste lurralde batzuetatik atzitutako
esperientzia eta ezagutza, euskal gizarteak altxortzat duen talentu eta sormenarekin batera,
Euskadirako giza garapen iraunkor handiagoa bilakatu ahal izan dadin (5. bektorea).
4.5.2. Enpresak nazioartekotzea
XI. Legegintzaldiko Gobernu Planean Jaurlaritzak bere konpromisoa berritzen du euskal
enpresak nazioartekotzeari bultzada emateko, 2020rako BCEren osagai bat denez. Enpresak
Nazioartekotzeko 2017-2020 Plana garatuko da, Enpresak Nazioartekotzeko Euskal Agentzia
sortu eta bultzatuko da eta garrantzirik handiena emango zaio Euskadi Basque Country marka
ezagutarazteari, euskal enpresek egongune hobea izan dezaten atzerrian. Invest in Basque
Country estrategia indartuko da atzerriko enpresak erakartzeko eta Euskadirekiko loturak
sortzeko tresna moduan. Era berean, SPRIren atzerriko sarea finkatuko da, lehentasunezko
herrialdeetan zabaltzen jarraituaz (1. eta 2. bektoreak).
Euskal enpresa nazioartekotzeko prozesuari laguntzen jarraituko da "Global Lehian",
"Gauzatu", "Interlehian" eta "Elkartzen" bezalako programen bitartez. "Basque Country"
Lehiaketa Plataforma ere sorraraziko da, eta enpresen esportazio jarduerei laguntzeko
programak indartuko dira (2. bektorea).
Euskal enpresek nazioarteko jardueran 2030 Agenda globala eta beste herrialdeetako 2030
Agendak eurak ere bete ditzaten ahaleginak egingo dira. Berariaz, euskal ehunak nazioarteko
eta eskualdeetako antolakundeen ekinbide eta lehiaketetan neurri handiagoan parte hartu
ahal izateko moduak esploratuko dira, GIH lortzeari mesede egingo dioten proiektu eta
ekintzetarako badira (3. bektorea).
Akitania-Euskadi-Nafarroa euroeskualdearen esparruan, cluster arteko harremanak
bultzatuko dira, eta lan egingo da Nafarroa, Euskadi eta Akitania Berriaren arteko enpresa
lankidetzarako ekosistema bat sortzeko, manufaktura aurreratuaren, energiaren, bio-
osasunaren eta nekazaritzako elikagai industriaren esparruetako Espezializazio Adimentsuko
Estrategietan oinarrituta. Mugaz gaindiko lankidetza espazioak ere bultzatuko dira, mugaz
gaindiko lankidetzaren mesedetarako izan daitezkeen politikak, tresnak eta eragileak
identifikatzeko (4. bektorea).
Azkenik, Adimen Lehiakorreko Unitate bat sortzeak nazioartekotzeko aukerak aprobetxatu,
ebaluatu eta aztertzeko modua emango du. Nazioarteko giza kapitalaren prestakuntza eta
gaikuntza ere finkatuko da Nazioartekotzeko Bekak eta Global Training Bekak ematen
jarraituaz (5. bektorea).
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
47
4.5.3. Kultura
Euskal Kultura giltzarria da Euskadi Basque Country markaren garapenean. Euskal kultura
Euskadiren bereizgarri modura azalduko Estrategiaren gainerako ekintza eremuen aurkezpen
gutunean. Era berean, enpresa sortzaileei nazioartekotzen laguntzeko ahaleginak biderkatu
egingo dira, eta, ahaleginean, arlo honetan Euskadiren irudia abangoardiako lurralde bezala
proiektatuko da atzerrian. Bestalde, erreferentzia diren proiektuak bultzatzen jarraituko da,
hala nola, Guggenheim Bilbao Museoa, Donostiako Zinemaldia, Artium edo Euskadiko
Orkestra Sinfonikoa (1. bektorea).
Legegintzaldi honetan Etxepare Institutuak garrantzi berezia hartu du euskal kultura
nazioartekotzeko prozesuan. Euskadiren diplomazia kulturaleko tresna bezala duen rola
bultzatu eta finkatuko da, arlo honekin zerikusia duten eragileen nazioartekotzea bizkortze
aldera. Euskal kulturaren eragileak eta industriak nazioarteko azoka, foro eta sareetan parte
hartzen jarraituko dute, euskal ekoizpenei ikusgaitasun handiagoa ematearren eta
ezagutaraztearren. Halaber, lan egingo da euskal artisten komunitateko Euskadi Basque
Country markaren enbaxadore sare bat identifikatu eta antolatzeko (1., 2. eta 5. bektoreak).
Kultura Nazioartekotzeko 2018-2020 Plana garatuko da, egin beharreko ekintzen gidalerroak
eta sistematizazioa osatzeko. Nazioarteko oihartzuna duten kultura ekitaldiak sustatzeko diru-
laguntza ere handituko da, faktore erakarleak izaten baitira. Diseinua, gastronomia eta bideo
jokoak sortzeko industriak berariaz bultzatuko dira, dagoeneko Europako “Europa Sortzailea
2014-2020 Plan Estrategikoa” proiektuaren esparruan eginda dagoen lanetik abiatuta (2.
bektorea).
Unescoren eta Eusko Jaurlaritzaren arteko lankidetzak, Hezkuntza, Zientzia eta Kulturarako
Nazio Batuen Erakundearekin izenpetutako Aditze Memoranduma abiapuntutzat harturik,
Nazio Batuetako organismoekin kultura programa bateratuak egitea bultzatuko du. Era
berean, Europako herrialdeetan erreferentziak bilatzen jarraituko du, kultura kudeaketaren
arloan Euskadirako onak diren jokabideak ikasteko (5. bektorea).
4.5.4. Turismoa
XI. legegintzaldirako helburu nagusia arlo honetan, Euskal Turismo Sistemaren ikuspena
garatzea da, Euskadi Basque Country estrategiak lortu nahi dituen helburu orokorrekin bat
baitator. Turismoaren arloan goiburu honetan islatzen da: modu iraunkorrean haztea,
bikaintasunezko eta espezializatutako helmuga gisa finkatzeko, Europaren erreferentzia izanik.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
48
Horizonte 2020 programarekin euskal turismoa garatzeko helburuak Gida planaren ildo
estrategikoetan agertzen dira, eta, 2020rako BCErekin bat eginez, Euskadiren gobernantza
turistikoa kultura eta tradizioak mantentzen saiatuko dela ezartzen du. Gainera, turismoaren
eragin zuzena eta ekonomia guztian duen eragina euskal gizartean ongizatea sortzeko izan
dadin ahaleginak egingo dira. Halaber, Euskadiko turismoa, bere garapenean, gizartearekiko
eta ingurumenarekiko iraunkorra izango da, bere bilakaera herritarren bizi kalitatea
babestearekin eta aberastasuna sortzen jarraitzeko gaitasunarekin elkargarria izango dela
ziurtatzeko (1. bektorea).
Euskadik marketin plan berritzaile eta eraginkor bat garatuko du eta Euskadi helmuga turistiko
moduan harraraztea izango du oinarri. Hori guztia, euskal enpresen prestakuntza eta
lehiakortasun baldintzak, giza kapitalaren prestakuntza egokia eta azpiegitura bikainen
ekarpena sustatu eta hobetuz, eta, lagungarri gisa, eskarirako baldintza positiboekin eta
Administrazioak ematen dituen erraztasunekin.
Jarioak lurralde guztian banatzen lagunduko duen plangintza turistiko oso batekin eta
turismoaren erronka berriak kudeatzeko Euskadiren Kudeaketa eta Gobernantza eredu berri
batekin, garrantzi ekonomiko, sozial eta politiko handia baitute (2. bektorea).
Euskal turismoak 2017-2020 Turismo Plan Estrategikoaren barruan Euskadi "boutique"
helmuga bihurtzea eta Europako "premium" helmugen top 20an kokatzea jarri ditu
helburu. Estrategiak erakundeek bultzaturiko jarduera turistiko bat finkatuko du, izaera
publiko-pribatua izango duten ekintzekin, Euskadi bisitatzen dutenei balio handia emango
dieten ekintzekin, aldi berean turismoari lotutako Euskadi Basque Country marka bat garatuaz
(1. bektorea).
4.5.5. Garapenerako lankidetza
Garapenerako Lankidetzaren Euskal Agentzia (GLEA) izango da, euskal lankidetza politika,
munduan pobrezia eta aukera falta jasaten duten pertsona guztiekin euskal gizarteak duen
konpromisoaren adierazpide gisa finkatzea bermatuko duena.
Legegintzaldi honetarako erronka euskal lankidetza eredua eguneratzea da, GLEAren
ahalmenak horretarako sendotuaz eta euskal lankidetzatik balioztatuenak izan diren ildoei
etengabe hobeturik jarraipena emanez. 2018-2021 Garapenerako Lankidetzako IV. Gidaplana
garatuko da Garapen Iraunkorreko 2030 Agendaren ildoan, eta erreforma estrategikoaren
zenbait ildo gehituko zaizkio (2. eta 3. bektoreak).
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
49
Aurrekontuen gaineko konpromiso politikoa berrituko da eta garapenerako politiken
koherentzia zabaltzea bultzatuko da Eusko Jaurlaritzaren barruan eta bere politika
publikoetan. Lankidetzan tradiziozkoak ez diren eragileen presentzia eta horiekiko uztardurak
eta itunak sendotzeko ekinbideak proposatuko dira (sozialak, akademikoak, enpresenak eta
erakundeenak), jarduera esparru berriak esploratuko dira, proiektuen bidez ez ezik, bereziki
esparru estrategikoen arabera eta Eusko Jaurlaritzaren beraren ekimenez garatu beharreko
lehentasunak zehaztuko dira (2. bektorea).
Europako eta nazioarteko organismoekin harremanak eta ekintzak areagotuko dira, bereziki
Europar Batasuna tokiko eta eskualdeko agintarientzat irekitzen ari den lankidetza politikaren
esparruan, eta hirien eta eskualdeen Europako aliantzetan aktiboki hartuko da parte (4.
bektorea).
4.5.6. Kirola
Kirola gizarte aurreratu baten agerraldi nagusietako bat da. Euskal kirolak Euskadiren eta bere
kulturaren irudi positiboa nazioarteko esparruan proiektatzen laguntzen du. Kirola bere balio
tradizionalen defentsatik bultzatuko da: berdintasuna, integrazioa, tolerantzia, elkartasuna
eta bortizkeriarik eza. Nazioarteko ekitaldietan parte hartzen duten kirolariei ematen zaien
laguntza handitu egingo da, eta horrela Euskadi Basque Country markaren enbaxadore ere
bihurtu ahal izango dira, kirolari atxikitzen zaizkion balioak transmitituz (1. bektorea).
Jarduera turistikoa mugiarazten eta ingurunean aberastasuna sortzen duten nazioarteko kirol
ekitaldiak antolatzearen aldeko apustua egingo da, foru aldundiekin eta udalekin erakunde
arteko lankidetzan. Horri dagokionez, lan egingo da txirrindularitza profesionaleko talde berri
bat sortzeko, Euskadiren irudia proiekta dezan. Bestalde, errugbiko Champions txapelketako
Finala eta San Mameseko Eurokopa kirol ekitaldiek aukera paregabea eskainiko dute euskal
balioak eta berezitasuna proiektatzeko (1. bektorea).
4.5.7. Gobernu irekia
Gobernu irekiaren arloak gobernantza publikoan Euskadi Europako eskualde berritzaile
moduan finkatzen lagunduko du, zerbitzu publikoak sortu eta hobetzen eta gardentasuna
areagotzen herritarren lankidetza sustatuko duten ekintzak garatuz (1. bektorea).
Herri administrazio berritzaile, ireki eta parte-hartzaile bat eraikitzera bideratuta dagoen
2020rako Gobernantza eta Berrikuntza Publikoko Plan Estrategikoa onartzea lehentasuna da.
Halaber, nazioarteko Open Government eztabaidaguneetan modu aktiboan hartuko da parte
(2. bektorea).
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
50
Herritarrek Jaurlaritzaren politiketan parte har dezaketela ziurtatuko da, formatu
berrerabilgarrian irekitako datuen bidez gardentasuna bermatzeko helburuz, Euskadiren
kasuan Open Data Euskadin daudenak. Halaber, kanpora irekita egoteko politika baten
esparruan, IKTak funtsezkoak dira sareak sortzeko gai den eta herritarren eskariak entzun,
artatu eta partekatzeko gai den herri-administrazio eredu bat sustatzeko. Konkretuki, "Open
Data" datu irekien plan operatiboa landuz, gobernu irekiak GIHetan duen zereginari garrantzia
emango zaio (3. bektorea).
Nazioarteko herri erakundeekin eta gobernuz kanpoko erakundeekin lankidetzan jardungo da
gardentasun arloan jokaera onak identifikatzeko (5. bektorea).
4.5.8. Elkarbizitza eta giza eskubideak
Mundu globalizatu batean, giza eskubideek ere mehatxu globalak dituzten mundu honetan,
Eusko Jaurlaritza bezalako gobernu baten jarduera, apaltasun osoz, baina adore guztiaz, giza
eskubideen eta pluraltasunaren errespetuan oinarritutako bake kultura eta elkarbizitza
aldezteko indarrak batzen saiatu behar da nazioartean. Gainera, Eusko Jaurlaritza prest
egongo da nazioarteko erakundeekin lankidetza espazioetan parte hartzeko eta giza
eskubideen, gatazka konponketaren, biktimen eta bakearen inguruan edo bereizkeriaren,
arrazismoaren, indarkeriaren, terrorismoaren eta gerraren aurka sortzen diren nazioarteko
programetan partaide izateko (2. bektorea).
Elkarbizitza eta Giza Eskubideen 2017-2020 Planak estrategikotzat jotzen du bakea,
elkarbizitza, aniztasuna, elkartasuna eta giza eskubideak aldeztearen alde nazioartean egiten
diren esfortzuetan partaide izatea, bai eta horien sinergia sustatuz Euskadi Basque Country
marka bakearen eta giza eskubideen aldeko konpromisoarekin elkartzea, nazioartean euskal
elkarbizitza-politika eredua zabaldurik. Halaber, Elkarbizitza eta Giza Eskubideen 2017-2020
Plana argi eta garbi lerrokatuta dago hazkunde adimentsu, iraunkor eta integratzaile bat
lortzeko Europaren estrategiarekin, Europa 2020 eta 2030 Agendaren Garapen Iraunkorreko
Helburuekin, orokorrean, eta bereziki gizarte baketsu eta inklusiozkoak sustatu nahi dituen 16.
helburuan ezarritakoarekin (3. eta 4. bektoreak).
Nazioarteko erakundeen lankide izatearen alde egingo da; besteak beste, nabarmentzekoak
dira Giza Eskubideen aldeko Nazio Batuen goi-komisarioaren bulegoarekin dagoen lankidetza-
harremana eta EBren Peace Programme programari lotutako erakundeekiko lankidetzari
jarraipena ematearen garrantzia (3. bektorea).
Nazioarteko programetan parte hartzen jarraituko da; besteak beste, aipamena merezi dute
Giza Eskubideen Defentsari Programak aurrera jarraitzeak eta arriskuan dauden EBko giza
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
51
eskubideen defentsariak aldi baterako birkokatzeko plataforma globalean egoteak. Halaber,
Euskal Herriaren kasutik ateratako esperientziez oinarrizko dokumentu bat landuko da, behar
izanez gero beste testuinguru batzuetan kontrastatzeko. Jarduera ardatz hau indarkeria giroan
eta gatazka suntsitzaileetan murgilduta dauden herrialdeekin nazioarteko elkarlanerako bide
modura pentsatu da (3. bektorea).
Azkenik, eta Europaren mugetan babesa aurkitu nahian dabiltzan pertsonen krisi
humanitarioari erantzunaz, Eusko Jaurlaritzak nazioarteko ekintzarekin zerikusia duten
ekinbideak garatzen jarraituko du ekintza humanitarioaren, prebentziozko ekintzaren eta
Europako eta nazioarteko zenbait gunetan kokatu eta eragitearen arloan.
4.5.9. Berdintasuna
Legegintzaldi honetarako Euskadi berdintasunean lehenengo 4retako bat izatea du helburu
Eusko Jaurlaritzak. Horren inguruan, Euskadi berdintasun politiketan abangoardian dagoela
ikusgai egiteko, Euskadi Basque Country markari zerbait eranstea landuko dugu (1. bektorea).
Euskadin emakumeen ekimenez egiten diren nazioarteko enpresa proiektuak ugaltzera
orientaturiko politika publikoko tresnak indartuko dira (2. bektorea).
Eusko Jaurlaritzaren eta bere sektore publikoaren berdintasun politika publikoak gizon eta
emakumeen arteko berdintasuna bermatzera bideratuta daude, eta, bereziki, emakumeen
ahalduntzea sustatzera, genero indarkeria ezabatzera, lan eta soldata berdintasuna
bermatzera eta bizitza pertsonala, lanekoa eta etxekoa uztartzea eta horietako ardurak
banatzea erraztera. Horri dagokionez, Emakundek (Emakumearen Euskal Erakundeak), Eusko
Jaurlaritzaren zenbait sailen inplikazio aktiboarekin batera, hain zuzen, Hezkuntza, Enplegua
eta Gizarte Politikak, Ekonomia Garapen eta Azpiegiturak, besteak beste, NBEren Garapen
Iraunkorreko 2030 Agendako "5. helburua. Genero berdintasuna" etorkizuneko Garapen
Iraunkorreko Euskal 2030 Agendan sartzeko konpromisoa hartu dute legegintzaldi honetan (3.
bektorea).
Europar Batasunaren barruan, Euro Gender Sarean eta Genero Berdintasunaren Europako
Institutuak bultzatutako gainerako lankidetza eta truke guneetan modu aktiboan parte
hartzen jarraituko da (4. bektorea). Era berean Europako funtsen eragiketa programetan parte
hartzen jarraitzea dago aurreikusita. Europatik kanpora ere NBE-Emakumeekin, UNFPArekin
eta Iberoamerikar Idazkaritza Orokorra edo UNESCO bezalako beste organismo batzuekin
lankidetza jarduera sakona egiteari eutsiko zaio. NBE-Emakumeekin eta UNFPArekin
lankidetzan jarraitzeari dagokionez, Joint Global Programme on Essential Services for Women
and Girls Subject to Violence nazioarteko programan euskal jarduera areagotuko da;
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
52
indarkeriaren biktima diren emakume eta nesken arretarako gutxieneko estandarrak
zeintzuek izan behar duten munduko adostasun batera heltzea da programa horren helburua.
Emakunderen aitzindaritzapean, nazioarteko lankidetza ekintza sistematiko bat bultzatzen
jarraituko da, zenbait herrialde eta nazioarteko organismorekin lankidetza berriak bilatu eta
hitzarmenak ezartzeko eta daudenak sendotzeko. Lankidetza hauetan, Euskaditik arlo
honetan sortzen diren jokabide onak kanpora proiektatzea bilatuko da, eta ezagutza berria
erakartzea, orain arte garatutako berdintasun politiken esparrua indartu eta osatu ahal
izateko (5. bektorea). Ezagutza ekartzeari zuzenean dagokionez, Europaren iparraldeko
herrialdeekin hitzarmenak lortzea estrategikotzat jotzen da, eta, zehazki, Nordic Equality
partzuergoarekin lankidetza esparru egonkor bat ezartzea.
4.5.10. Gobernantza publikoa
Euskadik gobernantza publikoaren arloan Europako lurralde berritzaile gisa esperientzia
izateari esker, potentzial handia dago gardentasuna, kudeaketa publikoa, araugintza kalitatea,
demokrazia parte-hartzailea edo maila anitzeko gobernantza bezalako faktoreak marka
proiekzioaren eta jokabide onak eta ezagutza trukatzearen elementu bilaka daitezen (1.
bektorea eta 5. bektorea).
Nazioarteko eztabaidaguneetan parte hartzea bultzatuko da eraldaketa digitalaren Euskal
Estrategia erakusteko, eta Euskadiri arlo honetan erreferentzia posizioa emateko. Marka
araugintza kalitatearen eta maila anitzeko gobernantzaren zertzeladei lotzeko jardungo da.
Halaber, Regional Governance Matters: Quality of Government Index rankingean Euskadik
duen posizioa hobetzera bideratutako ekinbideak garatuko dira (1. bektorea).
Euskal Administrazio Publikoak bere Gobernantza eta Berrikuntza Publikoko Plan
Estrategikora (2017-2020) egokituko du harreman digitalaren esparrua, bere sistema guztiak
doituz, elkarri konektaturik egon daitezen eta prozedura, izapide edo espedientearen bizialdi
osoan modu digitalean monitorizatzeko gai izan daitezen, horien babesa eta aldaezintasuna
bermatuta. Eusko Jaurlaritzak lanean jarraituko du administrazio prozedurak digitalizatzen,
'Tramitagune' izapidetzeko tresnaren eta 'Platea' plataforma teknologikoaren bitartez.
Administrazio integratuaren eredu bat garatuko da ETEak kanpora irteten direnean izapideak
errazteko eta laguntzak emateko (2. bektorea).
Euskal Administrazio Publikoak sortutako informazioa askatasunez atzitu ahal izatea
bultzatzen jarraituko da, gobernuaren eta gizartearen artean konfiantzazko giroa sortzeko eta,
horrela, herritar arduratsu eta parte-hartzailea formatzeko. Gobernantza publikoko
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
53
mekanismoak bultzatuko dira gizartea hobeto informatuta eta politika publikoan inplikatuago
egon dadin (3. bektorea).
Halaber, Europar Batasuna eraikitzeko prozesuari lagunduko zaio bereziki Eskualdeen
Lantaldean parte hartuaz, eskualdeek parte hartzeko Europako Batzordeak edo Europar
Kontseiluak gaitutako bideetan ekarpenak eginez eta subsidiariotasun printzipioa aplikatzen
lagunduz. Halaber, administrazio elektronikoa bultzatuko da, EBko Kontseiluaren
lehendakaritza Estoniak zeukanean 2017ko urriaren 6an egin zen Tallinngo Deklarazioan
administrazio elektronikoaz jasotako baldintzak atxikiaz, Europarekin komunikabide berriak
ezartzeko aukera baita (4. bektorea).
Ezagutza biltzeari dagokionez, euskal gobernantza publikoarekin zerikusia duten arloetan
jokabide onak sartze aldera eremu honetan erreferentzia diren lurralde interesgarriekiko
harremanak sendotuko dira: demokrazia parte-hartzailea, meritokrazia, gardentasuna edo
araugintza kalitatea (5. bektorea).
4.5.11. Zientzia, teknologia eta berrikuntza
Zientzia, Teknologia eta Berrikuntzaren arloan Zientzia, Teknologia eta Berrikuntzako Plana
(ZTBP 2020) aplikatuta Euskadiren posizioa indartu egingo da Europako eskualde berritzaile
gisa. Fabrikazio aurreratuan, energian eta biozientzia-osasun sektoreko ikerketa proiektuetan
aitzindaritzan jarri nahi da Euskadi (1. eta 2. bektoreak).
RIS 3 Euskadi Espezializazio Adimentsuko Estrategiak I+G+b inbertsio publiko-pribatua
pizgarriz hornitzen jarraituko du. Ildo horretan, 2021etik aurrera Europaren hurrengo
programazio aldian garatuko den I+G+b politiken planteamendu berriari buruz eztabaidatzen
duten Europako eztabaidaguneetan hartuko da parte. Vanguard ekinbidea osatzen duten
eskualdeekin lankidetzan jarraituko da Ekinbidearen barruan, RIS3 estrategian lehentasuna
ezarri zaien eremuetan Euskadirako interesgarriak diren proiektuetan (2. eta 4. bektoreak).
Biztanleria kontuan hartuta ikerketan eta garapenean pertsona kopuru handiagoa aritzea
helburu jarri da, eta ikerketan eta garapenean inbertsio pribatuaren mailak handitzera
bideratutako ekintzak egin ahal izango dira (3. bektorea).
Zibersegurtasun industrialaren eta azpiegituren arloan nazioarteko aukerak identifikatzeko
plataforma bat garatuko da, aukera horiek euskal ehun espezializatura bideratu ahal izateko
(2. bektorea).
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
54
Europako eztabaidagune eta konferentzia interesgarrietan parte hartzen jarraituko da, hala
nola Enterprise Europe Network (EEN) sarean, eta garraio adimentsu, ekologiko eta
integratuarekin zerikusi berezia duten arloetan Horizon 2020 programa aplikatzeko
lantaldeetan parte hartzea areagotu egingo da (4. eta 5. bektoreak).
4.5.12. Energia
Energiaren eremuan Euskadiren irudia itsasaldien teknologietan erreferentzia bihurtzeko
oinarriak jarriko dira, eta Armintzako Itsas Energiazko Saioen Arloa (BIMEP) sendotuko da itsas
energien garapen teknologiko eta industrialaren aldeko apustuan proiektu estrategikoa
delako. Itsas Energien Ardatz Atlantikoaren lehendakaritza eta koordinazioa, eta 2019an Wind
Europe azoka Euskadin egitea lagungarriak izango dira Euskadi energiaren arloan erreferentzia
bihurtzeko. Halaber, Euskadiren Energia Iraunkortasunaren Legea onartzeak euskal
administrazioa aurrezkia, efizientzia, berriztagarriak eta mugikortasun iraunkorra bultzatzeko
neurrien arloan erreferentzia eta bultzagile bilakatzea ekarriko du (1. bektorea).
Euskal enpresak nazioartekotzea bultzatuko da Euskal Energia Erakundearen (EVE) eta
Euskadiko Energia Clusterraren arteko lankidetzatik sortzen diren ekinbide berriak gauzatuz,
batez ere Europaren eremuan (2. bektorea).
Euskadi 2030 Energia Estrategia Europaren helburuen ildotik garatuko da. Halaber, lankidetza
estua mantenduko da Europako beste eskualde batzuekin proiektuak aurkezteko eta proiektu
bateratuak garatzeko (2. bektorea eta 4. bektorea). Energia berriztagarriak erabiltzearen eta
efizientzia energetikoa sustatzeko ekintzak garatzearen aldeko apustuari esker, Euskadik
2015eko abenduan Parisko Gailurrean hartu ziren konpromisoen aurrean kokalekua aurkituko
du. Nazioarteko lankidetza areagotzera bideratutako ekintzak egingo dira iristen errazagoak
izan daitezen energia garbiaren inguruko ikerketa eta teknologiak, iturri berriztagarrienak
barne, efizientzia energetikoaren ingurukoak eta erregai fosilen teknologia aurreratuak eta
gutxiago kutsatzen dutenak, eta azpiegitura energetikoetan eta teknologia garbietan
inbertsioa bultzatzeko (3. bektorea eta 5. bektorea).
4.5.13. Nekazaritza, Arrantza eta Elikadura
Nekazaritza, arrantza eta elikadura arloak elikagaien sektore errentagarri, berritzaile eta
lehiakor bat garatu nahi du balio kate guztian, lehen sektoretik hasi, eraldaketa eta elikagai
industriatik pasatu, eta gastronomiaraino.
Gastronomia eta Elikagai Plan bat abiaraziko da Euskadiko nekazaritzako elikagaien sektore
osoa produktuen eta gastronomiaren berrikuntzan eta kalitatean oinarritutako erreferentzia
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
55
bihurtzeko. Halaber, Euskal Elikagaiak Atzerrian Merkaturatu, Zabaldu eta Sentsibilizatzeko
Estrategia Oso bat garatu gura da. Bestalde, nekazaritza eta elikadura ikerketaren arloan
erreferentzia bihurtu diren ikerketa zentroak ditu gaur egun Euskadik. Bere irudia bultzatzera
eta atzerrian proiektuak abiaraztera bideratutako ekintzak garatuko dira (1. bektorea).
Aukerak eta finantzaketa bilatzeko nazioarteko prospekzio bidaia eta misioak antolatzen
jarraituko da, euskal industriaren interesak bultzatu ahal izateko, bai eta garapen
iraunkorraren ikuspegia duten nekazaritzako elikagaien politika publikoetan erreferentziak
bilatzeko bidaiak eta misioak ere (2. bektorea eta 5. bektorea).
Alde biko harremanen esparruan Mexiko eta Txilerekin dauden harremanak bultzatuko dira.
Indiarekin ere lankidetza hasiko da, euskal enpresen proiektuak garatzeko eta euskal
produktuak merkaturatzeko herrialde horretan (2. bektorea).
Nekazaritza ekologikoa Euskadiren nekazaritza garapen iraunkorreko estrategiaren zati bat da.
Ingurumenerako gai toxikorik erabiliko ez duen, ekoizleen eta kontsumitzaileen artean
ekitatezko harremanak ezarriko dituen eta elikadura osasungarri baterako lehengaiak
erabiltzea bultzatuko duen nekazaritza eta abeltzaintza sistema bat sustatzera bideratutako
ekintzak bultzatuko dira. Klima aldaketa moteltzen laguntzeko aukera ona dela irizten zaio,
gainera. Horri dagokionez, Nekazaritza Ekologikoaren Sustapenerako Plana (FOPE) bultzatzen
jarraituko da, nekazaritza ekologikoari laguntzeko politika osoa delako. Era berean, Euskadiko
2017-2020 Gastronomia eta Elikagai Plan Estrategikoak, legegintzaldi honetarako apustu
estrategikoa denez, osasuna, segurtasuna, berezitasuna eta iraunkortasuna izango ditu ardatz
(3. bektorea).
Akitania-Euskadi-Nafarroa euroeskualdearen esparruan garatu den lankidetzaren helburua
hiru eskualdeetako nekazaritzako elikagai enpresen arteko lankidetza harreman egonkorrak
garatzea izango da, bai eraldaketaren ikuspegitik bai atzerrian batera merkaturatzearen
ikuspegitik. Bestalde, Europako sareetan aktiboki hartuko da parte, hala nola EUROMONTANA
Mendialdeko eremuetako Europako elkartean, AREPO Jatorrizko produktuen Europako
eskualdeen elkargoan, EFI European Forest Institute basogintza institutuan eta USSE Unión de
Selvicultores del Sur de Europa basoginen batasunean, basogintzaren esparruan, eta ofizialki
eratu berri den REGAL berrikuntza eta ekintzailetzagatik elikaduran eta gastronomian
aitzindari diren Europako eskualdeen sarea (4. bektorea).
LIFE, H2020, POCTEFA, SUDOE, M16, FOCAD inguruan eraikitako Europako proiektuek bide
emango dute ezagutza atxitzeko eta aurrera egiteko lankidetzazko jardunetan Europako
kideekin, nekazaritzako elikagai sektorean eta landa eta kosta ingurunearen garapenean
berrikuntzaren eta elkarlanaren eremuan (4. eta 5. bektoreak).
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
56
4.5.14. Azpiegiturak eta garraioak
Euskadi katebegi erabakigarria da Europaren korridore atlantikoan eta egongune estrategikoa
dauka garraioaren eta komunikazioen lehentasunezko Europaz gaindiko sareetan, penintsula
iberikoaren eta erdialdeko Europaren arteko loturan eta harremanetan giltzadura nagusia
baita. Gainera, mugikortasun iraunkorraren arloan erreferentzia bat da eta Euskadi Basque
Country marka eremu honetan posizio egokian jartzeko ekintzak garatuko dira (1. bektorea).
Garraioari dagokionez, sektoreko euskal enpresei parte hartzen duten nazioarteko
proiektuetan laguntasuna eta babesa ematen jarraituko da. Era berean, Euskadik zuzenean
hartuko du parte nazioarteko zabalerako burdinbide sare berriaren proiektuan eta
eraikuntzan, oraindik dagoen "burdinbide muga" gainditzeko balioko baitu (2. bektorea).
Euskadiko Garraio Iraunkorraren 2030 Gidaplan onartu berria abiaraziko da; honen helburua
garraio sistema sozialki, ekonomikoki eta ingurumenaren eta kalitatearen ikuspegietatik
iraunkorra finkatzea da, gizarte kohesioari eta garapen sozioekonomikoari lagunduko diona,
eta gizartearen mugikortasun beharrei erantzuna emango diena. Ildo horretatik, pertsona
guztiek garraio sistema seguru, merke, irisgarri eta iraunkorrak izan ahal izatea ahalbidetzen
eta bide segurtasuna hobetzen duten ekinbideak bultzatuko dira, bereziki garraio publikoa
hedatuz, egoera ahulean dauden pertsonen, emakumeen, umeen, desgaitasun funtzionala
duten pertsonen eta adinekoen beharrei arreta berezia emanez (3. bektorea).
Martxan jarri beharreko politikak eta tresnak Europaren jarraibideen ildotik joango dira, eta
Euskadiren egongunea indartuko da penintsula iberikoaren eta Europaren artean Ardatz
Atlantikoaren giltzadura nagusi bezala, euskal "Y"a eraikitzen amaitu ondoren. Arlo honetan
nazioarteko sare eta proiektuetan parte hartzeak interes bereziko elementu bat izaten
jarraituko du, bereziki Akitania-Nafarroa-Euskadi euroeskualdearen barruan, beren-beregi
euroeskualdearen barruan zerbitzu eskaintza optimizatzen eta loturak hobetzen dituzten
mugaz gaindiko Europako mugikortasun proiektuak hezurmamitzeko (4. bektorea).
4.5.15. Enplegua
Enplegua Eusko Jaurlaritza osoaren jarduera politikoaren oinarrizko ardatza da XI.
legegintzaldi honetan. Ildo horretatik, Euskadi erreferentzia izango da beste herrialdeentzat
nazioartean eta "Euskal Enplegu Zentro Bereziak" eredua nazioartekotzearen alde egingo da
(1. bektorea).
XI. legegintzaldian langabezia tasak % 10en azpitik jaistea jarri da erronka. Horretarako,
enplegu gehiago eta kalitate hobekoa sortzea zuzeneko helburua duten politika publiko
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
57
ekonomiko eta sozialak sustatuko dira. Bestalde, unibertsitateko titulua duten gazteak
nazioartekotze arloan prestatzea sustatzen duten programak bultzatuko dira, euskal enpresek
eta bestelako euskal erakundeek ekonomia irekiaren erronkak eraginkortasunez artatzea
ahalbidetuko dieten profesionalen oinarri sendo bat izan dezaten etorkizunean (2. bektorea).
Enplegu eta berraktibazio politika publikoa elkarrizketa sozialak lagunduta eta bultzatuta
egongo da, eta eragile ekonomiko eta sozialen artean etengabeko negoziazio esparru bat
finkatuko da, eta Lan Harremanen Euskal Sistema indartuko. Enplegurako prestakuntza, tresna
nagusietako bat izango da kalitatezko enplegua sustatu eta bermatzeko, eta, aldi berean,
enpresak teknologiaren eta antolakuntzaren erronka berrietara egokitzeko funtsezko tresna
(3. bektorea).
Enpleguari lotutako Europako programa eta ekinbideetan parte hartzea eta sareetako
presentzia areagotzera bideratutako jarduerak garatuko dira (4. bektorea).
Arlo honetan nazioartekotzea enplegu zerbitzu publikoen eta lan harremanen ereduei
buruzko ezagutza eta jokabide onak ikastera ere guztiz bideratuta egongo da (5. bektorea).
4.5.16. Politika sozialak
Gizarte zerbitzuen euskal eredua bultzatuko da erreferentzia gisa. Euskadik gizarte inklusioko
eta diru sarrerak bermatzeko errenta sistema bat dauka, eta gutxieneko diru sarrerak
edukitzeko eta gizarteratzeko eskubide subjektibo bikoitza aitortzen du. Euskal esperientzia
gizarte ekonomia eta berrikuntzan eta kooperatibismoan potentzial handiko aktibo bat da
atzerrira transferitzeko. Halaber, desgaitasun funtzionala duten pertsonak babesteko politikak
edo gurasotasun positiboko politikak erreferentzia dira atzerrian (1. bektorea).
Arau eta lege esparru berriak bideratu eta garatuko dira, berrikuntza sustatzen duten eta
gizarte berrikuntzako ekinbideak onartzen dituzten inguruneak bultzatzeko. Testuinguru
horretan gizarte eraldaketarako euskal berrikuntza estrategia bat garatzea hausnartuko da.
Era berean, enpresaburuen gizarte erantzukizuna sustatzera bideratutako politikak bultzatuko
dira (2. bektorea eta 3. bektorea).
Halaber, jarraipena emango zaio gizarte politikei lotutako Europako programa eta
ekinbideetan parte hartzeari. Gizarte zibilean parte hartzea ahalbidetzen duten erakundeetan
parte hartuko da, hala nola Elkarrizketa Sozialeko Mahaian, Gizarte Inklusiorako Kontseiluan
edo talde berezien parte-hartze kontseiluetan, horien beharrei ikuspegi integraletik ekiten
baitzaie (4. bektorea).
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
58
Euskadik biztanleria zahartua dauka, eta jaiotza eta ugalkortasun tasa apalak. Zahartze aktiboa
sustatzeko politiken alde egin nahi da, adinekoak menpekotasunik gabe urte gehiago bizi ahal
izan daitezen eta gizarte zerbitzuen sistema sendo bat finkatzen aurrera egin dezagun.
Horretarako estrategia sozial berriak zehaztu behar dira, Euskadiren antzeko eskualdeetatik
eta punta politika kidekoak garatu dituzten eskualdeetatik ikastea beharrezkoa izango zaigu
(5. bektorea).
4.5.17. Ingurumena
Nazioarteko sareetan ‒hala nola, nrg4sd, Network of Regional Governments for Sustainable
Development; ICLEI, Local Governments for Sustainibility; Encore, Environmental Conference
of Regions of Europe; IMPEL, European Union Network for the Implementation and
Enforcement of Environmental Law eta The Climate Group‒ parte hartzeak alderdi estrategiko
bat izaten jarraituko du arlo honetan. Era berean, Euskal Deklaraziotik eratortzen diren
aukerak bultzatuko dira, udalerri emankor, iraunkor eta erresilientziadunen esparruan
Europako hiri eta herrietarako bide orri berria baita, Euskadi aitzindari duena eta Europa
guztiko 300 bat erakunde atxiki zaizkiona (1. bektorea).
Ingurumena aukera iturri bihurtu da negozio berriak sortzeko eta enplegu berriak sorrarazteko,
eta horren hazkundea ingurumen politika aurreratuak garatzeari lotuta dago. ACLIMA Euskal
Ingurumen Klusterrarekin lankidetza sakonduko da, arlo honetan lanean euskal enpresak
nazioartekotzea bultzatzeko.
Finantzaketaren ikuspegitik, finantza mekanismo eta tresna berri eta berritzaileak bultzatu eta
garatuko dira, europar esparruko erakunde eta instituzioekin lankidetzan, eta nazioarteko
finantzabideak identifikatuko dira ingurumen proiektu estrategikoak garatzen laguntzeko (2.
bektorea).
Eusko Jaurlaritzaren estrategia "giza garapen iraunkorra" da, eta horren 4 zutabeetako bat
enpleguaren, berraktibatzearen eta iraunkortasunaren aldeko borroka da. Gainera berak
dituen 15 Herrialde-helburuetako bat berotegi efektuko gasak % 20 murriztea da, eta garapen
iraunkorreko helburuekin konpromisoa hartzen du. Horrekin batera, URA Ur Agentziak bere
lana Garapen Iraunkorreko 6. Helburuan txertatuta egiten du, hain zuzen, ur garbiari eta
saneamenduari eskainitakoan, eta ezagutza trukeak nazioartean bultzatuko ditu (3. bektorea).
Bereziki garrantzitsua da, euskal ingurumen politikarako, mugaz gaindiko eta eskualde arteko
lankidetza. Horri dagokionez, Txinbadia+ lurralde lankidetzako europar proiektua bultzatuko
da, INTERREG V-A Espainia-Frantzia-Andorra europar programaren esparruan garatzen dena,
mugako lurraldeetan garapen iraunkorra sustatzeko sortua (4. bektorea).
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
59
4.5.18. Lurralde politika
Eusko Jaurlaritzak Euskadi lurralde orekatu, kohesionatu eta iraunkor gisa antolatu nahi du,
ingurune degradatu gutxiagorekin, hiri berroneratze osoa eta bizi kalitatea lortuta, pertsonak
protagonista direla.
Lurralde politikaren inguruko nazioartekotzeak eskualde arteko, mugaz gaindiko eta
nazioarteko esperientzia trukea eta lankidetza dakartza lurralde plangintzaren arloan (1. eta
4. bektoreak), eta autonomia erkidegoaren lurralde esparruan eta udalen lurralde esparruan
hiri agenda zehaztu, garatu eta aplikatzea (2. eta 3. bektoreak).
Halaber, tokiko edo eskualdeko beste erakunde batzuekin lankidetzan jardungo da kudeaketa
eta esku-hartze ereduak ikertu eta garatzen, auzo eta hirien garapen iraunkorra lortzeko,
finantza mekanismo berritzaileak sustatzeko eta Europako finantzabideak identifikatzeko,
auzoetan esku-hartze integraleko jarduerak egite aldera, bereziki egoera ahulenean
daudenetan (2., 3. eta 4. bektoreak).
4.5.19. Etxebizitza
Euskadiko etxebizitza politikak erreferentzia bat dira atzerrian, eta berezi-bereziki
etxebizitzaren kontzeptu sozialarekin zerikusia duten puntuetan, etxerik gabeko pertsonei
etxebizitza eskubidea eta etxebizitza independentea izateko eskubidea bermatzen baitzaizkie.
Etxebizitza politiken euskal eredua jokabide on bezala nazioartekotzera bideratuko jarduerak
garatuko dira. Era berean, hirietan maila globalean komunak diren arazoak moteltzeko tresnak
bultzatuko dira, Euskadin ere eragina baitute, hala nola etxebizitza egokien urritasuna eta
etxebizitza azpiegiturak hondatzea (1. eta 3. bektoreak).
Era berean, beharrezkotzat jotzen da politika publikoko tresna berriak erabiltzea, eraikuntzako
efizientzia energetikoaren arloan jarduera berriak garatu ahal izateko. Horri dagokionez,
Europako herrialde eta eskualdeekin harremanak izaten eta sendotzen jarraituko da,
efizientzia energetikoan eta etxebizitzaren finantzaketan erreferentzia diren ereduetatik
ikasteko (4. eta 5. bektoreak).
4.5.20. Ogasuna eta ekonomia
Eusko Jaurlaritzaren kudeaketa ekonomikoak eta euskal herri-erakunde guztienak zorroztasun
eta erantzukizun printzipioari jarraitu behar dio. Finantzen saneamendua eta aurrekontu
orekaren helburuekiko konpromisoa mantendu behar dira, iraunkortasun ekonomikoaren
berme direlako.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
60
Interes sektorialen sustapenaren esparruan, Ekonomia Garapen eta Lehiakortasun arloarekin
batera, 250 milioi euroko funts publiko-pribatu bat eratzea bultzatuko da, potentzialtasun
teknologikoa eta nazioartekotzeko potentzialtasuna duten euskal enpresen hazkuntza eta
sustraitzea bermatzeko (2. bektorea).
Jaurlaritzak politika berri bat nahi du, Europako esparruarekin lerrokatua, defizit publikoaren
kontrola modu orekatuagoan konbinatzeko. EGEF Eskualde Garapeneko Europako Funtsaren
2014-2020 Euskal Herriko Eragiketa Programaren kudeaketa efizientea garatuko da, eta bere
Jarraipen lantaldeetan partaidetza aktiboa mantenduko da (4. bektorea).
4.5.21. Hezkuntza
Hezkuntza gizartearen eta pertsonen aurrerakuntza faktore nagusia da. Euskadik nazioartean
gizarte lehiakorra izan nahi badu, ekitaterantz eta bikaintasunerantz guztiz orientaturiko
hezkuntza sistema bat eduki behar du, ikasle bakoitzaren gaitasunen garapenik handiena
bermatuko duen hezkuntza sistema bat. Haur eta Oinarrizko Hezkuntzaren eta Derrigorrezko
Bigarren Hezkuntzaren Ondokoaren esparruan prestakuntza nazioartekotzearen ingurukoak
izango dira arlo honetako jarduerak.
Lehen Hezkuntzaren eremuari dagokionez, Heziberri 2020 Planaren eta Hezkuntza eta
prestakuntza arloko Europako lankidetzarako 2020 esparruaren testuinguruan jarraituko da
lanean. Derrigorrezko Bigarren Hezkuntzaren Ondokoari dagokionez, estrategiaren indarraldi
berrian Erasmus+ esparruan mugikortasun eta lankidetza proiektuak sustatzen jarraituko da,
hezkuntza maila honi europar dimentsio bat eskaintzen jarraitze aldera. (4. bektorea).
Nazioartean hazi nahi duen herrialde batek herrialde eleaniztuna izan behar du. Horretarako,
ingelesezko prestakuntza zabaltzera bideratutako neurriak ezartzen eta Derrigorrezko
Bigarren Hezkuntzaren lehen zikloan atzerriko bigarren hizkuntza bat ikastera bultzatzen
jarraituko da.
Azkenik, irakasleak aldaketaren eta hezkuntza hobetzearen eragile nagusiak direnez,
irakasleen prestakuntza indartzen jarraituko da, Europaren testuinguruan txertaturik
irakasleen prestakuntza eredu berri bat ezarriaz, Erasmus+ europar proiektuan Euskal Herriak
parte hartzeari jarraipena emateko (4. bektorea eta 5. bektorea).
4.5.22. Lanbide heziketa
Euskadiri bere lanbide-heziketa eredua aitortzen zaio. Eredu hau nazioartekotzea bultzatzen
jarraituko da, Lanbide Heziketaren Euskal Campusa sortuz. Era berean, TKNIKA erreferentzia
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
61
izatea indartuko da, UNESCOren UNEVOC sareko kidetasuna aitortu zaionez gero, lanbide
heziketako ikerketaren eta berrikuntza aplikatuaren garapenean hezkuntza erakunde
aitzindaria delako, bai teknologietan bai sektore aurreratu eta oso aurreratuetan (1. bektorea).
Lanbide Heziketaren eremuan Lanbide Kualifikazio eta Espezializazioen Euskal Esparru berria
ezarriko da espezializazio programak diseinatzeko, enpresetan sortu diren beharren arabera,
eta goraka datozen jardueretara bideratutako programak diseinatzeko, bereziki Euskadiko
RIS3 estrategian zehaztutako abagune esparruetan eraginez. Beharrezkoa bada atzerriko
herrialdeetan plantak kokatuta dituzten euskal enpresei lagundu egingo zaie planta horietan
lan egiten duten giza baliabideak prestatzen eta trebatzen (2. eta 4. bektoreak).
Ikasleen mugikortasunaren alde egiten jarraituko da Erasmus+ programaren bitartez,
Europako enpresetan egin ditzaten nahitaezko praktikak. Era berean, atzerriko beste LH
ikastetxeetako ikasleak modu normalizatuan hartzeko bideak garatuko dira, euren praktikak
Euskadiko enpresetan egin ahal ditzaten (5. bektorea).
4.5.23. Unibertsitateak eta ikerketa
Eusko Jaurlaritzak unibertsitateen eta ikerketaren arloa nazioartekotzearen alde egingo du
legegintzaldi honetan, eta jarduera berriak sustatuko ditu euskal unibertsitate sistemari lotuta
Nazioarteko Bikaintasun Campusa bultzatzeko. Era berean, BERC bikaintasunezko euskal
ikerketa zentroak nazioartekotzeko prozesua indartuko da, beren eremuan mundu mailan
nazioarteko erreferentzia zentroak izan daitezen (1. bektorea).
Enpresa ehuna eta unibertsitate sistema batera nazioartekotzeko aukerak sortzera
bideratutako unibertsitate-enpresa programak garatuko dira. Unibertsitate Enpresa Euskal
Estrategia jokabide ontzat erakutsiko da. Euskadiko unibertsitateen arteko nazioarteko
lankidetzari ere lagunduko zaio, eta unibertsitateen eta Euskal Zientzia, Teknologia eta
Berrikuntza Sareko gainerako eragileen artekoari ere (2. bektorea).
Prestakuntzaren eta ikerketaren kalitatea ebaluatu eta egiaztatzeko irakaskuntza ereduak
sustatuko dira nazioarteko testuinguruan lankidetza maila handiagoa ahalbidetzeko, eta
Euskal Unibertsitate Sistemaren Kalitate Agentziak Europako sareetan duen presentzia
areagotu egingo da (4. bektorea).
Euskal unibertsitateetako eta bikaintasun ikerketa zentroetako talentua biltzea eta ikasleen
eta langileen nazioarteko mugikortasuna bultzatuko dira (5. bektorea).
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
62
4.5.24. Osasuna
Osasuna gizakiaren oinarrizko eskubidea da, eta, gainera, euskal gizarteak estimazio gehien
dien balioetako bat. Euskadin, pertsonak dira osasun arloko politiken ardatz nagusia, eta
erreferentzia dira gizarte politikak osasun politikekin integratzeari dagokionez. Arlo honetan
nazioartekotzearen lehentasunezko ildoak Euskadi Basque Country marka atzerrian
proiektatzen duten eta ezagutza atzitzen duten bektoreetan zentratuko dira. Horri dagokionez,
nazioarteko eztabaidaguneetan parte hartzea bultzatuko da, eredu honi ikusgaitasuna
ematearren (1. bektorea).
Osasunaren euskal profesionalak nazioarteko bikaintasunezko zentroekin harremanetan
jartzea sustatzeaz gain, Europako I+G+b proiektu, partzuergo eta sareetan parte hartzea
bultzatuko da. Horizonte 2020 eta Innovative Medicines Initiative (IMI) programaren
testuinguruan jarduerak areagotuko dira, eta harremanak ere estutuko dira EBren CHAFEA
Kontsumitzaile, Osasun, Nekazaritza eta Elikadura Agentzia Exekutiboarekin, Komunikazio
Sareen, Edukien eta Teknologiaren Zuzendaritza Orokorrarekin eta DG SANTE Osasun eta
Elikadura-segurtasun Zuzendaritza Orokorrarekin (4. bektorea).
Halaber, Euskadiren antzeko kasuistikak dituzten beste zona geografiko batzuekin alde biko
harremanak eta hitzarmenak egiten jarraituko da, zahartze aktiboaren, berrikuntzaren eta
IKTak osasun sektorean erabiltzearen inguruan ezagutza atzitzeko helburuarekin. Horrela,
osasun arloko erronka berriei erantzuna ematea eta Euskadiko osasun sistema hobetu eta
modernizatzea ahalbidetuko duen arreta integratuko eredu batean sakondu ahal izango da,
identifikatutako jokabide onetatik abiatuta berariazko plan eta programak garatzea bultzatuz
(5. bektorea).
4.5.25. Hizkuntza politika
Hizkuntza politikaren arloak euskara nazioartekotzera bideratutako jarduerak hartuko ditu
bere baitan. Etxepare Institutua izango da jarduera horien aitzindaritza izango duen
erakundea Euskadiko kultura sektoreekin lankidetzan.
Euskara ikastea bultzatzen jarraituko da, nazioarteko irakurle postuak, Euskarako eta Euskal
Kulturako Katedrak eta Euskara Munduan programa baliatuaz. Horren osagarri, Euskararen
Nazioarteko Eguna urtero ospatzen laguntzen jarraituko da gainera, hizkuntza nazioartean
sustatzeko ekitaldi nagusia delako eta kanpoko euskal gizataldeen eta diasporaren kohesio
elementua delako. Digitalizazioaren aldeko apustuak Euskadiko Liburutegi Nazional Digitala
bultzatzea inplikatzen du, euskal sorkuntza industriek garatzen dituzten euskarazko edukiak
gehiago zabaltzeko (1. eta 2. bektoreak).
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
63
Euskarazko edukiak nazioarteratzeko laguntzak areagotu egingo dira, eta horrela sortzaileek
eta zinemagintzako eta literaturako eragileek Euskaditik kanpo zirkulatzea sustatuko dute.
Halaber, sare digitaletan duen presentzia handitzeko, euskararen erabilera bultzatuko da
Interneten eta komunikabide digitaletan duen presentzia sustatuko da, arreta berezia jarriz
gazteentzat garatutako edukietan (2. bektorea).
Euskara Iparraldean sustatzeari dagokionez, Euskararen Erakunde Publikoarekin erakunde
lankidetza irekita mantenduko da, eta indarrean dagoen urte anitzeko esparru hitzarmenean
ekintza gehiago egingo dira (4. bektorea).
Nazioarteko ingurune eleaniztun honetan, euskarak bere lekua aurkitu behar du munduko
beste hizkuntzekin batera. Testuinguru honetan, gutxiengoen hizkuntzak eta eskualdeko
hizkuntzak dituzten lurraldeetako gobernuekin lankidetza hitzarmenak egiten jarraitu da,
horrela hizkuntza politikaren arloko ezagutza eta esperientziak ikasteko, erabilera sustatze
aldera (5. bektorea).
4.5.26. Segurtasuna
Segurtasun arloko nazioartekotzea segurtasuneko nazioarteko beste agentzia eta erakunde
batzuekin alde biko harremanak izatea da, eta nazioarteko eztabaidagune eta sareetan parte
hartzea. Ertzaintza beste herrialde batzuetako segurtasun gorputzetarako nazioarteko
erreferentzia eredu gisa sustatuko da, bere ezaugarri bereizgarrietatik abiatuta (1. bektorea).
Bide segurtasunaren arloan, 2015-2020 aldirako Bide Segurtasun eta Mugikortasun Seguru eta
Iraunkorreko Plan Estrategikoa aplikatuko da, 2020 urteko hildakoak 2010ean hildakoekin
alderatuta % 50 gutxiago izateko Europaren konpromisoa geure egiteko (3. bektorea).
Eragiketa eta inteligentzia aldetik nazioarteko lankidetza zabala eskatzen duen Europaren
segurtasun estrategiaren barruan, Ertzaintzak kudeaketa organoetan modu aktiboan parte
hartzea bultzatuko da. Polizia lankidetzaren arloan Europol eta Interpol bezalako nazioarteko
erreferentziazko erakundeekin garatzen ari den lana finkatu egingo da. Horri dagokionez,
nazioarteko antolakunde horien informaziorako eta espedienteetarako sarbidea lortzera
bideratutako hitzarmenak bultzatuko dira (4. bektorea).
Atzerriko egonaldiak bultzatuko dira Ertzaintza osatzen duten pertsonen ezagutza tekniko eta
juridikoak aberasteko eta segurtasun arloko mehatxu berriek dakartzaten desafioei aurre egin
behar dietenerako prestatzeko (5. bektorea).
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
64
4.5.27. Justizia
Justiziaren eremuan, Oñati International Institute for the Sociology of Law nazioarteko lege-
soziologia institutuak zeregin garrantzitsua izaten jarraituko du, topagune zientifiko eta
profesionalak errazten, eztabaida eta ikerketa proiektu komunak bultzatzen eta edozein
jatorritako ikerlariak prestatzen justiziaren arloan (1. bektorea).
Ekintza eremu honetako jarduera nagusietako bat Europako esparruarekin lerrokatzea izango
da, eta horretarako autogobernua eguneratzeko prozesuari ekingo zaio, EBren arau, estandar
eta prozeduren arabera juridikoki eta legez bat datorrela bermatuta, elkarbizitza
demokratikoan sakontzea eta kohesio eta justizia sozialean aurrera egitea helburu direla.
Europako Justizia Konpontzailearen Eztabaidagunean aktiboki hartuko da parte eta Europar
Batasunarekin prestakuntzarako lankidetza mantenduko da (4. bektorea).
Gazteentzako justiziaren arloan, delitu biktimen arretan eta doako laguntza juridikoaren
bitartez justizia pertsona guztiengana heltzea bermatzen duten ereduetan neurri judizialak
gauzatzen erreferentzia diren lurraldeekin harremanak indartuko dira (5. bektorea).
2020rako BCEk 2014an argitaratu zenean modu eskematikoan jasotzen zuen laburpen taula
bat, non Estrategiaren jarduera zein arlotan garatuko zen azaltzen zuena, jarduera hori
ikasteko edo irakasteko arloetan sartzen ote zen kontuan hartuta. Estrategiaren aplikazioaren
lehen urteetako esperientziak frogatu duenez, horretarako jarduera segmentatzea zaila da,
egin diren nazioartekotzeko jarduera asko eta asko alde batera edo bestera interpreta
daitezkeelako. 2018-2020 aldirako sailkapen hori ez egitea erabaki da.
4.6. Jarduera eremu geografikoak
2020rako BCEk Euskadi nazioarteratzeko eremu geografiko estrategikotzat identifikatzen ditu
zenbait herrialde eta eskualde. Euskaldunok atzerrian ditugun interesen parte handi bat
erakartzen duten lurraldeak dira, eta lehentasunezko arreta jasoko dute 2018-2020 aldian.
Zerrenda hori, hala ere, irekita dago maila sektorialean lehentasuna eman dakiekeen beste
herrialde edo eskualde batzuetan sor daitezkeen harreman eta abagune puntualen bultzadara.
2020rako BCE eguneratzeko prozesuak lehentasun geografiko sinplifikatuagoak ezartzera
eraman du. Hortaz, lehentasunezko izaerako eta lehentasunez esku hartzeko herrialdeen
bereizketa desagertu egin da, eta irakasteko edo ikasteko aukerak eskaintzen dituzten
geografien artekoa ere bai. 2014an proposatutako azpikategoriak horiek maila teorikoan
egokitzat agertzen baziren ere, praktikan oso erabilgarriak ez direla erakutsi dute. Gainera,
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
65
Eusko Jaurlaritzako sailen eta bere sektore publikoaren eragin handiagoa jasoko duten
geografien (herrialde eta eskualdeen) kontzentrazio handiagorantz urrats bat eman da.
Ondorengo taulak lehentasunezko herrialde eta eskualdeen zerrenda hau bat erakusten du.
6. Taula: Jarduera eremu geografikoak
JARDUTEKO GEOGRAFIA EREMUAK
LEHENTASUNEZKO HERRIALDEAK LEHENTASUNEZKO ESKUALDEAK
EUROPA
• Alemania
• Danimarka
• Finlandia
• Frantzia
• Erresuma Batua
• Suedia
• Akitania-Iparralde
• Bavaria
• Eskozia
• Flandria
• Gales
AMERIKA
• Argentina
• Kanada
• Txile
• Kolonbia
• Ameriketako Estatu Batuak
• Guatemala
• Mexiko
• Peru
• Cundinamarca
• Quebec
• Querétaro
• Minnesota
• Ternua eta Labrador
ASIA • Txina
• Japonia
• India
• Jiangsu
AFRIKA • Hegoafrika • KwaZulu-Natal
Estatuez gaindiko erakundea den Europar Batasunaz gain, Europa lehentasun nagusiko eremu
geografikoa da. Bereziki eta zehazki alde biko harreman arloan, Erresuma Batua, Alemania eta
Frantzia dira Euskadiren kide tradizionalak, eta horiekin harreman sakonak ditu hain
desberdinak diren eremuetan, hala nola erakundeenean, ekonomikoan (merkataritza bazkide
nagusiak dira), zientziarenean, kulturarenean edo turismoarenean. Halaber, Suedia,
Danimarka edo Finlandia bezalako iparraldeko herrialdeak sartzen dira, nazioartean ezagunak
direlako euren gizarte ongizatearen maila altuagatik, eta, besteak beste, teknologian,
hezkuntzan, gizarte arloan edo berdintasunean oso abangoardian daudelako. Europaren
testuinguruan jarraituta, lehentasuna ematen zaie Aliantza Estrategikoen Sarea osatzen
dutenak eta sarekada izan daitezkeenak, bai hurbiltasun geografikoagatik eta lotura historiko
edo sektore anitzekoagatik izan, Akitaniaren kausan bezala, edota, gainera, lurralde
homologoak direlako, adibidez, Flandria, Gales, Eskozia, Bavaria eta Quebec.
Ameriketako herrialdeak, era berean, lehentasunezko eremua dira, ezarritako lotura historiko
eta kulturalei eta garatutako erakunde eta merkataritza harremanei esker, bai Ipar Amerika
bai Latinoamerika. Kontinente honetan, gainera, diasporako euskal gizataldeen kontzentrazio
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
66
handia dago, eta aktibo handia dira Euskadi eskualde horietan nazioarteratzeko. Konkretuki,
batez ere herrialde hauetan eragingo da, Estrategia zabaltzeko: Argentina, Kanada, Txile,
Kolonbia, Guatemala, Mexiko eta Peru Latinoamerikan, eta Ameriketako Estatu Batuak eta
Kanada Iparramerikan.
Latinoamerika zabalkunde ekonomikoan dagoen eremu bat da, eta bere dinamismoagatik eta
hazkunde itxaropenagatik nabarmentzen da; izan ere, han enpresa ekimenak, akademikoak
eta kulturalak garatu ahal izango dira Euskadi eta bere eragileak aitzindari direla, bai eta
ezagutza transferitzeko ekintzak eta zenbait arlotako proiektuak ere. Era berean, Mexikon
dago Querétaro, eta Kolonbian, Cundinamarca, Aliantza Estrategikoen Sareko lurraldeak.
Elkartasunak ere leku garrantzitsua hartzen du Latinoamerikarekin euskal gizarteak dituen
harremanetan, eta lotura hori estutu beharrekoa da.
Bestalde, Ameriketako Estatu Batuak lehen mundu potentziak jarraitzen du Euskadirako
erreferentzia izaten enpresak nazioartekotzea eta inbertsioak, ekintzailetza, IKT edo kultura
bezalako arlo estrategikoetan. Kanadaren kasuan, kultura politikan eta hizkuntza politikan
erreferentzia eta elkarbizitzan eta kultura aniztasunean eredu izateaz gain, badirudi Europar
Batasunarekin egindako Ekonomia eta Merkataritza Akordio Globalak (CETA) datozen
urteetan euskal eragileentzat negozio aukerak eskainiko dituela. Kanadan eta Estatu Batuetan
daude, hurrenez hurren, Quebec eta Ternua eta Labrador probintziak, eta Minnesota estatua,
2018-2020 aldian lotura estrategikoak sortzeko lehentasuna eman zaienak.
Asia, Japonia eta Txina, bestalde, lehentasunezko herrialde moduan goraka datoz. Japonia
erreferentzia da Industria 4.0, gastronomia edo kultura bezalako arloetan jokabide onak
ikasteko. Bestetik, Txinan gertatzen ari diren aldaketa sozioekonomikoek gero eta aukera
gehiago ari dira sortzen Euskadirako hezkuntza, ingurumena edo turismoa bezalako esparru
hain desberdinetan. Munduko bigarren potentzia bere merkatuaren potentzial handiagatik
nabarmentzen da eta inbertitzeko duen gaitasunagatik, bai eta euskal industriek atzerrian
instalatzeko aukeratzen duten helmuga nagusia delako ere. Era berean, Txinan dago Jiangsu
probintzia, eta Euskadirekin duen harremana itun estrategikotzat jotzen da. India, bestalde,
merkatu handia da gaur egun, mundu mailan presentzia handia duelarik eta biztanle gehien
dituen bigarren herrialdea delarik.
Azkenik, Afrikako kontinenteari dagokionez, Hegoafrika ikusten da lehentasunezko herrialde
gisa. Eskualdeko eragile ekonomiko nagusia izateaz gain, elkarbizitza eta giza eskubideak,
justizia edo energia bezalako arloetan lankidetza aukerak sumatzen dira. Hegoafrikaren
barruan KwaZulu-Natal probintzia nabarmentzen da bereziki lehentasunezko moduan aldi
honetan harreman estrategikoak sortzeko.
2.
Iru
dia
: Ja
rdu
era
erem
u g
eogr
afik
oak
Le
he
nta
su
nezko
Herr
iald
ea
k
Queré
taro
Cundin
am
arcaT
ern
ua
eta
Labra
dor
Aki
tania
-Ipar
rald
e
Bava
ria
FlandriaEsk
ozi
a
Jiangs
u
Gale
s
Le
he
nta
su
nezko
Esku
ald
ea
k
Quebec
Min
neso
ta
Kw
aZu
lu-N
atal
5.
ESTRATEGIA MARTXAN
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
69
5. ESTRATEGIA MARTXAN
Euskadi nazioartekotzeko lanean inplikatuta dauden eragileen aniztasunak koordinazio eta
lankidetza mekanismoak eskatzen ditu ekintza koherentea eta denboran irauten duena
ziurtatzeko. Helburu horrekin, hiru zutabe proposatzen dira: (i) gobernantza eredua,
Estrategia gauzatzea ziurtatuko duten koordinazio eta lankidetza mekanismoak ezartzen
dituena; (ii) jarraipen eta ebaluazio sistema, egindako jarduerak monitorizatuko eta Estrategia
garatzearen lorpenak identifikatuko dituena, eta (iii) aurrekontua, 2020 arte Eusko Jaurlaritzak
nazioartekotze arloan mugiarazi behar dituen baliabide ekonomikoak argitzen dituena.
5.1. Gobernantza eredua
2020rako BCE martxan jartzeak euskal gizarte osoa, Eusko Jaurlaritzako sailak eta bere sektore
publikoa eta gainerako euskal erakundeak eta nazioartekotzeko euskal ekosistema osatzen
duten kideak inplikatzen ditu. Helburu kolektibo honetan, Kanpo Harremanetarako Idazkaritza
Nagusiari dagokio aitzindaritza lana eta Estrategia hezurmamitzearen koordinazioa.
Horretarako, 2020rako BCEko gobernantza eredua osatzen duten 3 eztabaidagune ditu:
▪ Kanpo Harremanetarako Sailarteko Batzordea, Eusko Jaurlaritzaren barruan Kanpo
Harremanen koordinazio eta plangintza bateratua bermatzen duena.
▪ Kanpo Harremanetarako Erakunde arteko Batzordea, euskal herri erakundeen arteko
lankidetza eta elkarlan gunea, atzerrian ekintza bateratuak martxan jartzea
ahalbidetzen duena.
▪ Kanpo Harremanetarako Aholku Kontseilua, Euskadi nazioartekotzea sustatzen
aholkua ematen duena eta euskal gizarteak 2020rako BCE diseinatu eta zabaltzen
parte hartzea ziurtatzen duena. 2016ko uztailean sortu eta martxan jarrita sendotu
eta burutu egin da 2014an zehaztu zen gobernantza eredua.
Aldi berrian, eredu hau hobetzen eta sakontzen jarraituko da, Estrategiaren hezurmamitze
eraginkor eta koordinatu bat ziurtatzeko.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
70
3. Irudia: Gobernantza ereduaren zutabeak
Kanpo Harremanetarako Sailarteko Batzordea Eusko Jaurlaritzako Sailen kanpo harremanak
koordinatu eta planifikatzeko organoa da, eta Kanpo Harremanetarako Idazkaritza Nagusia da
Batzorde horren deialdiak egiten dituena eta Batzordea dinamizatzen duena. Kanpo
Harremanetarako Idazkaritza Nagusiko titularrak eta Eusko Jaurlaritzako sail bakoitzaren
ordezkari diren goi-kargudunek osatzen dute. Ondorengo taulak Kanpo Harremanetarako
Sailarteko Batzordeari dagozkion eginkizunak jasotzen ditu.
7. Taula: Kanpo Harremanetarako Sailarteko Batzordearen eginkizunak
KANPO HARREMANETARAKO SAILARTEKO BATZORDEAREN EGINKIZUNAK
▪ 2020rako BCEren nazioartekotzeko helburuak lortzera bideratutako ekintzak aztertzea.▪ Euskal kanpo harremanak koordinatu eta osoa planifikatzen, bultzatzen eta sustatzen laguntzen duten
jarduera berriak proposatzea.▪ Bere interes multisektorialak eta lurralde interesak aldezteko eta sustatzeko, Euskadiren atzerriko
Ordezkaritzen bitartez, ekintza aukerak aztertzea.▪ Sail guztiek Europako erakundeekin egiten dituzten ekintzetan, bereziki Europar Batasunarekin,
Europako Kontseiluarekin eta Europako eskualde mugimenduarekin, koordinazioa bultzatzea etalankide izatea.
▪ Eusko Jaurlaritzak beste herrialde, eskualde, hiri edo estatu azpiko erakundeekin manten ditzakeenalde biko eta alde anitzeko harremanak aztertu eta proposatzea.
▪ Euskadiren mugaz gaindiko eta eskualde arteko lankidetza garatzeko neurriak aztertzea.▪ Kanpo Harremanetarako Idazkaritza Nagusiak proposatzen dituen neurri berriak eztabaidatzea.
Iturria: 127/2007 Dekretua, abuztuaren 31koa
127/2007 Dekretuak ezartzen dituen Kanpo Harremanetarako Sailarteko Batzordearen ohiko
deialdiez gain, sailen arteko lan dinamika parte-hartzaileak garatu ahal izango dira,
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
71
nazioartekotze arloan lan elkarrekin egiteko guneak eta dauden sinergiak identifikatu ahal
izateko.
Kanpo Harremanetarako Erakunde arteko Batzordea nazioartekotzeko etorkizunerako
proiektuak komun jartzeko eta atzerrian eragin handiagoa lortzeko euskal erakundeen arteko
lankidetza eta elkarlan organoa da. Batzorde honetan Kanpo Harremanetarako Idazkaritza
Nagusia da batzordeburu eta Eusko Jaurlaritzako sailen eta Foru Aldundien, Euskal Autonomia
Erkidegoko hiru hiriburuetako udalen eta EUDELen ordezkaritza dauka.
8. Taula: Kanpo Harremanetarako Erakunde arteko Batzordearen eginkizunak
KANPO HARREMANETARAKO ERAKUNDE ARTEKO BATZORDEAREN EGINKIZUNAK
▪ 2020rako BCEren helburuak lortzeko euskal kanpo harremanak koordinatu eta bere alde lan egitea.▪ Europako eskualdeen mugimenduan, eztabaidaguneetan eta nazioarteko organismoetan euskal
partaidetza ziurtatzeko ekintzak eta Euskadiren mugaz gaindiko eta eskualde arteko elkarlanarengarapena aztertu eta proposatzea.
▪ Erakundeek eta eragile ekonomiko eta sozialek Europako erakundeekin, bereziki, EuroparBatasunarekin eta Europako Kontseiluarekin egiten dituzten ekintzak bultzatu eta koordinatzea.
▪ Euskadiren atzerriko Ordezkaritzen bitartez, lurralde interesak eta interes multisektorialak aldeztekoeta sustatzeko dauden ekintza aukerak eta Euskal Etxeekin eta kanpoko euskal gizataldeekin ekintzakgaratzeko dauden aukera guztiak aztertu eta proposatzea.
▪ Atzerriko erakunde ordezkaritzak Euskadin duen presentziaren berri izatea.▪ Euskal kanpo harremanei buruzko prospekzio lana egitea, etorkizunerako helburu berriak eta lan
ildoak proposatuaz, nazioartean begiz jotzen diren aldaketei aurrea hartze aldera.
Iturria: 52/2008 Dekretua, martxoaren 18koa
Azkenik, Kanpo Harremanetarako Aholku Kontseilua 2020rako BCEren esparruan Euskadi
nazioartekotzea sustatzerakoan aholkua ematen duen organoa, eta Estrategiaren ikuspena
eta nazioartekotze helburuak lortzen gizartea integratzea ziurtatzen duena da. Hainbat
eremutako eragileek osatzen dute, hala nola, eragile sozial, akademiko, kultural, zientifiko-
teknologikoek eta ingurumen- eta enpresa-eragileek, besteak beste, nazioarteko esparruaren
ezagutzan ezagutza zabala dutenak, betiere.
9.Taula: Kanpo Harremanetarako Aholku Kontseiluaren eginkizunak
KANPO HARREMANETARAKO AHOLKU KONTSEILUAREN EGINKIZUNAK
▪ Joera global garrantzitsuenak eta munduan duten eragina aztertzea.▪ Kanpo harremanetarako jarraibideak eta orientabide estrategikoak ezartzen eta lantzen laguntzea.▪ Kanpo harremanen eremuan ekintzak hobetzeko ekinbideak eta proposamenak egitea.▪ Kanpo harremanen eremuari dagozkion gaiak aztertzea eta gai horiez aholku ematea.▪ Nazioarteko jarduera nabaria burutzen duten eragile guztien elkar laguntza, lankidetza eta elkarlanari
laguntzea.▪ Kanpo harremanen eremuan urte anitzeko plangintza tresnen eta ekimenen berri izatea.
Iturria: 96/2016 Dekretua, ekainaren 28koa
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
72
5.2. Jarraipen eta ebaluazio sistema
Estrategiak badauka helburu bezala nazioartekotze prozesua Eusko Jaurlaritza osoak
barneratu dezan. Helburua hau izanik, zenbait eremuetan esperientzia handiagoa bada eta
protagonismo gehiago espero da eremu hauetarako: (i) kanpo harremanak, (ii) enpresak
nazioartekotzea, (iii) kultura, (iv) turismoa, (v) garapenerako lankidetza eta (vi) kirola.
Beraz, Eusko Jaurlaritzaren eta bere sektore publikoaren kanpo harremanen eragina neurtu
ahal izateko, jarraipen eta ebaluazio sistema bat ezartzen da eta sistema horren bitartez
Estrategiaren 27 arlo tematikoetan nazioartekotze ekintzak behatu ahal izango dira.
Jarraipen eta ebaluazio sistema hiru tresna nagusitan oinarrituko da:
▪ Kanpo harremanen eragina neurtzeko adierazleen aginte koadroa
▪ Jarduteko 27 arlo tematikoetan jarraipena egitea ahalbidetuko duen ekintzen
tipologia bat
▪ 2020rako BCEren Azken Txostena, XI. legegintzaldiaren amaieran Estrategia
aplikatuta erdietsi diren lorpenak adieraziko dituena
2020rako BCEk, 2014an atera berria zenean, gonbita egiten zuen hausnarketa prozesu bat
hasteko Eusko Jaurlaritzaren kanpo harremanen eragina neurtzeko sistema bat diseinatze
aldera, horren bitartez Euskadi munduko eragile global moduan nor zen eta Herrialde moduan
zenbateraino nazioarteratuta zegoen neurtzeko adierazle multzo bat identifikatu edo
diseinatu ahal izateko. Estrategiaren agindu hori izan zen 2016an "Euskadi nazioartekotzearen
erradiografia" egitearen arrazoia; agiri horretan, nazioartekotzearen emaitzetan Eusko
Jaurlaritzaren kanpo harremanek duten eragina neurtzeko abiapuntuko adierazle hautatuak
proposatzen dira.
Eguneratze honetan urrats bat gehiago eman nahi da, eta, horregatik, aldi honetarako
jarraipen eta ebaluazio ereduan aurrera egitea proposatzen da, eta, horretarako,
Estrategiaren pisua edukitzen jarraitzen duten arlo tematikoetan: Kanpo Harremanak,
Enpresak nazioartekotzea, Kultur, Turismoa, Garapenerako lankidetza eta Kirola.
"Euskadi nazioartekotzearen erradiografia" agirian ematen diren adierazle hautatuen artean,
2018-2020 aldirako Eusko Jaurlaritzak eta bere sektore publikoak eman ditzaketen datuetatik
abiatuta landutako adierazleen aginte koadro bat zehaztu da. 2016ko "Euskadi
nazioartekotzearen erradiografia" agirian oinarrizko lerro bat ezartzea proposatzen da,
adierazle horien eboluzioa 2020 arte zenbatetsi ahal izateko.
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
73
Ondorengo taulan, 2020rako BCEren eragina neurtzeko hautatutako arlo tematikoetan
proposatutako adierazleak jasotzen dira:
10. Taula: 2020rako BCEren adierazleen koadroa
Halaber, 2020rako BCEk atera zenean planteatzen zuenaren arabera, Estrategiaren bigarren
fase batean, jarraipen sistemak Jaurlaritzaren arlo tematiko bakoitzeko ekintza sektorialak
neurtu eta ebaluatzeko modua eman behar zuen. Horri dagokionez, 27 arlo tematikoetan
Eusko Jaurlaritzak darabilen nazioartekotzeko jardueraren jarraipena egitea ahalbidetzen
duen ekintzen tipologiaren araberako monitorizazio sistema bat ezarri da.
Gainera, Estrategia eguneratzeko prozesuan egin den diagnostikoan jarduera eremu guztien
esparruan egindako ekintzak hierarkizatzeko eskaera bat identifikatu da, hobekuntza handia
izango bailitzateke gobernuaren jardueraren jarraipena egiteko eta kanpo harremanen
eragina neurtzeko.
2014-2016 aldian Eusko Jaurlaritzak eta bere sektore publikoak egin duen nazioartekotze
jardueraz Kanpo Harremanetarako Idazkaritza Nagusiak egin duen jarraipenari esker, guztira
1.481 ekintza identifikatu dira, eta gehiagoranzko joera izan du 2020rako BCE aplikatzen hasi
zen lehen hiru urteetan (324 ekintza 2014an, 503 ekintza 2015ean eta 654 ekintza 2016an).
Erregistratu den jarduera azterturik, 2020 arte Eusko Jaurlaritzaren nazioartekotze
ARLO TEMATIKOA ADIERAZLEA NEURKETA UNITATEA
ITURRIA
KANPO HARREMANAK
▪ Eusko Jaurlaritzak izenpetutakonazioarteko akordioak
Kopurua Kanpo Harremanetarako Idazkaritza Nagusia
▪ Nazioarteko sareak Eusko
Jaurlaritzaren partaidetzarekinKop. Kanpo Harremanetarako Idazkaritza Nagusia
ENPRESAK NAZIOARTEKOTZEA
▪ EAEren joera ondasun-esportatzailea % Ekonomiaren Garapen eta Azpiegitura Saila
▪ Enpresa esportatzaile erregularrak >(50 K€)
Kop. Ekonomiaren Garapen eta Azpiegitura Saila
KULTURA
▪ Euskarako eta euskal kulturakokatedrak eta irakurle postuakmunduan
Kop. Kultura eta Hizkuntza Politika Saila
▪ Nazioarteko zenbat kulturaekitalditan hartzen den parte
(lanbideko azokak)Kop. Kultura eta Hizkuntza Politika Saila
TURISMOA
▪ Turismo gastua guztira (turismo hartzailea) BPGd-arekiko
% Turismo, Merkataritza eta Kontsumo Saila
▪ Euskadira heltzen diren turistak Kop. Turismo, Merkataritza eta Kontsumo Saila
GARAPENERAKO LANKIDETZA
▪ Garapenerako lankidetzarakolaguntza/BPGd
% Giza Eskubide, Bizikidetza eta Lankidetzaren Idazkaritza Nagusia
KIROLA ▪ Olinpiadetan parte hartzen duten
euskal kirolariakKop. Kultura eta Hizkuntza Politika Saila
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
74
jardueraren jarraipena egiteko 6 tipologiaren araberako kategorizazio hau proposatzen da,
eta tipologia bakoitzean 2018-2020 aldian lortu behar diren xedeak ezartzen dira.
11. Taula: Eusko Jaurlaritzaren nazioartekotze jardueraren jarraipena egiteko
monitorizazio sistema
2020rako BCE aplikatzen erdietsitako lorpenak Kanpo Harremanetarako Idazkaritza Nagusiak
XI. legegintzaldiaren amaieran landuko duen BCEren Azken Txostenean adieraziko dira. Agiri
horrek, Eusko Jaurlaritzak eta bere sektore publikoak Estrategiaren babesean garatu duten
nazioarteko jardueraren mugarri nagusien berri emango du. Gainera, Idazkaritzak urtero
barne jarraipen bat egingo du, jarduteko 27 arlo tematikoetan Jaurlaritzan garatu diren
nazioartekotze ekintzen gainean.
5.3. Aurrekontua
2020rako BCEren esparruan nazioartekotze jarduera aurrera eramateko, Eusko Jaurlaritzako
sailen eta haren sektore publikoaren baliabide ekonomikoak mugiarazi beharko dira.
Zaila da Jaurlaritzak nazioartekotzera eskaintzen duen aurrekontu guztia zehatz zenbatestea.
Horrela, batzuek nazioarteko jarduera nazioartekotasuna esplizituki identifikatzen duten
partiden bitartez egiten dute, eta beste batzuek partida generikoen bitartez.
EKINTZA TIPOLOGIA DESKRIPZIOA 2018-2020 ALDIKO XEDEA
(EKINTZA KOP.)
NAZIOARTEKO PROIEKTU ETA SAREETAN LANKIDE ETA PARTAIDE IZATEA
Alde biko edo alde anitzeko nazioarteko proiektuen barruan Euskadiren protagonismoari eragiten dioten ekintzak edo nazioarteko sareen barruko ekintzak
400
PARTAIDETZA AKTIBOA NAZIOARTEKO EKITALDI, ARGITALPEN ETA EZTABAIDAGUNEETAN
Ekitaldi, argitalpen edo eztabaidaguneetan nazioarteko garrantzia duten plataformetan Euskadik protagonismoz (antolaketa, standa edo hitzaldiak) parte hartzea
350
EKITALDIETARA/KONFERENTZIETARA PROSPEKZIOZ BERTARATZEA ETA/EDO ALDE ANITZEKO BILERETAN PARTE HARTZEA
Ekitaldi, bilera eta eztabaidaguneetan prospekziozko ikuspegiarekin eta rol protagonistarik gabe parte hartzea
450
ATZERRIRAKO BIDAIAK ANTOLATZEA Euskadiren atzerrirako proiekzioan eragiten duten nazioarteko misio, ordezkaritza eta bidaiak antolatzea
200
EUSKADIN DAUDEN ATZERRIKO ORDEZKARITZEN TOPAKETAK ETA/EDO HARRERAK
Euskadi bisitatzen duten nazioarteko ordezkaritzei abegi, harrera eta arreta egitea
250
FINANTZAKETA ETA DIRU-LAGUNTZA PROGRAMEN BULTZADA NAZIOARTEKOTZEAREN ESPARRUAN
Euskadiko nazioartekotze ekosistemako eragileentzako finantzaketa eta diru-laguntza programak martxan jartzea
250
NAZIOARTEKOTZE ESPARRU ESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA
75
Izenburuan nazioarteko jarduerak hartzen dituela argi idatzita ez duten aurrekontuko
partidetan jarduera horiek zorrotz identifikatzea eta horrela aurrekontuan sartu ahal izatea ez
da hain begi-bistako lan erraza. Horretarako, 2020rako BCEn dauden 27 arlo tematikoetarako
aurrekontu esleipenaren zenbatespena errazteko, Estrategiaren 27 ekintza eremuetan
nazioartekotzeari buruzko aurrekontu partidak identifikatu ahal izateko azterketa bat egitea
proposatzen da, programazio estrategikoaren aldian egiteko.
Zertzelada horiek eta uneko datu eskuragarritasuna kontuan hartuta, 2018-2020 aldirako
Eusko Jaurlaritzak nazioartekotzeko izendatu duen gutxieneko aurrekontu bat egin da, eta
2018an laurogeita bederatzi milioi hirurogei mila hirurehun eta laurogeita hamar euro da.
Aurrekontu hori kanpo harremanen, enpresak nazioartekotzearen, kulturaren, turismoaren,
garapenerako lankidetzaren eta kirolaren eremuetan horretarako izendatutako aurrekontuen
batura da. Ohartarazi beharra dago eremu bi gehitu direla 2014ko aurrekontuetara eta
aurreko planean ezarri zenaren aldean handitu egin dela.
Aurreikusita dagoen urteko aurrekontu gehikuntza % 1,1koa da 2019an, eta % 1,4koa 2020an.
12. Taula: 2020rako BCEren aurrekontua
2020RAKO BCE AURREKONTUA (ZIFRAK €-TAN)
OSAGAIA 2018
Kanpo Harremanak 8.000.000
Enpresak nazioartekotzea 23.500.000
Kultura 2.596.390
Turismoa 7.600.000
Garapenerako lankidetza 46.000.000
Kirola 1.364.000
GUZTIRA 89.060.390
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
79
1. SARRERA
Kanpo Harremanetarako Idazkaritza Nagusia (dokumentu honetan eta aurrerantzean,
Idazkaritza) Euskadiren kanpo harremanen estrategia politiko-instituzionala zehazten eta
zuzentzen Lehendakariari laguntzen dion organoa da. Beraz, Eusko Jaurlaritzaren eta bere
sektore publikoaren jardueretatik nazioarteko proiekzioa dutenak, modu integratu eta
zeharkakoan, bultzatu eta koordinatzea dagokio, nazioarteko antolakundeekin, herrialdeekin,
estatu azpiko erakundeekin alde biko eta alde anitzeko erakunde harremanak sustatuaz,
nazioarteko sareen bitartez eta, berezi-bereziki, Europar Batasunaren esparruan. Halaber,
Euskadik atzerriko euskal gizataldearekin dituen harremanak sustatzeko eta areagotzeko
arduraduna da Idazkaritza
Arlo estrategikoan, Idazkaritzak kanpo harremanen arloan garatzen duen lana 2020rako
Nazioartekotzeko Esparru Estrategia: Euskadi Basque Country Estrategia deritzanaren barruan
dago (aurrerantzean, 2020rako BCE); 2014an onartzeak eta 2018an eguneratzeak Eusko
Jaurlaritzako sail guztiek eta haren sektore publikoak partekatzen duen zeharkako eta
inklusiozko nazioartekotze politika bat lortzea dakarte.
Esparru estrategiko horren mendean, 2014an 2014-2016 Kanpo Harremanetarako Plana
abiarazi zen, horrek nazioarteko lan handia ekarri du, eta horri esker Euskadiri posizio hobea
eman ahal izan zaio atzerrian, Euskadiren interesak sustatu dira nazioartean eta, azken batean,
Herrialde gisa ikusgaitasun handiagoa eman zaio Europan eta munduan.
Eragiketa mailan, eta 2020rako BCEk Nazioartekotzeko Plan Sektorialetarako planteatu duen
logikaren mendean, 2018-2020 Kanpo Ekintzarako Plana (aurrerantzean, 2018-2020 KEP)
atzerriko erakunde harremanen mailan 2020rako BCE egikaritzeko bidea da. Nazioarteko
proiekzioa duten Eusko Jaurlaritzaren ekintzak modu integratuan koordinatu eta bultzatzen
ditu, eta gainerako erakundeekin batera lankidetzan jardutea sustatzen du, Euskadi eragile
globala izan dadin eta munduan euskal interesak aldezteko. Hortaz, Euskadiren nazioartekotze
instituzionala orientatu, bultzatu eta behatzen duen tresna da, euskal gizartearen balioak
nazioarteko jokalekuan sustatzen dituena, eta bai Eusko Jaurlaritzako sailen eta honen sektore
publikoaren bai nazioarteko proiekzioa duten euskal eragileen nazioartekotzeari bidea
zabaltzen diona.
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
80
2016an XI. legegintzaldia hasteak, eta munduan jazo diren aldaketa geopolitiko eta
ekonomikoen indar handiak 2020rako BCE eguneratzea oinarritu dute, Euskadi
nazioarteratzeko estrategiarako erreferentzia esparru izan dadin. Ikuspegi honetatik, eta
euskal kanpo ekintza bideratzeko tresna gisa daukan garrantzia ikusirik, 2018-2020 aldirako
Idazkaritzaren plangintza estrategikoa aurkezten da, 2020rako BCEren eguneratzean sartu
diren aldaketa berrien arabera eta, ondorioz, XI. Legegintzaldiko Jaurlaritzaren Programaren
ildoan.
2018-2020 KEP, gainera, Eusko Jaurlaritzaren eta honen sektore publikoaren kanpo jarduera
instituzionalari eragiten dioten barne eta kanpo faktoreei buruzko hausnarketa prozesu baten
emaitza da. Beraz, 2014an zehaztu ziren KHPen egitura eta edukiak balioztatu diren prozesu
baten fruitu dira, eta garrantzi berezia eman zaio Idazkaritzaren zuzendaritzako eta
teknikaritzako pertsonal guztiak parte hartzeari, egin ere inkesten, banakako bileren,
lantegien eta dokumentu estrategikoen azterketaren bitartez hartu dute parte. Horren
emaitza, euskal kanpo harremanen orientazio estrategikorako, jarraipenerako eta
ebaluaziorako tresna erabilgarri eta efiziente bat egitea izan da.
2018-2020 KHPek erantzuna ematen die Euskadi Basque Countryk nazioarteko harremanei
dagokienez datozen hiru urteetan izango dituen lehentasun estrategikoei, eta, horretarako,
hiru helburu estrategiko ezartzen ditu:
(i) Euskadi eragile globalaren posizioan kokatzea.
(ii) Euskadik Europan duen presentzia indartzea.
(iii) Munduan euskal interesak sustatzea.
Helmuga estrategiko hori erdiesteko, ekintza sorta bat gauzatuko da Euskadi Basque Country
markaren nazioarteko posizioa hobetzeko, Euskadik bere politika publikoetan NBEren
Garapen Iraunkorreko Helburuak (GIH) integratzeagatik erreferentzia aitortza lortzeko,
nazioartekotze arloan adimen lehiakorra sustatzeko, Euskadik eta bere eragileek Europako
erakunde eta ekinbideetan duten presentzia handitzeko, mugaz gaindiko, alde biko eta alde
anitzeko harremanak sustatzeko, itun estrategikoak finkatu eta garatzeko, eta euskal gizatalde
global bat eraikitzeko.
Hori guztia, 2020rako BCEn ezarritako ikuspena lortzen aurrera egitea helburu eta egitasmo
dugula: "Euskadi eragile global moduan kokatu nahi da, Europaren proiektuaren eraikuntzan
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
81
espazio berekia duela, Herrialde kohesionatu, erakargarri eta lehiakorra, bere
bakantasunagatik, giza garapen iraunkorraren maila handiagatik aitortua, solidarioa,
munduari irekia eta atzerriko euskal komunitatearekin estu konektatua".
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
82
2. X. LEGEGINTZALDIANERDIETSITAKO LORPENHANDIENAK
X. legegintzaldian martxan jarri zen Nazioartekotzeko 2020rako Basque Country Esparru
Estrategiak Nazioartekotzeko Plan Sektorialak zehaztu eta onartzea jasotzen zuen kanpo
harreman instituzionalen eta enpresak nazioartekotzearen kasuetarako.
Testuinguru horretan, Kanpo Harremanetarako Planak 2014az gero erakunde jarduera
nazioartekotzeaz Eusko Jaurlaritzak dituen beharrei erantzuna ematen die, eta tresna modura
balio du Euskadi nazioarteko testuinguruan kokatzeko eta bere interes multisektorialak
atzerrian sustatzeko.
2014-2016 KHP aplikatu zen lehen hiru urtekoan Idazkaritzaren jarduera Euskadi munduan
proiektatzera, kanpoan Euskadiren interes multisektorialak sustatuaz Euskadiren garapen
sostengatu eta iraunkorrari laguntzera, Europa eraikitzen parte hartzera, atzerriko euskal
gizataldearekin loturak sakontzera eta kanpo harremanen eraginkortasuna eta kalitatea
areagotzera orientaturik egon da.
Aldi honetan, mugarri batzuk iritsi dira, eta mugarri horiek datozen urteetan jarduera aurrera
eramateko oinarriak izango dira, hots, gure aktibo nagusiak. Izan ere, Euskadik atzerrian
darabilen jardueraren dinamismoaren erakusgarri, horra hor Lehendakariak 57 herrialdetako
enbaxadoreekin egin dituen 80 topaketak, maila handiko 29 bisitariren harrera eta Europar
Batasuneko kide diren herrialdeetako, ASEANgo, Visegrádeko Taldeko, Latinoamerikako eta
Arabiar ligako ordezkari diplomatikoekin egindako 7 talde bileratara joan izana. Lehendakariak
atzerrira egin dituen 11 bidaia instituzionalak ere azpimarratzekoak dira, bai eta Euskadiren
kontsulatu berriak irekitzea ere: Txekiar Errepublikan, Hungarian, Brasilen, Estonian, Suedian,
Filipinetan, Kolonbian, Eslovenian eta Islandian.
Euskadi munduan proiektatzeari dagokionez, aldi horretan Euskadi Basque Country marka
ateratzea nabarmendu beharrekoa da, Herrialdearen atzerrirako ikurra baita. Idazkaritzatik
marka nazioartean sustatzeko materialak landu eta zabaldu dira (bideoak, PPT eleaniztunak
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
83
eta abar), eta, bereziki, 2015ean www.basquecountry.eus webgunea atera zen; honen
bitartez markak Interneten izan lezakeen eragina handitzea bilatzen zen, markari lotutako lau
eremu erabakigarritan informazio garrantzitsua emanaz: industria; turismoa; kultura eta
euskara; eta kanpo harremanak. Era berean, eta "Ni Basque Country naiz" goiburupean,
webgune honen barruan formulario bat sartu da, edozein eremutako antolakundeek marka
atxiki ahal dezaten. Atxikita dauden erakundeak dira, hainbat esparrutako euskal erakundeez
gain, diplomaziaren, ekonomiaren, hezkuntzaren, gizartearen edo teknologiaren munduko
eragileak, hala nola Bilboko kidego kontsularra, Gipuzkoako, Bilboko eta Arabako merkataritza
ganberak, Euskal Herriko, Deustuko eta Mondragon unibertsitateak, Agirre Lehendakaria
Center for Social and Political Studies zentroa, UNESCO Etxea, Munduko Landa
Eztabaidagunea, Tecnalia edo Innobasque, besteak beste.
Euskadiren interes multisektorialak kanpoan sustatuaz Euskadiren garapen sostengatu eta
iraunkorrari laguntzeari dagokionez, 2014-2016 aldian azpimarratzeko modukoa da Kide
Estrategikoen Sarea sortu izana, Euskadiren interes berdintsuak dituzten lurralde
aitzindariekiko aliantzetan oinarritzen dena (Akitania, Jiangsu, Bavaria, Querétaro eta
Flandria). Itun horien helburua politika publikoen ezagutzak eta ereduak elkarri ikastea,
proiektu komunei ekitea, eta nazioartean jarrera bateratuak aldeztea da.
Sare honen sorrera osatzeko, Idazkaritzak misio teknikoak, Learning Tours (Txile eta Mexiko)
eta zuzeneko eta alderantzizko bidaia instituzionalak antolatu ditu eta horiekin lagundu du;
izan ere, horri esker akordio, hitzarmen eta aditze memorandum sektorialak izenpetu ahal
izan dira atzerrian lehentasunezko eskualde eta herrialdeetako gobernu eta erakundeekin,
nazioarteko antolakundeekin eta nazioarteko sare eta elkarteen esparruan.
Ildo horretan, lan bateratuko aukerak esploratzeko eta herritarren berrikuntza, genero
berdintasuna, gazteria eta berrikuntza (enpresa txiki eta ertainak) arloetan esperientziak
trukatzeko Iberoameriketako Idazkaritza Orokorrarekin 2013ko azaroan izenpetutako
memorandumak azpimarratu behar dira; eta hezkuntza politiketan eta hezkuntzako
jokaeretan giza eskubideen zeharretarako ikuspegi bat integratzen eta demokrazia eraikitzen
herritarren parte-hartzea bultzatuko duten gobernantza eredu berriak indartzeko
UNESCOrekin 2016ko uztailean izenpetutakoa ere nabarmentzekoa da.
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
84
Nazioarteko sare eta elkarteetan parte hartzeari dagokionez, nabarmentzekoa da Euskadiren
proaktibotasuna ORU/FOGAR sarean eta kide sortzaile den Abangoardiako ekimenean;
EARLALL eta EUROMONTANAn, presidentetza baitauka; CRPMn eta NPLDn, gobernantza
organoetan parte hartzen baitu; eta ERRIN sarean, non manufaktura lantaldeko burutza
Euskadik duen.
Atzerrian interes multisektorialak sustatzeari dagokionez ere, azpimarratzekoa da euskal
erakundeek nazioarteko ekitaldi garrantzitsuetan hartu dutela parte, hala nola Europaren
Periferiako eta Itsasaldeko Eskualdeen Konferentziako (CRPM) Arku Atlantikoko Batzordearen
Batzar Orokorrean, 2015ean Bilbon; Nazio Batuen Klima Aldaketari buruzko Esparru
Konbentzioko (COP21) Kideen Konferentzian, Parisen 2015ean egin zen hartan; edo Eskualde
Gobernuen Munduko VII. Gailurrean, Rio de Janeiron 2016an, Euskadiri jokabide onei esker
sari bi eman zizkieten hartan: "Herritarren Parte-hartzeari buruzko Liburu Zuria"
argitalpenagatik eta "Haurren Garapenaren Jarraipen Protokoloa Eskola Eremuan"
protokoloagatik. Sari horiek lehenagotik ere Nazio Batuen Erakundeak 2015ean Eusko
Jaurlaritzari eman zaizkionen gainera etorri ziren, modalitate bitan: EMAKUNDE
Emakumearen Euskal Erakundeak genero ikuspegiaren sustapenari, eta herritarrek IREKIA
atariaren bitartez erabaki politikoetan mekanismo berritzaileen bidez parte-hartzearen
sustapenari.
Bestalde, eta Europan 2014-2016 aldian egin diren ekintza garrantzitsuen artean, Europako
lobby politiko-instituzionalak gauzatu duen jarduera trinkoa nabarmendu behar da, euskal
erakundeen ordezkariak eta EBko presidenteorde eta komisarioak maila gorenean biltzea
zuzendu baitu eta, bereziki, Lehendakariak X. legegintzaldian izan dituen bilerak egitea
ahalbidetu baitu, hots, José Manuel Durão Barroso Europako Batzordearen presidentearekin,
Cecilia Malmström Barne Arazoetarako Europako komisarioarekin, Herman Van Rompuy
Kontseiluburuarekin eta Markku Markkula Europako Eskualdeen Lantaldeko presidentearekin.
Europaren esparruan azpimarratzekoa da euskal eragileek EBren ekinbide eta programetan
parte hartzeari lagundu izana; besteak beste, nabarmendu egiten dira Horizonte 2020
programa I+G+b-ren eremuan, INTERREG programa eskualde arteko lankidetza arloan, LIFE
programa ingurumenarekin zerikusia duten proiektuetarako, edo Creative Europe programa
kultura arloan. Lan hori berariazko ekintza sektorialekin osatu da, esate baterako, Donostia
2016an Europako Kultura Hiriburu izateko hautagaitzari laguntzea, espezializazio
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
85
adimentsuaren eskualde estrategiak zabaltzen Euskadi erreferentzia bilakarazten laguntzea,
euskal lanbide heziketa enplegu sorrera sustatzeko tresna gisa proiektatzea, eta itsasandiko
aplikazio energetikoetan eta aurkako inguruneetan Euskadiren aitzindaritza bultzatzea.
Europako testuinguruan jarraiturik, eta berariaz mugaz gaindiko lankidetzaren esparruan,
Pirinioetako Lan Elkartean, Arku Atlantikoaren Batzordean eta, bereziki, 2014 eta 2016
bitartean Akitania-Euskadi euroeskualdeko Lurralde Lankidetzarako Europako Taldean (AECT)
Euskadi presidentetzan zela euskaldunok egindako lana. Garrantzia eman behar zaio, gainera,
Nafarroa euroeskualdean sartu izanari, hain zuzen, 2016ko ekitaldi berezi batean eta Iñigo
Urkullu lehendakaria eta Alain Rousset Akitania Berriko Eskualde Kontseiluko presidentea
buru zirela.
Atzerriko euskal komunitateekiko harremanei dagokienez, 2016ko uztailean Basque Global
Network Interneteko sare soziala osatzen duten pertsonak konektatzearren sortu zen, euren
arteko eta euskal erakundeekiko interakzioa errazte aldera, eta sareko lana bideratzeko
topagune bat eratu zen.
2014-2016 hiru urtekoan zehar Euskal Etxeek sustatutako 6.000 ekintza baino gehiago
lagundu dira; 64 gaztek Gaztemundu programan hartu dute parte eta 3 Euskal Etxe berri ireki
dira Munich, Marseilla eta Montpellier/Jacoun. Muturreko premian zeuden euskal gizataldeko
familia unitateei 300 laguntza inguru eman zaizkie eta 50 itzultze kasu baino gehiago artatu
dira.
Gainera, "Diasporizatu!" goiburupean, Kanpoko Euskal Gizataldeen VI. Biltzarra egin zen
2015eko urrian Gasteizen. Atera ziren ondorioetatik sortu zen 2016-2019 lau urterako
Erakundeen Ekintza Plana, Euskadiko gizartearen eta atzerriko euskal komunitatearen arteko
harremanak estutzeko, KHP honetan egoki islatuta geratuko denez.
Azkenik, eta kanpo harremanetarako eraginkortasunari eta kalitateari laguntzen dion
elementu integratzailea denez, 2016an Kanpo Harremanetarako Aholku Kontseilua sortu
izana azpimarratu behar da. Horrela, bada, euskal nazioartekotze politikei buruzko eztabaida
bultzatzeko eragile sozial eta ekonomikoei irekita zegoen eztabaidagune bat jarri zen martxan,
Kanpo Harremanetarako Sailarteko Batzordea, Kanpo Harremanetarako Erakunde arteko
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
86
Batzordea eta Euskal Gizataldeekiko Harremanetarako Aholku Batzordea osatzen zuena
Euskadiren kanpo harremanen jarraipena eta gobernantza lana egiteko.
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
87
3. MISIOA
Kanpo Harremanetarako Idazkaritza Nagusiari dagokio Eusko Jaurlaritzaren kanpo
harremanen plangintza, laguntza eta koordinazioa, apirilaren 11ko 70/2017 Dekretuaren
arabera. Premisa horien mendean, Idazkaritza Euskal Autonomia Erkidegoaren kanpo
harremanen estrategia politiko-instituzionala zehazten eta zuzentzen Lehendakariari
laguntzeaz arduratuko da. Horretarako, Idazkaritza hiru norabidetan (Kanpo Harremanen
Zuzendaritza, Europako Gaien Zuzendaritza eta Atzerriko Euskal Komunitaterako
Zuzendaritza) eta Euskadiren interes orokorretarako puntu estrategikoetako ordezkaritza sare
batean egituratzen da: Ameriketako Estatu Batuak; Mexiko; Argentina-Mercosur; Txile,
Kolonbia eta Peru; eta Europar Batasuna, eta horiei Madrilgo bulego bat gehitzen zaie.
Ematen zaizkion egituraren, eginkizunen eta eskumenen ondorioz, eta 2020rako BCEren
esparruan, Idazkaritzari dagokio Euskadiren Kanpo Harremanetarako Plana martxan jartzea
eta egikaritzea, bere ekintzak misio honetan oinarrituaz:
Eusko Jaurlaritzaren kanpo harremanak programatu, bultzatu eta koordinatzea,
Euskadiri, Europaren proiektua eraikitzen, espazio propioa duen eragile global baten
lekua emateko, eta euskal interesak munduan sustatzeko. Horretarako, Euskadiren
erakunde ordezkaria izango da eta itun estrategikoak egingo ditu nazioarteko
eragileekin, atzerriko euskal komunitatearekiko harremanak estutuko ditu, eta
Euskal gizarteak 2030 Agendarekin duen konpromisoa proiektatuko du.
2020rako BCEn ezarritako ikuspegiarekin koherentea den misio bat da, eta, funtsean, 2014ko
KHPren agindua jarraitzen du. Hala ere, 2018-2020 aldian bereziki eragongo zaien hiru faktore
giltzarri berri sartu dira. Lehenik eta behin, aipamen berezia egiten zaio Euskadik Europaren
proiektuan eta etorkizunean izan behar duen protagonismoari, euskal kanpo harremanen
lehentasunezko langunea delako eta 2020rako BCEren ikuspenaren ildotik. Bigarrenik, itun
estrategikoaren kontzeptua sartzen da Euskadik nazioarteko antolakunde, herrialde eta
eskualde batzuekin izan nahi dituen lehentasunezko harremanak sendotzeko, eta sareetan
parte hartzea indartzeko. Azkenik, eta hirugarren lekuan, Nazio Batuen 2030 Agendan
ezarritako Garapen Iraunkorreko Helburuekin euskal gizarteak duen konpromisoa sustatzeari
berariazko aipamena egiten zaio.
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
88
4. IKUSPEGI ESTRATEGIKOA
2018-2020 aldirako Kanpo Harremanen Plan berri bat egite aldera, hausnarketa bat egin da
2020rako Nazioartekotzeko Euskadi Basque Country Esparru Estrategia Eguneratzea
erreferentziazko kontzeptu esparrutzat hartuta; eguneratzeko, beste aldetik, XI.
legegintzaldirako Gobernu Programan ezarritako jarraibideak, Euskal Herriko Garapen
Politiken Koherentziarako Erreferentzia Esparrua, Garapen Iraunkorrerako NBEren 2030erako
Agenda eta Europa 2020 Estrategia hartu dira abiapuntutzat. Hausnarketa prozesu parte-
hartzaile honetatik sortu da 2018-2020 aldirako KHP ezartzen duen ikuspegi estrategikoa,
Idazkaritzaren jarduera 2020 urtera arte gidatuko duten orientabideak sartzen dituena.
2018-2020 KHP hiru giltzarritan oinarritzen da: zeharkakotasuna, optimizazioa eta efizientzia.
Ikuspegi holistiko eta inklusiozko baten bitartez, zeharkako plan bat sortu da, eta plan
horretan Idazkaritzaren egitura guztiak laguntzen du planteatutako ekintza ildoak lortzen.
Paraleloan, helburuen, ekintza ildoen eta ekintzen optimizazioa nagusi den plan bat egin da,
egitura arina duena, jardueraren jarraipena eta erregistroa errazteko.
Halaber, 2018-2020 KHPk ikuspegi eta orientabide berriak sartzen ditu, 2014-2016 aldian
erdietsitako lorpen eta mugarriak kontuan hartzen dituztenak horien gainean datozen
urteetarako plangintza oinarritzeko, eta nazioarteko testuinguru geopolitikoak eskaintzen
dituen aukerak eta erronkak ere kontuan hartzen dituztenak, Euskadi ez baitago horietatik
kanpo atzerrian erakundeen lana egiterakoan.
Premisa horien mendean, "Euskadi Basque Country" markaren protagonismo handiagoa
bilatzen da, bai estrategiari dagokionez bai marka edukiz hornitzeari, zabaltzeari eta
atxikipenak erakartzeari dagokionez, Euskadi munduan proiektatzeko ikus nagusia izango den
Herrialde-markaren inguruan borondateaz bilduaz.
Alde biko eta alde anitzeko erakunde harremanak nazioartean euskal interesak atzerrian
aldezteko eta laguntzeko giltzarri dira, bereziki 2020rako BCEk Euskadi nazioartekotzeko
eremu geografiko estrategikotzat jotzen dituen herrialde eta eskualde guztietan. Funtsezkoa
da, beraz, erakunde harremanetan ikuspegi orokor batetik sakontzen jarraitzea, harreman
horiek aliantza estrategikoak ezartzen hezurmamitzeko apustu eginaz, hau da, lotura egonkor
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
89
eta sendoak nazioarteko organismoekin, lehentasunezko herrialde eta eskualdeekin, eta sare
sektorial garrantzitsuekin.
Europaren barruan, Europako Erkidegoaren esparrua lehentasunezkoa izaten jarraitzen du eta
berebiziko garrantzia duena euskal atzerri harremanetarako. Horregatik eragoten zaio
Euskadik Europaren proiektuan parte hartzea sustatzeari, berehalako etorkizunean erronka
handien testuingurua biziko baitugu, besteak beste, Erresuma Batuak Europar Batasuna utziko
duelako eta Europaren Etorkizunari buruzko Liburu Zuriak irekitako hausnarketa
prozesuagatik.
Atzerriko euskal komunitatearekiko harremanek, bestalde, euskal kanpo harremanak
eraikitzeko oinarri garrantzitsuetako bat izaten jarraitzen dute. Ildo horretan, noranzko bikoa
izatea garrantzitsua da, hau da euskal gizataldeak dauden herrialdeetan euskal gizatalde
horien bidez Euskadi ezagutaraztea ez ezik, Euskadin euskal diaspora ezagutzea eta
balioztatzea ere bai.
Beste alde batetik, euskal gizarteak Nazio Batuen 2030 Agendan planteatutako Garapen
Iraunkorreko Helburuekin (GIH) duen konpromisoak Euskadi munduan sustatzeko tresna
ahaltsu bat ematen die kanpo harremanei. Horrela, nazioarteko lan eremu berri bat irekitzen
du, Euskadiri atzerrian erreferentziazko Herrialdearen lekua ematea bilatzen duena bere
politika publikoetan helburu horiek sartzen, zabaltzen eta sentsibilizatzen.
Azkenik garrantzi berezia ematen zaio erakundeen barruan eta gizartean nazioarteko
harremanen eta nazioartekotzearen arloan adimen lehiakorra sustatzeari, Euskadiren kanpo
harremanen bikaintasuna eta arrakasta lortzeko oinarri delako.
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
90
5. HELBURU ESTRATEGIKOAK
Misioak esplizituki esaten du "Euskadiri, Europaren proiektua eraikitzen, espazio propioa duen
eragile global baten lekua emateko, eta euskal interesak munduan sustatzeko" helburua
dutela euskal kanpo harremanek. Agindu argi eta zuzen horretatik eratortzen dira 2018-2020
KHPn zehazten diren hiru helburuak:
▪ 1. HELBURU ESTRATEGIKOA: Euskadiri eragile global baten lekua ematea
▪ 2. HELBURU ESTRATEGIKOA: Euskadik Europan duen presentzia indartzea
▪ 3. HELBURU ESTRATEGIKOA: Munduan euskal interesak sustatzea
Helburu horiek, gainera, 2020rako BCEn ezartzen diren nazioartekotze bektore komunei,
2017ko otsailean Eusko Legebiltzarrean aurkeztutako XI. legegintzaldirako Kanpo Harremanen
Ekintza Ildo Orokorrei eta Idazkaritzari emandako eginkizunei egokitzen zaizkie.
5.1. 1. Helburu estrategikoa: Euskadiri eragile global
baten lekua ematea
Euskadi Herrialde erakargarri eta lehiakor gisa, berezitasun eta identitate propioa aitortzen
zaiona, eta erronka globalekin konpromiso handia duen herrialde gisa atzerrian proiektatzea
funtsezkoa da nazioarteko testuinguruan pisu handiagoa eta leku egokia irabazteko. Horrek
guztiak eragimen globala handitzen eta proiektuak, inbertsioak, bisitariak, talentua eta giza
kapitala erakartzen laguntzen du.
Helburu hori lortzeko lehen zutabea nazioartean Euskadiren lehiarako abantaila diren euskal
gizartearen indarguneak, berezitasunak, balioak eta dohainak proiektatuko dituen Herrialde-
marka adostu baten zabalkundea egitea da. Ikuspegi horretatik, Idazkaritzak "Euskadi Basque
Country" markaren inguruan borondateak eta ekinbideak batzea bilatuko du, bere egituran
oinarrituta eta eragile publiko eta pribatuen lankidetzarekin, Herrialde-marka maila globalean
komunikatzen eta zabaltzen lagunduko duten jarduerak bultzatzeko.
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
91
2020rako BCEren lehen bektorearen arabera, "Euskadi Basque Country marka atzerrian
proiektatzea" alegia, beharrezkoa da, gainera, markak erakunde eremua gainditzea eta
komunikatzeko eta saltzeko tresna propiotzat hartzea, bai nazioarteko jarduera garatzen
duten euskal eragileen ekosistemak bai euskal gizarteak oro har. Idazkaritzak, beraz,
markarekiko atxikimenduak bilatzen mugiarazle lana egingo du, eta horrek estilo eta dohain
homogeneoak dituen Herrialde-irudi baten proiekzioa areagotzen lagunduko du, Euskadiren
erakarpen indar globala handitze aldera.
Euskadik munduan posizio ona optimizatzeko beste zutabeetako bat Nazio Batuen 2030
Agendarekin euskal gizarteak duen konpromisoaren nazioarteko proiekzioa da, 2020rako
BCEren hirugarren bektorearen arabera, hots, "Garapen iraunkorrerako erronka globalei
erantzuten laguntzea". 2015eko irailean onartutako NBEren 2030 Agendak Garapen
Iraunkorreko 17 Helburu (GIH) eta ekonomia, gizartea eta ingurumena hartzen dituzten 169
jomuga ditu. Helburu horiek onartzea eta, ondorioz, etorkizuneko belaunaldientzat bake,
oparotasun eta ongizate bermeen sorrera ahalbidetuko duten planeta babesteko estrategiak
garatzearekin konpromisoa hartzea erabakitzen duten gobernuen politikak gidatuko dituzte
helburu horiek datorren hamarkadan.
Konpromiso unibertsal bat da, beraz; baina lurralde ikuspegi markatu bat duena; izan ere,
gobernu orok egokitu baititzake bere baliabide, ekintza eta helburuak aurre egin behar dien
berariazko erronken arabera. Ildo horretan, GIH erakunde maila guztietan integratzen
nazioarteko erreferentzia bihurtzeko egingo du lan Euskadik. Horretarako, Idazkaritzak modu
bateratu eta koordinatuan egingo du lan, inplikatutako eragile publiko eta pribatu guztiekin
itunak sortuaz, eta hiru eginkizun nagusi berarentzat hartuaz: nazioartean jokabide onak
ikastea, Euskadin GIH maila anitzetan eta sektore anitzetan zabaltzea eta Euskadi Basque
Country 2030 Agenda nazioartean proiektatzea.
Azkenik, eta 2020rako BCEren bosgarren bektorearen arabera, hau da, "Ezagutza biltzea",
nazioartekotze arloan adimen lehiakorra sustatzea giltzarri da kanpo harremanen bitartez
Euskadiren nazioarteko posizioa etengabe hobetzea lortzeko. Horrela, eta nazioarteko
harremanen esparruan ezagutza bultzatuaz, bai erakundeetan bai gizartean, Euskadi
nazioartekotzeari zuzenean eragiten dioten gaietan balio estrategikoko informazioa lortu ahal
izango da, eta horrek etorkizunean kanpo harremanen zehazkizunak eta norabidea egokitzen
lagunduko du. Horretarako, eta lurraldeek garrantzia eta lidergoa lortzearren lehian dabiltzan
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
92
testuinguru batean, nazioarteko harremanen arloko euskal expertise guztia indartu eta
konektatuko da, eta gizartea eta eragile sozioekonomikoak kontzientziatuko dira euren
nazioartekotze lana bultzatzeko eskura dituzten tresnez.
5.2. 2. Helburu estrategikoa: Euskadik Europan duen
presentzia indartzea
Europaren proiektua euskal kanpo harremanen lehentasunezko langunea izan da tradizioz.
Horregatik, Europaren eraikuntzaren parte-hartzaile kide eta erantzule kide gisa lekua hartzen
jarraitzeak eta Euskadik Europan duen presentzia eta eragimena hedatzeak, ikuspegi politiko,
multisektorial eta publiko-pribatu batetik, lehentasuna izaten jarraituko du.
Europar Batasunak, "aniztasunean bat eginik" dagoen lurralde baten elementu kohesio-
emailea denez, eta Europako herrien garapen sozial eta ekonomikorako plataforma denez,
datorren hamarkadan aldaketa askoko garaia biziko du, Erromako Itunaren 60 urte bete berri
diren honetan.
Besteak beste, Europaren proiektu komuneko aldaketa hauek Erresuma Batuak EB uzteak
ekarriko ditu, eta horrek gainerako herrialdeetan merkataritzan, erakundeetan, aurrekontuan
edo gizarte arloan gerta daitezkeen eraginak moteltzeko mekanismoak ezartzea eskatuko du.
Beste erronka garrantzitsu bat datorren hamarkadan Europar Batasunaren etorkizuna
gidatuko duten oinarri estrategikoen gaineko hausnarketa prozesu bat martxan jartzea da.
Horretara, eta Europaren etorkizunari buruzko Liburu Zuriaren bitartez, datorren hamarkadan
EBren ikuspena, gobernantza eta etorkizun estrategikoa erabakitzeko prozesua ireki da,
etorkizuneko bost jokaleku posibleren bitartez: orain arte bezala jarraitzetik, Europa
federalean sakontzeraino, arlo guztietan eskumen, baliabide eta erabaki gehiago elkarrekin
harturik.
Erronka horien aurrean, berehalako etorkizunean, eta 2020rako BCEren 4. bektorearen
arabera, hots, "Europaren proiektuari laguntzea", Euskadik lehentasunik handiena emango
dio Europako erakundeetan zuzenean parte hartzeari. Horrela Erkidegoaren
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
93
eztabaidaguneetan parte hartzea bultzatuko da, bere intereseko eta eskumeneko kontuak
eztabaidatzen diren lekuan pisua, protagonismoa eta ahotsa irabazteko: bereziki Europar
Kontseiluaren osaeran, Batzordearen lantaldeenean eta Eskualdeen lantaldearen barruan.
Era berean, Euskadik bere ekarpena prestatuko du EBren etorkizunari buruzko
hausnarketaren inguruan, subsidiariotasun eta proportzio printzipioetan oinarritutako maila
anitzeko gobernantzaren garapenari lehentasuna ematearen alde, legegintza eskumenak
dauzkaten eta errealitate nazionalak osatzen dituzten eskualdeek Europako erakundeen
jokalekuan parte-hartze aktiboa izan dezatela bultzatuaz.
Bestalde, Euskadik Europan behar duen rola indartzeko bide osagarri gisa, Idazkaritza
bultzadarako plataforma izango da euskal eragile sozioekonomikoek Europako ekinbide,
programa eta proiektuetan parte hartzeko, sentsibilizazio ekintzen, aholkularitzaren,
laguntasuna ematearen eta bermatzearen bitartez, horiek Erkidegoaren giroan txertatzeak
Euskadik Europan duen eragina eta aitortza handitu dezaten.
5.3. 3. Helburu estrategikoa: munduan euskal
interesak sustatzea
Nazioarteko harremanen egitura gogor, egonkor eta iraunkor bat garatu eta mantentzeak
euskal gizartearen interesak atzerrian babestea ahalbidetuko du. Horretarako, funtsezkoa da
alde biko eta alde anitzeko harremanak areagotu eta finkatzea, nazioarteko organismoekin
eta lehentasunezko eskualde eta herrialdeekin itun egonkorrak garatu eta indartzea eta
Euskadirako estrategikoak diren nazioarteko sareetan presentzia handitzea. Gainera, atzerriko
euskal komunitatea indartu eta laguntzeak, euskal balioak munduan sustatu eta zabaltzeko
lehentasunezko aliatua baita, haiek dauden gizarteetan euskal interesak sustatzeko helburuari
modu erabakigarrian laguntzen dio.
Euskadik atzerrian duen lidergo eta eraginaren parterik handiena atzerriko gobernu eta
erakundeekin harremana instituzionala edukiaz lortzen eta hezurmamitzen da. Harreman
horiek, gainera, atzerrian nazioartekotzeko prozesuetan bai herri erakundeei bai erakunde
pribatuei laguntzea eta bultzada ematea ahalbidetzen dute, eta giltzarri dira euskal interes
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
94
sektorialak nazioartean bultzatzeko, 2020rako BCEren bigarren bektorearen arabera, hau da,
"Interes sektorialak sustatu eta bultzatzea".
2020rako BCEk, gainera, Euskadi nazioarteratzeko eremu geografiko estrategikotzat
identifikatzen ditu zenbait herrialde eta eskualde. Euskaldunok atzerrian ditugun interesen
parte handi bat erakartzen duten lurraldeak dira, eta lehentasunezko arreta jasoko dute 2018-
2020 aldian.
Horregatik, Idazkaritzak esfortzuak batuko ditu atzerriko gobernu eta erakunde publikoekin
harreman instituzionalak areagotzeko Euskadiren errealitate multisektoriala atzerrian
proiektatze aldera eta arlo askotan garrantzi globaleko gaietan duen jarrera proiektatze aldera.
Horrekin, eta 2020rako BCEren bosgarren bektorearen arabera ("Ezagutza biltzea"), euskal
antolakunde publiko eta pribatuetan jokabide onak txertatzea ahalbidetuko duten aukerak
detektatzen eta tresnak garatzen lagunduko da, gainera.
Bestalde, arreta berezia emango zaie Euskadirako lehentasunezkotzat jotzen diren
nazioarteko organismoei, herrialdeei, estatu azpiko erakundeei eta sareei, harreman sendo
eta egonkorrak ehuntzen jarraitzeko asmoz. Horrela, bada, eta nazioarteko antolakundeen
barruko solaskidetza zuzenaren eta interakzioaren bitartez, lehentasunezko eskualde eta
herrialdeekiko akordioak sustatuaz eta Euskadiren eta honen eragileen partaidetza
nazioarteko sareetan handituaz, euskal gizartearen interesak atzerrian aldezten lagunduko da.
Aipamen berezia merezi du Kide Estrategikoen Sarearen barruko elkarlanak, sendotu egin
beharko baita, alde batetik, Euskadik dituen interes berak dituzten eta arlo estrategikoetan
lidergoa duten gobernuekin aliantza berriak eginaz, eta, beste aldetik, eduki sektorial eta/edo
aldizkakoak aplikaturik dagoeneko izenpetuta dauden akordioak indartuaz, harremanak
denboran luze irautekoak izan daitezen, eta alde bietarako aberasgarriak.
Horren osagarri, mugaz gaindiko elkarlana eta lurralde elkarlana Akitania-Euskadi-Nafarroa
euroeskualdearen barruan, Iparraldeko Euskal Hirigune Elkargoarekin, eta Pirinioetako Lan
Elkartearen esparruan lankidetzan arituaz gauzatuko da. Bere garrantzia estrategikoagatik,
egindako inbertsioengatik, lotura historiko, kultural eta geografikoengatik, euroeskualdearen
kasua nabarmentzen da, bere ekintzak 2014-2020rako Plan Estrategikoaren barruan sartzen
dira, eta lau lehentasun ezartzen ditu Planak: euroeskualdeko herritarrak, ezagutzaren
ekonomia, lurralde iraunkorra eta gobernantza irekia.
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
95
Euskal gizartearen eta beraren erakundeen atzerriko harremanak sustatu eta areagotzeak
jarraituko du berez lehentasun bat izaten Idazkaritzarako, Euskal Autonomi Elkarteaz kanpoko
euskal gizatalde eta etxeekiko harremanetarako maiatzaren 27ko 8/1994 Legean ondo
markatuta dagoenez. Paraleloan, ezin da ukatu atzerriko euskal komunitatea, aldi berean,
presentzia duen lekuetan euskal interesak zabaltzeko, sustatzeko eta bultzatzeko elementu
erabakigarria dela. Ondorioz, Idazkaritzak, Euskal Gizataldeetarako Euskal Gizataldeetarako
Erakunde Ekintzako Lau Urteko Plana (2016-2019) egin eta koordinatu duena denez eta
2015eko Euskal Gizataldeen IV. Mundu Biltzarraren "Diasporizatu!" goiburuarekin bat eginda,
noranzko bitan egingo du lan: alde batetik, Euskadik atzerriko euskal komunitatearekin dituen
harremanak laguntzen eta sakontzen, Euskal Etxeen sarearen bitartez diaspora tradizionala
indartuaz eta XXI. mendeko diaspora berriaren beharrak identifikatuaz; eta, beste aldetik,
euskal gizarte osoa diasporak euskal kultura eta balioak nazioartean zabaltzen egin duen
ekarpen handiaz ohartarazten.
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
96
6. EKINTZA ILDOAK ETAEKINTZAK
2018-2020 KHP 2020rako BCEn aurreikusitako nazioartekotzeko plan sektorialen barruan
kokatzen da, eta, beraz, Estrategiak zehazten dituen nazioartekotzeko bektore estrategikoen
egikaritze estrategikoarekin lerrokatzen da:
▪ 1. bektorea: Euskadi Basque Country marka atzerrian proiektatzea
▪ 2. bektorea: Interes sektorialak sustatu eta bultzatzea
▪ 3. bektorea: Garapen iraunkorrerako erronka globalei erantzuten laguntzea
▪ 4. bektorea: Europaren proiektuari laguntzea
▪ 5. bektorea: Ezagutza biltzea
2018-2020 KHPren misiotik ateratzen diren hiru 2020rako BCEren nazioartekotzeko bost
bektoreekin estu-estu erlazionatutako zortzi ekintza ildotan garatzen dira, ondoren adierazten
den bezala. Ekintza ildo hauek, aldi berean, hogeita hamabost ekintzatan konkretatzen dira,
hain zuzen, Idazkaritzak 2018-2020 hiru urteko aldirako daukan jardueraren gunea osatzen
dutenak izaki.
2018-2020 KHPren ekintza ildoen erlazioa 2020rako BCEren bektoreekin
2018-2020 KHP 2020rako BCE (2018-2020)
HELBURUA EKINTZA ILDOA BEKTOREAK
1. EUSKADI
ERAGILE
GLOBALAREN
POSIZIOAN
KOKATZEA
EI.1.1 Euskadi Basque Country marka zabaltzea B1/B2
EI.1.2 2030 Agenda Euskadin aplikaraztea B3
EI.1.3 nazioartekotze arloan adimen lehiakorra eta ezagutza sustatzea
B5
2. EUSKADIK
EUROPAN
DUEN
PRESENTZIA
INDARTZEA
EI.2.1 EBren erabakitze prozesuetan Euskadiren parte-hartzea bultzatzea
B4
EI.2.2 EBren proiektu eta ekinbideetan euskal eragileen parte-hartzea bideratzea
B2/B4
3. MUNDUAN
EUSKAL
INTERESAK
SUSTATZEA
EI.3.1 Atzerriko euskal interes sektorialak bultzatzea B2
EI.3.2 Itun estrategikoak garatu eta finkatzea B2/B3/B4
EI.3.3 Euskal gizartea diasporizatzea eta atzerriko euskal komunitatea indartzea
B1/B2
6.1
. 2018-2
020 K
HPre
n e
git
ura
: ekin
tza ild
oak e
ta e
kin
tzak
EI1
.1. E
USK
AD
I B
ASQ
UE
CO
UN
TRY
M
AR
KA
ZA
BA
LTZE
A
EI3
.1 A
TZER
RIK
O E
USK
AL
INTE
RES
SEK
TO
RIA
LAK
B
ULT
ZATZ
EA
EI3
.2 I
TUN
ESTR
ATE
GIK
OA
K
GA
RA
TU E
TA
FI
NK
ATZ
EA
EI1
.2. 2
030
AG
END
A
EUSK
AD
IN
AP
LIK
AR
AZT
EA
EI1.
3. N
AZI
OA
RTE
KO
TZE
AR
LOA
N A
DIM
EN
LEH
IAK
OR
RA
ETA
EZ
AG
UTZ
A S
UST
ATZ
EA
1.1
.1 A
nto
latu
tako
m
ark
a e
kin
tza
k
1.1
.2 E
usk
al E
txee
k b
ult
zatu
tako
m
ark
a e
kin
tza
k
1.1
.3 E
usk
ad
i Ba
squ
e C
ou
ntr
y Eg
un
a
1.1
.4 E
usk
ad
i Ba
squ
e C
ou
ntr
y La
gu
na
1.1
.5 M
ark
a s
usta
tzek
o
Eusk
ad
i Ba
squ
e C
ou
ntr
y fu
nts
a
1.H
ELB
UR
UA
: EU
SKA
DIR
I ER
AG
ILE
GLO
BA
L B
ATE
N L
EKU
A E
MA
TEA
3.H
ELB
UR
UA
: M
UN
DU
AN
EU
SKA
L IN
TER
ESA
K S
UST
ATZ
EA
EI3
.3 E
USK
AL
GIZ
AR
TEA
DIA
SPO
RIZ
ATZ
EA E
TA
ATZ
ERR
IKO
EU
SKA
L K
OM
UN
ITA
TEA
IN
DA
RTZ
EA
3.1
.1 E
usk
ad
i ba
rru
ko e
ta
kan
po
ko e
raku
nd
e h
arr
ema
na
k
3.1
.3 O
rdez
kari
tza
d
iplo
ma
tiko
ekik
o
ha
rrem
an
ak
3.2
.5 N
azi
oa
rtek
o
sare
etak
o
pre
sen
tzia
3.2
.1 N
azi
oa
rtek
o
an
tola
kun
dee
kiko
la
nki
det
za
3.2
.3 K
ide
Estr
ate
gik
oen
Sa
rea
reki
ko
ha
rrem
an
ak
3.2
.6 S
oro
spen
te
knik
oko
p
roie
ktu
en
lag
un
tza
ild
oa
3.2
.4 M
ug
az
ga
ind
iko
el
karl
an
a e
ta
lurr
ald
e el
karl
an
a
2.1
.2
Eusk
ad
iri
EBre
n et
ork
izu
nea
n
leku
a a
urk
itze
a
3.1
.2 N
azi
oa
rtek
o
lider
reki
ko
ha
rrem
an
ak
2.1
.3
Eusk
ad
ik
Bre
xite
n
au
rrea
n
dit
uen
in
tere
sak
2.2
.1 E
uro
pa
ren
er
aik
un
tza
ri e
ta
Eusk
ad
in d
uen
er
ag
ina
ri b
uru
zko
ek
intz
ak
2.1
.4 E
uro
pak
o g
aie
i bu
ruz
Esta
tua
reki
ko
ha
rrem
an
ak
1.2
.1 S
ents
ibili
zazi
oa
, p
rest
aku
ntz
a e
ta
zab
alk
un
dea
Eu
ska
din
1.2
.2 E
raku
nd
e, e
rag
ile
eta
sa
reek
iko
itu
na
k
1.2
.3 E
usk
ad
i Ba
squ
e C
ou
ntr
y 2
030
A
gen
da
na
zio
art
ean
su
sta
tzea
1.3
.1 P
erts
on
al
tekn
iko
are
n
na
zio
art
eko
m
ug
iko
rtas
un
p
rog
ram
a
1.3
.2 T
hin
k ta
nks
eta
n
azi
oa
rtek
o
ha
rrem
an
eta
n
esp
ezia
liza
tuta
ko
ezta
ba
ida
gu
nee
kiko
h
arr
ema
na
k
1.3
.3 N
azi
oa
rtek
o
ha
rrem
an
en a
rlo
ko
eza
gu
tza
sa
rea
1.3
.4 K
an
po
h
arr
ema
net
ara
ko
bek
ak
1.3
.5 E
usk
al k
an
po
h
arr
ema
na
k g
iza
rter
atz
ea
3.3
.1 E
usk
al E
txee
n
sare
a f
inka
tzea
3.3
.2 X
XI.
men
dek
o
eusk
al
kom
un
ita
tea
3.3
.3 E
usk
ad
in
dia
spo
rari
bu
ruzk
o
eza
up
idea
su
sta
tzea
3.3
.4 A
tzer
riko
eus
kal
kom
un
ita
tea
ren
tza
ko a
rret
a
HELBURUAK EKINTZA ILDOAK EKINTZAK
EI2.
1 EB
-REN
ER
AB
AK
ITZE
PR
OZE
SUET
AN
EU
SKA
DIR
EN P
AR
TE-
HA
RTZ
EA B
ULT
ZATZ
EA
EI2.
2 EB
-REN
PR
OIE
KTU
ETA
EK
INB
IDEE
TAN
EU
SKA
L ER
AG
ILEE
N
PA
RTE
-HA
RTZ
EA
BID
ERA
TZEA
2.H
ELB
UR
UA
: EU
SKA
DIK
EU
RO
PA
N D
UEN
P
RES
ENTZ
IA IN
DA
RTZ
EA
1.1
.6 E
usk
al e
xper
tise
a
atz
erri
an
p
roie
kta
tzea
3.1
.4 D
iplo
ma
zia
p
ub
liko
ko e
kin
tza
k
3.2
.2 L
ehen
tasu
nez
ko
her
ria
ldee
kiko
h
arr
ema
na
k 2
.2.2
Era
gile
ek E
uro
pa
ko
pro
iekt
u e
ta
ekim
enet
an
pa
rte
ha
rtze
ari
lag
un
tzea
2.1
.1 E
usk
ad
iren
inte
resa
k b
ult
zatz
eko
EB
ren
o
rga
no
eta
er
aku
nd
eeta
n p
art
e h
art
zea
3.1
.5 A
tzer
ria
n
na
zio
art
eko
tzek
o
pro
iekt
uei
lag
un
tzea
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
98
6.2. Ekintza ildoen eta ekintzen xehetasuna
1.1 EKINTZA ILDOA Euskadi Basque Country marka zabaltzea
Nazioartean euskal gizartearen indarguneak, balioak eta dohain positiboak adostuta eta lankidetza publiko-pribatuan
sustatzea. Euskadi Basque Country marka hil edo biziko elementu gisa finkatu behar da Euskadik eragile globalaren
posizioan sinergia positiboak sortzeko, bai eta lurralde markari lotuaz euskal eragileen nazioartekotzeko estrategiak eta
proiektuak errazteko ere, batez ere lehentasunezko eskualde eta herrialdeetan. Hori guztia, Euskadik nazioarteko
publikoarentzat daukan erakargarritasuna handitzeko: bereziki, atzerriko herritarrentzat eta talentuarentzat, turista eta
bisitarientzat, eta munduko politika, ekonomia, kultura, gizarte edo zientzia arloan giltzarri diren eragileentzat.
Helburu horrekin, bai Euskadin bai atzerrian marka eta markari lotutako euskal expertise guztia proiektatzeko ekintzak
garatzea bultzatu eta erraztuko da, bai Idazkaritzak motu proprio antolatuta bai beste beste eragile publiko eta
pribatuekin lankidetzan antolatuta. Garrantzi berezia emango zaio beste erakunde eta eragile batzuk Herrialde-markari
atxikitzeari, bere berme eta biderkatzaile izan ahal daitezen, elkarrekin erabili ahal izateko mekanismoak sortuaz.
EKINTZAK
1.1.1 Antolatutako
marka ekintzak
Euskadi Basque Country markaren inguruan borondateak eta ekimenak biltzea, maila
globalean markaren zabalkundean eragiten duten ekintzak antolatzeko edo ko-antolatzeko.
Jarduera horiek Idazkaritzak bultzatuko ditu bai Euskadin bai atzerrian.
Adierazlea Jomuga
Idazkaritzak antolatutako marka ekintza kopurua 60
1.1.2 Euskal Etxeek
bultzatutako marka
ekintzak
Euskal Etxeak dauden herrialdeetan Euskadi Basque Country marka erabiltzen den jarduerak
bultzatzea, horrela atzerriko euskal komunitatearen atxikimendua sustatuaz markarekiko.
Adierazlea Jomuga
Bultzatutako marka ekintza kopurua 250
1.1.3 Euskadi Basque
Country Eguna
Euskadin urtero nazioarteko jardunaldi bat antolatzea adierarik zabalenean, euskal
erakundeek eta atzerrikoek, eragile ekonomiko eta sozialek, eta nazioarteko harremanen
munduan ospetsuak diren pertsonek parte hartuko dutena. Horren guztiaren helburua
nazioartekotzeko sinergiak sustatzea, jokabide onak elkarri irakastea eta, batez ere, markaren
zabalkundea egin eta atxikimenduak sustatzea izango da.
Adierazlea Jomuga
Euskadi Basque Country Egunaren ospakizun kopurua 3
1.1.4 Euskadi Basque
Country Laguna
Euskadiren zabalkundea egiten eta Euskadi ezagutarazten egin duten ekarpenagatik
nabarmendu diren euskaldunei eta atzerritarrei emateko erakundeen aitortza bat sortzea.
Adierazlea Jomuga
Euskadi Basque Country Laguna izendatu diren pertsona ospetsuen kopurua 30
1.1.5 Marka
sustatzeko Euskadi
Basque Country
funtsa
Markaren irudia nazioartean areagotzen laguntzen duten ikuspegi multisektorialeko
zeharkako ekitaldi eta proiektuak bultzatzeko sailarteko funts bat sortzea.
Adierazlea Jomuga
Funtsa sortzea 1
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
99
1.1.6 Euskal expertise
atzerrian
proiektatzea
Euskadin garatutako jokabide onak eta euskal expertise guztia zabaltzen diren ekitaldi eta
plataformetan euskal eragile publiko eta pribatuak parte hartzea bultzatu eta erraztea, horrela
atzerrian Euskadiren irudiari lotutako balio positiboak proiektatzen laguntzeko.
Adierazlea Jomuga
Euskal partaidetzarekin expertisea zabaltzen duten nazioarteko ekitaldi
kopurua
25
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
100
1.2 EKINTZA ILDOA 2030 Agenda Euskadin aplikaraztea
Euskadi NBEren 2030 Agendako Garapen Iraunkorreko Helburuak (GIH) politika publikoetan integratzen erreferentzia
bihurtzea, kontuan hartuta 2030 urterako ezarri diren jomugak egokitu eta aplikatzerakoan kasu honetan Nazio
Batuetatik lurraldetasunari ematen zaion garrantzia.
Idazkaritzak GIH arloan nazioartean jokabide onak erakartzeko lana egingo du, eta, Lehendakaritzaren Idazkaritzarekin
batean, euskal politika publikoan Euskadiren kasu konkretura aplika daitezkeen helburuen integrazioa erraztuko du.
Horretarako, GIH ikusgaitasuna zabalduko du Jaurlaritzaren barruan eta Jaurlaritzaren erakundeetan, eta inplikatuta
dauden eragile guztiak sentsibilizatuko ditu maila anitzeko ikuspegi batetik eta publikoa eta pribatua batera hartuaz,
Euskadi Basque Country 2030 Agenda bata lortzearren. Gainera, zeharkako eragileak erakarriko ditu eta GIH helburuen
eztabaidan euskal gizarteko sektore guztien ordezkariak sartzera bultzatuko ditu (enpresa, hezkuntza, osasuna eta
abar). GIH helburuak politika publikoetan sartu ondoren, Euskadiren Agenda propio hori halaber nazioartean zabaltzeko
ahalegina egingo da, eredugarritzat har dadin eta beste herrialde eta eskualde batzuentzat nazioarteko erreferentzia
izan dadin.
EKINTZAK
1.2.1 Sentsibilizazioa,
prestakuntza eta
zabalkundea Euskadin
Euskal gizartea osatzen duten eragile guztiek 2030 Agendaz jabetu daitezen bultzatzea, eta
horretarako komunikazio kanpainen, jardunaldien, prestakuntza saioen bitartez eta
zabalkunderako materiala eta abar landuaz Agenda ezagutarazteko ahalegina egingo da.
Berariaz, Euskadi Basque Country 2030 Agenda landuko da Nazio Batuen ildotik.
Adierazlea Jomuga
Idazkaritza partaide den sentsibilizazio, prestakuntza eta zabalkunde
ekintza kopurua 20
1.2.2 Erakunde,
eragile eta sareekiko
itunak
Garapenerako lankidetzak garatzea eta euskal eta atzerri erakunde eta gobernuekin eta
eragile publiko eta pribatuekin itunak indartzea, eta sareetan parte hartzea, Euskadi Basque
Country 2030 Agendaren inguruan harreman sare bat lortzeko, Agendaren aldeko Itun bat
ehuntzen eta jokabide onak ikasten joan ahal izatearren.
Adierazlea Jomuga
Euskadi Basque Country 2030 Agenda onartzea 1
2030 Agendaren aldeko itunkide kopurua 50
1.2.3 Euskadi Basque
Country 2030 Agenda
nazioartean sustatzea
Euskadi Basque Country 2030 Agenda nazioartean zabaltzea Euskadiren atzerriko posizioa eta
jokaleku globaleko desafioekin duen konpromisoa ziurtatzeko.
Adierazlea Jomuga
Euskadi Basque Country 2030 Agenda zabaltzen den nazioarteko ekitaldi
kopurua 12
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
101
1.3 EKINTZA ILDOA Nazioartekotze arloan adimen lehiakorra eta ezagutza
sustatzea
Erakundeetan eta gizartean nazioarteko harremanei buruzko ezagutza bultzatzea. Horrela euskal kanpo harremanak
egiten orokorrean, eta Euskadi nazioartean leku onean kokatzen bereziki, positiboki eragiten duten arlo estrategikoetan
informazio baliotsua lortuko da.
Asmo hori betetze aldera, Idazkaritzak bai euskal administrazioko pertsonalak bai lanbidez eremu honetan jarduteko
potentziala duten gazteek nazioarteko prestakuntza jasotzea sustatu eta bultzatuko du. Prestakuntzaren aldeko apustu
honek Euskadiren etorkizuneko nazioarteko posizioan positiboki eragingo du.
Paraleloan, nazioarteko harremanen arloan informazio estrategikoa lortzea bultzatuko da bereziki bide biren bitartez:
Euskadin akademiaren munduan dagoen eremu honetako jakinduria guztia balioztatu eta konektatuaz, eta mundu
guztiko ideia laborategi eta ikerketa eta iritzi zentroekin harremanak sustatuaz.
EKINTZAK
1.3.1 Pertsonal
teknikoaren
nazioarteko
mugikortasun
programa
Erakundeen barruan nazioartekotzearen eta nazioarteko harremanen arloko ezagutza
sustatzea, atzerriko antolakunde eta gobernuetara joateko pertsonal teknikoaren
nazioarteko mugikortasun programa bat diseinatuaz.
Adierazlea Jomuga
Programa sortzea 1
1.3.2 Think tanks eta
nazioarteko
harremanetan
espezializatutako
eztabaidaguneekiko
harremanak
Atzerriko ideia laborategi eta iritzi eztabaidaguneekiko interakzioak bultzatu eta sustatzea,
bereziki nazioarteko harremanen eta munduko geopolitikaren eremuan, arlo honetan
abangoardiakoak diren pentsamendu joerekin konektatuta jarraitzeko.
Adierazlea Jomuga
Ekinbide bateratuen kopurua 8
1.3.3 Nazioarteko
harremanen arloko
ezagutza sarea
Nazioarteko harremanen arloan euskal mundu akademikoan dauden gaitasunak eta
ezagutzea balioztatu eta konektatzea (ikerketa zentroak, unibertsitateak, erakundeak),
sareko lana hobetzeko, eremu honetan lankidetzak areagotuaz eta sinergia positiboak
sortuaz.
Adierazlea Jomuga
Sarea sortzeko esplorazio azterlana 1
1.3.4 Kanpo
harremanetarako
bekak
Kanpo Harremanetarako Beka programa berraztertu eta behar berrietara egokitzea, deialdi
erakargarriago eta uneko giroari egokituago baten bitartez talentu gehiago eta hobea
erakartzeko.
Adierazlea Jomuga
Esleitutako beka kopurua 36
1.3.5 Euskal kanpo
harremanak
gizarteratzea
Nazioartekotzeko euskal ekosistemako eragile guztiek izaten dituzten kanpo harremanen
ezaugarriak eta intentsitatea euskal gizarteak hobeto ezagut ditzan jarduerak bultzatu eta
egitea.
Adierazlea Jomuga
Kanpo harremanak euskal gizarteari komunikatzeko jarduera kopurua 15
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
102
2.1 EKINTZA ILDOA EBren erabakitze prozesuetan Euskadiren parte-
hartzea bultzatzea
Lehentasunezko eta berezko ekintza eremua denez, Euskadik Europar Batasunaren erabakitze prozesuetan presentzia
izaten jarraitu behar du, bere interes bai globalak bai sektorialak aldezteko bere zeregina eta partaidetza handituaz.
Horrela, Idazkaritzak esfortzuak bateratuko ditu Euskadik Europan ahots ozenagoa izan dezan eta bere intereseko eta
eskumeneko gaiak erabakitzen diren Erkidegoaren erakundeetan edo euskal eragile sozioekonomikoei euren jarduera
garatzen eragiten dieten ekinbide eta politikak erabakitzen direnetan ordezkaritza handitu dezan Herrialde moduan.
Konkretuki EBren barruan aldaketak gertatzen ari diren giro honetan, arreta berezia jarriko zaie datozen urteetan
planteatuko diren erronkei: alde batetik, Europaren Etorkizunari buruzko Liburu Zuriaren aurrean Herrialde modura
jarrera bat eduki beharra, eta Eusko Jaurlaritzak horretaz duen ikuspegia dokumentu batean jasoko du; eta beste aldetik,
Erresuma Batua EBtik irtetekoa den honetan Euskadiren interesak aldeztea.
EKINTZAK
2.1.1 Euskadiren
interesak bultzatzeko
EBren organo eta
erakundeetan parte
hartzea
Erkidegoaren erakundeetan Euskadiren parte-hartze proaktiboa bultzatzen jarraitzea,
bereziki EBren Kontseiluaren osaeretan, Europar Batzordearen lantalde teknikoetan eta
Eskualdeen lantaldean.
Adierazlea Jomuga
Koordinatutako EB Kontseilu kopurua eta parte hartu den lantalde
teknikoen kopurua 31
2.1.2 Euskadiri EBren
etorkizunean lekua
aurkitzea
Datozen urteetan EBren bilakaera markatuko duten erronken aurrean Europako lobby
politiko-instituzionalaren bidez Euskadiren zeregina handitzea eta beraren posizioa
bultzatzea, maila goreneko jardunaldi eta bilerak bezalako jardueren bitartez.
Adierazlea Jomuga
EBren etorkizunari buruzko euskal ikuspena lantzea 1
EBren etorkizunari buruzko euskal ikuspena sustatzen den jarduera
kopurua 9
2.1.3 Euskadik
Brexiten aurrean
dituen interesak
Erresuma Batua Europar Batasunetik irteteko prozesuaren aurrean Euskadiren interes
multisektorialak aldeztea
Adierazlea Jomuga
Brexitaren Jarraipen Batzordearen bilera kopurua eta horri buruz
eztabaidaguneetan emandako hitzaldi kopurua 12
2.1.4 Europako gaiei
buruz Estatuarekiko
harremanak
Estatuarekiko solaskidetza bultzatzea, berariaz Europako gaien arloko alde biko batzordea eta
Ebarekin zerikusia duten gaiei buruzko autonomia erkidegoen konferentzia berraktibatzeko.
Adierazlea Jomuga
Alde biko batzordearen bilera kopurua eta Europar Batasunarekin zerikusia
duten gaietarako konferentziaren bilera kopurua 13
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
103
2.2 EKINTZA ILDOA EBren proiektu eta ekinbideetan euskal eragileen
parte-hartzea bideratzea
Europan euskal expertise guztia proiektatzea eta ezagutza, informazioa eta jokabide onak ikastea eremu
estrategikoetan, euskal eragile sozioekonomiko bai publiko bai pribatuek Europar Batasunetik martxan jartzen diren
nazioez gaindiko ekinbide sektorialetan parte hartuaz.
Lan hori aurrera eramatearren, Idazkaritzak euskarri eta plataforma lana egingo du euskal eragileek Erkidegoaren
ekinbide eta programa horietan duten partaidetza handitu ahal dezaten, berariazko sektoreetan sortutako aukera
berriei buruzko informazioa emateko eta zabalkunderako jarduerak antolatu eta sustatuaz. Halaber eta modu
paraleloan, ekinbide horietan irispidea izateko laguntza eta aholkularitza pertsonalizatua bultzatzen jarraituko da,
Europan euskal eragileen presentzia areagotze aldera, gainera sinergia positiboak eta lankidetza eta elkarlan
posibilitateak sorraraziaz, eta, hortaz, Euskadik EBn duen zeregina indartuaz ikuspegi multisektorialetik ekinda.
EKINTZAK
2.2.1 Europaren
eraikuntzari eta
Euskadin duen
eraginari buruzko
ekintzak
Europaren eraikuntzaz eta EBren programek, ekinbideek eta politikek euskal gizartean eta
eragile sozioekonomikoetan duten eraginaz zabalkunde, informazio eta sentsibilizazio
jarduerak sustatzea.
Adierazlea Jomuga
Europaren eraikuntzaz antolatutako ekitaldi kopurua 9
EBren programei, ekinbideei eta politikei buruzko txosten kopurua 50
2.2.2 Eragileek
Europako proiektu
eta ekimenetan parte
hartzeari laguntzea
Euskal eragile publiko eta pribatuei aholkua eta laguntza ematea EBren proiektuetan eta
ekinbideetan parte har dezaten.
Adierazlea Jomuga
Europaren esparruan lagundutako proiektu eta ekimen kopurua 150
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
104
3.1 EKINTZA ILDOA Atzerriko euskal interes sektorialak bultzatzea
Alde biko harremanetan sakontzen duten erakunde ekintzen bidez kanpoan presentzia irabaztea, bai eta nazioartean
jokabide onak esportatzen eta euskal interes sektorialak aldezten eragiten duten diplomazia publikoko ekintzen bidez
ere.
Ikuspegi multisektorial baten mendean, Idazkaritzak, bere zuzendaritzen eta atzerrian dituen ordezkaritzen bidez,
ezagutza eta jokabide onak trukatzea bultzatuko du, eta euskal eragileei leku geografiko estrategikoetan
nazioartekotzeko dituzten proiektuetan lagunduko die. Horretarako, Euskadik orain duen nazioarteko erakunde
harremanen egitura finkatu, mantendu eta handituko du, bidaia ofizialak, misio teknikoak, learning tours, ordezkaritza
diplomatikoekiko topaketak eta diplomazia publikoko jarduerak bultzatu eta antolatuaz, giltzarri baitira Euskadiren
interes sektorialak nazioartean bultzatzeko.
EKINTZAK
3.1.1 Euskadi barruko
eta kanpoko
erakunde harremanak
Erakunde harremanak Euskadi barruan eta kanpoan bultzatzea, noranzko biko erakunde
bidaien bitartez, zubiak eta itunak ehuntzeko eta aukerak aurretiaz detektatzeko tresna baita.
Adierazlea Jomuga
Idazkaritzak edo bere lankidetzaz antolatutako atzerrirako bidaia
instituzionalen kopurua 55
3.1.2 Nazioarteko
liderrekiko
harremanak
Atzerrian ardura postuak edo kargu garrantzitsuak dituzten pertsona ospetsuekiko
harremanak bultzatzea, euskal gizartearen errealitatea ezagut dezaten.
Adierazlea Jomuga
Antolatuko Learning Tours kopurua 5
3.1.3 Ordezkaritza
diplomatikoekiko
harremanak
Euskadi barruan eta kanpoan ordezkaritza diplomatikoekiko harremanak sendotzea
(enbaxadak eta kontsulatuak), euskal interesak mila globalean aldezteko tresna baitira.
Adierazlea Jomuga
Lehendakariak ordezkaritza diplomatikoekin egindako topaketa kopurua 50
Gorputz diplomatikoaren ordezkariekin antolatutako gosari, topaketa eta
langune kopurua 30
3.1.4 Diplomazia
publikoko ekintzak
Atzerrian diplomazia publikoko ekintzak bultzatzea, eragimena eta ospea irabazte aldera,
elkarlanerako ekintzak, kultura, zientzia eta sare sozialak, besteak beste, bide direla.
Adierazlea Jomuga
Atzerrian egindako diplomazia publikoko ekintza kopurua 18
3.1.5 Atzerrian
nazioartekotzeko
proiektuei laguntzea
Euskal erakunde edo eragileak aitzindari dituzten arlo tematikoetan nazioartekotzeko
proiektuak martxan jartzeko laguntza ematea eta horretan lagun egitea.
Adierazlea Jomuga
Lagundutako nazioartekotzeko proiektu kopurua 60
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
105
3.2 EKINTZA ILDOA Itun estrategikoak garatu eta finkatzea
Nazioarteko antolakundeekin, lehentasunezko herrialdeekin eta Kide Estrategikoen Sareko estatu azpiko erakundeekin
lehentasunezko harreman estrategikoak mantendu eta indartzea, eta nazioarteko sareetako presentzia areagotzea,
Euskadik nazioarteko erabakiguneetan duen eragina finkatu eta handitze aldera, eta euskal interesak sustatze aldera,
bereziki 2020rako BCEn Euskadi nazioarteratzeko lehentasuna ematen zaien eremu geografikoetan.
Itun estrategikoek izaera berezia dute Idazkaritzaren lanaren barruan, Euskadiren atzerriko erakunde estrategia aurrera
eramateko funtsezko oinarriak dira eta. Horregatik, bereziki eragongo zaio eragile hauekiko elkarlana eta elkarrekintza
sustatzeari: alde batetik, nazioarteko sareetan presentzia izateak eta nazioarteko antolakundeekin akordioak egiteak
erabakigune garrantzitsuetan ahotsa irabazteko aukera ematen dute, eta estatuekin eta estatu azpiko erakundeekin
harreman berriak ezartzeko izaera biderkatzailea dute; eta, beste aldetik, lehentasunezko eskualde eta herrialdeekiko
akordioak hedatzeak eta finkatzeak maila orokorrean eta/edo sektorialean estrategikotzat jotzen diren zona
geografikoetan Euskadik Herrialde moduan dituen interesak zabaldu eta sustatzea ahalbidetzen du.
EKINTZAK
3.2.1 Nazioarteko
antolakundeekiko
lankidetza
Akordioak martxan jarriaz, eta dagoeneko izenpetuta dauden konpromisoak dinamizatuaz,
nazioarteko antolakundeekiko lankidetzan sakontzea.
Adierazlea Jomuga
Nazioarteko antolakundeekiko ekinbide bateratuen kopurua 12
3.2.2 Lehentasunezko
herrialdeekiko
harremanak
2020rako BCEn lehentasuna ematen zaien herrialdeetako erakundeekin akordio sektorialak
edo multisektorialak bultzatzea.
Adierazlea Jomuga
Lehentasunezko herrialdeetako gobernu edo erakundeekiko ekinbide
bateratuen kopurua 25
3.2.3 Kide
Estrategikoen
Sarearekiko
harremanak
Proiektu konkretuetan esparru akordioak hezurmamituaz Kide Estrategikoen Sarea finkatzea.
Dagoeneko ezarrita dauden itunak berariazko eduki sektorialez hornitzera bideratuta joango
dira esfortzuak, eta berariaz interesgarri diren kide berriekin Sarearen kide kopurua
gehiagotzera ere bai.
Adierazlea Jomuga
Kide Estrategikoen Sarearen barruko ekinbide bateratuen kopurua 20
3.2.4 Mugaz gaindiko
elkarlana eta lurralde
elkarlana
Akitania-Euskadi-Nafarroa euroeskualdearen esparruan, Iparraldeko Euskal Hirigune
Elkargoarekin eta Pirinioetako Lan Elkartearen barruan jarduera indartzea. Era berean,
lurralde elkarlaneko eta eskualde arteko elkarlaneko ekinbideak martxan jartzea, bereziki
Europaren esparruan.
Adierazlea Jomuga
Elkarrekin hasitako mugaz gaindiko eta eskualde arteko ekinbide eta
proiektu kopurua 15
3.2.5 Nazioarteko
sareetako presentzia
Nazioarteko sare sektorialetan Jaurlaritzaren sailen eta euskal eragile publiko eta pribatuen
presentzia sustatu eta areagotzea.
Adierazlea Jomuga
Identifikatutako sare sektorial berrien kopurua 5
Sareen gobernantza organoetako partaidetza kopurua 25
3.2.6 Sorospen
teknikoko proiektuen
laguntza ildoa
Atzerrian eskualde, herrialde eta antolakunde estrategikoekin elkarlan teknikoko proiektuak
bultzatu eta sustatzeko laguntza ildo publiko-pribatua sortzea.
Adierazlea Jomuga
Lagundutako proiektu kopurua 6
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
106
3.3 EKINTZA ILDOA Euskal gizartea diasporizatzea eta atzerriko euskal
komunitatea indartzea
Euskal Gizataldeen VI. Mundu Biltzarretik eta "Diasporizatu!" goiburupean sortutako Erakunde Ekintzako Lau Urteko
Planean oinarri hartuta, Idazkaritzak noranzko bitan egingo du lan: atzerriko euskal komunitatearekiko harremanak
estutuaz, presentzia duten gizarteetan Euskadiren interesak sustatzeko elementu estrategiko eta lehentasunezkoa
baita; eta Euskadiko diasporari buruzko ezagutza bultzatuaz, euskal identitatea eta kultura munduan zabaltzeko
jokatzen ari den rola goraipatzeko.
Horrela, eta alde batetik, atzerriko euskal komunitatearekiko arreta eta harremana handitu egingo da, bai diaspora
tradizionala osatzen dutenekin Euskal Etxeak finkatuaz, bai XXI. mendeko diaspora berriarekin, horien beharrak
identifikatu eta balioetsi ondoren erantzuna emango baitzaie. Bestalde, "Diasporizatu!" goiburuarekin koherentzia
bete-betekoan, Euskadiko diasporari buruzko ezagutza sustatzeari ekingo zaio, atzerriko euskal komunitateek Euskadi
Herrialde gisa nazioartean proiektatzen egin duten ekarpen eta laguntza historikoaz euskal gizarte garaikidea kontziente
izan dadin zabalkunde ekintzak eginaz.
EKINTZAK
3.3.1 Euskal Etxeen
sarea finkatzea
Euskal Etxeen sarea finkatzeari bultzada ematea, haien jarduera eta funtzionamendua
sustatuaz, bereziki haiek IKTetara gehitzeari esker, horren ondorioz bai euskal erakundeekin
bai sarearen beraren barruan komunikazio hobeak izate aldera.
Adierazlea Jomuga
Diru laguntzen bidez lagundutako Euskal Etxeen jarduera kopurua 2000
Egoitza elektronikoaren bidez izapidetutako espediente kopurua 600
3.3.2 XXI. mendeko
euskal komunitatea
Euskal komunitate globala eraikitzen aurrera egitea, XXI. mendeko emigrante profil berriaren
berariazko beharrak identifikatuaz: profil berri honetarako sektore publikotik laguntza eta
berme mekanismo berriak ezarri, diaspora berriaren eta diaspora tradizionalaren arteko
eragin-truke eta komunikazio elementu gisa Basque Global Network Sarea indartuaz, eta
Gaztemundu programan gazteek parte hartzea bultzatuaz, izan ere zuzendaritza taldeen
belaunaldi txanda berritzen baitu eta bazkide aktiboen multzoa gaztetu egiten baitu Euskal
Etxeetan.
Adierazlea Jomuga
Gaztemundu programan parte hartzen dutenen kopurua 45
Basque Global Network sarea erabiltzen dutenen kopurua 2000
3.3.3 Euskadin
diasporari buruzko
ezaupidea sustatzea
Euskadin diaspora ezagutzeko ekinbideak bultzatzea, Diaspora Eguna eta Euskal Diasporaren
Artxiboa, esate baterako.
Adierazlea. Jomuga
Ikerketa eta zabalkunde ekinbideen kopurua 10
Euskal Diasporaren Eguna ezartzea 1
3.3.4 Atzerriko euskal
komunitatearentzako
arreta
Atzerriko euskal komunitatearen arreta finkatzea: muturreko beharrean dauden familia
unitateei laguntza ematea, Euskadira itzultzean aholkua eta laguntza ematea, eta atzerrian
larrialdian edo hondamendiak gertatuz gero arreta ematea, betiere Idazkaritzaren eskumen
eta baliabideen esparruan.
Adierazlea Jomuga
Muturreko beharrean izanik laguntza jaso duten familia unitateen kopurua 300
Artatu diren itzultze kasuen kopurua 60
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
107
7. KUDEAKETA EREDUA
2018-2020 aldirako Kanpo Harremanetarako Planaren kudeaketa ereduak hiru zutabe ditu: (i)
gobernantza eredua, Panaren egikaritze koordinatu eta koherentea ziurtatzen duena; (ii)
jarraipen sistema, egindako jarduerak behatzen eta Planaren garapenean erdietsitako
lorpenak identifikatzen lagunduko duena; eta (iii) Aurrekontua, Kanpo Harremanetarako
Idazkaritza Nagusiak 2020 arte mugiarazi behar dituen baliabide ekonomikoak argitzen
dituena.
7.1. Gobernantza eredua
2018-2020 aldirako Kanpo Harremanetarako Planaren gobernantza ereduak lau elementu
nagusi hauek ditu oinarri:
▪ Kanpo Harremanetarako Sailarteko Batzordea, abuztuaren 31ko 127/2007 Dekretuak
arautua
▪ Kanpo Harremanetarako Erakunde arteko Batzordea, martxoaren 18ko 52/2008
Dekretuak arautua
▪ Euskal Gizataldeekiko Harremanetarako Aholku Batzordea, apirilaren 11ko 234/1995
Dekretuak arautua
▪ Kanpo Harremanetarako Aholku Kontseilua, ekainaren 28ko 96/2016 Dekretuak
arautua
2018-2020 aldirako Kanpo Harremanetarako Planaren helburuak lortzeko, Kanpo
Harremanetarako Idazkaritza Nagusiak garatzen duen lan horizontala denez, Jaurlaritzako
beste arlo batzuen eta kanpoko eragileen lankidetza behar da. Horregatik, sailen eta sektore
publikoaren eragin-trukea indartzen lagunduko duten mekanismoak izan behar dira,
informazio truke bizkor eta eraginkorra eta esfortzuen koordinazio egokia bermatuta.
Kanpo Harremanetarako Sailarteko Batzordea da Idazkaritzak informatuko duen eta kanpoko
erakunde harremanen esparruan garatutako jardueren eta erdietsitako lorpenen berri
emango dion gobernantza elementua. Paraleloan, sailarteko komunikazio eta lankidetza
informalaren mekanismoak indartzen ere ahaleginak egingo dira, sailekin etengabeko
harremanak bultzatuaz, bai eta horien barruan kanpo harremanetarako profila duten
espezialistak izendatuaz ere.
Idazkaritzaren batzordeburutzapean, Kanpo Harremanetarako Erakunde arteko Batzordea da
kanpo harremanetarako proiektuak komun jartzeko euskal herri erakunde guztien arteko
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
108
elkarlan eta lankidetzarako organoa. Batzordearen helburua sinergiak aprobetxatzea eta
euskal kanpo harreman koordinatu eta osoak aztertu, planifikatu, bultzatu eta sustatzea da.
Batzorde honetan Kanpo Harremanetarako Idazkaritza Nagusia da batzordeburu, eta Eusko
Jaurlaritzako sailen eta foru aldundien, Euskal Autonomia Erkidegoko hiru hiriburuetako
udalen eta EUDELen ordezkaritza dauka.
Euskal Gizataldeekiko Harremanetarako Aholku Batzordearen helburu nagusiak Euskadik
kanpoko euskal gizataldeekin dituen harremanak laguntzea eta areagotzea, esparru honetako
erakunde ekintza koordinatzea eta euskal gizartea errealitate honetarantz sentsibilizatzen
laguntzea dira. Aholku Batzordeak urtean behin egingo du ohiko bilera.
Azkenik, Kanpo Harremanetarako Aholku Kontseilua, nazioarteko eremuan ezagutza eta
esperientzia duten hainbat eremutako eragileek osatua (gizarte arloa, akademikoa,
kulturarena, zientifiko-teknologikoa, ingurumenarena, enpresarena eta abar), Kanpo
Harremanetarako Planaren misioa eta helburuak lortzen interesa duten guztien integrazioa
ziurtatuaz gobernuaren kanpo harremanetan gizarte zibila inplikatzeko da.
7.2. Jarraipen sistema
Jarraipen sistemaren helburua KHPren betetze maila neurtu eta behatzea da, eta jarraipen
prozesua errazten duen adierazleen aginte koadro batean oinarrituko da. Tresna honek 2018-
2020 KHPren ekintzetarako zehaztu diren adierazleak, kasu bakoitzean egikaritze aldiaren
amaieran lortu beharreko jomugak eta Planak irauten duten bitarteko plangintza edukiko ditu.
Horrela, barrutik eta sistematikoki neurtu ahal izango da Planaren aurrerapen maila, eta
aurreikusitako ekintzen eta helburuen egikaritze egokirako behar diren doikuntzak egin ahal
izango dira, bai eta etorkizuneko plangintzetara begira izan litezkeen desbideratzeak
zuzentzeko behar direnak ere.
Halaber, KHPren jarraipen sistemaren osagai moduan, 2018-2020 aldirako Kanpo
Harremanetarako Planaren Azken Txostena egingo da. Txosten hori, globala bera, Planaren
indarraldian lortutako emaitzak laburbilduko dituena eta jarritako helburuen eta ezarritako
jomugen betetze maila eta 2020rako BCEri egingo dion ekarpena aztertuko duena izango da,
eta hurrengo Kanpo Harremanetarako Plana hasteko abiapuntutzat balioko du.
2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
109
Ez da baztertzen, lehenago aipatutako jarraipen jardueren osagarri gisa, KHPren aldizkako
ebaluazio independente bat, 2018-2020 aldian zehar erdietsitako lorpenak xehetasun
handiagoz aztertuko dituena, garatzea.
7.3. Aurrekontua
Ekintza Plana egikaritzeko eskura dagoen aurrekontuak zortzi milioi euro jotzen du 2018
urterako, eta urterik urte % 1,1 gehitzea aurreikusten da 2019rako eta % 1,4 2020rako.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020 ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE
COUNTRY
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
113
PRESENTACIÓN
Los constantes cambios geopolíticos, sociales y económicos que se producen en el mundo
globalizado afectan más que nunca a Euskadi y la sociedad vasca. La internacionalización se
ha convertido en un reto de País porque permite afrontar los desafíos globales y capturar
nuevas oportunidades, preservar nuestra identidad y favorecer el bienestar del conjunto de
la sociedad.
El año 2014 aprobamos la Estrategia Marco de Internacionalización Euskadi 2020, un hito en
el continuo proceso de adecuación de nuestro País al nuevo escenario global. Somos
conscientes de que avanzar en la internacionalización es un objetivo asumido por las
instituciones públicas, Cámaras de Comercio, Universidades, Empresas, Centros Tecnológicos
y, en general, una ambición compartida por el conjunto de la sociedad vasca. En este sentido,
la Estrategia del Gobierno Vasco es inclusiva y ambiciosa porque sabemos que solo desde la
colaboración podremos ganar nuestro propio espacio en el mundo y reforzar Euskadi como
territorio de referencia internacional. Contamos con la experiencia y trayectoria acreditada de
un País que ha vivido siempre abierto al mundo y disponemos, además, de una red propia de
comunidades vascas en el exterior activas y comprometidas con el reto de la
internacionalización de Euskadi.
La Estrategia Marco de Internacionalización 2020 nos ha permitido avanzar en la proyección
exterior de Euskadi. Hemos fortalecido y ampliado las relaciones bilaterales y multilaterales
participando en Redes internacionales y reforzando nuestras relaciones con los territorios de
oportunidad futura. La presencia de Euskadi ha sido relevante en Foros internacionales como
la Cumbre de Cambio Climático COP 21 de París. Hemos incrementado la presencia y
participación directa en las instituciones de la Unión Europea. Además, la creación de la marca
“Euskadi-Basque Country” ha contribuido a proyectar de forma global los valores positivos
asociados a la sociedad vasca.
El escenario global sigue evolucionando y esta realidad nos exige demostrar capacidad de
cambio y adaptación. El panorama político se ha transformado tanto en Europa como en
América, Asia sigue creciendo y África comienza a mostrar su potencial. Estos cambios están
afectando a los liderazgos y equilibrios geopolíticos y condicionan las relaciones económicas
y sociales. En este contexto de cambio, el Gobierno Vasco ha otorgado especial relevancia a
alinear nuestra Estrategia de internacionalización con la visión de futuro del proyecto “Europa
2020” y con los Objetivos de Desarrollo Sostenible (ODS) aprobados en 2015 por Naciones
Unidas.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
114
Compartimos la visión de un mundo centrado en la Persona, comprometido con la protección
del Planeta y la convivencia en Paz, capaz de generar Prosperidad a través de un modelo de
Partenariado. Este es el contexto y horizonte con el que actualizamos la Estrategia Euskadi
Basque Country 2020, dando continuidad y reforzando la vocación internacional de nuestro
País.
Sobre la base de nuestra experiencia y tradición, primando el trabajo compartido y la
colaboración, tenemos la ambición de seguir tomando parte activa en el escenario global. La
nueva Estrategia Euskadi Basque Country 2020 nos habla de nuevos escenarios, desafíos y
oportunidades. Nos habla de un País comprometido con la cultura de la internacionalización,
abierto al exterior y ambicioso en el objetivo de consolidar Euskadi como territorio referente
en el panorama internacional.
Iñigo Urkullu
Lehendakaria
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
1.
UNA METODOLOGÍA
PARTICIPATIVA
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
116
1. UNA METODOLOGIAPARTICIPATIVA
La actualización de la Estrategia Marco de Internacionalización 2020: Estrategia Euskadi
Basque Country (en adelante EBC 2020), ha permitido reforzar las bases para el
posicionamiento de Euskadi como actor global con una identidad propia, referente de
excelencia, modelo de calidad de vida y de cohesión social y territorio innovador y competitivo.
El Programa de Gobierno 2016-2020 de la XI Legislatura establece la internacionalización
como uno de los cuatro pilares sobre los que asentar la reactivación económica y el empleo
en Euskadi. A través del proceso de actualización de la EBC 2020 se ha adecuado la visión a los
nuevos tiempos, se han adaptado los vectores comunes de internacionalización en función de
los desafíos del nuevo periodo 2018-2020, creando además un vector nuevo, y se han
ampliado los ámbitos temáticos y concentrado los ámbitos geográficos en los que Euskadi se
va a posicionar como actor global en el periodo 2018-2020.
El principal eje sobre el que se ha actualizado la EBC 2020 ha sido la consulta y participación
de los distintos agentes del ecosistema de internacionalización de Euskadi, entre los que se
encuentran los Departamentos del Gobierno Vasco y su Sector Público y otros agentes
multisectoriales externos que desarrollan una actividad internacional relevante en el mundo
de la educación, la cultura, la empresa, la industria, el turismo, la sanidad, el medio ambiente
o el deporte, entre otros.
Se han realizado 45 entrevistas a representantes del Gobierno Vasco a través de las cuales se
ha obtenido información de valor en aspectos tales como la identificación de las fortalezas de
Euskadi en diversos ámbitos, la valoración de las actuaciones realizadas por los
Departamentos del Gobierno Vasco en el periodo 2014-2016 y las nuevas propuestas de
actuación para el periodo 2018-2020. Se ha encuestado a 50 instituciones y agentes
pertenecientes al ecosistema vasco de internacionalización y, a través de la plataforma IREKIA,
se ha abierto el proceso a la ciudadanía, con el objetivo de incorporar sus aportaciones.
Asimismo, se ha realizado un proceso de contraste a tres niveles: a nivel interdepartamental,
compartiendo el alcance de los ámbitos temáticos de actuación con los Departamentos del
Gobierno Vasco; a nivel interinstitucional, contrastando el contenido de la Estrategia con la
Comisión Interinstitucional de Acción Exterior; y asegurando la integración de la visión de la
sociedad a través de la participación del Consejo Asesor de Acción Exterior. De este proceso
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
117
de contraste se han recogido aportaciones de valor a incorporar en la actualización de la
Estrategia para el periodo 2018-2020.
En definitiva, el objetivo de este proceso participativo ha sido consolidar la gobernanza
existente y propiciar una amplia participación de la sociedad vasca con el fin de enriquecer y
adecuar la Estrategia a los nuevos desafíos.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
2.
SITUACIÓN DE PARTIDA
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
119
2. SITUACIÓN DE PARTIDA
2.1. Una estrategia global para un entorno
globalizado
En un mundo interconectado, interdependiente, y en el que se producen cambios geopolíticos
a un ritmo cada vez más acelerado, la capacidad de posicionarse y tejer una red de relaciones
internacionales sólidas y fundamentadas en una estrategia coherente y estructurada cobra
una relevancia crucial y se convierte en una necesidad para cualquier sociedad o gobierno.
Con una larga tradición en el desarrollo de relaciones con el exterior, la sociedad vasca no vive
ajena a un mundo de complejos y volátiles cambios en todos los ámbitos, y por ello, la
internacionalización de Euskadi es considerada una prioridad para el País. En este sentido, el
lanzamiento en 2014 de la EBC 2020 supuso la materialización y puesta en práctica de una
herramienta de internacionalización transversal, inclusiva e integral, que contribuye a
incrementar el dinamismo y el posicionamiento multidisciplinar de Euskadi en el escenario
internacional, involucrando a todos los Departamentos del Gobierno, a las instituciones, a la
ciudadanía y a los agentes socioeconómicos, tanto públicos como privados.
En los cuatro primeros años de implementación de la Estrategia (2014-2017) se ha vivido un
tiempo convulso en el plano internacional, caracterizado por un auge de los movimientos
populistas, la emergencia del terrorismo internacional de pretexto religioso en Occidente, y
por fuertes cambios políticos en Europa y América.
En este periodo, Estados Unidos ha visto bascular su liderazgo global a favor de nuevos actores
como China. La nueva administración del presidente Trump ha introducido cambios de
enfoque en aspectos como la sanidad, la inmigración o la política comercial, que entrañarán
notables consecuencias a nivel global. Estos cambios tienen especial repercusión en el plano
político, en cuestiones como la crisis nuclear con Corea del Norte o las tensas relaciones con
México o Venezuela; y en el plano económico y comercial, tras el abandono del Acuerdo
Transpacífico de Cooperación Económica (TPP), la renegociación del Tratado de Libre
Comercio de América del Norte (TLCAN) y la congelación de las negociaciones del Tratado
Transatlántico de Comercio e Inversión (TTIP) con Europa, que coincide además con la retirada
del país norteamericano del Tratado de París contra el cambio climático y de la UNESCO.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
120
Este repliegue de Estados Unidos en el panorama internacional está siendo aprovechado
especialmente por China, que no solamente ha revitalizado su influencia en la región Asia-
Pacífico a través del Partenariado Económico Comprehensivo Regional (PECR), sino que a
través de la Iniciativa “One Belt, One Road” o Nueva Ruta de la Seda, lanzada por el presidente
Xi a finales de 2013, pretende aumentar su influencia política y económica en países de Asia,
África y Europa. Asimismo, en clave interna y tras la aprobación del XIII Plan Quinquenal (2016-
2020), el país vive inmerso en reformas para cambiar de un modelo de crecimiento basado en
las exportaciones a una economía apoyada en el consumo interno, con un entorno
competitivo y eficiente que le permita tener un impacto de primer nivel en la gobernanza
mundial de las próximas décadas.
En Europa, el periodo 2014-2017 ha estado marcado por la decisión de Reino Unido de
abandonar la Unión Europea tras votación en referéndum en junio de 2016, y por la apertura
de un periodo de reflexión sobre el futuro de la UE a través de instrumentos como el “Libro
Blanco sobre el Futuro de Europa”, justo cuando se han cumplido 60 años del fundacional
Tratado de Roma (1957).
El contexto europeo durante este cuatrienio también se ha caracterizado por el inicio de la
recuperación económica en los países del sur de Europa; por la intensificación de los procesos
independentistas, especialmente en Escocia y Cataluña; por la ofensiva de atentados
terroristas de pretexto religioso perpetrados en ciudades como Niza, Bruselas, París, Londres,
Manchester, Estocolmo, Berlín o Barcelona; y por la crisis migratoria de personas refugiadas
que huyen principalmente de la Guerra Civil Siria y de otros conflictos armados en Oriente
Próximo y norte de África.
Otro de los grandes desafíos globales desde hace varios lustros es el fomento del desarrollo
sostenible. En este sentido, en el periodo 2014-2017 se ha producido un avance crucial con la
aprobación por parte de la ONU de la Agenda 2030 para el Desarrollo Sostenible. Ésta incluye
17 objetivos (ODS) de aplicación universal, y exhorta a todos los países y territorios a abordar
e impulsar estrategias de protección del planeta que generen garantías de paz, prosperidad y
bienestar para las generaciones futuras.
Todos estos hitos geopolíticos, en plena revolución digital y en un mundo globalizado e
hiperconectado a través de dispositivos móviles y redes sociales, tienen un impacto global
inmediato, que aumenta la interdependencia entre los territorios, acelerando así el ritmo de
los cambios en la esfera internacional. Ante esta situación, los países han de dotarse de una
estrategia estructurada, coherente, transversal y sujeta a actualización periódica para llevar a
cabo su internacionalización y convertirse así en partícipes y actores de un entorno
globalizado, sin renunciar por ello a su identidad y a su grado de bienestar social.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
121
En el caso de Euskadi, la EBC 2020 es, desde su aprobación, la herramienta que materializa
este propósito, integrando la variable internacional de forma horizontal en todos los ámbitos
de actuación del Gobierno Vasco. Una estrategia que transciende el enfoque institucional,
empresarial, cultural o turístico que tradicionalmente habían liderado la actividad exterior de
los territorios, que impregna de internacionalización a todos los Departamentos del Gobierno,
y que hace partícipe de ella a la sociedad y a los diferentes agentes económicos y sociales,
tanto públicos como privados.
No obstante, los constantes cambios en la esfera político-económica y socio-demográfica a
nivel mundial demandan una estrategia en actualización periódica, que formule una respuesta
adaptada a los nuevos retos derivados del contexto internacional. Se justifica así la
actualización y redefinición del horizonte estratégico de la EBC 2020 para el periodo 2018-
2020, que, continuando con una filosofía integradora y transversal, tome en cuenta las
novedades acontecidas en la esfera geopolítica mundial durante los últimos años, las cuales
afectan de pleno a Euskadi y a la sociedad vasca.
2.2. Capacidades y activos para la
internacionalización de Euskadi
Euskadi posee una larga tradición en el exterior. Como País, a través de sus instituciones y
sector público; a nivel colectivo gracias a las comunidades de la diáspora vasca; y a nivel
individual por la tradición y el prestigio ganado por algunas personas, organizaciones y
empresas vascas en la esfera internacional. Estos elementos han contribuido a generar una
cultura de internacionalización y una base de talento que conforman el núcleo de capacidades
y activos con los que la sociedad vasca cuenta para afianzar su proyección exterior.
En clave institucional, el principal activo en el que apoyar la EBC 2020 es la infraestructura
constituida por las delegaciones de Euskadi en el exterior, la red de apoyo empresarial de SPRI
(desde principios de 2018, Agencia Vasca de Internacionalización), y las cátedras de euskera y
cultura vasca y lectorados en universidades extranjeras coordinados por el Instituto Etxepare.
A éstos se añade la actividad desarrollada en el exterior por Basquetour-Agencia Vasca de
Turismo, la acción internacional impulsada desde la Agencia Vasca de Cooperación al
desarrollo, y la dotación de recursos a deportistas vascos y vascas para su participación en las
más altas competiciones internacionales por parte de la Fundación Basque Team.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
122
En el caso de las delegaciones del Gobierno Vasco a nivel internacional, la red está formada
por seis oficinas situadas en puntos estratégicos para los intereses generales de Euskadi:
Estados Unidos, México, Argentina, Chile, Colombia y Bruselas. A estas representaciones se
une el despliegue exterior de SPRI, que pone a disposición de las empresas vascas un
dispositivo de oficinas propias y consultorías especializadas en más de 80 países de los cinco
continentes para fomentar la exportación, la implantación en el exterior y la atracción de
inversión extranjera directa a Euskadi. De forma complementaria, y para la proyección de la
cultura vasca y el euskera, el Instituto Etxepare dispone de cátedras repartidas por
universidades de Estados Unidos, Alemania, Reino Unido y Francia, además de lectores de
euskera en universidades europeas, americanas y asiáticas.
En el ámbito privado destaca por su tradición, capacidad y extensión, la red de más de 190
Euskal Etxeak repartidas por todo el mundo, y que resultan clave para la difusión de los valores
y la cultura vasca a nivel internacional.
Dentro del sector empresarial, organizaciones con diferente grado de internacionalización y
en diversos ámbitos geográficos y temáticos han dotado a Euskadi de proyección y visibilidad
en el exterior en las últimas décadas. A modo ilustrativo, destacan especialmente clústeres
industriales como GAIA (TIC), ACLIMA (Medio Ambiente), HEGAN (Aeronáutica), ACICAE
(Automoción), AFM (Máquina Herramienta) o el Clúster de Energía, y los agentes de la Red
Vasca de Ciencia, Tecnología e Innovación.
De forma complementaria, organizaciones en ámbitos tan dispares como la educación
(universidades vascas, Musikene, TKNIKA o el Basque Culinary Center), la cooperación al
desarrollo o la cultura (Festival de Cine de San Sebastián, Museo Guggenheim, Bilbao
Exhibition Center) han contribuido a crear un ecosistema de agentes con una proyección
internacional consolidada, heterogéneo en naturaleza y en fase de continuo crecimiento.
Representan un activo que la EBC 2020, como instrumento integrador y horizontal, tomará en
cuenta para su despliegue.
En cuanto al engranaje y coordinación de estos agentes privados junto al sector público,
existen instrumentos que permiten ganar eficiencia y eficacia en la coordinación
interdepartamental e interinstitucional en materia de internacionalización. A nivel general,
destaca el Consejo Asesor de Acción Exterior, la Comisión Interdepartamental de Acción
Exterior y la Comisión Interinstitucional de Acción Exterior. A nivel sectorial, foros como el
Consejo Asesor de Relaciones con las Colectividades Vascas o el CVI-Consorcio Vasco de
Internacionalización, contribuyen a mejorar la coordinación en el despliegue de la Estrategia.
Este último instrumento, puesto en marcha en 2014, representa una plataforma de
cooperación, punto de encuentro y discusión formada por las cámaras vascas, las tres
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
123
Diputaciones Forales y el Gobierno Vasco, cuyo fin es beneficiarse de las capacidades y
sinergias en la promoción de la internacionalización empresarial.
La creación de una cultura de internacionalización por parte de los actores anteriormente
mencionados ha contribuido también al establecimiento de una base de talento formado,
entrenado y especializado para desarrollar su actividad en un entorno internacional. Este
talento constituye la fuente de capacidades con las que cuenta Euskadi para posicionarse
estratégicamente a nivel global. En este sentido, las Universidades del País Vasco, Deusto y
Mondragón incluyen en su oferta programas de formación e investigación sobre relaciones
internacionales desde diferentes perspectivas, y a través de sus acuerdos y alianzas con
centros extranjeros fomentan la movilidad internacional de sus estudiantes, aportando
conocimientos y herramientas a la sociedad vasca para su internacionalización. De forma
complementaria, iniciativas como las becas BEINT, las becas Global Training, las becas de
Acción Exterior, las becas de colectividades y centros vascos, el programa de Juventud Vasca
Cooperante o las becas de movilidad internacional del Gobierno Vasco, han propiciado un
incremento del expertise en internacionalización, con profesionales vascos que actualmente
desarrollan su actividad tanto en Euskadi como en organizaciones de todo el mundo.
En definitiva, la estabilidad de la infraestructura y de las redes vascas en el exterior, la tradición
y prestigio alcanzado por un número no desdeñable de agentes vascos a nivel internacional,
la presencia de una estrategia de internacionalización coordinada e integradora y la existencia
de talento formado y entrenado en internacionalización, constituyen las piedras angulares
sobre las que se configuran los activos y capacidades para que Euskadi incremente su
proyección y posicionamiento a nivel global.
2.3. Principales logros de la X Legislatura
La definición de una política de internacionalización integrada, horizontal y permeable a todos
los ámbitos de gobierno, la creación de la marca Euskadi-Basque Country, la mejora del
posicionamiento de Euskadi en Europa, el fortalecimiento de las relaciones institucionales
especialmente con países prioritarios y socios estratégicos, el impulso de acuerdos de
inserción en redes temáticas, o la participación en importantes citas internacionales, son
algunos de los principales logros en materia de internacionalización conseguidos bajo el
paraguas de la EBC 2020.
A nivel general, un logro esencial durante la X Legislatura ha sido la materialización de una
estrategia de internacionalización integrada que ha permitido incrementar los niveles de
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
124
consenso y adhesión de los agentes institucionales mediante mecanismos de participación y
coordinación a todos los niveles y en todos los ámbitos. De hecho, la consolidación de las
Comisiones Interdepartamental e Interinstitucional de Acción Exterior, que realizan el
seguimiento de la actividad desplegada, genera sinergias positivas y contribuye a la
consolidación de la cultura de la internacionalización en todos los campos de actuación del
Gobierno Vasco y su Sector Público. Por otra parte, con la creación en julio de 2016 del Consejo
Asesor de Acción Exterior, se formaliza la participación de la sociedad vasca en la definición y
puesta en marcha de la estrategia vasca de internacionalización.
Por otro lado, la concepción y despliegue de la marca Euskadi-Basque Country ha sido clave
para proyectar una imagen en el exterior como País fiable, cohesionado, competitivo y con
identidad propia para aprovechar, así, sinergias en cuanto a percepción positiva de Euskadi en
el exterior. Para ello, se ha dotado a esta nueva insignia de contenido, y se han lanzado
iniciativas como el desarrollo de la web www.basquecountry.eus o el patrocinio de eventos y
equipos deportivos. Además, la marca se ha podido mostrar al mundo en ocasiones de
relevancia internacional, como durante la Capitalidad Europea de la Cultura de Donostia-San
Sebastián en 2016.
En el ámbito de las relaciones exteriores, durante este periodo Euskadi ha ampliado su cartera
de contactos institucionales con países prioritarios y socios estratégicos, prestando especial
atención a sus representaciones diplomáticas. También ha ganado una mayor presencia en
Europa, en las decisiones y debates relacionados con aquellas políticas que afectan al
autogobierno vasco. En este sentido, destaca la creación de la Red de Alianzas Estratégicas de
Euskadi, para ganar influencia y defender los intereses vascos en el exterior. Se han firmado
acuerdos bilaterales para fortalecer relaciones y estrechar la cooperación con Querétaro
(2014), Baviera (2014) y Flandes (2015), los cuales se unen a los ya firmados con Aquitania
(1989) y Jiangsu (2012). De forma complementaria, se han firmado acuerdos de carácter
sectorial, entre otros, con el Estado de Minnesota (en materia de formación profesional,
2014); con la provincia argentina de Santa Fe (en materia de empleo y políticas sociales, 2014);
con México (en materia de salud, 2015) y con Chile (en materia de agricultura, 2016).
Durante la X Legislatura se han incrementado los contactos institucionales con el cuerpo
diplomático, con 80 encuentros bilaterales del Lehendakari con embajadoras y embajadores
de 57 países, así como 7 encuentros multilaterales con embajadoras y embajadores de la
Unión Europea (2013, 2014, 2016), de ASEAN (2015), del Grupo de Visegrado (2015), de
Latinoamérica (2014) y con miembros de la Liga Árabe (2013). Además, se han llevado a cabo
viajes institucionales de alto nivel liderados por el Lehendakari a instituciones de la UE (2013,
2016), Estados Unidos (2013 y 2015), México (2014), Aquitania (2014), Flandes (2015),
Alemania (2015) y Andorra (2015). Por otro lado, SPRI ha aumentado su red de apoyo
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
125
empresarial en el exterior con nuevas oficinas, como las de Singapur, Londres o Múnich, y el
Instituto Etxepare ha creado nuevos doctorados en Illinois, París (Sorbona IV) y La Habana
(2015), y en Edimburgo y California (2016). En paralelo se ha ampliado la presencia consular
en Euskadi con la creación de los consulados de República Checa, Hungría, Brasil y Estonia
(2013); Suecia y Filipinas (2014); Colombia y Eslovenia (2015); e Islandia (2016).
En el plano de las relaciones con organismos internacionales, destaca la firma en 2016 del
Memorándum de Entendimiento con la UNESCO, con el fin de profundizar en la promoción
del patrimonio cultural fomentando la innovación, la creatividad y el bienestar social. También
en el marco de Naciones Unidas, es de reseñar la participación de Euskadi en la Cumbre sobre
el Cambio Climático de París – COP21 en 2015. En esta importante cita mundial, el Lehendakari,
copresidente para Europa de la organización internacional medioambiental The Climate
Group, fue el encargado de anunciar la apuesta para mitigar las consecuencias del cambio
climático, tanto de esta alianza como de Euskadi.
Este despliegue en el exterior se ha complementado además con la materialización de
acuerdos de inserción en redes temáticas y con la participación en éstas de forma proactiva
por parte de los diferentes Departamentos del Gobierno Vasco y su Sector Público, con el
doble fin de conocer los planteamientos estratégicos sectoriales de vanguardia a nivel
internacional, y de proyectar las propuestas vascas en los principales foros de decisión. En
total, Euskadi participa en 75 redes de carácter internacional, siendo 55 de alcance europeo y
20 de alcance global. De ellas destacan la Iniciativa de Vanguardia, alianza de las 29 regiones
más industriales de la UE, de la que Euskadi es miembro fundador; EUNIC (European Union
National Institutes for Culture), de la que forma parte el Instituto Etxepare; EARLAL, red de
regiones para el aprendizaje permanente que preside la Viceconsejería de Formación
Profesional; UNESCO-UNEVOC International Centre, a la que pertenece TKNIKA; NECSTOUR
(Network of European Regions for Competitive and Sustainable Tourism), en la que se integra
Basquetour; CRPM (Conferencia de Regiones Periféricas Marítimas), en la que Euskadi lidera
el grupo de energías oceánicas del Arco Atlántico; o ERRIN (Red de Investigación y de
Innovación de las Regiones de Europa), en la que Euskadi co-lidera el grupo de trabajo de
fabricación avanzada y nanotecnología.
2.4. Oportunidades y retos de futuro
Con un panorama de intensa competencia entre territorios por atraer la atención de visitantes,
talento, diplomacia internacional, potenciales clientes o inversores, y así hacerse un hueco en
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
126
el panorama internacional, resulta crucial anticiparse a las oportunidades y estar preparados
ante los retos que surgen a raíz de los cambios que se suceden a nivel mundial.
Desde la perspectiva de Naciones Unidas, los próximos tres lustros vendrán marcados por la
consecución de los Objetivos de Desarrollo Sostenible establecidos en la Agenda 2030, dado
que, tras su aprobación en 2015, queda pendiente su implementación. En este sentido, a
Euskadi se le presenta la oportunidad para, desde la integración de estos objetivos en sus
políticas públicas, erigirse en referente de implementación de la Agenda 2030, obteniendo así
reconocimiento internacional.
En el contexto europeo, uno de los grandes retos en los próximos años será la salida del Reino
Unido de la UE, que hará necesario el establecimiento de mecanismos para atenuar sus
posibles repercusiones a nivel de ciudadanía en el plano comercial, institucional o social, si
bien también podría generar algunas oportunidades focalizadas en la atracción de empresas,
otras organizaciones y representaciones institucionales.
También en clave europea, el Libro Blanco sobre el futuro de Europa abre un proceso para
decidir la visión, gobernanza y horizonte estratégico de la UE en el próximo decenio. Este
documento propone cinco escenarios futuros posibles para el proyecto europeo, que van
desde continuar como hasta el momento, hasta profundizar en una Europa federal,
compartiendo más competencias, recursos y toma de decisiones en todos los ámbitos.
Además, se propone una reflexión sobre la repercusión de las nuevas tecnologías en la
sociedad y el empleo, la globalización, los problemas en materia de seguridad, el ascenso de
los populismos y el envejecimiento y disminución de la población europea frente a otras
partes del mundo. En este marco, se vislumbra la posibilidad de enfatizar el papel de las
entidades subestatales y naciones sin estado en el proyecto europeo.
Se van a generar oportunidades y retos a partir de los cinco ejes sobre los que, según el
presidente de la Comisión Europea, pivotará la Unión a partir de 2018: (i) el refuerzo de la
agenda comercial europea; (ii) una industria más fuerte y competitiva; (iii) una Europa líder
en la lucha contra el cambio climático; (iv) una mayor protección de los europeos en la era
digital; y (v) una Europa con la inmigración en el punto de mira. En este sentido, resulta de
especial relevancia el plano de las relaciones económicas, en el que la apertura comercial que
está llevando a cabo la UE augura nuevas oportunidades de negocio a raíz del acuerdo
alcanzado con Canadá y las negociaciones que se están llevado a cabo particularmente con
Japón, México, Australia, Nueva Zelanda y con países de América del Sur, algunos de los cuales
son considerados prioritarios para Euskadi.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
127
Por otro lado, en un mundo cada vez más interconectado, los avances en la digitalización
suponen una oportunidad para optimizar la conexión de la sociedad vasca con el resto del
mundo. En este sentido, la robotización de la industria, el auge de la inteligencia artificial, el
impacto del comercio electrónico, el desarrollo de habilidades digitales en la sociedad, la
gestión de la ciberseguridad o el Big Data serán cuestiones que afectarán la relación de Euskadi
con el exterior y que por lo tanto, se habrán de tener muy en cuenta en los próximos años. La
mayor digitalización abre asimismo la puerta a constituir una Comunidad Vasca Global.
Por último, y en clave interna, el mayor reto será continuar en el fomento de la transversalidad
de la EBC 2020 en la planificación departamental, la consecución de una mayor coordinación
interinstitucional en su implementación y la adhesión de agentes socioeconómicos e
institucionales, mediante mecanismos de colaboración y difusión que impregnen la cultura de
la internacionalización a todos los niveles y en todos los ámbitos en Euskadi. Todo ello con el
fin de proyectar Euskadi-Basque Country, alcanzar un mejor posicionamiento en el exterior,
conectar con la vanguardia y centros de decisión a nivel internacional, capturar oportunidades
y proporcionar respuestas eficaces y efectivas a los retos globales.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
3.
MARCO CONCEPTUAL
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
129
3. MARCO CONCEPTUAL
Este capítulo presenta el conjunto de documentos programáticos y directrices estratégicas en
los que se enmarca la actualización de la EBC 2020: el Programa de Gobierno de la XI
Legislatura, la Agenda 2030 para el Desarrollo Sostenible, la Estrategia Europa 2020 y el Marco
de Coherencia de Políticas para el Desarrollo.
3.1. El Programa de Gobierno de la XI Legislatura
El Programa de Gobierno 2016-2020 de la XI Legislatura recoge los compromisos adquiridos
por el Gobierno Vasco para los próximos cuatro años. Estos compromisos se traducen en
cuatro pilares:
Tabla 1: Pilares del Programa de Gobierno 2016-2020 de la XI Legislatura
Fuente: Euskadi 2020 - Programa de Gobierno 2016-2020 de la XI Legislatura
La Estrategia de internacionalización “Euskadi Basque Country” es uno de los 15 Planes
Estratégicos que el Gobierno Vasco establece como claves de la XI Legislatura. Así, se identifica
la internacionalización como uno de los puntos de apoyo sobre los que asentar la reactivación
económica y el empleo en Euskadi. La Estrategia de internacionalización “Euskadi Basque
Country” se enmarca en el Eje I.1. Un crecimiento sólido con más y mejor empleo, del Pilar I:
Empleo, Reactivación y Sostenibilidad del Programa de Gobierno 2016-2020 de la XI
Legislatura.
La EBC 2020 es uno de los pilares del Programa Marco por el Empleo y la Reactivación
Económica 2017-2020. Este programa tiene un carácter aglutinador y se desarrolla y concreta
a través de cinco planes estratégicos: la propia EBC 2020, el Plan Estratégico de Empleo 2017-
2020, el Plan de Ciencia, Tecnología e Innovación (PCTI 2020), el Plan de Industrialización
2017-2020 y el Programa de Inversiones 2020.
V. Más y Mejor Autogobierno
I. El Empleo, la Reactivación y la Sostenibilidad
II. El Desarrollo Humano, la Integración Social, la Igualdad y los Servicios Públicos
de calidadIII. La Convivencia y los Derechos Humanos
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
130
Asimismo, el Programa de Gobierno 2016-2020 de la XI Legislatura contiene ciento setenta y
cinco compromisos de los cuales trece hacen referencia a la internacionalización. Estos
compromisos implican la ejecución de iniciativas específicas en los ámbitos de acción exterior,
internacionalización empresarial, turismo, infraestructuras y transportes, gobernanza pública,
cultura y euskera, formación profesional, universidades y cooperación al desarrollo.
La siguiente tabla muestra las iniciativas de internacionalización que establece el Programa de
Gobierno de la XI Legislatura para los trece compromisos de internacionalización adquiridos.
Tabla 2: Compromisos e iniciativas de internacionalización
COMPROMISOS INICIATIVAS
Compromiso 21: Desarrollar la Estrategia global de internacionalización Basque Country en colaboración público-privada
▪ Desarrollar una estrategia compartida de internacionalización para fortalecer la marca Euskadi-Basque Country
▪ Operar con una red exterior integrada consolidando la red de delegaciones de Euskadi y oficinas sectoriales en el exterior
▪ Ampliar la colaboración con socios estratégicos para proyectar la acción exteriorde Euskadi mediante la firma de acuerdos de colaboración con organismosinternacionales y entidades subestatales y consolidando la iniciativa learning tour
Compromiso 22: Participar de forma activa y directa en las instituciones europeas
▪ Maximizar la participación vasca en foros de decisión comunitarios, particularmente en el Consejo de la U.E. y en comités técnicos de la Comisión
▪ Recuperar la comisión bilateral Euskadi-Estado para los asuntos europeos▪ Promover la participación de agentes vascos en redes, iniciativas y proyectos
transeuropeos▪ Reforzar la relación con naciones y regiones europeas
Compromiso 23: Fortalecer la articulación territorial de la eurorregión vasca
▪ Consolidación de la eurorregión Euskadi-Navarra-Aquitania ▪ Reforzar la cooperación transfronteriza y promover proyectos de colaboración
entre la CAV – Navarra – Mancomunidad de Iparralde
Compromiso 24: Fomentar una comunidad vasca global intensificando las relaciones con las comunidades vascas en el exterior
▪ Difundir en Euskadi la aportación de la Diáspora Vasca para conocer su realidad y contribución a la economía, la cultura y al desarrollo de una sociedad vasca global.
▪ Reforzar y ampliar la red física de Euskal Etxeak.▪ Consolidar la red virtual “Basque Global Network”
Compromiso 25: Impulso de la internacionalización empresarial
▪ Implementar el Plan de Internacionalización Empresarial 2017-2020 en el contexto de la EBC 2020, potenciando el Consorcio Vasco de internacionalización- Basque Consortium.
▪ Consolidar la Red exterior de SPRI y su despliegue en países prioritarios▪ Creación de una Unidad de Inteligencia Competitiva para evaluar, analizar y definir
estrategias de internacionalización▪ Apoyar a la empresa vasca en su internacionalización y búsqueda de
oportunidades económicas. Creación de la Plataforma de Licitaciones BC▪ Reforzar programas de apoyo a la actividad exportadora de las empresas▪ Formación y capacitación del Capital Humano con la continuidad de las Becas de
Internacionalización y Becas Global Training▪ Reforzar la Estrategia “Invest in Basque Country”, como instrumento de
vinculación y atracción de empresas extranjeras a Euskadi.▪ Fomento de la marca “Basque Country” para la mejora del posicionamiento
exterior de la empresa vasca
Compromiso 30: Marca turística de país, Euskadi Basque Country
▪ Impulsar aquellos elementos que singularizan nuestro destino como elemento de referencia básica para el posicionamiento de la marca turística Euskadi Basque Country
▪ Colaborar en los proyectos de internacionalización de nuestras empresas turísticaspara propiciar la captación de actividad turística
▪ Impulsar la marca Euskadi en los foros y ferias internacionales, atendiendo a la Estrategia de internacionalización de Euskadi Basque Country
▪ Proyectar Basque Country como marca de país utilizando una estrategia de gestión institucional y de agentes públicos y privados coordinada
▪ Promover el destino Euskadi Basque Country como elemento integrador y armonizador de la administración turística vasca
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
131
Compromiso 40: Mejorar la interconexión con Navarra y Aquitania
▪ Desarrollar políticas de transporte transfronterizas colaborando con las autoridades regionales con el objeto de optimizar la oferta de servicios
Compromiso 62: Consolidar Euskadi como región europea innovadora en Gobernanza Pública
▪ Aprobar el Plan Estratégico de Gobernanza e Innovación Pública 2020 como planificación de trabajo de los compromisos de este Programa de Gobierno en la materia para la construcción de una administración pública innovadora, abierta y participada
Compromiso 100: Seguir impulsando la internacionalización del modelo vasco de formación profesional
▪ Impulsar el Campus Vasco de Formación Profesional▪ Apoyar a las empresas vascas con implantación en el extranjero
Compromiso 105: Apostar por la internacionalización del sistema universitario vasco
▪ Impulsar los Campus de Excelencia Internacional asociados al sistema universitario vasco
▪ Favorecer la movilidad internacional del alumnado y del personal de las universidades vascas y de los centros de investigación de excelencia
▪ Promover modelos docentes y de evaluación y acreditación de la calidad de la formación y la investigación que posibiliten un mayor nivel de colaboración también en el contexto internacional
▪ Apoyar la colaboración internacional entre las universidades del sistema vasco, y entre estas y el resto de agentes de la Red Vasca de CTI
Compromiso 112: Consolidar el carácter tractor y el alcance internacional de eventos en infraestructuras referenciales
▪ Reforzar el apoyo económico a las infraestructuras y eventos culturales de alcance internacional
Compromiso 120: Impulsar la proyección internacional de la cultura vasca y del euskera a través del Instituto Etxepare
▪ Fortalecer el rol del Instituto Etxepare como una herramienta de diplomacia cultural al servicio de Euskadi
Compromiso 171: Contar con una política de cooperación más coherente, coordinada y participada
▪ Impulsar el desarrollo de alianzas a nivel estatal, europeo e internacional para la puesta en marcha de iniciativas estratégicas
Fuente: Programa de Gobierno 2016-2020 de la XI Legislatura
3.2. La Agenda 2030 para el Desarrollo Sostenible
La Agenda 2030 para el Desarrollo Sostenible incluye los 17 Objetivos de Desarrollo Sostenible
(ODS) definidos por la Organización de las Naciones Unidas (ONU) y fue aprobada en
septiembre de 2015. Los ODS establecen las metas específicas que se han de alcanzar en 2030
en un marco de desarrollo sostenible.
La Agenda 2030 invita a adoptar medidas para promover la prosperidad al mismo tiempo que
sirven para proteger el planeta. Propone que las iniciativas para erradicar la pobreza vayan de
la mano de estrategias que favorezcan el crecimiento económico y aborden una serie de
necesidades sociales, entre las que cabe señalar la educación, la salud, la protección social y
las oportunidades de empleo, a la vez que luchan contra el cambio climático y promueven la
protección del medio ambiente. Los ODS se adoptan tras la aprobación de la EBC 2020 en 2014,
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
132
por lo que la actualización de la Estrategia brinda la posibilidad de incorporar el compromiso
de Euskadi con los ODS de forma clara.
Tabla 3: Objetivos de Desarrollo Sostenible (ODS)
OBJETIVOS DE DESARROLLO SOSTENIBLE
▪ Objetivo 1: Poner fin a la pobreza en todas sus formas en todo el mundo
▪ Objetivo 2: Poner fin al hambre, lograr la seguridad alimentaria y la mejora de la nutrición y promover la agricultura sostenible
▪ Objetivo 3: Garantizar una vida sana y promover el bienestar para todos en todas las edades
▪ Objetivo 4: Garantizar una educación inclusiva, equitativa y de calidad y promover oportunidades de aprendizaje durante toda la vida para todos
▪ Objetivo 5: Lograr la igualdad entre los géneros y empoderar a todas las mujeres y las niñas
▪ Objetivo 6: Garantizar la disponibilidad de agua y su gestión sostenible y el saneamiento para todos
▪ Objetivo 7: Garantizar el acceso a una energía asequible, segura, sostenible y moderna para todos
▪ Objetivo 8: Promover el crecimiento económico sostenido, inclusivo y sostenible, el empleo pleno y productivo y el trabajo decente para todos
▪ Objetivo 9: Construir infraestructuras resilientes, promover la industrialización inclusiva y sostenible y fomentar la innovación
▪ Objetivo 10: Reducir la desigualdad en y entre los países
▪ Objetivo 11: Lograr que las ciudades y los asentamientos humanos sean inclusivos, seguros, resilientes y sostenibles
▪ Objetivo 12: Garantizar modalidades de consumo y producción sostenibles
▪ Objetivo 13: Adoptar medidas urgentes para combatir el cambio climático y sus efectos
▪ Objetivo 14: Conservar y utilizar en forma sostenible los océanos, los mares y los recursos marinos para el desarrollo sostenible
▪ Objetivo 15: Gestionar sosteniblemente los bosques, luchar contra la desertificación, detener e invertir la degradación de las tierras y detener la pérdida de biodiversidad
▪ Objetivo 16: Promover sociedades justas, pacíficas e inclusivas
▪ Objetivo 17: Revitalizar la Alianza Mundial para el Desarrollo Sostenible
Fuente: Naciones Unidas
Los ODS son de carácter transversal y están interrelacionados, lo que significa que el éxito de
uno afecta al de otros. Responder a la amenaza del cambio climático repercute en la forma en
la que se gestionan los recursos naturales. Lograr la igualdad de género o mejorar la salud
ayuda a erradicar la pobreza; y fomentar la paz y sociedades inclusivas reduce las
desigualdades y contribuye a que prosperen las economías. Reafirman el compromiso
internacional de poner fin a la pobreza de forma permanente en todas partes.
Desde la fase de definición, la Agenda ha dado gran relevancia a la promoción de la dimensión
territorial y su adaptación a escala no estatal, conscientes de que a menudo, como es el caso
de administración vasca, son los entes subestatales quienes tienen las competencias, los
recursos y el conocimiento específico de las realidades y necesidades sociales.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
133
3.3. La Estrategia Europa 2020
La Estrategia Europa 2020 es la agenda de crecimiento y empleo de la UE hasta el año 2020.
Señala el crecimiento inteligente, sostenible e integrador como la base para superar las
deficiencias estructurales de la economía europea, mejorar su competitividad y productividad
y sustentar una economía social de mercado sostenible.
La Estrategia Europa 2020 sirve de marco de referencia para las actividades en los ámbitos de
la UE, estatal y regional. En este sentido, los objetivos estratégicos de País definidos en el Plan
de Gobierno de la XI Legislatura en materia de empleo, innovación, educación, clima/energía
e integración social están alineados con los cinco objetivos que establece la Estrategia Europa
2020:
▪ En empleo, garantizar el trabajo para el 75% de las personas de entre 20 y 64 años
▪ En materia de investigación y desarrollo, invertir el 3% del PIB de la UE
▪ En cuanto al cambio climático y energía, reducir las emisiones de gases de efecto
invernadero en un 20% con respecto a los niveles de 1990, alcanzar una tasa del 20%
de energías renovables sobre el total e incrementar en un 20% la eficiencia energética
▪ En educación, reducir las tasas de abandono escolar por debajo del 10% y lograr que
como mínimo el 40% de las personas de entre 30 y 34 años hayan terminado estudios
superiores
▪ En materia de pobreza y exclusión social, reducir al menos en 20 millones el número
de personas en riesgo de pobreza o exclusión social
Los anteriores objetivos ofrecen un panorama global de lo que deben ser los parámetros
fundamentales de la Unión Europea en 2020. Se concretan en objetivos por Estado miembro
para que cada país de la UE pueda por sí mismo evaluar su avance hacia cada meta. Existe una
relación entre ellos y se potencian mutuamente; las mejoras educativas contribuyen a la
empleabilidad y la reducción de la pobreza, la I+D, la innovación y un uso más eficaz de la
energía incrementan la competitividad y crean empleo, e invertir en tecnologías más limpias
combate el cambio climático y crea nuevas oportunidades de negocios o empleo.
Desde la aprobación de la Estrategia Europa 2020, ésta constituye un referente con el que se
alinean las políticas públicas del Gobierno Vasco.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
134
3.4. La Coherencia de Políticas para el Desarrollo
El 5 de abril de 2016 el Gobierno Vasco aprobó el Marco de Referencia para la Coherencia de
Políticas para el Desarrollo en el País Vasco, que prevé la integración de la perspectiva del
desarrollo humano y la sostenibilidad en el diseño, puesta en marcha y evaluación de las
políticas públicas en los distintos niveles, así como la coordinación y complementariedad entre
las mismas.
En estas circunstancias, el Gobierno Vasco asume que la coherencia de políticas para el
desarrollo ha de ser una referencia básica para la acción de gobierno, tanto en lo que afecta a
las estrategias de desarrollo internas como en lo que se refiere a la acción exterior o a la
relación entre ambos asuntos. Concretamente, la internacionalización de Euskadi debe
promover un desarrollo que permita dar satisfacción a las necesidades de la sociedad vasca y
que sea compatible con las necesidades humanas en otros países y territorios.
En todo caso, la pluralidad de la sociedad y la variedad de intereses existentes hacen compleja
la plena coherencia de la política, y desde el reconocimiento y el respeto a dicha pluralidad,
se subraya la necesidad de avanzar hacia una mayor coherencia de políticas para lograr una
sociedad más justa, equitativa y sostenible.
Todo ello está en línea con las preocupaciones emanadas desde la propia Unión Europea,
como se recogía ya en el Tratado de Maastricht firmado en 1992 donde se señalaba que “la
Unión Europea debe asegurar la coherencia del conjunto de su actividad exterior en el marco
de sus políticas de asuntos exteriores, de seguridad, económicas y de desarrollo”. Así, se
considera necesario promover una noción de competitividad basada en la defensa de la
eficiencia social y ecológica como señas de identidad del modelo que se desea promocionar.
Desde esta perspectiva, la EBC 2020, y el conjunto de la acción exterior del Gobierno Vasco,
han de promover al mismo tiempo una adecuada inserción de Euskadi en la economía global
y la defensa de un marco de convivencia basado en los derechos de las personas y la
conservación de los recursos para las futuras generaciones.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
4.
ESTRATEGIA MARCO DE
INTERNACIONALIZACIÓN 2020:
EUSKADI BASQUE COUNTRY
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
136
4. ESTRATEGIA MARCO DEINTERNACIONALIZACIÓN 2020:EUSKADI BASQUE COUNTRY
El presente capítulo establece las directrices estratégicas de internacionalización para los
Departamentos del Gobierno Vasco y su Sector Público en el periodo 2018-2020. Se describen
el enfoque, la visión, los objetivos de internacionalización, los vectores comunes de
internacionalización y los ámbitos temáticos y geográficos de actuación. Esta Estrategia es una
invitación al conjunto de instituciones vascas y agentes para trabajar juntos en la misma
dirección a fin de hacer realidad la visión que se ha marcado.
4.1. Actualización del enfoque estratégico
En la XI Legislatura surge la necesidad de actualizar la EBC 2020 para adaptarla a un escenario
internacional que ha cambiado respecto al año 2014. El peso principal de la Estrategia
continúa recayendo sobre la acción exterior institucional, la internacionalización empresarial,
la cultura y el turismo, a los que se añaden en esta actualización, en función de la significativa
actividad internacional que desarrollarán en el nuevo periodo hasta 2020, los ámbitos de
Cooperación al Desarrollo y Deporte. Asimismo, se continuará reforzando el peso de otras
áreas.
La actualización de la EBC 2020 parte de una visión y unos compromisos de
internacionalización del Gobierno Vasco definidos en el Programa de Gobierno 2016-2020 de
la XI Legislatura. Los vectores comunes de internacionalización, definidos como los ejes que
fijan el propósito y vehiculizan la actividad de internacionalización, se mantienen en lo esencial
con alguna novedad: se incorpora el compromiso de contribuir a la resolución de los retos
globales definidos en la Agenda 2030 y se renombran algunos vectores para reflejar mejor su
auténtica vocación. Los vectores para el periodo 2018-2020 son:
▪ Proyección de la marca Euskadi Basque Country en el exterior
▪ Promoción e impulso de los intereses sectoriales
▪ Contribución a la resolución de los retos globales para el desarrollo sostenible
▪ Contribución al proyecto europeo
▪ Captación de conocimiento
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
137
Por su carácter integral y transversal, la EBC 2020 se amplía en esta legislatura a 27 ámbitos
temáticos de actuación, desdoblando algunos de los existentes e incorporando otros por su
potencial de internacionalización y porque en ellos se ha realizado actividad diferenciadora.
Asimismo, en su publicación en 2014 la Estrategia recogía de forma esquemática las temáticas
en torno a las cuales giraba la actividad de internacionalización del gobierno en función de si
ésta se encuadraba en ámbitos temáticos para aprender o para enseñar. La dificultad práctica
experimentada en segmentar la actividad a tal efecto en los primeros años de ejecución de la
Estrategia, donde muchas de las actuaciones de internacionalización realizadas podrían ser
interpretadas en uno u otro sentido, ha llevado a eliminar esta distinción.
La puesta en marcha de la actualización de la EBC 2020 implica profundizar en la
internacionalización como una acción estructurada y sistemática, que pueda adicionalmente
desplegarse a través de la definición y aprobación de planes sectoriales en algunos ámbitos
temáticos particularmente activos en el exterior. Estos planes sectoriales se concretarán en
líneas de acción y actuaciones que puedan ser monitorizadas y den lugar a resultados.
En la pasada legislatura, fueron dos los planes sectoriales de internacionalización que se
aprobaron y ejecutaron bajo el paraguas de la Estrategia: el Plan de Acción Exterior y el Plan
de Internacionalización Empresarial.
Para la XI Legislatura, los ámbitos de Acción Exterior, Internacionalización Empresarial, Cultura,
Turismo y Cooperación al Desarrollo, desarrollarán sus respectivos planes de
internacionalización. Además, se contempla una proyección exterior multisectorial donde
pueda ampliarse el número de planes sectoriales aprobados bajo la EBC 2020.
Los ámbitos geográficos de actuación señalan los territorios que serán objeto de atención
prioritaria en el periodo 2018-2020. Se ha optado por simplificar su clasificación eliminando la
distinción entre países prioritarios y preferentes, y entre geografías que ofrecen
oportunidades para enseñar o aprender. Esta modificación responde a que el esquema
definido en 2014 se ha mostrado mejorable y se consigue así una mayor concentración de los
países y regiones que van a ser objeto de mayor incidencia por parte de los Departamentos
del Gobierno Vasco y su Sector Público.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
138
Ilustración 1: Actualización del esquema de la EBC 2020
4.2. Visión de la Estrategia
La visión definida en 2014 continúa plenamente vigente para el próximo periodo, añadiendo
como nuevo matiz el factor de la cohesión social. En este sentido, la visión de
internacionalización de Euskadi para los próximos años aspira a proyectar en el exterior su
identidad, cultura y valores, así como transmitir una imagen de País que prioriza un modelo
de convivencia basado en la cohesión social y altas cotas de desarrollo humano sostenible.
Asimismo, se apuesta por alcanzar un espacio propio en el contexto europeo con el fin de
promover los intereses vascos y ensanchar las relaciones con las instituciones de la UE. Al
respecto, la acción exterior se consolida como una herramienta imprescindible para
posicionar a Euskadi como actor global y defender los intereses de su ciudadanía a nivel
internacional, a la par que se profundiza en la solidaridad y apertura al mundo.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
139
Por último, se quiere primar la colaboración público-privada entre los distintos agentes socio-
económicos, culturales e institucionales que configuran el ecosistema de internacionalización
vasco, tanto en Euskadi como en el exterior.
En este sentido, la visión que establece la EBC 2020 es la siguiente:
4.3. Objetivos estratégicos
Los objetivos estratégicos de internacionalización de la EBC 2020 tienen su origen en los
compromisos para fortalecer la internacionalización de Euskadi contenidos en el Programa de
Gobierno 2016-2020 de la XI Legislatura. Para este nuevo periodo los objetivos estratégicos
directamente relacionados con la EBC 2020 son los siguientes:
▪ OE1: Desarrollar la Estrategia global de internacionalización Basque Country en
colaboración público-privada
▪ OE2: Participar de forma activa y directa en las instituciones europeas
▪ OE3: Fortalecer la articulación territorial de la eurorregión vasca
Asimismo, otros diez objetivos se suman al propósito de fortalecer la internacionalización de
Euskadi:
▪ OE4: Fomentar una comunidad vasca global intensificando las relaciones con las
comunidades vascas en el exterior
▪ OE5: Impulso de la internacionalización empresarial
▪ OE6: Marca turística de país, Euskadi Basque Country
▪ OE7: Mejorar la interconexión con Navarra y Aquitania
▪ OE8: Consolidar Euskadi como región europea innovadora en Gobernanza Pública
▪ OE9: Seguir impulsando la internacionalización del modelo vasco de formación
profesional
▪ OE10: Apostar por la internacionalización del sistema universitario vasco
▪ OE11: Consolidar el carácter tractor y el alcance internacional de eventos en
infraestructuras referenciales
Posicionar a Euskadi como un actor global, con un espacio propio en la construcción del
proyecto europeo, un país cohesionado, atractivo y competitivo, reconocido por su
singularidad, sus altas cotas de desarrollo humano sostenible, solidario, abierto al
mundo y estrechamente conectado con la comunidad vasca en el exterior
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
140
▪ OE12: Impulsar la proyección internacional de la cultura vasca y del euskera a través
del Instituto Etxepare
▪ OE13: Contar con una política de cooperación más coherente, coordinada y
participada
4.4. Vectores comunes de internacionalización
La EBC 2020 establece cinco vectores comunes de internacionalización que fijan el propósito
de la actividad internacional e integran la base sobre la que se va a desplegar el conjunto de
actuaciones con dimensión exterior a poner en marcha por parte del Gobierno Vasco y otros
agentes para el logro de los objetivos estratégicos. Durante el periodo 2014-2017, la EBC 2020
dotó de coherencia y visibilidad a la acción internacional del Gobierno Vasco. En el periodo
2018-2020 se va a dar continuidad a las actuaciones de internacionalización ya lanzadas y se
abordarán nuevas en función de los nichos de oportunidad que se vayan identificando.
La relevancia de los desafíos globales a los que se enfrenta la sociedad en general, y la vocación
de la sociedad vasca y sus instituciones por contribuir a su resolución, justifica la introducción
de un nuevo vector3 en consonancia con la Agenda 2030 de Desarrollo Sostenible y los
objetivos marcados a nivel global por la ONU. Desde Euskadi, se quiere remarcar el
compromiso del Gobierno Vasco para alinear sus políticas públicas con los postulados de la
Agenda 2030. Asimismo, se han renombrado dos de los vectores4 definidos en 2014 para
reflejar mejor su vocación en el periodo 2018-2020. De este modo, el vector 1 pasa a poner el
foco en la marca Euskadi-Basque Country, mientras que el vector 4 se renombra para subrayar
su enfoque proactivo.
3 Surge del desdoblamiento del “Vector 2. Promoción e impulso de los intereses sectoriales y contribución a la resolución de retos globales”, definido en 20144 “Vector 1. Proyección de Euskadi en el exterior” y “Vector 3. Alineamiento con el marco europeo”, definidos en 2014
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
141
Tabla 4: Vectores comunes de internacionalización
4.4.1. Vector 1: Proyección de la marca Euskadi Basque Country en
el exterior
Desarrollar una imagen de marca basada en las singularidades de un territorio y su posterior
divulgación en el exterior impacta en su capacidad para atraer proyectos, profesionales
cualificados o turistas, así como en las posibilidades de ejercer influencia en el contexto global.
Como herramienta para impulsar la imagen de Euskadi en el exterior, la marca Euskadi-Basque
Country fue lanzada en 2013 y su uso se ha ido asentando tanto por parte del Gobierno Vasco
y su Sector Público, como de otros agentes públicos y privados. En el próximo periodo hasta
2020, y a través de este vector, se focalizarán los esfuerzos en su consolidación, como marca
País que constituya una tarjeta de presentación y una ventaja competitiva en el exterior.
La proyección de la marca Euskadi-Basque Country en el exterior se fundamenta en el impulso
de una imagen de País atractiva y de características únicas. Una marca compartida y de
contenido consensuado que va a servir de apoyo a cualquier agente vasco en su actividad
internacional. Ha de trascender el nivel institucional para convertirse en una herramienta de
difusión de los valores que son propios de la sociedad vasca y de los principales activos con
los que cuenta Euskadi a nivel cultural, empresarial y social, entre otros.
Se valorará la puesta en marcha de actuaciones de marketing territorial que contribuyan al
posicionamiento competitivo de Euskadi en el exterior. Se habrá de contemplar también su
difusión sistemática y coordinada tanto en los medios digitales como en las redes sociales.
Asimismo, la marca propiamente dicha se complementará con la construcción de una imagen
e identidad compartida por la sociedad vasca que permita presentarnos en Europa y en el
mundo, dando cuenta de la singularidad de Euskadi, su cultura y su sociedad.
Vector 5: Captación de conocimiento
Vector 2: Promoción e impulso de los intereses sectoriales
Vector 3: Contribución a la resolución de los retos globales para el desarrollo sostenible
Vector 4: Contribución al proyecto europeo
Vector 1: Proyección de la marca Euskadi Basque Country en el exterior
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
142
En el periodo 2018-2020 se impulsará una mayor asociación de la marca a valores como la
cultura del esfuerzo, el compromiso, la capacidad de superación, la igualdad de oportunidades,
la justicia social o la convivencia, entre otros. Además, reforzar lazos y vínculos con las
colectividades vascas en el exterior y con aquellas personas que sientan una afinidad con lo
vasco, permitirá aprovechar su dinamismo para la proyección de la marca Euskadi-Basque
Country en el mundo.
Desde los distintos ámbitos de actuación del Gobierno Vasco y su Sector Público, se
contribuirá activamente a la proyección y al posicionamiento de Euskadi en el exterior
mediante la difusión en foros y redes internacionales de los atributos asociados a la marca
Euskadi-Basque Country. Asimismo, se continuará ampliando la adhesión del conjunto de
instituciones vascas, así como de los distintos agentes, para su uso y difusión a nivel
internacional.
4.4.2. Vector 2: Promoción e impulso de los intereses sectoriales
La internacionalización se constituye como uno de los pilares sobre los que asentar la
reactivación económica y el empleo en Euskadi, por lo que la actividad exterior del Gobierno
Vasco en sus distintos ámbitos va a estar enfocada a detectar oportunidades, crear puentes y
desarrollar herramientas que contribuyan a poner en valor a nivel internacional las
capacidades productivas, culturales, comerciales o turísticas, entre otras, de los agentes que
conforman el tejido socio-económico vasco.
La puesta en marcha de la EBC 2020 ha contribuido a conectar a Euskadi con la vanguardia y
centros de decisión a nivel internacional, favoreciendo los intereses sectoriales vascos en el
exterior. En el periodo 2018-2020 se continuarán poniendo las capacidades relacionales del
Gobierno Vasco y su Sector Público al servicio de los intereses de la sociedad vasca, tendiendo
puentes, generando complicidades, partenariados, ganando capacidad de influencia en el
exterior e identificando nuevas oportunidades.
Se van a intensificar las relaciones bilaterales que puedan fructificar en el establecimiento de
nuevas alianzas, colaboraciones y proyectos conjuntos en áreas de mutuo interés. Se trabajará
por incrementar la participación en redes internacionales e impulsar vínculos sólidos con
organizaciones internacionales, países y entes subestatales, como, por ejemplo, la
consolidación de la Red de Socios Estratégicos.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
143
Asimismo, la promoción de las relaciones con actores públicos y privados en países y regiones
estratégicas mediante visitas bidireccionales, acuerdos de colaboración y participación en
foros sectoriales, va a permitir proyectar la realidad de Euskadi, detectar oportunidades y
acompañar a iniciativas vascas de internacionalización.
En aquellos ámbitos en los que se ha alcanzado un nivel de excelencia que permite que Euskadi
se configure como referente internacional, se favorecerá la transferencia de estas capacidades
al exterior resaltando la imagen de Euskadi como sociedad avanzada que apuesta por la
economía del conocimiento.
Además, la profundización en la interacción con los organismos internacionales y la presencia
de agentes en las principales citas multilaterales, posibilitará una mejor defensa de los
intereses vascos y dar a conocer sus activos diferenciales en materias diversas. No olvidemos
que los organismos internacionales son agentes con capacidad para generar oportunidades
para la captación de conocimiento, la exportación de bienes y/o servicios, así como el
desarrollo de proyectos en el exterior.
4.4.3. Vector 3: Contribución a la resolución de los retos globales
para el desarrollo sostenible
Este vector conecta con la solidaridad de la que ha dado muestras la sociedad vasca
históricamente y con la asunción de su cota de responsabilidad a la hora de dar respuesta a
los retos globales.
La Organización de las Naciones Unidas (ONU) definió en 2015 17 Objetivos de Desarrollo
Sostenible (ODS) como metas específicas que se han de alcanzar en 2030 en un marco de
desarrollo sostenible, a los cuales el Gobierno Vasco y su Sector Público se adhieren con el
compromiso de trabajar en su consecución. Al respecto, se integrarán las perspectivas del
desarrollo humano y la sostenibilidad en el diseño, la puesta en marcha y la evaluación de sus
políticas públicas, así como en la coordinación y la complementariedad entre éstas.
Contribuir a la resolución de los retos globales para el desarrollo sostenible a partir de la
Agenda 2030 brinda la oportunidad a Euskadi de construir un proyecto de futuro alineado con
los desafíos del escenario global y supone, también, vincularse con el enfoque estratégico que
establece la Comisión Europea para lograr un desarrollo sostenible, centrado en la utilización
de instrumentos que garanticen que las políticas existentes y las nuevas tengan en cuenta los
pilares social, medioambiental y económico.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
144
El compromiso con la promoción de la dimensión territorial y la adaptación a escala regional
es una de las características diferenciales de la Agenda 2030. Es por ello que se va a elaborar
una Agenda Euskadi Basque Country 2030, que refleje el grado de alineamiento y contribución
de las distintas políticas sectoriales con los objetivos y metas vinculados a los 17 ODS. Se va a
hacer seguimiento de su aplicación, respetando la lógica de la gobernanza multinivel y el
entramado de responsabilidades compartidas entre los distintos niveles de gobierno.
Asimismo, se va a divulgar y posicionar la agenda vasca a nivel internacional, contribuyendo
así al reconocimiento del papel de los entes subestatales en la gestión de los retos globales.
El Gobierno Vasco pretende involucrar a todas las instituciones vascas en su camino hacia el
desarrollo sostenible, valiéndose de los instrumentos de coherencia de políticas públicas para
desarrollar iniciativas que involucren además al sector privado, al sector académico, a la
sociedad civil organizada y a la ciudadanía en general.
4.4.4. Vector 4: Contribución al proyecto europeo
La Unión Europea es, más que nunca, el foco prioritario de la acción exterior vasca. En los
próximos años, el proyecto europeo afronta un periodo de reflexión y debate en torno a su
futuro, motivado por nuevos e importantes retos: la salida del Reino Unido, la urgencia por
volver a ser fuente de progreso económico y social para su ciudadanía, la acogida de las
decenas de miles de personas refugiadas, el auge de los populismos, o la amenaza del
terrorismo internacional de pretexto religioso. En este contexto de reflexión, la participación
de Euskadi en la construcción y definición del proyecto europeo, allá donde se dirimen
cuestiones de su interés y competencia, se constituye como vector de actuación preferente
en la agenda internacional.
El Gobierno Vasco aspira a ganar presencia en los principales foros de generación y toma de
decisiones comunitarias que afectan de manera directa al autogobierno de Euskadi y a
contribuir al debate sobre el futuro de la UE y el pilar social. A este respecto resulta crucial
garantizar una participación efectiva en las instituciones comunitarias, particularmente en las
formaciones del Consejo de la UE y la comitología de la Comisión Europea. Asimismo, se
trabajará en pro de alcanzar un mayor protagonismo de las naciones sin Estado y el papel
proactivo de Euskadi en el proceso de construcción europea.
En el seno de la Unión Europea se definen gran parte de las normativas de aplicación en
Euskadi. Se va a maximizar la presencia de agentes públicos y privados vascos en aquellas
redes, iniciativas y programas promovidos desde la UE, permitiendo optimizar la integración
de Euskadi en el espacio común europeo y posibilitando el retorno de recursos comunitarios
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
145
al País. Para ello será necesario potenciar todos aquellos canales que permitan fortalecer la
presencia vasca en los programas y proyectos de interés estratégico en ámbitos como la
economía circular, Horizonte 2020, las industrias culturales y creativas, el envejecimiento
activo, las redes transeuropeas de transporte, o el cambio climático, entre otros. Será también
estratégico posicionarnos en instrumentos de asistencia técnica y disminución del riesgo que
puedan estar vinculados a inversiones en sectores estratégicos para Euskadi, como las
energías oceánicas, la movilidad eléctrica y la industria 4.0, entre otros, particularmente a
través de los planes de inversiones del BEI.
Se reforzarán las relaciones bilaterales y la cooperación transfronteriza e interregional. Se
facilita así la integración de capacidades e intereses comunes con regiones y naciones
homólogas a Euskadi, de manera que se pueda favorecer su influencia en el espacio europeo.
Al respecto, se establece como prioritario consolidar y fortalecer la articulación de la
eurorregión Euskadi-Navarra-Aquitania, reforzar la cooperación transfronteriza y promover
proyectos de colaboración entre Euskadi, Navarra y la Mancomunidad de Iparralde.
4.4.5. Vector 5: Captación de conocimiento
Este vector recoge toda aquella actividad internacional orientada a incorporar conocimiento
que permita a Euskadi incrementar sus capacidades. En un contexto en el que el bienestar de
la sociedad y la economía intensiva en conocimiento son inseparables, el Gobierno Vasco ha
de contribuir a través de sus políticas a que la experiencia y el conocimiento captados de otros
territorios puedan traducirse en un crecimiento sostenible que repercuta en una mejor
distribución de la riqueza, en un desarrollo económico que garantice el bienestar de
generaciones futuras y en el despliegue del talento y la creatividad que atesora la sociedad
vasca en su conjunto.
La captación de conocimiento y el aprendizaje continuo del exterior se van a centrar en el
acceso sistemático a experiencias y know-how generados en otros territorios. Se podrán así
contrastar las fortalezas y debilidades de Euskadi con los territorios que están a la vanguardia,
posibilitando una intervención del Gobierno Vasco sustentada en buenas prácticas
innovadoras que sean de aplicación en gran parte de los ámbitos temáticos que componen su
actividad. Se continuará apostando por la captación y atracción de talento internacional y por
la creación de las condiciones que conviertan a Euskadi en un destino atractivo para la
implantación de infraestructuras punteras de conocimiento y donde la juventud pueda
alcanzar un desarrollo profesional acorde a sus expectativas.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
146
Resulta pertinente que parte de la actuación internacional del Gobierno Vasco en el marco de
este vector vaya encaminada a impulsar relaciones bilaterales con países y regiones que
constituyan un modelo de referencia, con el objetivo de desarrollar acuerdos que permitan
acometer proyectos e iniciativas conjuntas de vanguardia internacional para el intercambio
de conocimiento y experiencias.
4.4.6. Contribución de la actividad de los vectores de
internacionalización a los objetivos estratégicos
Las actividades de internacionalización que hasta el año 2020 va a desarrollar el Gobierno
Vasco en el marco de los cinco vectores de internacionalización contribuyen a la consecución
de los objetivos estratégicos de internacionalización recogidos en el Programa de Gobierno
2016-2020 de la XI Legislatura. La siguiente tabla muestra la contribución de la actividad de
los vectores de internacionalización a los objetivos estratégicos:
Tabla 5: Vectores de internacionalización contribuyendo a Objetivos Estratégicos
VECTORES OBJETIVOS ESTRATÉGICOS DE INTERNACIONALIZACIÓN
V1. Proyección de la marca Euskadi Basque Country en el exterior
▪ OE1: Desarrollar la Estrategia global de internacionalización Basque Country en colaboración público-privada
▪ OE4: Fomentar una comunidad vasca global intensificando las relaciones con las comunidades vascas en el exterior
▪ OE6: Marca turística de país, Euskadi Basque Country▪ OE8: Consolidar Euskadi como región europea innovadora en Gobernanza Pública▪ OE11: Consolidar el carácter tractor y el alcance internacional de eventos en
infraestructuras referenciales▪ OE12: Impulsar la proyección internacional de la cultura vasca y del euskera a
través del Instituto Etxepare
V2. Promoción e impulso a los intereses sectoriales
▪ OE1: Desarrollar la Estrategia global de internacionalización Basque Country en colaboración público-privada
▪ OE2: Participar de forma activa y directa en las instituciones europeas▪ OE5: Impulso de la internacionalización empresarial▪ OE8: Consolidar Euskadi como región europea innovadora en Gobernanza Pública▪ OE9: Seguir impulsando la internacionalización del modelo vasco de formación
profesional▪ OE10: Apostar por la internacionalización del sistema universitario vasco
V3. Contribución a la resolución de los retos globales para el desarrollo
▪ OE1: Desarrollar la Estrategia global de internacionalización Basque Country en colaboración público-privada
▪ OE2: Participar de forma activa y directa en las instituciones europeas▪ OE8: Consolidar Euskadi como región europea innovadora en Gobernanza Pública▪ OE13: Contar con una política de cooperación más coherente, coordinada y
participada
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
147
V4. Contribución al proyecto europeo
▪ OE1: Desarrollar la Estrategia global de internacionalización Basque Country en colaboración público-privada
▪ OE2: Participar de forma activa y directa en las instituciones europeas▪ OE3: Fortalecer la articulación territorial de la eurorregión vasca▪ OE7: Mejorar la interconexión con Navarra y Aquitania▪ OE8: Consolidar Euskadi como región europea innovadora en Gobernanza Pública
V5. Captación de conocimiento
▪ OE1: Desarrollar la Estrategia global de internacionalización Basque Country en colaboración público-privada
▪ OE2: Participar de forma activa y directa en las instituciones europeas▪ OE8: Consolidar Euskadi como región europea innovadora en Gobernanza Pública▪ OE9: Seguir impulsando la internacionalización del modelo vasco de formación
profesional▪ OE10: Apostar por la internacionalización del sistema universitario vasco
Fuente: Elaboración propia
4.5. Ámbitos temáticos de actuación
Los ámbitos temáticos de actuación establecen las prioridades sectoriales de la actividad de
internacionalización del Gobierno Vasco y su Sector Público. La EBC 2020 abordará en esta
legislatura 27 ámbitos temáticos de actuación.
4.5.1. Acción Exterior
El ámbito de Acción Exterior impulsa y coordina de manera integrada las actuaciones con
proyección internacional del Gobierno Vasco y colabora con el resto de instituciones vascas
bajo los principios de eficiencia y coherencia con el fin de posicionar a Euskadi como actor
global y defender los intereses vascos en el mundo.
Para ello, a partir de la implementación coordinada de las acciones, líneas de acción y de los
objetivos estratégicos con proyección internacional de los 27 ámbitos temáticos , guiados por
los vectores de internacionalización de la EBC 2020, la Secretaría General de Acción Exterior
representará a Euskadi institucionalmente, establecerá alianzas estratégicas estables,
propiciará la participación directa en instituciones europeas, estrechará los lazos con la
comunidad vasca en el exterior, incorporará el conocimiento que permita a Euskadi ganar en
cohesión y competitividad en el mundo y concertará la acción de gobierno en la
implementación de la Agenda 2030 en Euskadi.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
148
Así, se impulsarán, desarrollarán y coordinarán las relaciones bilaterales/multilaterales del
Gobierno Vasco con otros países, regiones u organizaciones internacionales contribuyendo al
posicionamiento internacional de la marca Euskadi-Basque Country y se consolidarán
iniciativas como los Learning Tours. Se operará una red exterior integrada base a la red de
delegaciones de Euskadi y de oficinas sectoriales en el exterior, ampliando la colaboración con
socios estratégicos (vectores 1 y 2).
En este sentido, Euskadi otorgará la máxima prioridad a la participación directa en la
construcción europea, con el fin de defender los intereses de la sociedad vasca en Europa y
detectar oportunidades para sus agentes públicos y privados. También se impulsará la
presencia de los agentes públicos y privados vascos en redes, iniciativas y programas europeos.
Se maximizará la participación vasca en foros de decisión comunitarios, particularmente en el
Consejo de la UE y la comitología de la Comisión y en el Comité de las Regiones (vector 4). Se
priorizarán las relaciones en el marco de la Eurorregión Aquitania-Euskadi-Navarra y los
proyectos de cooperación transfronteriza con la Mancomunidad de Iparralde.
De igual forma, Euskadi cuenta con una larga trayectoria en políticas que contribuyen al logro
de las metas que establecen los Objetivos de Desarrollo Sostenible. En este contexto, la
Agenda Euskadi Basque Country 2030 para la implementación de los Objetivos de Desarrollo
Sostenible va a ser en la presente legislatura uno de los principales focos de actuación. Se va
a coordinar la conformación de la hoja de ruta vasca que recoja los compromisos concretos y
mecanismos de evaluación que el Gobierno Vasco quiere someter a contraste y validación por
parte de la ONU (vector 3).
Asimismo, se reforzarán lazos y vínculos con las colectividades vascas en el exterior y con
aquellas personas que sientan una afinidad con Euskadi, aprovechando su dinamismo para la
proyección Euskadi en el mundo (Vector 1).
Por último, desde el ámbito de la Acción Exterior se contribuirá para que la experiencia y el
conocimiento captados de otros territorios junto al despliegue del talento y la creatividad que
atesora la sociedad vasca pueda traducirse en mayores cotas de desarrollo humano sostenible
para Euskadi (vector 5).
4.5.2. Internacionalización Empresarial
El Plan de Gobierno de la XI Legislatura establece un compromiso de gobierno de impulso a la
internacionalización de las empresas vascas como parte de la EBC 2020. Se desarrollará el Plan
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
149
de Internacionalización Empresarial 2017-2020, creando y potenciando la Agencia Vasca de
Internacionalización Empresarial y se otorgará una importancia máxima a la divulgación de la
marca Euskadi-Basque Country para mejorar el posicionamiento exterior de las empresas
vascas. Se reforzará la Estrategia Invest in Basque Country como instrumento de vinculación y
atracción de empresas extranjeras a Euskadi. Asimismo, se consolidará la Red exterior de SPRI
avanzando en su despliegue en países prioritarios (vectores 1 y 2).
Se continuarán apoyando los procesos de internacionalización de la empresa vasca a través
de programas como “Global Lehian”, “Gauzatu”, “Interlehian” y “Elkartzen”. Se impulsará
también la creación de la Plataforma de Licitaciones “Basque Country”, y se reforzarán los
programas de apoyo a la actividad exportadora de las empresas (vector 2).
Se impulsará que la empresa vasca en su actividad internacional contribuya a la consecución
de esta Agenda 2030 global y a las propias Agendas 2030 de otros países. Específicamente, se
explorarán las vías para que el tejido vasco pueda participar en mayor medida en las iniciativas
y licitaciones de organismos internacionales y regionales para proyectos y acciones que
repercutan positivamente en la consecución de los ODS (vector 3).
En el marco de la eurorregión Aquitania-Euskadi-Navarra, se potenciarán las relaciones
intercluster, y se trabajará por la creación de un ecosistema de colaboración empresarial entre
Navarra, País Vasco y Nueva Aquitania basado en sus Estrategias de Especialización Inteligente
en los ámbitos de manufactura avanzada, la energía, la biosalud y la industria agroalimentaria.
También se van a impulsar espacios de colaboración transfronteriza para identificar
potenciales políticas, instrumentos y agentes que puedan contribuir a la operatividad de la
colaboración transfronteriza (vector 4).
Finalmente, la creación de una Unidad de Inteligencia Competitiva va a permitir captar,
evaluar y analizar oportunidades de internacionalización. Se consolidará también la formación
y capacitación del capital humano de carácter internacional con la continuidad de las Becas
de Internacionalización y las Becas Global Training (vector 5).
4.5.3. Cultura
La cultura vasca es un elemento clave en el desarrollo de la marca Euskadi-Basque Country.
Se trabajará por incorporar la cultura vasca como elemento diferenciador de Euskadi en la
carta de presentación de los restantes ámbitos de actuación de la Estrategia. Asimismo, se van
a incrementar los esfuerzos por apoyar la internacionalización de las empresas creativas y
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
150
proyectar al exterior la imagen de Euskadi como territorio de vanguardia en este ámbito. Por
otra parte, se seguirán impulsando proyectos referenciales como pueden ser el Museo
Guggenheim Bilbao, el Zinemaldia donostiarra, Artium o la Orquesta Sinfónica de Euskadi
(vector 1).
En la presente legislatura el Instituto Etxepare adquiere una importancia capital en el proceso
de internacionalización de la cultura vasca. Se va a potenciar y afianzar su rol como
instrumento de diplomacia cultural de Euskadi, con el fin de acelerar la internacionalización
de los agentes relacionados con este ámbito. Se continuará impulsando la presencia de
agentes e industrias culturales vascas en ferias, foros y redes internacionales con el objetivo
de lograr mayor visibilidad y dar a conocer las producciones vascas. Asimismo, se trabajará
por identificar y organizar una red de embajadores y embajadoras de la marca Euskadi-Basque
Country pertenecientes a la comunidad de artistas vascos (vectores 1, 2 y 5).
Se desarrollará un Plan de Internacionalización de la Cultura 2018-2020 que permita guiar y
sistematizar las actuaciones a llevar a cabo. También se va a reforzar el apoyo económico para
la promoción de eventos culturales de alcance internacional, incidiendo así en su carácter
tractor. Se potenciarán específicamente las industrias creativas del diseño, la gastronomía y
los videojuegos, partiendo del trabajo ya realizado en el marco del proyecto europeo “Plan
Estratégico Europa Creativa 2014-2020” (vector 2).
El fortalecimiento de la colaboración entre la Unesco y el Gobierno Vasco, tomando como
punto de partida el Memorando de Entendimiento suscrito con la Organización de Naciones
Unidas para la Educación, la Ciencia y la Cultura, va a impulsar la realización de programas
culturales conjuntos con organismos de Naciones Unidas. Asimismo, se van a seguir buscando
referentes en países europeos de los que se puedan extraer buenas prácticas para Euskadi en
materia de gestión cultural (vector 5).
4.5.4. Turismo
El principal objetivo de este ámbito para la XI Legislatura es el desarrollo de la visión del
Sistema Turístico Vasco, coincidente en objetivos generales con los que persigue la estrategia
Euskadi Basque Country. En el ámbito turístico se plasma en el lema: Crecer de un modo
sostenible para consolidarse como un destino de excelencia y especializado que sea referente
de Europa.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
151
Los objetivos para el desarrollo del turismo vasco con el horizonte 2020 están plasmados en
las líneas estratégicas del Plan Director que señalan que, en común con la EBC 2020, la
gobernanza turística de Euskadi procurará el mantenimiento de la cultura y las tradiciones. Se
potenciará, además, que el efecto directo del turismo y su impacto en el resto de la economía,
contribuyan a la generación de bienestar en la sociedad vasca. Asimismo, el turismo en
Euskadi, en su desarrollo, será social y medioambientalmente sostenible, para asegurar que
su evolución sea compatible con la preservación de la calidad de vida de la ciudadanía y la
capacidad de continuar generando riqueza (vector 1).
Euskadi desarrollará un plan de marketing innovador y efectivo basado en el aumento de la
comprensión de Euskadi como destino turístico. Todo ello con el fomento y mejora de las
condiciones de formación y competitividad de las empresas turísticas vascas, de la formación
de capital humano adecuado, de la aportación de infraestructuras excelentes y con unas
condiciones positivas para la demanda y las facilidades por parte de la Administración.
Con una planificación turística integral que ayude a la distribución de flujos por todo el
territorio y un nuevo modelo de Gestión y Gobernanza de Euskadi para gestionar los nuevos
retos del turismo, que tienen una gran importancia económica, social y política (vector 2).
El turismo vasco marca como objetivo dentro del Plan Estratégico de Turismo 2017-2020 la
consolidación de Euskadi como destino “boutique” situándose en el top 20 de los destinos
“premium” de Europa. La Estrategia va a consolidar una actividad turística impulsada desde
las instituciones, con acciones de carácter público—privado, que aporten un alto valor a
aquellos que visitan Euskadi, desarrollando a su vez una marca Euskadi-Basque Country
asociada al turismo (vector 1).
4.5.5. Cooperación al Desarrollo
La Agencia Vasca de Cooperación al Desarrollo (AVCD) será quien garantice la consolidación
de la política vasca de cooperación como expresión del compromiso de la sociedad vasca con
el conjunto de personas que sufren la pobreza y la falta de oportunidades en el mundo.
El reto para esta legislatura es actualizar el modelo vasco de cooperación fortaleciendo las
capacidades de la AVCD a tal efecto y dando continuidad en clave de mejora permanente a las
líneas positivamente valoradas de la cooperación vasca. Se desarrollará el IV Plan Director de
Cooperación al Desarrollo 2018-2021 alineado con la Agenda 2030 de Desarrollo Sostenible,
en el que se incorporarán varias líneas de reforma estratégica (vectores 2 y 3).
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
152
Se renovará el compromiso político presupuestario y se impulsará la extensión de la
Coherencia de Políticas para el desarrollo en el seno del Gobierno Vasco y de sus políticas
públicas. Se plantearán iniciativas que potencien la presencia y las articulaciones y alianzas
con actores no tradicionales de la cooperación (sociales, académicos, empresariales e
institucionales), se explorarán nuevos marcos de actuación, no sólo a través de proyectos, sino
especialmente por ámbitos estratégicos y se definirán prioridades a desarrollar por iniciativa
propia del Gobierno Vasco (vector 2).
Se intensificarán las relaciones y las acciones con organismos europeos e internacionales,
especialmente participando del nuevo enfoque en el ámbito de la política de cooperación que
la Unión Europea está abriendo para las autoridades locales y regionales, y se participará
activamente en alianzas europeas de ciudades y regiones (vector 4).
4.5.6. Deporte
El deporte se configura como una de las principales manifestaciones de una sociedad
avanzada. El deporte vasco contribuye a proyectar una imagen positiva de Euskadi y su cultura
en el ámbito internacional. Se impulsará el deporte desde la defensa de sus valores
tradicionales: igualdad, integración, tolerancia, solidaridad y no violencia. Se aumentará el
apoyo a las y los deportistas que participen en eventos de carácter internacional por parte de
la Fundación Basque Team, de forma que éstos puedan convertirse también en embajadoras
y embajadores de la marca Euskadi-Basque Country a través de la transmisión de los valores
asociados al deporte (vector 1).
Se apostará por la organización de eventos deportivos internacionales que resulten tractores
de la actividad turística y generen riqueza en el entorno, en cooperación interinstitucional con
Diputaciones Forales y Ayuntamientos. Al respecto se trabajará en crear un nuevo equipo de
ciclismo profesional que proyecte la imagen de Euskadi. Por otra parte, los eventos deportivos
Final de la Champions de Rugby y la Eurocopa en San Mamés brindarán una oportunidad
significativa en la proyección de los valores y singularidad vasca (vector 1).
4.5.7. Gobierno Abierto
El ámbito de Gobierno Abierto va a contribuir a consolidar a Euskadi como región europea
innovadora en Gobernanza Pública desarrollando actuaciones que fomenten la colaboración
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
153
de la ciudadanía en la creación y mejora de los servicios públicos y el fortalecimiento de la
transparencia (vector 1).
Se establece como prioridad aprobar el Plan Estratégico de Gobernanza e Innovación Pública
2020, enfocado a la construcción de una administración pública innovadora, abierta y
participativa. Asimismo, se va a participar de forma activa en foros internacionales de Open
Government (vector 2).
Se asegurará que la ciudadanía pueda participar en las políticas del gobierno, con el fin de
garantizar la transparencia mediante los datos abiertos en formato reutilizable que en el caso
de Euskadi se encuentran en Open Data Euskadi. Asimismo, en el marco de una política de
apertura al exterior, las TIC resultan esenciales para promover un modelo de administración
pública capaz de generar redes y de escuchar, atender y compartir las demandas de la
ciudadanía. En concreto, a través de la elaboración del Plan Operativo de Datos Abiertos
“Open Data”, se dará relevancia al papel que el gobierno abierto desempeña en los ODS
(vector 3).
Se colaborará con instituciones públicas internacionales y con organizaciones no
gubernamentales para la identificación de buenas prácticas en materia de transparencia
(vector 5).
4.5.8. Convivencia y Derechos Humanos
En un mundo globalizado, con amenazas también globales para los derechos humanos, la
actuación de un gobierno como el vasco debe intentar, con toda la modestia, pero con toda
la determinación, unir fuerzas en el ámbito internacional para defender una cultura de paz y
convivencia basada en el respeto a los derechos humanos y el pluralismo. Además, el
Gobierno Vasco estará abierto a participar en espacios de colaboración con instituciones
internacionales y en programas internacionales que puedan suscitarse en relación con los
derechos humanos, la resolución de conflictos, las víctimas y la paz o frente a la discriminación,
el racismo, la violencia, el terrorismo y la guerra (vector 2).
El Plan de Convivencia y Derechos Humanos 2017-2020 establece como estratégico el formar
parte de los esfuerzos internacionales por la defensa de la paz, la convivencia, la diversidad,
la solidaridad y los derechos humanos, así como promover su sinergia y asociar la marca
Euskadi-Basque Country al compromiso con la paz y los derechos humanos, compartiendo en
el concierto internacional el modelo vasco de políticas de convivencia. Asimismo, el Plan de
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
154
Convivencia y Derechos Humanos 2017-2020 se alinea abiertamente con la estrategia europea
para un crecimiento inteligente, sostenible e integrador, Europa 2020 y con los Objetivos de
Desarrollo Sostenible de la Agenda 2030, en general y en especial con lo establecido en el
Objetivo 16 que se propone promover sociedades pacíficas e inclusivas (vectores 3 y 4).
Se apostará por colaborar con instituciones internacionales, entre las que cabe destacar la
relación de colaboración con la Oficina del Alto Comisionado de NNUU para los Derechos
Humanos, y la importancia de dar continuidad a la colaboración con entidades vinculadas al
Peace Programme de la UE (vector 3).
Se continuará participando en programas internacionales, entre los que cabe citar la
continuidad del Programa Defensores de Derechos Humanos y su presencia en la Plataforma
global para la reubicación temporal de personas defensoras de derechos humanos en riesgo
de la UE. Asimismo, se elaborará un documento-base sobre experiencias extraídas del caso
vasco para su eventual contraste en otros contextos. Este eje de actuación se concibe como
un cauce de cooperación internacional con países inmersos en contextos de violencia y
conflictos destructivos (vector 3).
Por último, y en relación a la respuesta a la crisis humanitaria que sufren las personas
refugiadas en las fronteras europeas, el Gobierno Vasco continuará desarrollando iniciativas
que tienen que ver con la acción internacional en materia de acción humanitaria, de acción
preventiva y de posicionamiento e incidencia en diferentes espacios europeos e
internacionales.
4.5.9. Igualdad
El Gobierno Vasco establece para esta legislatura situar a Euskadi entre los 4 primeros países
europeos en igualdad. Al respecto, se trabajará por incorporar a la marca Euskadi-Basque
Country elementos que hagan visible que Euskadi está a la vanguardia en políticas de igualdad
(vector 1).
Se van a potenciar instrumentos de política pública orientados a aumentar el número de
proyectos empresariales internacionales promovidos por las mujeres en Euskadi (vector 2).
Las políticas públicas de igualdad del Gobierno Vasco y su Sector Público están encaminadas
a garantizar la igualdad de hombres y mujeres y, en particular, a fomentar el empoderamiento
de las mujeres, erradicar la violencia de género, garantizar la igualdad laboral y salarial, y
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
155
favorecer la conciliación y la corresponsabilidad de la vida personal, laboral y familiar. Al
respecto, el Instituto Vasco de la Mujer (Emakunde) junto con la implicación activa de
diferentes Departamentos del Gobierno Vasco: Educación, Empleo y Políticas Sociales,
Desarrollo Económico e Infraestructuras, entre otros, asumen en esta legislatura el
compromiso de integración del “Objetivo 5. Igualdad de Género” de la Agenda de Desarrollo
Sostenible 2030 de la ONU en la futura “Agenda Vasca de Desarrollo Sostenible 2030” (vector
3).
En el contexto de la Unión Europea, se seguirá participando activamente en la Red Euro
Gender y en el resto de espacios de colaboración e intercambio impulsados por el Instituto
Europeo de Igualdad de Género (vector 4). De igual manera se prevé continuar participando
en los programas operativos de los fondos europeos. Fuera del contexto europeo, también se
mantendrá una intensa actividad de cooperación con ONU-Mujeres, con UNFPA, así como con
otros organismos como la Secretaría General Iberoamericana o la UNESCO. En lo relativo a la
colaboración con ONU Mujeres y UNFPA, se potenciará la actividad vasca en el programa
internacional Joint Global Programme on Essential Services for Women and Girls Subject to
Violence que tiene como objetivo llegar a un consenso mundial sobre cuáles tienen que ser
los estándares mínimos para la atención a mujeres y niñas víctimas de violencia.
Se seguirá impulsando bajo el liderazgo de Emakunde una acción de cooperación internacional
sistemática centrada en buscar nuevas colaboraciones y establecer acuerdos con distintos
países y organismos internacionales y consolidar los ya existentes. En estas colaboraciones se
buscará contribuir a la proyección exterior de las buenas prácticas que surgen desde Euskadi
en este ámbito y captar nuevo conocimiento que permita fortalecer y complementar el marco
de políticas de igualdad desarrollado hasta la fecha (vector 5). Específicamente en la vertiente
de captación de conocimiento, en esta legislatura se establece como estratégico alcanzar
acuerdos con países nórdicos y en concreto establecer un marco estable de colaboración con
el consorcio Nordic Equality.
4.5.10. Gobernanza Pública
La experiencia de Euskadi como territorio innovador en Europa en materia de gobernanza
pública hace que exista un gran potencial para que factores como la trasparencia, la gestión
pública, la calidad normativa, la democracia participativa o la gobernanza multinivel se
conviertan en elementos de proyección de marca y de intercambio de buenas prácticas y
conocimiento (vector 1 y vector 5).
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
156
Se potenciará la participación internacional en foros para mostrar la Estrategia Vasca de
transformación digital, posicionando a Euskadi como referente en este ámbito. Se trabajará
por vincular la marca a aspectos de calidad normativa y de gobernanza multinivel. Asimismo,
se desarrollarán iniciativas encaminadas a mejorar la posición de Euskadi en el ranking
Regional Governance Matters: Quality of Government Index (vector 1).
La Administración Pública vasca adecuará el marco de la relación digital a su Plan Estratégico
de Gobernanza e Innovación Pública (2017-2020), adaptando todos sus sistemas para que
estén interconectados y sean capaces de monitorizar digitalmente todo el ciclo de vida del
procedimiento, trámite o expediente, garantizando su protección e inalterabilidad. El
Ejecutivo Vasco va a seguir trabajando en la digitalización de los procedimientos
administrativos, a través de la herramienta de tramitación oficial 'Tramitagune' y de la
plataforma tecnológica 'Platea'. Se desarrollará un modelo de administración integrada que
facilite los trámites y la concesión de ayudas a las pymes en su salida al exterior (vector 2).
Se continuará promoviendo el libre acceso a la información generada por la Administración
Pública vasca, para crear un ambiente de confianza entre el gobierno y la sociedad y, de esta
manera, formar a una ciudadanía responsable y participativa. Se impulsarán mecanismos de
gobernanza pública que permitan que la sociedad esté mejor informada y más implicada en
la política pública (vector 3).
Asimismo, se contribuirá al proceso de construcción de la Unión Europea participando
especialmente en el Comité de las Regiones, aportando en los cauces de participación regional
habilitados por la Comisión o por el Consejo europeos, y apoyando en la aplicación del
principio de subsidiariedad. Asimismo, se impulsará la administración electrónica a través de
la adhesión a los aspectos recogidos en la Declaración de Tallin sobre administración
electrónica realizada en la reunión ministerial durante la presidencia estonia del Consejo de
la UE el 6 de octubre de 2017, como oportunidad para establecer nuevas vías de comunicación
con Europa (vector 4).
En cuanto a la captación de conocimiento se potenciarán las relaciones con territorios de
interés que sean referentes en este ámbito para incorporar buenas prácticas en materias
relacionadas con la gobernanza pública vasca: democracia participativa, meritocracia,
transparencia o calidad normativa (vector 5).
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
157
4.5.11. Ciencia, Tecnología e Innovación
En el ámbito de la Ciencia, Tecnología e Innovación la implementación del Plan de Ciencia,
Tecnología e Innovación (PCTI 2020) permite reforzar la posición de Euskadi como región
europea innovadora. Se pretende situar a Euskadi como líder en proyectos de investigación
en fabricación avanzada, energía y el sector biociencia-salud (vectores 1 y 2).
La Estrategia de especialización inteligente RIS 3 Euskadi va a continuar estimulando la
inversión público-privada de I+D+i. En este sentido, se participará en los foros de discusión
europeos que debatan sobre el nuevo planteamiento de políticas de I+D+i a desarrollar en el
próximo periodo de programación europeo a partir de 2021. Se continuará trabajando dentro
de la Iniciativa Vanguard en colaboración con las regiones que la integran, en proyectos de
interés para Euskadi en los ámbitos definidos como prioritarios en la RIS3 (vectores 2 y 4).
Se establece como meta aumentar el número de personas que trabajan en investigación y
desarrollo en relación a la población y se podrán establecer actuaciones encaminadas a
aumentar los niveles de inversión privada en investigación y desarrollo (vector 3).
Se desarrollará una plataforma de identificación de oportunidades internacionales en materia
de ciberseguridad industrial y de infraestructuras con el objetivo de poder canalizar las mismas
al tejido especializado vasco (vector 2).
Se continuará participando en foros y conferencias europeas de interés como por ejemplo la
Enterprise Europe Network (EEN) y se ampliará la participación en comités de
implementación del programa Horizon 2020 en las temáticas especialmente relacionadas con
el transporte inteligente, ecológico e integrado (vectores 4 y 5).
4.5.12. Energía
En el ámbito de la Energía se establecerán las bases para posicionar la imagen de Euskadi como
referente en tecnologías mareomotrices, consolidando además el Área de Ensayos de Energía
Marina de Armintza (BIMEP) como proyecto estratégico en la apuesta por el desarrollo
tecnológico e industrial de las energías marinas. La presidencia y coordinación del Eje Atlántico
de Energías Marinas, y la celebración en Euskadi de la feria Wind Europe en 2019 contribuirán
al posicionamiento de Euskadi como referente en el ámbito de la energía. Asimismo, la
aprobación de la Ley de Sostenibilidad Energética de Euskadi supondrá colocar a la
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
158
administración vasca como referente y tractor en materia de medidas para impulsar el ahorro,
la eficiencia, las renovables y la movilidad sostenible (vector 1).
Se favorecerá la internacionalización de las empresas vascas a través de la generación de
nuevas iniciativas que surjan de la colaboración entre el Ente Vasco de la Energía (EVE) y el
Cluster de la Energía de Euskadi, sobre todo en el ámbito europeo (vector 2).
Se va a desarrollar la Estrategia Energética de Euskadi 2030 alineada con los objetivos
europeos. Asimismo, se mantendrá una estrecha colaboración con otras regiones europeas
para presentar proyectos y desarrollar proyectos conjuntos (vector 2 y vector 4). La apuesta
por la utilización de energías renovables y el desarrollo de actuaciones de promoción de la
eficiencia energética permitirán posicionar a Euskadi ante los compromisos adquiridos en la
Cumbre de París de diciembre de 2015. Se desarrollarán actuaciones encaminadas a aumentar
la cooperación internacional para facilitar el acceso a la investigación y la tecnología relativas
a la energía limpia, incluidas las fuentes renovables, la eficiencia energética y las tecnologías
avanzadas y menos contaminantes de combustibles fósiles, y promover la inversión en
infraestructura energética y tecnologías limpias (vector 3 y vector 5).
4.5.13. Agricultura, Pesca y Alimentación
El ámbito de la agricultura, pesca y alimentación aspira a desarrollar un sector alimentario
rentable, innovador y competitivo en toda la cadena de valor, desde el sector primario,
pasando por la transformación, la industria alimentaria, hasta la gastronomía.
Se va a implementar un Plan Gastronómico-Alimentario con el objetivo de posicionar el
conjunto del sector agroalimentario de Euskadi como un referente sustentado en la
innovación y calidad de los productos y la gastronomía. Asimismo, existe interés en desarrollar
una Estrategia Integral de Comercialización, Difusión y Sensibilización de los Productos
Alimentarios Vascos en el Exterior. Por otra parte, Euskadi cuenta en la actualidad con centros
de investigación que se han convertido en referentes en materia de investigación agraria y
alimentaria. Se desarrollarán actuaciones encaminadas a potenciar su imagen y poner en
marcha proyectos en el exterior (vector 1).
Se continuará con la organización de viajes y misiones de prospección internacionales para la
búsqueda de oportunidades y de financiación que permitan impulsar los intereses de la
industria vasca, así como de búsqueda de referentes en políticas públicas agroalimentarias
con enfoque de desarrollo sostenible (vector 2 y vector 5).
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
159
En el marco de las relaciones bilaterales, se impulsarán las relaciones existentes con México y
Chile. Se iniciará también una colaboración con la India para el desarrollo de proyectos de
empresas vascas y la comercialización de productos vascos en el citado país (vector 2).
La agricultura ecológica es parte de la estrategia de desarrollo agrario sostenible de Euskadi.
Se impulsarán actuaciones encaminadas a impulsar un sistema productivo agroganadero y
libre de tóxicos ambientales, que establezca relaciones de equidad y justicia entre productoras
y productores y personas consumidoras, e impulse la utilización de materias primas para una
alimentación sana. Es considerada, asimismo, una buena opción como apoyo a la mitigación
del cambio climático. Al respecto, se continuará impulsando el Plan de Fomento de la
Producción Ecológica (FOPE) como política integral de apoyo a la agricultura ecológica.
Asimismo, el Plan Estratégico de Gastronomía y Alimentación de Euskadi 2017-2020, como
apuesta estratégica para esta legislatura, tendrá el foco puesto en la salud, la seguridad, la
singularidad y la sostenibilidad (vector 3).
La colaboración desarrollada en el ámbito de la eurorregión Aquitania-Euskadi-Navarra,
tendrá como objeto el desarrollar relaciones estables de cooperación entre empresas
agroalimentarias de las tres regiones, tanto desde el punto de vista de la transformación como
del de la comercialización conjunta en el exterior. Por otra parte, se participará activamente
en redes Europeas tales como EUROMONTANA (Asociación Europea de zonas de Montaña de
Europa), AREPO (Asociación de las Regiones Europeas de los Productos de Origen), EFI
(European Forest Institute) y USSE (Unión de Silvicultores del Sur de Europa) en el ámbito
forestal y la recién oficialmente constituida REGAL (Red Europea de Regiones Líderes en
Alimentación y Gastronomía en materia de Innovación y Emprendimiento) (vector 4).
Los proyectos europeos en el marco de LIFE, H2020, POCTEFA, SUDOE, M16, FOCAD
permitirán captar conocimiento y avanzar en actuaciones colaborativas con socios europeos
en el ámbito de la innovación y cooperación en el sector agroalimentario y en el desarrollo del
medio rural y litoral (vectores 4 y 5).
4.5.14. Infraestructuras y Transportes
Euskadi es el “eslabón clave” del corredor atlántico europeo y tiene una posición estratégica
dentro de las redes transeuropeas prioritarias del transporte y las comunicaciones, como
rótula esencial en las relaciones de conexión entre la península ibérica y la Europa Central. Es
además un referente en materia de movilidad sostenible y se desarrollarán actuaciones
encaminadas a posicionar la marca Euskadi-Basque Country en este campo (vector 1).
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
160
En el ámbito del transporte se continuará prestando apoyo y acompañamiento a las empresas
vascas del sector en los proyectos internacionales en los que participen. Asimismo, Euskadi
participará directamente en el proyecto y construcción de la nueva red ferroviaria de ancho
internacional, que servirá para superar la todavía existente “frontera ferroviaria” (vector 2).
Se pondrá en marcha el recientemente aprobado Plan Director de Transporte Sostenible de
Euskadi 2030, que tiene como objetivo consolidar un sistema de transporte sostenible en
términos sociales, económicos, medioambientales y de calidad, que contribuya a la cohesión
social y el desarrollo socioeconómico, dando respuestas a las necesidades de movilidad de la
sociedad. Al respecto se impulsarán iniciativas que favorezcan el acceso a sistemas de
transporte seguros, asequibles, accesibles y sostenibles para todas las personas y mejoren la
seguridad vial, en particular mediante la ampliación del transporte público, prestando especial
atención a las necesidades de las personas en situación de vulnerabilidad, las mujeres, las y
los niños, las personas con diversidad funcional, y las personas de edad (vector 3).
Las políticas e instrumentos a poner en marcha estarán alineadas con las directrices europeas
potenciándose la posición de Euskadi como rótula del Eje Atlántico entre la Península Ibérica
y Europa a través de la culminación de la infraestructura de construcción de la “Y” vasca. La
participación en redes y proyectos internacionales en este ámbito, especialmente dentro de
la Eurorregión Aquitania-Navarra-Euskadi, continuará también siendo un elemento de
especial interés, particularmente para la materialización de proyectos europeos de movilidad
transfronteriza que optimicen la oferta de servicios y mejoren las conexiones dentro de la
Eurorregión (vector 4).
4.5.15. Empleo
El empleo es el eje básico de la actuación política del conjunto del Gobierno Vasco para la XI
Legislatura. En este sentido, Euskadi se posicionará como referente para otros países en el
plano internacional y se apostará por internacionalizar el modelo de “Centros Especiales de
Empleo Vascos” (vector 1).
En la XI Legislatura se establece el reto de reducir las tasas de paro por debajo del 10%. Para
ello, se van a incentivar las políticas públicas de carácter económico y social que tengan como
objetivo directo la creación de más empleo y de mejor calidad. Por otra parte, se impulsarán
programas que promuevan la formación en materia de internacionalización de jóvenes
titulados universitarios para que las empresas y otras entidades vascas puedan disponer en el
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
161
futuro de una base de profesionales que les permita atender con eficacia los retos de la
economía abierta (vector 2).
La política pública de empleo y reactivación estará acompañada e impulsada mediante el
diálogo social, consolidando un marco permanente de negociación entre los agentes
económicos y sociales, y reforzando el Sistema Vasco de Relaciones Laborales. La formación
para el empleo será una de las principales herramientas para promover y garantizar empleo
de calidad, y a su vez, un instrumento fundamental para la adaptación de las empresas a los
nuevos retos tecnológicos y organizativos (vector 3).
Se desarrollarán actuaciones encaminadas a aumentar la presencia en redes y la participación
en programas e iniciativas europeas vinculadas al empleo (vector 4).
Asimismo, se pretende impulsar la consolidación de un sector empresarial competitivo y
sostenible, apoyando la creación de nuevas empresas de Economía Social, difundiendo sus
valores y principios, y ampliando el reconocimiento a las entidades de la economía solidaria,
las entidades que desarrollan los Centros Especiales de Empleo, y a las agrupaciones
suprasectoriales de trabajadores autónomos. En este sentido cabe destacar la participación
en la Cumbre Internacional de Cooperativas que se reúne bienalmente en Quebec, en el Foro
Global de Economía Social- GSEF que también se organiza bienalmente y en 2018 tendrá lugar
en Bilbao así como la participación anual en una reunión técnica de Cooperativas
Agroalimentarias (vector 2).
La internacionalización en este ámbito estará muy orientada también a captar conocimiento
y buenas prácticas sobre modelos de servicios públicos de empleo y relaciones laborales
(vector 5).
4.5.16. Políticas Sociales
Se impulsará el modelo vasco de servicios sociales como referente. Euskadi cuenta con un
sistema de Rentas de Garantía de Ingresos y de Inclusión Social donde se reconoce como doble
derecho subjetivo el de disponer unos ingresos mínimos y el de la inclusión. La experiencia
vasca en materia de economía e innovación social y cooperativismo constituye un activo de
gran potencial para ser transferido al exterior. Asimismo, las políticas de protección de las
personas con diversidad funcional o las políticas de parentalidad positiva se configuran como
referentes en el exterior (vector 1).
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
162
Se van a favorecer y desarrollar nuevos marcos normativos y legales con el fin de promover
entornos que promuevan la innovación y den cabida a iniciativas de innovación social. En este
contexto se considerará el desarrollo de una estrategia vasca de innovación para la
transformación social. Asimismo, se impulsarán políticas encaminadas e promover la
responsabilidad social empresarial (RSE) (vector 2 y vector 3).
Asimismo, se dará continuidad a la participación en programas e iniciativas europeas
vinculadas a las políticas sociales. Se formará parte de aquellos organismos que favorecen la
participación de la sociedad civil organizada como son la Mesa de Dialogo Social, el Consejo
para la Inclusión Social o los Consejos de participación de colectivos especiales donde se
abordan desde una perspectiva integral las necesidades de estos (vector 4).
Euskadi cuenta con una población envejecida y bajas tasas de natalidad y fecundidad. Se
quiere apostar por políticas de promoción de un envejecimiento activo que haga que las
personas mayores vivan más años libres de dependencia y avanzar en la consolidación de un
sistema fuerte de servicios sociales. Para ello se requiere definir nuevas estrategias de carácter
social, donde resultará necesario aprender de regiones similares a Euskadi y que hayan
desarrollado políticas relacionadas punteras (vector 5).
4.5.17. Medio Ambiente
La participación en redes internacionales como nrg4sd, Network of Regional Governments for
Sustainable Development; ICLEI, Local Governments for Sustainibility; Encore, Environmental
Conference of Regions of Europe; IMPEL, European Union Network for the Implementation
and Enforcement of Environmental Law y The Climate Group, continuará siendo un aspecto
estratégico en este ámbito. Asimismo, se impulsarán las oportunidades que se deriven de la
Declaración Vasca, nueva hoja de ruta para ciudades y pueblos europeos en el marco de
municipios productivos, sostenibles y resilientes, liderada por Euskadi y a la que se han
sumado cerca de 300 instituciones en toda Europa (vector 1).
El medio ambiente se ha convertido en una fuente de oportunidades para la creación de
nuevos negocios y generación de nuevos empleos, estando su crecimiento relacionado con el
desarrollo de políticas ambientales avanzadas. Se va a intensificar la colaboración con el
Clúster Vasco de Medio Ambiente (ACLIMA) para impulsar la internacionalización de las
empresas vascas trabajando en este ámbito.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
163
Desde el punto de vista de la financiación, se impulsarán y desarrollarán nuevos mecanismos
e instrumentos financieros innovadores, en colaboración con entidades e instituciones de
ámbito europeo, y se identificarán fuentes de financiación internacionales que contribuyan al
desarrollo de proyectos medioambientales estratégicos (vector 2).
La estrategia del Gobierno Vasco es “el Desarrollo humano sostenible” donde uno de sus 4
pilares es la lucha por el empleo, la reactivación y la sostenibilidad. Establece además como
uno de sus 15 objetivos de País el reducir en un 20% los gases de efecto invernadero,
comprometiéndose así con los objetivos de desarrollo sostenible. Junto a ello la Agencia Vasca
del Agua URA desarrolla su trabajo incardinado en el Objetivo de Desarrollo Sostenible 6
dedicado al agua limpia y saneamiento, donde se impulsarán los intercambios de
conocimiento a nivel internacional (vector 3).
Especialmente importante para la política medioambiental vasca es la cooperación
transfronteriza e interregional. Al respecto, se impulsará el proyecto europeo de cooperación
territorial Txinbadia+, que se desarrolla en el marco del Programa Europeo INTERREG V-A
España-Francia-Andorra, creado para fomentar el desarrollo sostenible en territorios
fronterizos (vector 4).
4.5.18. Política Territorial
El Gobierno Vasco aboga por la vertebración de Euskadi como un territorio equilibrado,
cohesionado y sostenible en el que se reduzcan los entornos degradados, se apueste por la
regeneración urbana integral y la calidad de vida, teniendo como protagonistas a las personas.
La internacionalización en el ámbito de la política territorial girará en torno al intercambio de
experiencias y la cooperación interregional, transfronteriza e internacional en materia de
Planificación Territorial (vectores 1 y 4) y la definición, desarrollo e implementación de la
agenda urbana en el ámbito territorial autonómico y local (vectores 2 y 3).
Asimismo, se colaborará con otras entidades locales o regionales en la investigación y
desarrollo de modelos de gestión e intervención para alcanzar el desarrollo urbano sostenible
de los barrios y ciudades, el impulso de mecanismos de financiación innovadores y la
identificación de fuentes de financiación europea para acometer actuaciones de intervención
integral en barrios, especialmente en los vulnerables (vectores 2, 3 y 4).
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
164
4.5.19. Vivienda
Las políticas de vivienda de Euskadi se consideran un referente en el exterior, y muy
especialmente en aquellos aspectos relacionados con el concepto social de vivienda, como
garante del derecho de vivienda a las personas sin hogar y del derecho a una vivienda
independiente. Se desarrollarán actividades de internacionalización encaminadas a difundir el
modelo vasco de políticas de vivienda como buena práctica. Asimismo, se impulsarán
instrumentos que permitan mitigar los problemas que son comunes en las ciudades a nivel
global y que tienen también su impacto en Euskadi, como son la escasez de vivienda adecuada
y el deterioro de las infraestructuras de vivienda (vectores 1 y 3).
Asimismo, se considera necesario incorporar nuevos instrumentos de política pública que
permitan desarrollar actuaciones novedosas en materia de eficiencia energética en la
construcción. Al respecto, se continuará impulsando el establecimiento de relaciones con
países y regiones europeas con el objeto de aprender de modelos de referencia en eficiencia
energética y en financiación de la vivienda (vectores 4 y 5).
4.5.20. Hacienda y Economía
La gestión económica del Gobierno Vasco y del conjunto de Instituciones Vascas debe seguir
el principio de rigor y responsabilidad. Es preciso mantener el saneamiento de las finanzas y
el compromiso con los objetivos de equilibrio presupuestario como garantía de sostenibilidad
económica.
En el marco de la promoción de los intereses sectoriales, se va a impulsar, en colaboración
con el área de Desarrollo Económico y Competitividad, un fondo público-privado de 250
millones de euros para garantizar el crecimiento y el arraigo de empresas vascas con
potencialidad tecnológica y de internacionalización (vector 2).
El Gobierno aboga por una nueva política alineada con el marco europeo que combine de
forma más equilibrada el control del déficit público. Se va a desarrollar una gestión eficiente
del Programa Operativo del País Vasco del Fondo Europeo de Desarrollo Regional (FEDER)
2014-2020 incluyendo una participación activa en sus Comités de Seguimiento (vector 4).
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
165
4.5.21. Educación
La educación es el principal factor de progreso de la sociedad y de las personas. Si Euskadi
quiere ser una sociedad competitiva en la esfera internacional debe contar con un sistema
educativo orientado en su integridad hacia la equidad y excelencia que garanticen el máximo
desarrollo de las competencias de cada alumno y alumna. Las actividades en este ámbito
girarán en torno a la internacionalización de la formación en el marco de la Educación Infantil
y Básica y de la Educación Secundaria post obligatoria.
En el campo de la Educación Primaria, se seguirá actuando en el contexto del Plan Heziberri
2020 y del Marco para la cooperación europea en el ámbito de la educación y de la formación
2020. En cuanto a la Educación Secundaria post obligatoria, se seguirán fomentando los
proyectos de movilidad y cooperación dentro del marco Erasmus+ durante el nuevo período
de vigencia de la estrategia con el fin de continuar ofreciendo una dimensión europea a este
nivel educativo (vector 4).
Un país que quiere crecer en la esfera internacional ha de ser un país plurilingüe. Para ello, se
seguirán estableciendo medidas encaminadas a impulsar la extensión de la formación en
inglés y a fomentar el aprendizaje de una segunda lengua extranjera en el primer ciclo de la
Educación Secundaria Obligatoria.
Finalmente, se seguirá potenciando la formación del personal docente como principal agente
del cambio y la mejora educativa, a través de la implantación de un nuevo modelo de
formación del profesorado enmarcado en un contexto europeo, dando continuidad a la
participación vasca en el proyecto europeo Erasmus+ (vector 4 y vector 5).
4.5.22. Formación Profesional
Euskadi es reconocida por su modelo de formación profesional. Se seguirá impulsando la
internacionalización de este modelo con la creación del Campus Vasco de Formación
Profesional. Asimismo, se potenciará el posicionamiento de TKNIKA como centro de referencia,
a partir de su reconocimiento como miembro de la red UNEVOC de la UNESCO, en calidad de
institución educativa líder en el desarrollo de la investigación e innovación aplicada en la
formación profesional, tanto en tecnologías como en sectores avanzados y muy avanzados
(vector 1).
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
166
Se establecerá el nuevo Marco Vasco de Cualificaciones y Especializaciones en el ámbito de la
Formación Profesional para diseñar programas de especialización de acuerdo a las
necesidades que han surgido en las empresas, así como programas orientados a actividades
emergentes, incidiendo especialmente en los ámbitos de oportunidad definidos en la RIS3 de
Euskadi. Si fuera necesario se apoyará a las empresas vascas con plantas ubicadas en países
extranjeros en la preparación y cualificación de los recursos humanos que trabajan en dichas
plantas (vectores 2 y 4).
Se seguirá apostando por la movilidad de estudiantes a través del programa Erasmus + para
realizar las prácticas obligatorias en empresas europeas en la parte final del ciclo formativo.
Asimismo, se desarrollarán mecanismos que permitan acoger de forma normalizada
alumnado de otros centros de FP extranjeros para que puedan realizar sus prácticas en
empresas de Euskadi (vector 5).
4.5.23. Universidades e Investigación
El Gobierno Vasco apuesta en esta legislatura por la internacionalización del ámbito de las
universidades y la investigación y promoverá nuevas actuaciones para impulsar los Campus
de Excelencia Internacional asociados al sistema universitario vasco. Asimismo, se fortalecerá
el proceso de internacionalización de los centros de investigación básica de excelencia BERC
favoreciendo su posicionamiento como centros de referencia internacional a nivel mundial en
su ámbito (vector 1).
Se desarrollarán programas universidad-empresa encaminados a generar oportunidades de
internacionalización conjunta entre el tejido empresarial y el sistema universitario. Se
mostrará como buena práctica la Estrategia Vasca Universidad Empresa. También se apoyará
la colaboración internacional entre las universidades de Euskadi, y entre éstas y el resto de
agentes de la Red Vasca de Ciencia, Tecnología e Innovación (vector 2).
Se promoverán modelos docentes y de evaluación y acreditación de la calidad de la formación
y la investigación que posibiliten un mayor nivel de colaboración en el contexto internacional,
intensificando la presencia de la Agencia de Calidad del Sistema Universitario Vasco en redes
europeas (vector 4).
Se favorecerá la captación de talento y la movilidad internacional del alumnado y del personal
de las universidades vascas y de los centros de investigación de excelencia, con actuaciones
concretas a desarrollar (vector 5).
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
167
4.5.24. Salud
La salud es un derecho fundamental del ser humano y es, además, uno de los valores más
apreciados para la sociedad vasca. En Euskadi, las personas son el eje central de las políticas
en el ámbito de la salud, siendo referentes en el ámbito de la integración de políticas sociales
con políticas sanitarias. Las líneas prioritarias de internacionalización en este ámbito se
centrarán en los vectores de proyección de la marca Euskadi-Basque Country en el exterior y
de captación de conocimiento. Al respecto, se impulsará la participación en foros
internacionales para dar visibilidad a este modelo (vector 1).
Además de fomentar las relaciones de las y los profesionales sanitarios vascos con centros de
excelencia internacionales, se va a impulsar la participación en proyectos, consorcios y redes
de I+D+i europeas. Se reforzarán las actividades en el marco de Horizonte 2020 y en el
contexto del programa Innovative Medicines Initiative (IMI), además de las relaciones con la
Agencia Ejecutiva de Consumidores, Salud, Agricultura y Alimentación (CHAFEA), la Dirección
General de Redes de comunicación, Contenidos y Tecnología y la Dirección General de Salud
y Seguridad Alimentaria de la UE (DG SANTE) (vector 4).
Asimismo, se van a continuar desarrollando relaciones bilaterales y convenios con otras zonas
geográficas con casuísticas similares a Euskadi con el objetivo de captar conocimiento en las
áreas de envejecimiento activo, innovación y la utilización de las TIC en el sector Salud. De
esta forma se va a permitir profundizar en un modelo de atención integrada que permita dar
una respuesta a los nuevos retos en salud y promover la mejora y modernización del sistema
sanitario de Euskadi impulsando el desarrollo de planes y programas específicos a partir de las
buenas prácticas identificadas (vector 5).
4.5.25. Política Lingüística
El ámbito de la Política Lingüística recogerá aquellas actuaciones encaminadas a la
internacionalización del euskera. El Instituto Etxepare será la institución que lidere dichas
actuaciones en colaboración con los sectores culturales de Euskadi.
Se continuará promoviendo el aprendizaje del euskera a través de los lectorados
internacionales, las Cátedras de Euskera y Cultura Vasca y el programa Euskara Munduan. De
forma complementaria, se seguirá además apoyando la celebración anual del Día
Internacional del Euskera como evento principal de promoción de la lengua a nivel
internacional y como elemento de cohesión de las colectividades vascas en el exterior y la
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
168
diáspora. La apuesta por la digitalización va a implicar el impulso de la Biblioteca Nacional
Digital de Euskadi, para una mayor difusión de los contenidos en euskera desarrollados por las
industrias creativas vascas (vectores 1 y 2).
Se intensificarán los apoyos a la internacionalización de contenidos en euskera, fomentado así
la circulación de creadores y agentes cinematográficos y literarios fuera de Euskadi. Asimismo,
con el objetivo de aumentar la presencia en las redes digitales se impulsará el uso del euskera
en Internet y se fomentará su presencia en los medios de comunicación digitales con especial
atención a los contenidos desarrollados para la juventud (vector 2).
En relación a la promoción del euskera en Iparralde, se mantendrá abierta la colaboración
institucional con la Office Publique de la Langue Basque intensificando acciones en el convenio
marco plurianual en vigor (vector 4).
En un entorno internacional multilingüe, el euskera tiene que encontrar su lugar junto a las
otras lenguas del mundo. En este contexto, se continuará trabajando por establecer convenios
de colaboración con gobiernos en cuyos territorios existan lenguas minoritarias, así como de
carácter regional, para captar así conocimiento y experiencias en materia de política
lingüística orientada al fomento de su utilización (vector 5).
4.5.26. Seguridad
La internacionalización en materia de Seguridad girará en torno al establecimiento de
relaciones de carácter bilateral con otras agencias e instituciones internacionales de seguridad
y a la participación en foros y redes internacionales. Se va a promocionar la Ertzaintza como
modelo de referencia internacional para cuerpos de seguridad de otros países a partir de sus
características diferenciales (vector 1).
En materia de seguridad vial, se va a implementar el Plan de Seguridad vial y Movilidad segura
y sostenible 2015-2020, asumiendo el compromiso europeo de reducir un 50% el número de
víctimas mortales en el año 2020 respecto a las personas fallecidas en 2010 (vector 3).
Dentro de una estrategia europea de seguridad que requiere un amplio trabajo de
colaboración internacional a nivel operativo y de inteligencia, se impulsará una participación
activa de la Ertzaintza en los órganos de gestión. Se va consolidar el trabajo que se viene
desarrollando en materia de cooperación policial con organismos de referencia
internacionales como son la Europol y la Interpol. Al respecto se impulsarán acuerdos
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
169
encaminados a obtener accesos a la información y a los expedientes de estas organizaciones
internacionales (vector 4).
Se podrán impulsar estancias en el exterior para enriquecer los conocimientos técnicos y
jurídicos de las personas que componen la Ertzaintza y prepararles para afrontar los desafíos
que se presentan ante las nuevas amenazas en materia de seguridad (vector 5).
4.5.27. Justicia
En el ámbito de la justicia la actividad del Instituto Internacional de Sociología Jurídica de Oñati
seguirá teniendo un papel relevante, apostando por la facilitación de encuentros científicos y
profesionales, impulsando proyectos comunes de discusión e investigación y formando
estudiosos de cualquier procedencia en materia de justicia (vector 1).
Una de las principales actividades en este ámbito de actuación será el alineamiento con el
marco europeo, para lo que se abordará un proceso de actualización del autogobierno que
garantice el encaje jurídico-legal de acuerdo con las normas, estándares y procedimientos de
la UE, con el propósito de profundizar en la convivencia democrática y avanzar en la cohesión
y la justicia social. Se participará activamente en el Foro Europeo de Justicia Restaurativa y se
mantendrá una colaboración formativa con la Unión Europea (vector 4).
Se potenciarán las relaciones con territorios que sean referentes en la ejecución de medidas
judiciales en materia de justicia juvenil, en atención a las víctimas de delito y en modelos que
garanticen el acceso de todas las personas a la justicia a través de la asistencia jurídica gratuita
(vector 5).
La EBC 2020 recogía de forma esquemática en su publicación en 2014 una tabla resumen de
las temáticas en torno a las cuales giraba la actividad de internacionalización del gobierno en
función de si éstas se enfocaban a aprender o a enseñar. La experiencia en los primeros años
de ejecución de la Estrategia ha mostrado que muchas de las actuaciones de
internacionalización realizadas pueden ser interpretadas en uno u otro sentido, generando
confusión. Por tanto, la actualización de la Estrategia no contempla, en el periodo 2018-2020,
esta clasificación.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
170
4.6. Ámbitos geográficos de actuación
Junto a actores supraestatales como la UE, escenario principal de la acción exterior vasca, y
organismos internacionales, como el sistema de Naciones Unidas, la EBC 2020 identifica un
conjunto de países y regiones como ámbitos geográficos estratégicos para la
internacionalización de Euskadi. Se trata de territorios que concitan una parte sustancial de
los intereses vascos en el exterior, y que serán objeto de atención prioritaria en el periodo
2018-2020. Este listado, no obstante, queda abierto al impulso de relaciones y oportunidades
puntuales que puedan surgir en otros países o regiones a nivel sectorial.
El proceso de actualización de la EBC 2020 ha llevado a realizar una priorización geográfica
más simplificada. Así, desaparece la distinción entre países prioritarios y preferentes, y entre
geografías que ofrecen oportunidades para enseñar o aprender. Si bien en el marco teórico
estas subcategorías propuestas en 2014 aparecían como pertinentes, en la práctica se han
mostrado poco operativas. Además, se da un paso hacia una mayor concentración de las
geografías (países y regiones) que van a ser objeto de mayor incidencia por parte de los
Departamentos del Gobierno Vasco y su Sector Público.
La siguiente tabla muestra esta selección de países y regiones prioritarias.
Tabla 6: Ámbitos geográficos de actuación
ÁMBITOS GEOGRÁFICOS DE ACTUACIÓN
PAÍSES PRIORITARIOS REGIONES PRIORITARIAS
EUROPA
• Alemania
• Dinamarca
• Finlandia
• Francia
• Reino Unido
• Suecia
• Aquitania-Iparralde
• Baviera
• Escocia
• Flandes
• Gales
AMÉRICA
• Argentina
• Canadá
• Chile
• Colombia
• Estados Unidos
• Guatemala
• México
• Perú
• Cundinamarca
• Quebec
• Querétaro
• Minnesota
• Terranova y Labrador
ASIA • China
• Japón
• India
• Jiangsu
ÁFRICA • Sudáfrica • KwaZulu-Natal
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
171
Además de la Unión Europea como ente supraestatal, Europa es el ámbito geográfico de
prioridad principal. En el plano bilateral y en particular, Reino Unido, Alemania y Francia son
socios tradicionales de Euskadi, con los que le unen profundas relaciones en ámbitos tan
dispares como el institucional, el económico (se trata de los principales socios comerciales), el
científico, el cultural o el turístico. Asimismo, se focalizarán los esfuerzos en países nórdicos
como Suecia, Dinamarca o Finlandia, reconocidos internacionalmente por sus altas cotas de
bienestar social, y por estar a la vanguardia en ámbitos como el tecnológico, el educativo, el
social, o el de igualdad.
También en el contexto europeo y de forma específica, se contemplan como prioritarios a los
integrantes actuales y potenciales de la Red de Alianzas Estratégicas de Euskadi, ya sea por
proximidad geográfica y lazos históricos y multisectoriales, como en el caso de Aquitania, o
porque, además, son territorios homólogos con fuerte identidad, como Flandes, Gales, Escocia,
Baviera y Quebec.
Los países americanos representan igualmente un área de prioridad, gracias a los vínculos
históricos y culturales establecidos y a las relaciones institucionales y comerciales
desarrolladas, tanto con América del Norte como con Latinoamérica. En este continente existe
además una gran concentración de comunidades vascas de la diáspora, que representan un
gran activo para la internacionalización de Euskadi en la región. En concreto, se incidirá de
forma predominante en los siguientes países para el despliegue de la Estrategia: Argentina,
Canadá, Chile, Colombia, Guatemala, México y Perú en Latinoamérica, y Estados Unidos y
Canadá en Norteamérica.
Latinoamérica es un área en expansión económica que destaca por su dinamismo y
perspectivas de crecimiento, donde podrán desarrollarse iniciativas empresariales,
académicas y culturales lideradas o participadas por Euskadi y sus agentes, así como acciones
de transferencia de conocimiento y proyectos en diversos ámbitos. Asimismo, en México se
encuentra Querétaro, y en Colombia, Cundinamarca, territorios pertenecientes a la Red de
Alianzas Estratégicas. La solidaridad también ocupa un lugar relevante en las relaciones que la
sociedad vasca mantiene con América Latina, vínculo que está llamado a intensificarse.
Por otro lado, Estados Unidos, primera potencia mundial, sigue siendo referencia para Euskadi
en ámbitos estratégicos como la internacionalización Empresarial y la atracción de inversiones,
el emprendimiento, las TIC o la cultura. En el caso de Canadá, además de ser referente en
materias como la política cultural y lingüística y ejemplo de convivencia y multiculturalidad,
se prevé que el Acuerdo Integral sobre Economía y Comercio (CETA) con la Unión Europea
ofrezca oportunidades de negocio para los agentes vascos en los próximos años. En Canadá y
Estados Unidos se encuentran, respectivamente, las provincias de Quebec y Terranova y
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
172
Labrador, y el estado de Minnesota, que tienen la consideración de prioritarios para tender
lazos estratégicos en el periodo 2018-2020.
En cuanto a Asia, Japón, China e India emergen como países prioritarios. Japón es referente
para la captación de buenas prácticas en temáticas como la Industria 4.0, la gastronomía o la
cultura. Por su parte, los cambios socioeconómicos que se están produciendo en China están
generando cada vez más oportunidades para Euskadi en ámbitos tan diversos como el de la
educación, el medio ambiente o el turismo. La segunda potencia mundial destaca por el gran
potencial de su mercado y por su capacidad inversora, así como por ser un destino principal
de las implantaciones industriales vascas en el exterior. Asimismo, en China se encuentra la
provincia de Jiangsu, cuya relación con Euskadi tiene la consideración de alianza estratégica.
En cuanto a India, segundo país más poblado del mundo, es, más allá de un gran mercado, un
actor emergente en el concierto internacional.
Por último, en el caso del continente africano, se identifica Sudáfrica como país prioritario.
Además de ser el motor económico de la región, se indican oportunidades de colaboración en
materias como la convivencia y los derechos humanos o la justicia. Dentro del país sudafricano
se señala en particular a la provincia de KwaZulu-Natal como prioritaria para el
establecimiento de relaciones estratégicas durante el periodo 2018-2020.
Ilu
stra
ció
n 2
: Ám
bit
os
geo
gráf
ico
s d
e ac
tuac
ión
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
5.
ESTRATEGIA EN MARCHA
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
175
5. ESTRATEGIA EN MARCHA
La multiplicidad de agentes involucrados en la actividad de internacionalización de Euskadi
requiere de mecanismos de coordinación y colaboración que aseguren una acción coherente
y sostenida en el tiempo. Con este propósito, se proponen los siguientes tres pilares: (i) el
Modelo de gobernanza, que asegura un despliegue coordinado y coherente de la Estrategia;
(ii) el sistema de seguimiento y evaluación, que permitirá monitorizar las actividades
realizadas e identificar los logros obtenidos en el desarrollo de la Estrategia; y (iii) el
Presupuesto, que clarifica los recursos económicos a movilizar hasta 2020 por el Gobierno
Vasco en materia de internacionalización.
5.1. Modelo de gobernanza
La puesta en marcha de la EBC 2020 interpela a la sociedad vasca en su conjunto, a los
Departamentos del Gobierno Vasco y su Sector Público y al resto de las instituciones vascas y
a los integrantes del ecosistema vasco de internacionalización. En este propósito colectivo,
corresponde a la Secretaría General de Acción Exterior la labor de liderar y coordinar el
despliegue de la Estrategia. Para ello, cuenta con 3 foros que conforman el modelo de
gobernanza de la EBC 2020:
▪ La Comisión Interdepartamental de Acción Exterior, que garantiza la coordinación y
planificación conjunta de la Acción Exterior al interior del Gobierno Vasco
▪ La Comisión Interinstitucional de Acción Exterior, foco de cooperación y colaboración
entre las distintas instituciones vascas, que posibilita la puesta en marcha de
actuaciones conjuntas en el exterior
▪ El Consejo Asesor de Acción Exterior, que asegura la participación de la sociedad vasca
en el diseño y despliegue de la EBC 2020. Con su creación y puesta en marcha en julio
de 2016 se refuerza y culmina el modelo de gobernanza definido en 2014.
En el nuevo periodo se continuará perfeccionando y profundizando en este modelo para
asegurar un despliegue de la Estrategia efectivo y coordinado.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
176
Ilustración 3: Pilares del modelo de gobernanza
La Comisión Interdepartamental de Acción Exterior es el órgano de coordinación y
planificación de la Acción Exterior entre los diferentes Departamentos del Gobierno Vasco,
siendo la Secretaría General de Acción Exterior quien convoca y dinamiza dicha Comisión. Está
conformada por la persona titular de la Secretaría General de Acción Exterior así como por las
y los altos cargos que representan a cada uno de los Departamentos del Gobierno Vasco. La
siguiente tabla recoge las funciones que corresponden a la Comisión Interdepartamental de
Acción Exterior.
Tabla 7: Funciones de la Comisión Interdepartamental de Acción Exterior
FUNCIONES DE LA COMISIÓN INTERDEPARTAMENTAL DE ACCIÓN EXTERIOR
▪ Analizar las acciones encaminadas a alcanzar los objetivos de internacionalización de la EBC 2020▪ Proponer nuevas actuaciones que contribuyan a planificar, impulsar y fomentar una acción exterior
vasca, coordinada e integral▪ Analizar las posibilidades de actuación, en la defensa y promoción de sus intereses multisectoriales y
territoriales, a través de las Delegaciones de Euskadi en el exterior▪ Impulsar y colaborar en la coordinación de las actuaciones de los diferentes Departamentos con las
instituciones europeas, especialmente con la Unión Europea, con el Consejo de Europa y con elmovimiento regional europeo
▪ Estudiar y proponer relaciones bilaterales y multilaterales que el Gobierno Vasco pueda mantener con otros países, regiones, ciudades o entidades subestatales
▪ Examinar las medidas para desarrollar la cooperación transfronteriza e interregional de Euskadi▪ Debatir las nuevas medidas que proponga la Secretaría General de Acción Exterior.
Fuente: Decreto 127/2007, de 31 de agosto
Adicionalmente a las convocatorias ordinarias de la Comisión Interdepartamental de Acción
Exterior que establece el Decreto 127/2007, se podrán desarrollar dinámicas participativas de
trabajo interdepartamentales de forma que se puedan identificar los espacios de colaboración
conjunta y las sinergias existentes en materia de internacionalización.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
177
La Comisión Interinstitucional de Acción Exterior se establece como órgano de cooperación y
colaboración entre instituciones vascas para la puesta en común de proyectos futuros de
internacionalización y lograr un mayor impacto en el exterior. Esta Comisión está presidida
por la Secretaría General de Acción Exterior y cuenta con representación tanto de los
Departamentos del Gobierno Vasco como de las Diputaciones Forales, los ayuntamientos de
las tres capitales de la Comunidad Autónoma de Euskadi y EUDEL.
Tabla 8: Funciones de la Comisión Interinstitucional de Acción Exterior
FUNCIONES DE LA COMISIÓN INTERINSTITUCIONAL DE ACCIÓN EXTERIOR
▪ Trabajar por una Acción Exterior vasca coordinada e integral para alcanzar los objetivos de la EBC 2020▪ Analizar y proponer las acciones que garanticen la participación vasca en el movimiento regional
europeo, foros y organismos internacionales y el desarrollo de la cooperación transfronteriza einterregional de Euskadi
▪ Impulsar y coordinar las actuaciones de las diferentes instituciones y agentes económicos y sociales con las Instituciones europeas, especialmente con la Unión Europea y con el Consejo de Europa
▪ Examinar y proponer las posibilidades de actuación, en la defensa y promoción de los intereses multisectoriales y territoriales, a través de las Delegaciones de Euskadi en el exterior y las diferentes posibilidades de desarrollo de acciones en relación con los Centros Vascos - Euskal Etxeak y lasColectividades Vascas en el exterior
▪ Conocer sobre la presencia en Euskadi de la representación institucional del exterior▪ Realizar una labor prospectiva sobre la Acción Exterior vasca, proponiendo nuevos objetivos y líneas
de actuación futuras, con objeto de anticiparse a los cambios que se vislumbren en el orden internacional
Fuente: Decreto 52/2008, de 18 de marzo
Finalmente, el Consejo Asesor de Acción Exterior es el órgano que asesora en la promoción de
la internacionalización de Euskadi en el marco de la EBC 2020 y asegura la integración de la
sociedad en el logro de la visión y los objetivos de internacionalización de la Estrategia. Está
compuesto por agentes de diversos ámbitos, como son el social, académico, cultural,
científico-tecnológico, medioambiental, empresarial, entre otros, que atesoran extenso
conocimiento en el ámbito internacional.
Tabla 9: Funciones de la Consejo Asesor de Acción Exterior
FUNCIONES DE LA CONSEJO ASESOR DE ACCIÓN EXTERIOR
▪ Analizar las tendencias más relevantes a nivel global y su impacto en el mundo▪ Contribuir al establecimiento y elaboración de directrices y líneas de orientación estratégica de acción
exterior▪ Realizar iniciativas y propuestas para la mejora de las actuaciones en materia de acción exterior▪ Analizar y asesorar sobre aquellas materias relativas al ámbito de acción exterior▪ Contribuir a la colaboración, cooperación y asistencia recíproca de los diferentes agentes que lleven a
cabo una notable actividad internacional▪ Conocer de las iniciativas e instrumentos plurianuales de planificación, en materia de Acción Exterior
Fuente: Decreto 96/2016, de 28 de junio
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
178
5.2. Sistema de seguimiento y evaluación
La EBC 2020 insiste en el propósito de hacer de la internacionalización un elemento transversal
a la acción del conjunto del Gobierno Vasco y su Sector Público. Siendo ésta el objetivo, existen
algunos ámbitos de actuación que atesoran una experiencia más dilatada y están llamados a
asumir un mayor protagonismo en la puesta en marcha de la Estrategia: se trata de (i) Acción
Exterior, (ii) Internacionalización Empresarial, (iii) Cultura, (iv)Turismo, (v) Cooperación al
Desarrollo y (vi) Deporte.
En consecuencia, se establece un sistema de seguimiento y evaluación mixto que va a permitir
medir el impacto de la actividad de internacionalización del Gobierno Vasco y su Sector
Público a través de estos seis ámbitos de actuación, a la vez que monitorizar de forma
agregada las actividades de internacionalización en los 27 ámbitos de la Estrategia.
El sistema de seguimiento y evaluación se basará por lo tanto en tres herramientas principales:
▪ Un Cuadro de Mando para medir el impacto de la EBC 2020
▪ Un sistema de monitorización por tipología de actividades que permita realizar un
seguimiento en los 27 ámbitos temáticos de actuación
▪ Un Informe Final de la EBC 2020, que comunicará los principales hitos alcanzados en
la aplicación de la Estrategia al final de la XI Legislatura
La EBC 2020 invitaba en su lanzamiento en 2014 a iniciar un proceso de reflexión para diseñar
un sistema de medición del impacto de la actividad de internacionalización del Gobierno Vasco
que permitiera identificar o diseñar un conjunto de indicadores para medir el grado de
posicionamiento de Euskadi como actor global en el mundo y su grado de internacionalización
como País. Este mandato de la Estrategia fue el origen de la realización en 2016 de la
“Radiografía de la Internacionalización de Euskadi”, documento que propone una selección de
indicadores de partida para la medición del impacto de la actividad internacional del Gobierno
Vasco en los resultados de la internacionalización.
En esta actualización se quiere dar un paso más y, por ello, para el periodo 2018-2020 se
propone avanzar en el modelo de seguimiento y evaluación, con la inclusión de un cuadro de
mando que contiene indicadores para la medición de impacto en los ámbitos temáticos en los
que continúa recayendo el peso de la Estrategia: Acción Exterior, Internacionalización
Empresarial, Cultura, Turismo, Cooperación al Desarrollo y Deporte.
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
179
En base a estos ámbitos temáticos, se toman una serie de indicadores procedentes de la
“Radiografía de la Internacionalización de Euskadi”, y cuyas mediciones pueden ser provistas
por el Gobierno Vasco y su Sector Público. Se propone así establecer una línea de base en el
documento “Radiografía de la Internacionalización de Euskadi” de 2016, que permita
cuantificar la evolución de estos indicadores hasta el 2020.
Tabla 10: Cuadro de indicadores de la EBC 2020
Asimismo, la EBC 2020 planteaba en su lanzamiento que el sistema de seguimiento habría de
permitir, en una segunda fase de la Estrategia, medir y evaluar las actuaciones sectoriales de
cada uno de los ámbitos temáticos de Gobierno. Al respecto, se establece un sistema de
monitorización por tipología de actividades que permite realizar un seguimiento de la
actividad de internacionalización del Gobierno Vasco en los 27 ámbitos temáticos de
actuación.
Por otro lado, en el diagnóstico realizado en el proceso de actualización de la Estrategia, se ha
identificado una demanda de jerarquización de las actuaciones realizadas en el marco de
todos los ámbitos de actuación, ya que supondría una mejora importante para la realización
del seguimiento de la actividad de internacionalización de gobierno.
ÁMBITO TEMÁTICO INDICADOR UNIDAD DE
MEDIDA FUENTE
ACCIÓN EXTERIOR
▪ Acuerdos internacionales firmadospor Gobierno Vasco
Nº Secretaría General de Acción Exterior
▪ Redes Internacionales con participación de Gobierno Vasco
Nº Secretaría General de Acción Exterior
INTERNACIONALIZACIÓN EMPRESARIAL
▪ Propensión exportadora de bienesde la C.A. de Euskadi
% Departamento de Desarrollo Económico e Infraestructuras
▪ Empresas exportadoras regulares > (50K€)
Nº Departamento de Desarrollo Económico e Infraestructuras
CULTURA
▪ Red de cátedras y lectorados de
euskera y cultura vasca en el mundoNº Departamento de Cultura y Política Lingüística
▪ Eventos culturales de carácterinternacional (ferias profesionales) en las que se participa
Nº Departamento de Cultura y Política Lingüística
TURISMO
▪ Total Gasto Turístico (TurismoReceptor) sobre PIB
% Departamento de Turismo, Comercio y Consumo
▪ Llegada de turistas a Euskadi Nº Departamento de Turismo, Comercio y
Consumo
COOPERACIÓN AL DESARROLLO
▪ Ayuda a la cooperación al desarrollo/PIB
% Secretaría General de Derechos Humanos, Convivencia y Cooperación
DEPORTE ▪ Deportistas vascas y vascos
participantes en OlimpiadasNº Departamento de Cultura y Política Lingüística
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
180
En este sentido, a partir del análisis de la actividad de internacionalización del Gobierno Vasco
y su Sector Público realizado por la Secretaría General de Acción Exterior en el periodo 2014-
2016 (un total de 1.481 actividades de proyección exterior de distinta naturaleza), se
proponen 6 tipologías de actividades que engloban a la totalidad de las acciones llevadas a
cabo y sirven como base para la monitorización de la actividad internacional en todos los
ámbitos temáticos de la EBC 2020.
Tabla 11: Sistema de monitorización de la actividad de internacionalización del Gobierno
Vasco y su Sector Público
Al final de la XI Legislatura, la Secretaría General de Acción Exterior desarrollará un Informe
Final que dará cuenta de los hitos más relevantes de actuación internacional desarrollados por
el Gobierno Vasco y su Sector Público al amparo de la Estrategia. Adicionalmente, la Secretaría
realizará un seguimiento anual interno sobre las actuaciones de internacionalización
desarrolladas a nivel de gobierno en los 27 ámbitos temáticos de actuación.
5.3. Presupuesto
El despliegue de la actividad de internacionalización en el marco de la EBC 2020 requerirá de
la movilización de recursos económicos provenientes de los distintos Departamentos del
Gobierno Vasco y de su Sector Público.
TIPOLOGÍA DE ACTIVIDAD DESCRIPCIÓN META PERIODO 2018-2020
(Nº ACTIVIDADES)
COLABORACIÓN Y PARTICIPACIÓN EN PROYECTOS Y REDES INTERNACIONALES
Actividades que inciden en el protagonismo de Euskadi dentro de proyectos internacionales de carácter bilateral o multilateral así como actividades dentro de redes internacionales
400
PARTICIPACIÓN ACTIVA EN EVENTOS, PUBLICACIONES Y FOROS INTERNACIONALES
Participación con protagonismo de Euskadi (organización, stand o ponencias) en plataformas de relevancia internacional como eventos, publicaciones o foros
350
ASISTENCIA PROSPECTIVA A EVENTOS/CONFERENCIAS Y/O PARTICIPACIÓN EN REUNIONES MULTILATERALES
Participación en eventos, reuniones y foros con un enfoque prospectivo y sin un papel protagonista
450
ORGANIZACIÓN DE VIAJES AL EXTERIOR Organización de misiones, delegaciones y viajes internacionales que inciden en la proyección de Euskadi hacia el exterior
200
ENCUENTROS Y/O RECEPCIONES DE DELEGACIONES EXTRANJERAS EN EUSKADI
Actividades de captación, recepción y atención a delegaciones internacionales que visitan Euskadi
250
IMPULSO A PROGRAMAS DE FINANCIACIÓN Y APOYO ECONÓMICO EN EL MARCO DE LA INTERNACIONALIZACIÓN
Puesta en marcha de programas de financiación y apoyo económico enfocados a los agentes del ecosistema de internacionalización de Euskadi
250
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIA MARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020
ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
181
Cuantificar de forma exacta el presupuesto total del Gobierno dedicado a la
internacionalización resulta complejo. Así, mientras algunas áreas cuentan con cobertura a
sus actuaciones de internacionalización, en otras las actividades internacionales se financian
con cargo a partidas genéricas.
No resulta tan evidente identificar de forma certera aquellas partidas presupuestarias que
comprenden actividades internacionales que no están explicitas en su enunciado y poder así
incluirlas en el presupuesto. A tal efecto, para facilitar la cuantificación de la asignación
presupuestaria para los 27 ámbitos temáticos contenidos en la EBC 2020, se propone realizar,
durante el periodo de programación estratégica, un Estudio que permita identificar las
partidas presupuestarias de internacionalización en los 27 ámbitos de acción de la Estrategia.
Teniendo en cuenta estas circunstancias y la disponibilidad actual de datos, para el periodo
2018-2020 se define un presupuesto mínimo asignado por el Gobierno Vasco a la
internacionalización de Euskadi que en 2018 asciende a ochenta y nueve millones sesenta mil
trescientos noventa euros. Este presupuesto corresponde a la suma de los presupuestos
asignados a tal efecto en los ámbitos de Acción Exterior, Internacionalización Empresarial,
Cultura, Turismo, Cooperación al Desarrollo y Deporte. Notar que se han añadido dos nuevos
ámbitos a los presupuestados en 2014 y se ha incrementado el montante de asignación
presupuestaria respecto a lo establecido en el Plan anterior.
El incremento presupuestario anual previsto asciende a un 1,1% en 2019 y un 1,4% en 2020.
Tabla 12: Presupuesto de la EBC 2020
PRESUPUESTO EBC 2020 (CIFRAS EN €)
COMPONENTE 2018
Acción Exterior 8.000.000
Internacionalización Empresarial 23.500.000
Cultura 2.596.390
Turismo 7.600.000
Cooperación al Desarrollo 46.000.000
Deporte 1.364.000
TOTAL 89.060.390
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
185
1. INTRODUCCIÓN
La Secretaría General de Acción Exterior (en este documento y en adelante, Secretaría) es el
órgano que asiste al Lehendakari en la definición y dirección de la estrategia político-
institucional de la acción exterior de Euskadi. Le corresponde, por lo tanto, el impulso y
coordinación, de forma integrada y transversal, de las actuaciones de proyección internacional
del Gobierno Vasco y su Sector Público mediante la promoción de las relaciones institucionales
bilaterales y multilaterales con organismos internacionales, países, entes subestatales, a
través de redes internacionales y, muy en especial, en el marco de la Unión Europea. Asimismo,
la Secretaría es responsable de fomentar e intensificar las relaciones de Euskadi con la
comunidad vasca en el exterior.
En el plano estratégico, la labor que desarrolla la Secretaría en el ámbito de la Acción Exterior
se encuadra dentro de la Estrategia Marco de Internacionalización 2020: Estrategia Euskadi
Basque Country (en adelante, EBC 2020), cuya aprobación en 2014, y su actualización en 2018
suponen la consecución de una política de internacionalización transversal, inclusiva y
compartida por todos los Departamentos del Gobierno Vasco y su Sector Público.
Bajo este marco estratégico, se puso en marcha en 2014 el Plan de Acción Exterior 2014-2016,
que ha implicado una intensa actividad internacional, y ha permitido mejorar el
posicionamiento de Euskadi en el exterior, promover sus intereses a nivel internacional y, en
definitiva, dotarle de una mayor visibilidad como País en Europa y en el mundo.
A nivel operativo, y bajo la lógica planteada en la EBC 2020 para los Planes Sectoriales de
Internacionalización, el Plan de Acción Exterior 2018-2020 (en adelante, PAE 2018-2020) sirve
de vehículo ejecutor de la EBC 2020 en el plano de las relaciones institucionales en el exterior.
Impulsa y coordina de manera integrada las actuaciones con proyección internacional del
Gobierno Vasco, y fomenta la colaboración con el resto de instituciones vascas, con el fin de
posicionar a Euskadi como actor global y defender los intereses vascos en el mundo. Es, por
lo tanto, el instrumento que orienta, impulsa y monitoriza la internacionalización institucional
de Euskadi, promueve los valores de la sociedad vasca en el escenario internacional, y facilita
la internacionalización tanto de los Departamentos del Gobierno Vasco y su Sector Público,
como de los agentes vascos con proyección internacional.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
186
El inicio de la XI Legislatura en el año 2016, y la alta intensidad de los cambios geopolíticos y
económicos sucedidos en el mundo, han motivado la actualización de la EBC 2020, como
marco de referencia para la estrategia de internacionalización de Euskadi. Desde esta
perspectiva, y dada su importancia como herramienta para la canalización de la acción
exterior vasca, se presenta la planificación estratégica de la Secretaría para el periodo 2018-
2020, acorde con las novedades incluidas en la actualización de la EBC 2020 y, por ende, en
línea con el Programa de Gobierno de la XI Legislatura.
El PAE 2018-2020 es, además, el resultado de un proceso de reflexión sobre aquellos factores
internos y externos que afectan a la actividad institucional exterior del Gobierno Vasco y su
Sector Público. Representa, por lo tanto, el fruto de un proceso en el que se han valorado la
estructura y los contenidos del PAE que fueron definidos en 2014, poniendo el énfasis en la
participación de todo el personal directivo y técnico de la Secretaría a través de encuestas,
reuniones individuales, talleres y el análisis de documentos estratégicos. Como resultado, se
ha construido una herramienta útil y eficiente para la orientación estratégica, seguimiento y
evaluación de la acción exterior vasca.
El PAE 2018-2020 identifica las prioridades estratégicas para Euskadi Basque Country en los
próximos tres años en el plano de las relaciones internacionales, y para ello, establece tres
objetivos estratégicos:
(i) Posicionar a Euskadi como actor global
(ii) Fortalecer la presencia de Euskadi en Europa
(iii) Promover los intereses vascos en el mundo
Para alcanzar este horizonte estratégico, se despliegan una serie de actuaciones que
contribuirán a mejorar el posicionamiento internacional de la marca Euskadi Basque Country,
a conseguir el reconocimiento de Euskadi como referente en la integración de los Objetivos
de Desarrollo Sostenible (ODS) de la ONU en sus políticas públicas, a promover la inteligencia
competitiva en materia de internacionalización, a incrementar la presencia de Euskadi y de
sus agentes en las instituciones e iniciativas europeas, a promover las relaciones
trasfronterizas, bilaterales y multilaterales, a consolidar y desarrollar alianzas estratégicas, y a
construir una comunidad vasca global.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
187
Todo ello con el fin y propósito de avanzar en la consecución de la visión establecida en la EBC
2020: “Posicionar a Euskadi como un actor global, con un espacio propio en la construcción
del proyecto europeo, un país cohesionado, atractivo y competitivo, reconocido por su
singularidad, sus altas cotas de desarrollo humano sostenible, solidario, abierto al mundo y
estrechamente conectado con la comunidad vasca en el exterior”.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
188
2. PRINCIPALES LOGROSALCANZADOS DURANTE LA XLEGISLATURA
La Estrategia Marco de Internacionalización 2020: Estrategia Basque Country, puesta en
marcha en la X Legislatura, contemplaba la definición y aprobación de los Planes Sectoriales
de Internacionalización para los casos de la acción exterior institucional y la
internacionalización empresarial.
En este contexto, el Plan de Acción Exterior da respuesta desde 2014 a las necesidades del
Gobierno Vasco en cuanto a la internacionalización de la actividad institucional, y sirve de
herramienta para posicionar a Euskadi en el contexto internacional y promover sus intereses
multisectoriales en el exterior.
Durante el primer trienio de implantación del PAE 2014-2016 la actividad de la Secretaría ha
estado orientada a la proyección de Euskadi en el mundo, a la contribución al desarrollo
sostenido y sostenible de Euskadi mediante la promoción en el exterior de sus intereses
multisectoriales, a la participación en la construcción europea, a la profundización de vínculos
con la comunidad vasca en el exterior y al aumento de la eficacia y calidad de la Acción Exterior.
En este periodo, se han alcanzado una serie de hitos que constituyen algunos de los principales
activos sobre los que se cimentará el despliegue de actividad en los próximos años. De hecho,
reflejo del dinamismo de Euskadi en su actividad exterior son los 80 encuentros llevados a
cabo por el Lehendakari con embajadores y embajadoras de 57 países, la recepción de 29
visitas de alto nivel y la asistencia a 7 encuentros grupales con representantes diplomáticos
de países miembros de la Unión Europea, de ASEAN, del grupo Visegrád, de América Latina y
de la Liga Árabe. También cabe resaltar los 11 viajes institucionales realizados por el
Lehendakari al extranjero, así como la apertura de nuevos consulados en Euskadi: República
Checa, Hungría, Brasil, Estonia, Suecia, Filipinas, Colombia, Eslovenia e Islandia.
En cuanto a la proyección de Euskadi en el mundo, durante el citado periodo destaca el
lanzamiento de la marca Euskadi Basque Country como insignia de País en el exterior. Desde
la Secretaría se han elaborado y difundido materiales para la promoción internacional de la
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
189
marca (videos, presentaciones multilingües, etc.), y en particular, en 2015 se lanzó la web
www.basquecountry.eus, mediante la que se busca contribuir al impacto de la marca en
internet a través de información relevante en cuatro áreas clave asociadas a ella: Industria;
Turismo; Cultura y Euskera; y Acción Exterior. Asimismo, y bajo el lema “Yo soy Basque
Country”, dentro de esta web se incluye un formulario en el que organizaciones de cualquier
ámbito pueden adherirse a la marca. Entre las entidades adheridas, además de instituciones
vascas de diverso ámbito, cabe destacar a agentes del mundo diplomático, económico,
educativo, social o tecnológico, como son el Cuerpo Consular de Bilbao, las Cámaras de
Comercio de Gipuzkoa, Bilbao y Araba, las Universidades del País Vasco, Deusto y Mondragón,
el Agirre Lehendakaria Center for Social and Political Studies, UNESCO Etxea, el Foro Rural
Mundial, Tecnalia o Innobasque, entre otros.
Respecto a la contribución al desarrollo sostenido y sostenible de Euskadi mediante la
promoción en el exterior de sus intereses multisectoriales, en el periodo 2014-2016 resulta
destacable la creación de la Red de Socios Estratégicos, basada en alianzas con territorios
líderes que presentan intereses compartidos con Euskadi (Aquitania, Jiangsu, Baviera,
Querétaro y Flandes). El objetivo de estas alianzas es compartir conocimientos y modelos de
políticas públicas, acometer proyectos comunes, y defender posiciones conjuntas en el
contexto internacional.
La creación de esta red se ha complementado con el apoyo y organización, desde la Secretaría,
de misiones técnicas, Learning Tours (Chile y México) y viajes institucionales directos e
inversos, que han posibilitado la firma de acuerdos, convenios y memorandos de
entendimiento de carácter sectorial con gobiernos y entidades extranjeras de regiones y
países prioritarios, con organizaciones internacionales y en el marco de redes y asociaciones
internacionales.
En este sentido, destacan los memorandos firmados con la Secretaría General Iberoamericana
en noviembre de 2013 para explorar oportunidades de trabajo conjunto e intercambiar
experiencias en los ámbitos de innovación ciudadana, igualdad de género, juventud e
innovación (pequeñas y medianas empresas); y con la UNESCO, en julio de 2016, para el
fortalecimiento de nuevos modelos de gobernanza que potencien la participación de la
ciudadanía en la construcción democrática y la integración de una perspectiva trasversal de
derechos humanos en las políticas y prácticas educativas.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
190
Respecto a la participación en redes y asociaciones internacionales, destaca la proactividad de
Euskadi en la Red ORU/FOGAR y en la Iniciativa de Vanguardia, de las que es miembro
fundador; en EARLALL y EUROMONTANA, en las que ostenta la presidencia; en CRPM y NPLD,
en las que Euskadi está presente en sus órganos de gobernanza; y en la red ERRIN, en la que
el grupo de trabajo de manufactura avanzada está presidido por Euskadi.
También en relación con la promoción en el exterior de los intereses multisectoriales, destaca
la participación institucional vasca en importantes citas internacionales, como la Asamblea
General de la Comisión Arco Atlántico de la Conferencia de Regiones Periféricas y Marítimas
de Europa (CRPM), celebrada en Bilbao en 2015; la Conferencia de las Partes de la Convención
Marco de Naciones Unidas sobre el Cambio Climático (COP21), que tuvo lugar en París en
2015; o la VII Cumbre Mundial de Gobiernos Regionales, que tuvo lugar en Río de Janeiro en
2016 y en la que Euskadi fue galardonado con dos premios a las buenas prácticas: por el “Libro
Blanco de Participación Ciudadana” y por el “Protocolo de Seguimiento de Desarrollo Infantil
en el Ámbito Escolar”. Estos galardones se unieron así a los premios ya otorgados en 2015 al
Gobierno Vasco por parte de Naciones Unidas, en dos modalidades: a la promoción de la
perspectiva de género por el Instituto Vasco de la Mujer – EMAKUNDE, y al fomento de la
participación ciudadana en las decisiones políticas a través de mecanismos innovadores por
el portal IREKIA.
Por otro lado, y entre las actuaciones relevantes durante el periodo 2014-2016 en la esfera
europea, destaca la intensa actividad llevada a cabo en las instituciones comunitarias a través
del lobby político-institucional en Europa, que ha propiciado encuentros de alto nivel de
representantes de instituciones vascas con vicepresidentes y comisario/as de la UE y,
especialmente, ha posibilitado las reuniones que el Lehendakari mantuvo durante la X
Legislatura con José Manuel Durão Barroso, Presidente de la Comisión Europea; con Cecilia
Malmström, Comisaria Europea para Asuntos de Interior; con Herman Van Rompuy,
Presidente del Consejo; y con Markku Markkula, Presidente del Comité Europeo de las
Regiones.
En el ámbito europeo destaca también el apoyo a la participación de agentes vascos en
iniciativas y programas de la UE, entre los que destacan el Programa Horizonte 2020 en el
ámbito del I+D+i, el Programa INTERREG en materia de cooperación interregional, el Programa
LIFE para proyectos relacionados con el medio ambiente, o el Programa Creative Europe en el
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
191
plano cultural. Esta labor se ha complementado con acciones específicas de carácter sectorial,
como el apoyo a la candidatura de Donostia-San Sebastián para la Capitalidad Europea de la
Cultura en 2016, la contribución al posicionamiento de Euskadi como referente en el
despliegue de las estrategias regionales de especialización inteligente, la proyección de la
formación profesional vasca como instrumento para fomentar la creación de empleo, y el
impulso del liderazgo de Euskadi en el área de las aplicaciones energéticas oceánicas y en
medios hostiles.
También en el contexto europeo y específicamente en el marco de la cooperación
transfronteriza, destaca la labor vasca en el marco de la Comunidad de Trabajo de los Pirineos,
de la Comisión de Arco Atlántico, y especialmente, la presidencia de Euskadi en la Agrupación
Europea de Cooperación Territorial (AECT) de la Eurorregión Aquitania-Euskadi entre 2014 y
2016. Cabe resaltar, además, la incorporación de Navarra a la Eurorregión en una sesión
especial llevada a cabo en 2016 y presidida por el Lehendakari Iñigo Urkullu y el Presidente
del Consejo Regional de Nueva Aquitania, Alain Rousset.
Por lo que a las relaciones con comunidad vasca en el exterior se refiere, la creación en julio
de 2016 de la red social en internet Basque Global Network atiende al deseo de conectar a las
personas que la componen, con el fin de facilitar la interacción entre sí y con las instituciones
vascas, articulando un punto de encuentro que favorezca el trabajo en red.
A lo largo del trienio 2014-16 se han apoyado más de 6.000 actuaciones promovidas por Euskal
Etxeak; 64 jóvenes han participado en el programa Gaztemundu y 3 nuevas Euskal Etxeak han
visto la luz en Múnich, Marsella y Montpellier/Jacou. Se han concedido cerca de 300 ayudas a
unidades familiares de la colectividad vasca en situación de extrema necesidad y se ha
atendido a más de 50 casos de retorno.
Además, bajo el lema “Diasporizatu!”, se celebró en octubre de 2015 el VI Congreso de las
Colectividades Vascas en el Exterior en Vitoria-Gasteiz. De sus conclusiones emanó el Plan
Cuatrienal de Acción Institucional 2016-2019 para la intensificación de las relaciones entre la
sociedad de Euskadi y la comunidad vasca en el exterior, que encontrará oportuno reflejo en
el presente PAE.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
192
Por último, y como elemento integrador que contribuye a la eficacia y calidad de la Acción
Exterior, destaca la creación del Consejo Asesor de Acción Exterior en 2016. Se puso en marcha
así un foro abierto a los agentes sociales y económicos para impulsar el debate sobre las
políticas de internacionalización vascas, que complementa a la Comisión Interdepartamental
de Acción Exterior, a la Comisión Interinstitucional de Acción Exterior y al Consejo Asesor de
Relaciones con las Colectividades Vascas en su labor de gobernanza y seguimiento de la Acción
Exterior de Euskadi.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
193
3. ENFOQUE ESTRATÉGICO
Con el fin de elaborar un nuevo Plan de Acción Exterior para el periodo 2018-2020, se ha
llevado a cabo un proceso de reflexión que ha tenido como marco conceptual de referencia la
Actualización de la Estrategia Marco de Internacionalización 2020: Estrategia Euskadi Basque
Country, que a su vez, se desarrolla a partir de las directrices establecidas en el Programa de
Gobierno para la XI Legislatura, el Marco de Referencia para la Coherencia de Políticas para el
Desarrollo en el País Vasco, la Agenda 2030 de la ONU para el Desarrollo Sostenible, y la
Estrategia Europa 2020. De este proceso participativo de reflexión emana el enfoque
estratégico que establece el PAE para el periodo 2018-2020, en el que se introducen las
orientaciones que guiarán la actividad de la Secretaría hasta el año 2020.
El PAE 2018-2020 se sustenta en tres piedras angulares: transversalidad, optimización y
eficiencia. A través de un enfoque holístico e inclusivo, se ha generado un plan transversal, en
el que toda la estructura de la Secretaría contribuye a la consecución de las distintas líneas de
acción planteadas. De forma paralela, se ha construido un Plan en el que prima la optimización
de objetivos, líneas de acción y actuaciones, con una estructura ágil que facilita el seguimiento
y registro de la actividad.
Asimismo, el PAE 2018-2020 introduce nuevos enfoques y orientaciones que tienen en cuenta
los hitos y logros alcanzados durante el periodo 2014-2016 como activos sobre los que apoyar
la planificación para los próximos años, así como los retos y oportunidades que se derivan del
contexto geopolítico internacional, a los cuales Euskadi no es ajeno en el despliegue de su
actividad institucional en el exterior.
Bajo estas premisas, se incide en un mayor protagonismo de la marca “Euskadi Basque
Country”, tanto a nivel estratégico como en la dotación de contenidos, difusión y promoción
de las adhesiones a la misma, aunando voluntades en torno a la marca-País como principal
insignia para la proyección de Euskadi en el mundo.
Las relaciones institucionales bilaterales y multilaterales a escala internacional se consideran
un elemento clave para el apoyo y la defensa de los intereses sectoriales vascos en el exterior,
especialmente en el conjunto de países y regiones definidos como ámbitos geográficos
estratégicos para la internacionalización de Euskadi por la EBC 2020. Resulta esencial, por
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
194
tanto, continuar intensificando las relaciones institucionales desde una perspectiva general,
apostando por que éstas se materialicen en el establecimiento de alianzas estratégicas, es
decir, en vínculos estables y sólidos con organismos internacionales, países y regiones
prioritarias, y redes sectoriales que son relevantes.
En clave europea, el marco comunitario sigue representando un foco de prioridad y relevancia
capital para la acción exterior vasca. Es por ello que se incide en el fomento de la participación
de Euskadi en el proyecto europeo, ante un contexto de grandes retos en un futuro inmediato,
entre los que destacan la previsible salida del Reino Unido de la Unión Europea y el proceso
de reflexión abierto por el Libro Blanco sobre el Futuro de Europa.
Los vínculos con la comunidad vasca en el exterior, por su parte, siguen constituyendo uno de
los principales activos sobre los que construir la acción exterior vasca. En este sentido, se
incide en el concepto de bidireccionalidad, no solamente a través del apoyo a las
colectividades vascas en los países en los que están presentes, sino también mediante la
puesta en valor y el fomento del conocimiento sobre la diáspora vasca en Euskadi.
Por otro lado, el compromiso de la sociedad vasca con los Objetivos de Desarrollo Sostenible
(ODS) planteados en la Agenda 2030 de Naciones Unidas dota a la Acción Exterior de un
poderoso instrumento para la promoción de Euskadi en el mundo. Abre, así, un nuevo campo
de trabajo internacional, que busca posicionar en el exterior a Euskadi como País referente en
la sensibilización, difusión y adopción de estos objetivos en sus políticas públicas.
Por último, se pone un especial énfasis en el fomento de la inteligencia competitiva en materia
de relaciones internacionales e internacionalización dentro de las instituciones y en la
sociedad, como base para la excelencia y el éxito de la acción exterior de Euskadi.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
195
4. MISIÓN
Corresponde a la Secretaría General de Acción Exterior la planificación, apoyo y coordinación
de la acción exterior del Gobierno Vasco, según el Decreto 70/2017, de 11 de abril. Bajo estas
premisas, la Secretaría se encarga de asistir al Lehendakari en la definición y dirección de la
estrategia político-institucional de la acción exterior de la Comunidad Autónoma de Euskadi.
Para ello, la Secretaría se estructura en tres Direcciones (Dirección de Relaciones Exteriores,
Dirección de Asuntos Europeos y Dirección para la Comunidad Vasca en el Exterior) y en una
red de delegaciones en puntos estratégicos para los intereses generales de Euskadi: Estados
Unidos; México; Argentina-Mercosur; Chile, Colombia y Perú; y Unión Europea, a los que se
une una oficina en Madrid.
A raíz de la estructura, funciones y competencias que se le atribuyen, y en el marco de la EBC
2020, pertenece a la Secretaría la puesta en marcha y ejecución del Plan de Acción Exterior de
Euskadi, fundamentando sus acciones en la siguiente misión:
Programar, impulsar y coordinar la acción exterior del Gobierno Vasco, con el fin de
posicionar a Euskadi como actor global y con espacio propio en la construcción del
proyecto europeo, y de promover los intereses vascos en el mundo. Para ello,
representará a Euskadi institucionalmente y establecerá alianzas estratégicas
estables con actores internacionales, estrechará los lazos con la comunidad vasca en
el exterior, y proyectará el compromiso de la sociedad vasca con la Agenda 2030
Se trata de una misión coherente con la visión establecida en la EBC 2020 y que, en esencia,
continúa el mandato del el PAE de 2014. No obstante, se incluyen como novedad tres factores
clave en los que se hará especial énfasis durante el periodo 2018-2020. En primer lugar, se
realiza una mención expresa al protagonismo de Euskadi dentro de la construcción y el futuro
del proyecto europeo, como uno de los focos prioritarios de la acción exterior vasca y en línea
con la visión de la EBC 2020. En segundo lugar, se inserta el concepto de alianza estratégica
para afianzar las relaciones prioritarias de Euskadi con determinados organismos
internacionales, países y regiones, y la participación en redes. Por último, y en tercer lugar, se
incluye específicamente una mención a la promoción del compromiso de la sociedad vasca
con los Objetivos de Desarrollo Sostenible establecidos en la Agenda 2030 de Naciones Unidas.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
196
5. OBJETIVOS ESTRATÉGICOS
La misión establece explícitamente que el fin de la acción exterior vasca es “posicionar a
Euskadi como actor global y con espacio propio en la construcción del proyecto europeo, y de
promover los intereses vascos en el mundo”. De este mandato claro y directo derivan los tres
objetivos definidos en el PAE 2018-2020:
▪ OBJETIVO ESTRATÉGICO 1: Posicionar a Euskadi como actor global
▪ OBJETIVO ESTRATÉGICO 2: Fortalecer la presencia de Euskadi en Europa
▪ OBJETIVO ESTRATÉGICO 3: Promover los intereses vascos en el mundo
Estos objetivos se ajustan, además, a los vectores comunes de internacionalización
establecidos en la EBC 2020, a las Líneas Generales de Actuación de la Acción Exterior para la
XI Legislatura presentadas ante el Parlamento Vasco en febrero de 2017, y a las funciones
atribuidas a la Secretaría.
5.1. Objetivo estratégico 1: Posicionar a Euskadi
como actor global
La proyección exterior de Euskadi como País atractivo y competitivo, reconocido por su
singularidad e identidad propia, y con un alto compromiso con los retos globales, resulta
esencial para ganar un mayor peso y posicionamiento en el contexto internacional. Todo ello
contribuye a aumentar su influencia global, e incrementar el poder de atracción de proyectos,
inversiones, visitantes, talento y capital humano.
El primer pilar para conseguir este propósito es la difusión de una marca-País compartida que
proyecte las fortalezas, singularidades, valores y atributos positivos de la sociedad vasca como
ventaja competitiva de Euskadi en el contexto internacional. Desde esta perspectiva, la
Secretaría buscará aunar voluntades e iniciativas en torno a la marca “Euskadi Basque Country”
con el fin de impulsar actividades que, apoyándose en su estructura y en colaboración actores
públicos y privados, incidan en la comunicación y divulgación de la marca-País a nivel global.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
197
En consonancia con el primer vector de la EBC 2020, “Proyección de la marca Euskadi Basque
Country en el exterior”, resulta necesario que la marca transcienda, además, el ámbito
institucional, y sea adoptada como herramienta propia de comunicación y venta, tanto por el
ecosistema de actores vascos que desarrollan actividad internacional, como por la sociedad
vasca en su conjunto. La Secretaría adquirirá por lo tanto un rol motor en la búsqueda de
adhesiones a la marca, lo cual contribuirá a intensificar la proyección de una imagen-País con
un estilo y atributos homogéneos, que aumente el poder global de atracción de Euskadi.
Otro de los pilares para optimizar el posicionamiento de Euskadi en el mundo es la proyección
internacional del compromiso de la sociedad vasca con la Agenda 2030 de las Naciones Unidas,
en conformidad con el tercer vector de la EBC 2020, “Contribución a la resolución de los retos
globales para el desarrollo sostenible”. La Agenda 2030 de la ONU, aprobada en septiembre
de 2015, comprende 17 Objetivos de Desarrollo Sostenible (ODS), con 169 metas que abarcan
las esferas económica, social y ambiental. Estos objetivos regirán las políticas en la próxima
década de aquellos gobiernos que decidan adoptarlos y comprometerse así con el desarrollo
de estrategias de protección del planeta que permitan generar garantías de paz, prosperidad
y bienestar para generaciones futuras.
Se trata, por lo tanto, de un compromiso universal, pero con una marcada perspectiva
territorial, pues todo gobierno puede adaptar sus recursos, actividades y metas en función de
los retos específicos que tenga que afrontar. En este sentido, Euskadi abogará por convertirse
en referente internacional para la integración de los ODS a todos los niveles institucionales.
Para ello, la Secretaría trabajará de manera conjunta y coordinada, creando alianzas con todos
los actores públicos y privados implicados, y asumiendo tres roles principales: la captación de
buenas prácticas a nivel internacional, la difusión multinivel y multisectorial de los ODS en
Euskadi, y la proyección internacional de la Agenda Euskadi Basque Country 2030.
Por último, y en concordancia con el quinto vector de la EBC 2020, “Captación de
conocimiento”, la promoción de la inteligencia competitiva en materia de internacionalización
es considerada clave para conseguir una mejora continua del posicionamiento internacional
de Euskadi a través de la acción exterior. Así, y mediante el impulso del conocimiento en el
ámbito de las relaciones internacionales, tanto en las instituciones como en la sociedad, se
conseguirá obtener información de valor estratégico en temáticas que afectan directamente
a la internacionalización de Euskadi, y que contribuirán a adecuar la definición y dirección de
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
198
la acción exterior en el futuro. Para ello, y en un contexto en el que los territorios compiten
por adquirir relevancia y liderazgo, se reforzará y conectará el expertise vasco en materia de
relaciones internacionales, y se concienciará a la sociedad y a los agentes socio-económicos
de las herramientas a su disposición para impulsar su actividad de internacionalización.
5.2. Objetivo estratégico 2: Fortalecer la
presencia de Euskadi en Europa
El proyecto europeo ha sido tradicionalmente uno de los focos preferentes de la acción
exterior vasca. Por ello, seguir posicionándose como co-partícipe y co-responsable de la
construcción europea y expandir la presencia e influencia de Euskadi en Europa, desde una
perspectiva política, multisectorial y en clave público-privada, seguirá siendo una prioridad.
La Unión Europea, como elemento cohesionador de un territorio “unido en la diversidad”, y
como plataforma para el desarrollo social y económico de los pueblos europeos, vivirá en la
próxima década un intenso periodo de cambios, justo cuando se acaban de cumplir 60 años
del Tratado de Roma.
Entre otras cuestiones, estos cambios en el proyecto común europeo vendrán motivados por
el previsible abandono del Reino Unido de la UE, que exigirá el establecimiento de
mecanismos para atenuar las posibles repercusiones que en los planos comercial, institucional,
presupuestario o social puedan producirse en el resto de países.
Otro reto de importancia es la puesta en marcha de un proceso de reflexión sobre las bases
estratégicas que regirán el futuro de la Unión Europea en la próxima década. De este modo, y
a través del Libro Blanco sobre el futuro de Europa, se abre un proceso para decidir la visión,
gobernanza y horizonte estratégico de la UE en el próximo decenio, a través de cinco
escenarios futuros posibles: desde continuar como hasta el momento, hasta profundizar en
una Europa federal, compartiendo más competencias, recursos y toma de decisiones en todos
los ámbitos.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
199
Ante estos retos, en un futuro inmediato, y en consonancia con el vector 4 de la EBC 2020,
“Contribución al proyecto europeo”, Euskadi otorgará la máxima prioridad a la participación
directa en las instituciones europeas. De este modo se impulsará la participación en foros de
decisión comunitarios, con el fin de ganar peso, protagonismo y voz allá donde se diriman
cuestiones de su interés y competencia: especialmente en las formaciones del Consejo
Europeo, los comités de trabajo de la Comisión y en el seno del Comité de las Regiones.
Asimismo, Euskadi preparará una aportación a la reflexión sobre el futuro de la UE, abogando
por priorizar el desarrollo de una gobernanza multinivel basada en los principios de
subsidiariedad y proporcionalidad, a través del impulso de la participación activa de las
regiones con competencias legislativas y aquellas que representan a realidades nacionales en
el escenario institucional europeo.
Por otro lado, y como vía complementaria para fortalecer el papel de Euskadi en Europa, la
Secretaría actuará como plataforma de impulso a la participación de agentes socio-
económicos vascos en iniciativas, programas y proyectos europeos a través de actividades de
sensibilización, asesoramiento, acompañamiento y apoyo, para que su inserción dentro de la
esfera comunitaria aumente la influencia y el reconocimiento de Euskadi en Europa.
5.3. Objetivo estratégico 3: Promover los
intereses vascos en el mundo
Desarrollar y mantener una estructura sólida, estable y duradera de relaciones internacionales
permite salvaguardar los intereses de la sociedad vasca en el exterior. Para ello, resulta
esencial intensificar y consolidar las relaciones bilaterales y multilaterales, desarrollar y
fortalecer alianzas estables con organismos internacionales, regiones y países prioritarios, y
aumentar la presencia en aquellas redes internacionales que sean estratégicas para Euskadi.
Además, el fortalecimiento y apoyo a la comunidad vasca en el exterior, como aliada
preferencial para la promoción y difusión de los valores vascos en el mundo, contribuye de
forma transcendental al propósito de promover los intereses vascos en las sociedades donde
están presentes.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
200
Gran parte del liderazgo y la influencia de Euskadi en el exterior se consigue y materializa a
través del contacto institucional con gobiernos y entidades extranjeras. Estas relaciones
permiten, además, impulsar y acompañar tanto a instituciones públicas como privadas en sus
procesos de internacionalización en el exterior, y resultan clave para promover los intereses
sectoriales vascos a escala internacional, en alineación con el segundo vector de la EBC 2020,
“Promoción e impulso de los intereses sectoriales”.
La EBC 2020 identifica además un conjunto de países y regiones como ámbitos geográficos
estratégicos para la internacionalización de Euskadi. Se trata de territorios que concitan una
parte sustancial de los intereses vascos en el exterior, y que serán objeto de atención
prioritaria en el periodo 2018-2020.
Es por ello que la Secretaría aunará esfuerzos para intensificar las relaciones institucionales
con gobiernos y entes públicos extranjeros para proyectar la realidad multisectorial de Euskadi
en el exterior y su posicionamiento en cuestiones de relevancia global en múltiples ámbitos.
Con ello, y en consonancia con el quinto vector de la EBC 2020 (“Captación de conocimiento”),
se contribuirá, además, a la detección de oportunidades y el desarrollo de herramientas que
permitan incorporar buenas prácticas en organizaciones vascas de carácter público y privado.
Por otro lado, se prestará especial atención a los organismos internacionales, países, entes
subestatales y redes consideradas prioritarias para Euskadi con el propósito de continuar
tejiendo vínculos sólidos y estables. Así, y a través de la interlocución directa e interacción en
el seno de organismos internacionales, el fomento de los acuerdos con regiones y países
prioritarios y la ampliación de la participación de Euskadi y sus agentes en redes
internacionales, se contribuirá a la defensa de los intereses de la sociedad vasca en el exterior.
Merece una mención singular la cooperación dentro de la Red de Socios Estratégicos, la cual
se deberá consolidar, por un lado, mediante nuevas alianzas con gobiernos que presenten
intereses compartidos por Euskadi y que ocupen posiciones de liderazgo en ámbitos
estratégicos, y, por otro, a través del fortalecimiento de los acuerdos ya firmados mediante la
implementación de contenidos de carácter sectorial y/o periódico, con el fin de que las
relaciones sean duraderas y recíprocamente enriquecedoras.
De forma complementaria, la cooperación transfronteriza y territorial pondrá su énfasis en la
colaboración dentro de la Eurorregión Aquitania-Euskadi-Navarra, con la Mancomunidad de
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
201
Iparralde, y en el marco de la Comunidad de Trabajo de los Pirineos. Por su importancia
estratégica, inversiones realizadas, lazos históricos, culturales y geográficos, destaca el caso
de la Eurorregión, cuyas actividades se enmarcarán dentro del Plan Estratégico 2014-2020,
que establece cuatro prioridades: ciudadanía eurorregional, economía del conocimiento,
territorio sostenible y gobernanza abierta.
La promoción e intensificación de las relaciones de la sociedad vasca y sus instituciones con la
comunidad vasca en el exterior, seguirán constituyendo per se una prioridad para la Secretaría,
como bien marca la Ley 8/1994, de 27 de mayo, de relaciones con las colectividades y centros
vascos en el exterior de la Comunidad Autónoma del País Vasco. Paralelamente, es innegable
que la comunidad vasca en el exterior representa asimismo un elemento clave de difusión,
fomento y promoción de los intereses vascos en aquellas sociedades en las que está presente.
En consecuencia, la Secretaría, como ejecutora y coordinadora del Plan Cuatrienal de Acción
Institucional para las Colectividades Vascas (2016-2019) y en consonancia con el lema
“Diasporizatu!” del IV Congreso Mundial de las Colectividades Vascas de 2015, trabajará de
forma bidireccional: por un lado, mediante el apoyo e intensificación de las relaciones de
Euskadi con la comunidad vasca en el exterior, fortaleciendo la diáspora tradicional a través
de la red de Euskal Etxeak e identificando las necesidades de la nueva diáspora del siglo XXI;
y, por otro, haciendo consciente al conjunto de la sociedad vasca de la gran aportación de la
diáspora a la difusión de la cultura y valores vascos a nivel internacional.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
202
6. LÍNEAS DE ACCIÓN YACTUACIONES
El PAE 2018-2020 se enmarca dentro de los planes sectoriales de internacionalización
previstos por la EBC 2020 y, por tanto, toma como referencia y se alinea en su despliegue
estratégico con los vectores estratégicos de internacionalización que la Estrategia define:
▪ Vector 1: Proyección de la marca Euskadi Basque Country en el exterior
▪ Vector 2: Promoción e impulso de los intereses sectoriales
▪ Vector 3: Contribución a la resolución de los retos globales para el desarrollo
sostenible
▪ Vector 4: Contribución al proyecto europeo
▪ Vector 5: Captación de conocimiento
Los tres objetivos que emanan de la misión del PAE 2018-2020 se traducen en ocho líneas de
acción íntimamente relacionadas con los cinco vectores de internacionalización de la EBC 2020
como se refleja a continuación. Estas líneas de acción, a su vez, se despliegan en treinta y cinco
actuaciones que constituyen el núcleo de la actividad de la Secretaría para el trienio 2018-
2020.
Relación de líneas de acción del PAE 2018-2020 con vectores de la EBC 2020
PAE 2018-2020 EBC 2020 (2018-2020)
OBJETIVO LÍNEA DE ACCIÓN VECTORES
1. POSICIONAR
A EUSKADI
COMO ACTOR
GLOBAL
L.1.1 Difundir la marca Euskadi Basque Country V1/V2
L.1.2 Promover la implementación de la Agenda 2030 en Euskadi V3
L.1.3 Fomentar la inteligencia competitiva y el conocimiento en materia de internacionalización
V5
2. FORTALECER
LA PRESENCIA
DE EUSKADI EN
EUROPA
L.2.1 Potenciar la participación de Euskadi en los procesos de decisión de la UE
V4
L.2.2 Facilitar la participación de agentes vascos en proyectos e iniciativas de la UE
V2/V4
3. PROMOVER
LOS INTERESES
VASCOS EN EL
MUNDO
L.3.1 Impulsar los intereses sectoriales vascos en el exterior V2
L.3.2 Desarrollar y consolidar alianzas estratégicas V2/V3/V4
L.3.3 Diasporizar la sociedad vasca y fortalecer la comunidad vascaen el exterior
V1/V2
6.1
. Est
ructu
ra d
el PAE 2
018-2
020:
Lín
eas
de a
cció
n y
actu
acio
nes
L1.1
. DIF
UN
DIR
LA
M
AR
CA
EU
SKA
DI
BA
SQU
E C
OU
NTR
Y
L3.1
IMP
ULS
AR
LO
S IN
TER
ESES
SEC
TO
RIA
LES
DE
EUSK
AD
I EN
EL
EXTE
RIO
R
L3.2
DES
AR
RO
LLA
R Y
C
ON
SOLI
DA
R A
LIA
NZA
S
ESTR
ATÉ
GIC
AS
L1.2
. PR
OM
OV
ER L
A
IMP
LEM
ENTA
CIÓ
N D
E LA
A
GEN
DA
20
30
EN
EUSK
AD
I
L1.3
. FO
MEN
TAR
LA
IN
TELI
GEN
CIA
C
OM
PET
ITIV
A Y
EL
CO
NO
CIM
IEN
TO E
N
MA
TER
IA D
E IN
TER
NA
CIO
NA
LIZA
CIÓ
N
1.1
.1 A
ctiv
ida
des
de
ma
rca
org
an
iza
da
s
1.1
.2 A
ctiv
ida
des
de
ma
rca
pro
mo
vid
as
po
r Eu
ska
l Etx
eak
1.1
.3 E
usk
ad
i Ba
squ
e C
ou
ntr
y Eg
un
a
1.1
.4 E
usk
ad
i Ba
squ
e C
ou
ntr
y La
gu
na
1.1
.5 F
on
do
Eu
ska
di
Ba
squ
e C
ou
ntr
y p
ara
la p
rom
oci
ón
d
e m
arc
a
OB
JETI
VO
1:
PO
SIC
ION
AR
A E
USK
AD
I CO
MO
AC
TOR
GLO
BA
LO
BJE
TIV
O 3
: P
RO
MO
VER
LO
S IN
TER
ESES
VA
SCO
S EN
EL
MU
ND
O
L3.3
DIA
SPO
RIZ
AR
LA
SO
CIE
DA
D V
ASC
A Y
FO
RTA
LEC
ER L
A
CO
MU
NID
AD
VA
SCA
EN
EL
EX
TER
IOR
3.1
.1 R
ela
cio
nes
in
stit
uci
on
ale
s d
entr
o y
fu
era
de
Eusk
ad
i
3.1
.3 R
ela
cio
nes
co
n
rep
rese
nta
cio
nes
d
iplo
má
tica
s
3.2
.5 P
rese
nci
a e
n r
edes
in
tern
aci
on
ale
s
3.2
.1 C
ola
bo
raci
ón
co
n
org
an
ism
os
inte
rna
cio
na
les
3.2
.3 R
ela
cio
nes
co
n la
R
ed d
e So
cio
s Es
tra
tég
ico
s
3.2
.6 L
ínea
de
ap
oyo
a
pro
yect
os
de
asi
sten
cia
téc
nic
a
3.2
.4 C
oo
per
aci
ón
tr
an
sfro
nte
riza
y
terr
itor
ial
2.1
.2 P
osic
ion
am
ien
to d
e Eu
ska
di
en e
l fu
turo
d
e la
UE
3.1
.2 R
ela
cio
nes
co
n
líder
es
inte
rna
cio
na
les
2.1
.3 I
nte
rese
s d
e Eu
ska
di
an
te e
l Bre
xit
2.2
.1 A
ctiv
ida
des
so
bre
co
nst
rucc
ión
eu
rop
ea
y su
imp
act
o e
n
Eusk
ad
i
2.1
.4
Rel
aci
on
es
con
el
Es
tad
o e
n m
ate
ria
de
asu
nto
s eu
rop
eos
1.2
.1 S
ensi
bili
zaci
ón
, fo
rma
ció
n y
dif
usi
ón
en
Eu
ska
di
1.2
.2 A
lian
zas
con
in
stit
uci
on
es,
ag
ente
s y
red
es
1.2
.3 P
rom
oci
ón
in
tern
aci
on
al d
e la
A
gen
da
Eu
ska
di
Ba
squ
e C
ou
ntr
y 2
03
0
1.3
.1 P
rog
ram
a d
e m
ovi
lida
d
inte
rna
cio
na
l de
per
son
al t
écn
ico
1.3
.2 R
ela
cio
nes
co
n f
oro
s es
pec
ializ
ad
os
en
Rel
aci
on
es
Inte
rna
cio
na
les
y th
ink
tan
ks
1.3
.3 R
ed d
e co
no
cim
ien
to e
n
ma
teri
a d
e R
ela
cio
nes
In
tern
aci
on
ale
s
1.3
.4 B
ecas
de
Acc
ión
Ex
teri
or
1.3
.5 S
oci
aliz
aci
ón
de
la
Acc
ión
Ext
erio
r va
sca
3.3
.1 C
on
solid
aci
ón
de
la r
ed d
e Eu
ska
l Et
xea
k
3.3
.2 C
om
un
ida
d v
asc
a
del
sig
lo X
XI
3.3
.3 F
om
ento
en
Eu
ska
di d
el
con
oci
mie
nto
so
bre
la d
iásp
ora
3.3
.4 A
ten
ció
n a
la
com
un
ida
d v
asc
a
en e
l ext
erio
r
OBJETIVOS LÍNEAS DE ACCIÓN ACTUACIONES
L2.1
PO
TEN
CIA
R L
A
PA
RTI
CIP
AC
IÓN
DE
EUSK
AD
I EN
LO
S P
RO
CES
OS
DE
DEC
ISIÓ
N
DE
LA U
E
L2.2
FA
CIL
ITA
R L
A
PA
RTI
CIP
AC
IÓN
DE
AG
ENT
ES V
ASC
OS
EN
PR
OY
ECTO
S E
INIC
IATI
VA
S
DE
LA U
E
OB
JETI
VO
2:
FOR
TALE
CER
LA
PR
ESEN
CIA
DE
EUSK
AD
I EN
EU
RO
PA
1.1
.6 P
roye
cció
n d
el
exp
erti
se v
asco
en
el
ext
erio
r
3.1
.4 A
ccio
nes
de
dip
lom
aci
a p
úb
lica
3.2
.2 R
ela
cio
nes
co
n
pa
íses
pri
ori
tari
os
2.2
.2 A
po
yo a
la
pa
rtic
ipa
ció
n d
e a
gen
tes
en p
roye
ctos
e
inic
iati
vas
eu
rop
eas
2.1
.1 P
art
icip
aci
ón
en
ó
rga
no
s e
inst
itu
cio
nes
de
la U
E p
ara
imp
uls
ar
los
inte
rese
s d
e Eu
ska
di
3.1
.5 A
po
yo a
pro
yect
os
de
inte
rna
cio
na
liza
ció
n
en e
l ext
erio
r
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
204
6.2. Detalle de líneas de acción y actuaciones
LÍNEA DE ACCIÓN 1.1 Difundir la marca Euskadi Basque Country
Fomentar a nivel internacional una marca-País que proyecte las fortalezas, los valores y los atributos positivos de la
sociedad vasca de forma compartida y en colaboración público-privada. La marca Euskadi Basque Country se ha de
consolidar como elemento vital para generar sinergias positivas en el posicionamiento de Euskadi como actor global,
así como para facilitar las estrategias y proyectos de internacionalización de los agentes vascos a través de su asociación
a la marca territorial, principalmente en regiones y países prioritarios. Todo ello con el fin de incrementar el atractivo
de Euskadi como País para el público internacional: particularmente, para la ciudadanía y talento extranjero, para
turistas y visitantes, y para agentes clave en las esferas política, económica, cultural, social o científica mundial.
Con este fin, tanto en Euskadi como en el extranjero se facilitará y propiciará el desarrollo de actividades que incidan
en la proyección de la marca y del expertise vasco asociado a ella, organizadas bien motu proprio por la Secretaría, o
bien en colaboración con otros agentes públicos y privados. Se hará especial hincapié en la adhesión de otras
instituciones y agentes a la marca-País, para que puedan constituirse en garantes y multiplicadores de su difusión,
mediante la creación de mecanismos de colaboración que faciliten su uso compartido.
ACTUACIONES
1.1.1 Actividades de
marca organizadas
Aunar voluntades e iniciativas en torno a la marca Euskadi Basque Country, con el fin de
organizar o co-organizar actividades que incidan en la divulgación de la marca a nivel global.
Estas actividades estarán impulsadas por la Secretaría tanto en Euskadi como en el exterior.
Indicador Meta
Nº de actividades de marca organizadas por la Secretaría 60
1.1.2 Actividades de
marca promovidas
por Euskal Etxeak
Promover actividades en las que se utilice la marca Euskadi Basque Country por parte de las
Euskal Etxeak en aquellos países donde están presentes, fomentando así la adhesión de las
comunidades vascas en el exterior a la marca.
Indicador Meta
Nº de actividades de marca promovidas 250
1.1.3 Euskadi Basque
Country Eguna
Organizar anualmente en Euskadi una jornada de internacionalización en su sentido más
amplio, en la que tengan cabida instituciones vascas y extranjeras, agentes económicos y
sociales, y personalidades clave en el mundo de las relaciones internacionales. El fin de todo
ello será fomentar sinergias en internacionalización, compartir buenas prácticas y, sobre todo,
promover la difusión de la marca y fomentar las adhesiones.
Indicador Meta
Nº de celebraciones del “Euskadi Basque Country Eguna” 3
1.1.4 Euskadi Basque
Country Laguna
Crear un reconocimiento institucional para personas vascas y extranjeras que destaquen por
su aportación a la difusión y el conocimiento de Euskadi, así como de los valores de la marca
a nivel internacional.
Indicador Meta
Nº de personalidades reconocidas con el nombramiento de “Euskadi Basque
Country Laguna” 30
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
205
1.1.5 Fondo Euskadi
Basque Country para
la promoción de
marca
Crear un fondo interdepartamental para impulsar eventos y proyectos de País transversales,
en Euskadi o en el exterior, con enfoque multisectorial, y que contribuyan a incrementar la
imagen de marca a nivel internacional.
Indicador Meta
Creación del Fondo 1
1.1.6 Proyección del
expertise vasco en el
exterior
Propiciar y facilitar la participación de agentes públicos y privados vascos en eventos y
plataformas en las que se difundan buenas prácticas desarrolladas en Euskadi y expertise
vasco, contribuyendo así a la proyección de valores positivos asociados a la imagen de Euskadi
en el exterior.
Indicador Meta
Nº de eventos internacionales con participación vasca difundiendo
expertise 25
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
206
LÍNEA DE ACCIÓN 1.2 Promover la implementación de la Agenda 2030 en
Euskadi
Convertir a Euskadi en referente internacional en la integración de los Objetivos de Desarrollo Sostenible (ODS) de la
Agenda 2030 de la ONU en las políticas públicas, teniendo en cuenta la importancia que, desde Naciones Unidas, se da
en este caso a la vertiente territorial en la adaptación e implementación de las metas establecidas para el año 2030.
La Secretaría llevará a cabo una labor de captación de buenas prácticas a nivel internacional en materia de ODS, y en
colaboración con la Secretaría de Presidencia, facilitará la integración de los objetivos aplicables al caso concreto de
Euskadi en las políticas públicas vascas. Para ello, difundirá la visibilidad de los ODS internamente en el Gobierno y en
las instituciones, y sensibilizará a todos los actores involucrados a través de un enfoque multinivel y en clave público-
privada, con el fin de lograr la consecución de una Agenda Euskadi Basque Country 2030. Además, promoverá la
incorporación de actores transversales y la inclusión en el debate de los ODS de representantes de distintos sectores de
la sociedad vasca (empresa, educación, salud, etc.). Una vez integrados los ODS en las políticas públicas, se propiciará
asimismo la difusión internacional de esta Agenda propia de Euskadi, con el fin de que sea reconocida como un ejemplo
y referente internacional para otros países y regiones.
ACTUACIONES
1.2.1 Sensibilización,
formación y difusión
en Euskadi
Fomentar la apropiación de la Agenda 2030 por parte de todos los agentes que forman parte
de la sociedad vasca, para lo cual se trabajará en promover el conocimiento de ésta mediante
campañas de comunicación, jornadas, sesiones de formación, elaboración de material
divulgativo, etc. Más específicamente, se pretende elaborar una Agenda Euskadi Basque
Country 2030 alineada con la de Naciones Unidas.
Indicador Meta
Nº de actividades de sensibilización, formación y difusión participadas por
la Secretaría 20
1.2.2 Alianzas con
instituciones, agentes
y redes
Desarrollar partenariados y fortalecer alianzas con gobiernos e instituciones vascas y
extranjeras, agentes públicos y privados, y participar en redes, con el fin de conseguir una red
de contactos en torno a la Agenda Euskadi Basque Country 2030 que permita ir tejiendo una
Alianza en favor de ella y captar buenas prácticas.
Indicador Meta
Aprobación de la Agenda Euskadi Basque Country 2030 1
Nº de miembros de la Alianza en favor de la Agenda 2030 50
1.2.3 Promoción
internacional de la
Agenda Euskadi
Basque Country 2030
Difundir a nivel internacional la Agenda Euskadi Basque Country 2030 con el fin de asegurar
el posicionamiento exterior de Euskadi y su compromiso con los desafíos del escenario global.
Indicador Meta
Nº de eventos internacionales en los que se difunde la Agenda Euskadi
Basque Country 2030 12
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
207
LÍNEA DE ACCIÓN 1.3 Fomentar la inteligencia competitiva y el conocimiento
en materia de internacionalización
Impulsar el conocimiento sobre relaciones internacionales en las instituciones y en la sociedad. Se conseguirá de esta
manera obtener información de valor en temáticas estratégicas que incidan positivamente en el despliegue de la acción
exterior vasca a nivel general, y en el posicionamiento internacional de Euskadi en particular.
Con el fin de conseguir este propósito, la Secretaría fomentará y propiciará la formación internacional tanto de personal
de la administración vasca como de jóvenes con potencial para desarrollar su carrera profesional en este ámbito. Esta
apuesta por la formación revertirá de una forma positiva en el posicionamiento internacional de Euskadi en el futuro.
De forma paralela, se impulsará la obtención de información estratégica en materia de relaciones internacionales
principalmente a través de dos vías: mediante la puesta en valor y conexión de todo el saber en este campo existente
en el mundo de la academia en Euskadi, y a través del fomento de las relaciones con laboratorios de ideas y centros de
investigación y opinión a nivel mundial.
ACTUACIONES
1.3.1 Programa de
movilidad
internacional de
personal técnico
Fomentar el conocimiento en materia de internacionalización y relaciones internacionales
dentro de las instituciones mediante el diseño de un programa de movilidad internacional del
personal técnico en organismos y gobiernos extranjeros.
Indicador Meta
Creación del Programa 1
1.3.2 Relaciones con
foros especializados
en Relaciones
Internacionales y
think tanks
Impulsar y fomentar las interacciones con laboratorios de ideas y foros de opinión
extranjeros, especialmente dentro del campo de las relaciones internacionales y la geopolítica
mundial, con el fin de permanecer conectados con las corrientes de pensamiento de
vanguardia en estos ámbitos.
Indicador Meta
Nº de iniciativas conjuntas 8
1.3.3 Red de
conocimiento en
materia de Relaciones
Internacionales
Poner en valor y conectar las capacidades y el conocimiento existente en el mundo académico
vasco en materia Relaciones Internacionales (centros de investigación, universidades,
instituciones), para favorecer el trabajo en red, aumentando colaboraciones y generando
sinergias positivas en este campo.
Indicador Meta
Estudio exploratorio para la creación de la Red 1
1.3.4 Becas de Acción
Exterior
Revisar el programa de Becas de Acción Exterior y adaptarlo a nuevas necesidades, con el fin
de atraer a más y mejor talento a través de una convocatoria más atractiva y alineada con el
contexto actual.
Indicador Meta
Nº de becas adjudicadas 36
1.3.5 Socialización de
la Acción Exterior
vasca
Promover y desarrollar actividades para que la sociedad vasca adquiera un mayor
conocimiento de las características e intensidad de la acción exterior desplegada por todos
los agentes del ecosistema vasco de internacionalización.
Indicador Meta
Nº de actividades de comunicación de la Acción Exterior a la sociedad vasca 15
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
208
LÍNEA DE ACCIÓN 2.1 Potenciar la participación de Euskadi en los procesos
de decisión de la UE
Como ámbito de actuación prioritario y natural, Euskadi necesita continuar estando muy presente en los procesos de
decisión de la Unión Europea, aumentando su papel y participación para la defensa de sus intereses, tanto globales
como sectoriales.
De esta forma, la Secretaría aunará esfuerzos para que Euskadi posea más y mayor voz en Europa, e incremente la
representación en aquellas instituciones comunitarias donde se dirimen cuestiones de su interés y competencia como
País, o en las que se deciden iniciativas y políticas que afectan a los agentes socio-económicos vascos en el desarrollo
de su actividad.
Concretamente en un contexto de cambios en el seno de la UE, se pondrá particular atención a los retos que se plantean
en los próximos años: por un lado, la necesidad de un posicionamiento como País ante el Libro Blanco sobre el Futuro
de Europa, el cual será recogido en un documento en el que el Gobierno Vasco establecerá su visión en este sentido; y
por otro lado, la defensa de los intereses de Euskadi ante la salida del Reino Unido de la UE.
ACTUACIONES
2.1.1 Participación en
órganos e
instituciones de la UE
para impulsar los
intereses de Euskadi
Continuar impulsando una participación proactiva de Euskadi en las instituciones
comunitarias, especialmente en las formaciones del Consejo de la UE, en los comités técnicos
de la Comisión Europea y en el Comité de las Regiones.
Indicador Meta
Nº de Consejos UE coordinados y nº de participaciones en Comités Técnicos 31
2.1.2 Posicionamiento
de Euskadi en el
futuro de la UE
Aumentar el papel de Euskadi e impulsar su posicionamiento a través del lobby político-
institucional en Europa de cara a los retos que marcarán el devenir de la UE en los próximos
años, a través de distintas actividades, como jornadas y reuniones de alto nivel.
Indicador Meta
Elaboración de la visión vasca sobre el futuro de la UE 1
Nº de actividades en las que se promociona la visión vasca sobre el futuro
de la UE 9
2.1.3 Intereses de
Euskadi ante el Brexit
Defender los intereses multisectoriales de Euskadi ante el proceso de salida del Reino Unido
de la Unión Europea.
Indicador Meta
Nº de reuniones de la Comisión de Seguimiento del Brexit y nº de ponencias
en foros al respecto 12
2.1.4 Relaciones con
el Estado en materia
de asuntos europeos
Impulsar la interlocución con el Estado, específicamente para la reactivación de la comisión
bilateral en materia de asuntos europeos y la conferencia de CC.AA. sobre asuntos
relacionados con la UE.
Indicador Meta
Nº de reuniones de la Comisión Bilateral y nº de reuniones de la Conferencia
para Asuntos Relacionados con la Unión Europea 13
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
209
LÍNEA DE ACCIÓN 2.2 Facilitar la participación de agentes vascos en
proyectos e iniciativas de la UE
Proyectar en Europa el expertise vasco y captar conocimiento, información y buenas prácticas en ámbitos estratégicos
a través de la participación de los agentes socio-económicos vascos, tanto públicos como privados, en las iniciativas
sectoriales de carácter supranacional que se ponen en marcha desde la Unión Europea.
Con el fin de llevar a cabo esta labor, la Secretaría servirá de soporte y plataforma para que los agentes vascos puedan
incrementar su participación en estas iniciativas y programas comunitarios, mediante la organización y promoción de
actividades de difusión e información sobre nuevas oportunidades surgidas en sectores específicos. Asimismo y de
forma paralela, se seguirá impulsando el apoyo y asesoramiento personalizado para el acceso a estas iniciativas, con el
fin de incrementar la presencia de agentes vascos en Europa, generando además sinergias positivas y posibilidades de
cooperación y colaboración, y por ende, fortaleciendo el papel de Euskadi en la UE a través de un enfoque multisectorial.
ACTUACIONES
2.2.1 Actividades
sobre construcción
europea y su impacto
en Euskadi
Fomentar actividades de difusión, información y sensibilización sobre la construcción europea
y el impacto de los programas, iniciativas y políticas de la UE en la sociedad y en los agentes
socio-económicos vascos.
Indicador Meta
Nº de eventos sobre construcción europea organizados 9
Nª de informes sobre programas, iniciativas y políticas de la UE 50
2.2.2 Apoyo a la
participación de
agentes en proyectos
e iniciativas europeas
Asesorar y apoyar a agentes públicos y privados vascos para su participación en proyectos e
iniciativas de la UE.
Indicador Meta
Nº de proyectos e iniciativas acompañadas en el marco europeo 150
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
210
LÍNEA DE ACCIÓN 3.1 Impulsar los intereses sectoriales de Euskadi en el
exterior
Ganar presencia en el exterior a través de acciones institucionales que ahonden en las relaciones bilaterales, así como
a través de acciones de diplomacia pública que incidan en la defensa de los intereses sectoriales vascos y en la
exportación de buenas prácticas a nivel internacional.
Bajo un enfoque multisectorial, la Secretaría, a través de sus Direcciones y Delegaciones en el exterior, promoverá el
intercambio de conocimiento y buenas prácticas, y apoyará a los agentes vascos en sus proyectos de
internacionalización en zonas geográficas estratégicas. Para ello, consolidará, mantendrá y ampliará la estructura de
relaciones internacionales de carácter institucional que Euskadi posee en la actualidad, a través del impulso y
organización de viajes oficiales, misiones técnicas, learning tours, encuentros con representaciones diplomáticas, y
actividades de diplomacia pública, como herramientas clave para el impulso de los intereses sectoriales de Euskadi a
nivel internacional.
ACTUACIONES
3.1.1 Relaciones
institucionales fuera y
dentro de Euskadi
Impulsar las relaciones institucionales fuera y dentro de Euskadi a través de viajes
institucionales bidireccionales, como herramienta para tejer puentes y alianzas, y para
detectar oportunidades de forma anticipada.
Indicador Meta
Nº de viajes institucionales al/del exterior organizados por o con la
colaboración de la Secretaría 55
3.1.2 Relaciones con
líderes
internacionales
Impulsar las relaciones con personalidades clave que ocupan puestos de responsabilidad y
relevancia en el exterior, con el fin de que conozcan la realidad de la sociedad vasca.
Indicador Meta
Nª de Learning Tours organizados 5
3.1.3 Relaciones con
representaciones
diplomáticas
Afianzar las relaciones con representaciones diplomáticas (embajadas y consulados) dentro y
fuera de Euskadi, como herramienta para la defensa de los intereses vascos a nivel global.
Indicador Meta
Nº de encuentros del Lehendakari con representaciones diplomáticas 50
Nº de desayunos, encuentros y foros de trabajo organizados con
representantes del cuerpo diplomático 30
3.1.4 Acciones de
diplomacia pública
Impulsar acciones de diplomacia pública en el exterior, con el fin de ganar influencia y
prestigio a través de acciones de cooperación, cultura, ciencia y redes sociales, entre otros.
Indicador Meta
Nº de acciones de diplomacia pública realizadas en el exterior 18
3.1.5 Apoyo a
proyectos de
internacionalización
en el exterior
Apoyar y acompañar la puesta en marcha de proyectos de internacionalización en diferentes
ámbitos temáticos liderados por instituciones o agentes vascos.
Indicador Meta
Nº de proyectos de internacionalización acompañados 60
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
211
LÍNEA DE ACCIÓN 3.2 Desarrollar y consolidar alianzas estratégicas
Mantener y fortalecer relaciones estratégicas preferentes con organismos internacionales, países prioritarios y
entidades subestatales pertenecientes a la Red de Socios Estratégicos, y aumentar la presencia en redes internacionales,
con el fin de consolidar e incrementar la influencia de Euskadi en foros de decisión internacionales, y de promover los
intereses vascos especialmente en aquellos ámbitos geográficos considerados como preferentes para la
internacionalización de Euskadi en la EBC 2020.
Las alianzas estratégicas tienen una consideración especial dentro de la labor de la Secretaría, pues representan puntos
de apoyo fundamentales sobre los que desplegar la estrategia institucional de Euskadi en el exterior. Por ello, se hará
especial hincapié en el fomento de la cooperación y los intercambios con estos actores: por un lado, la presencia en
redes internacionales y los acuerdos con organismos internacionales permiten ganar voz en importantes foros de
decisión, y tienen un carácter multiplicador para el establecimiento de nuevos vínculos con estados y entes subestatales;
y por otro, la ampliación y consolidación de los acuerdos con regiones y países prioritarios permite difundir y promover
los intereses de Euskadi como País en zonas geográficas consideradas estratégicas a nivel general y/o sectorial.
ACTUACIONES
3.2.1 Colaboración
con organismos
internacionales
Profundizar en la colaboración con organismos internacionales mediante la puesta en marcha
de acuerdos, y a través de la dinamización de los compromisos ya firmados.
Indicador Meta
Nº de iniciativas conjuntas con organismos internacionales 12
3.2.2 Relaciones con
países prioritarios
Promover acuerdos sectoriales o multisectoriales con instituciones de países definidos como
prioritarios en la EBC 2020.
Indicador Meta
Nº de iniciativas conjuntas con gobiernos o entidades de países prioritarios 25
3.2.3 Relaciones con
la Red de Socios
Estratégicos
Consolidar la Red de Socios Estratégicos a través de la materialización de los acuerdos marco
en proyectos concretos. Los esfuerzos irán encaminados a dotar de contenidos específicos y
sectoriales a las alianzas ya establecidas, así como a ampliar el número de miembros de la
Red con nuevos socios de interés específico.
Indicador Meta
Nº de iniciativas conjuntas dentro de la Red de Socios Estratégicos 20
3.2.4 Cooperación
transfronteriza y
territorial
Potenciar la actividad en el marco de la eurorregión Aquitania-Euskadi-Navarra, con la
Mancomunidad de Iparralde y en el seno de la Comunidad de Trabajo de los Pirineos.
Asimismo, poner en marcha iniciativas en cooperación territorial e interregional,
particularmente en el marco europeo.
Indicador Meta
Nº de iniciativas y proyectos de cooperación transfronteriza e interregional
emprendidos en común 15
3.2.5 Presencia en
redes internacionales
Fomentar e incrementar la presencia de los departamentos de gobierno y de los agentes
públicos y privados vascos en redes sectoriales internacionales.
Indicador Meta
Nº de nuevas redes sectoriales identificadas 5
Nº de participaciones en órganos de gobernanza de redes 25
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
212
3.2.6 Línea de apoyo
a proyectos de
asistencia técnica
Crear una línea de apoyo, de carácter público-privado, para impulsar y fomentar proyectos
de cooperación técnica con regiones, países y organismos estratégicos en el exterior.
Indicador Meta
Nº de proyectos apoyados 6
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
213
LÍNEA DE ACCIÓN 3.3 Diasporizar la sociedad vasca y fortalecer la comunidad
vasca en el exterior
Con base en el Plan Cuatrienal de Acción Institucional que emana del VI Congreso Mundial de las Colectividades Vascas
y bajo el lema “Diasporizatu!”, la Secretaría trabajará de forma bidireccional: intensificando las relaciones con la
comunidad vasca en el exterior, como elemento estratégico y preferencial para la promoción de los intereses de Euskadi
en las sociedades en las que están presentes; y promoviendo el conocimiento sobre la diáspora en Euskadi, para ensalzar
su papel como difusora de la identidad y cultura vasca en el mundo.
Así y por un lado, se incrementará la atención y relación con la comunidad vasca en el exterior, tanto con los integrantes
de la diáspora tradicional a través de la consolidación de las Euskal Etxeak, como con la nueva diáspora del siglo XXI, a
cuyas necesidades se les dará respuesta tras ser identificadas y valoradas. Por otro lado, y en total coherencia con el
lema “Diasporizatu!”, se incidirá en la promoción del conocimiento sobre la diáspora en Euskadi, mediante acciones de
difusión que hagan consciente a la sociedad vasca contemporánea de la aportación y contribución histórica a la
proyección internacional de Euskadi como País que han tenido las comunidades vascas en el extranjero.
ACTUACIONES
3.3.1 Consolidación
de la red de Euskal
Etxeak
Impulsar la consolidación de la red de Euskal Etxeak, a través del fomento de su actividad y
funcionamiento, especialmente a través de la incorporación de éstas a las TIC, con el fin de
que ello revierta en una mejora de las comunicaciones tanto con las instituciones vascas como
dentro de la propia red.
Indicador Meta
Nº de actividades de Euskal Etxeak apoyadas a través de líneas de
subvención 2000
Nº de expedientes tramitados vía sede electrónica 600
3.3.2 Comunidad
vasca del siglo XXI
Avanzar en la construcción de una comunidad vasca global, a través de la identificación de las
necesidades específicas del nuevo perfil de emigrante del siglo XXI: establecer mecanismos
de apoyo y ayuda desde el sector público para este nuevo perfil, potenciar la Red Basque
Global Network como elemento de comunicación e interacción entre la nueva diáspora y la
diáspora tradicional, e impulsar la participación de jóvenes en el programa Gaztemundu, el
cual propicia el relevo generacional en los cuerpos directivos y rejuvenece la nómina de
asociados activos en las Euskal Etxeak.
Indicador Meta
Nº de participantes en el programa Gaztemundu 45
Nº de personas usuarias de la red Basque Global Network 2000
3.3.3 Fomento en
Euskadi del
conocimiento sobre la
diáspora
Impulsar iniciativas para el conocimiento de la diáspora en Euskadi, como el Día de la Diáspora
y el Archivo de la Diáspora Vasca.
Indicador Meta
Nº de iniciativas de investigación y divulgación 10
Instauración del Día de la Diáspora Vasca 1
3.3.4 Atención a la
comunidad vasca en
el exterior
Consolidar la atención a la comunidad vasca en el exterior: prestación de ayuda a unidades
familiares en situación de extrema necesidad, asesoramiento y apoyo en el retorno a Euskadi,
y atención en caso de emergencias o catástrofes en el exterior, siempre en el marco de los
recursos y las competencias de la Secretaría.
Indicador Meta
Nº de unidades familiares beneficiarias de ayudas de extrema necesidad 300
Nº de casos de retorno atendidos 60
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
214
7. MODELO DE GESTIÓN
El Modelo de Gestión del Plan de Acción Exterior 2018-2020 consta de tres pilares: (i) el
Modelo de Gobernanza, que asegura un despliegue coordinado y coherente del Plan; (ii) el
Sistema de Seguimiento, que permitirá monitorizar las actividades realizadas e identificar los
logros obtenidos en el desarrollo del Plan; y (iii) el Presupuesto, que clarifica los recursos
económicos a movilizar hasta 2020 por la Secretaría General de Acción Exterior.
7.1. Modelo de gobernanza
El Modelo de Gobernanza del Plan de Acción Exterior 2018-2020 se sustenta en cuatro
elementos principales:
▪ Comisión Interdepartamental de Acción Exterior, regulada por el Decreto 127/2007,
de 31 de agosto
▪ Comisión Interinstitucional de Acción Exterior, regulada por el Decreto 52/2008, de
18 de marzo
▪ Consejo Asesor de Relaciones con las Colectividades Vascas, regulado por el Decreto
234/1995, de 11 de abril
▪ Consejo Asesor de Acción Exterior, regulado por el Decreto 96/2016, de 28 de junio
La consecución de los objetivos del Plan de Acción Exterior 2018-2020 requiere, por el carácter
horizontal de la labor que desarrolla la Secretaría General de Acción Exterior, de la
colaboración con otras áreas del Gobierno y con agentes externos. Por ello, resulta preciso
contar con mecanismos que permitan reforzar la interacción con los Departamentos y con el
Sector Público, de forma que se garantice una práctica de intercambio de información ágil y
eficaz y una adecuada coordinación de esfuerzos.
La Comisión Interdepartamental de Acción Exterior es el elemento de gobernanza al que la
Secretaría informará y dará cuenta de las actividades desarrolladas y los logros alcanzados en
el marco de la acción exterior institucional. Paralelamente, se apostará por fortalecer los
mecanismos informales de comunicación y colaboración interdepartamental, impulsando
contactos permanentes con los Departamentos, así como mediante la asignación de
especialistas con perfil de acción exterior dentro de estos.
Bajo la presidencia de la Secretaría, la Comisión Interinstitucional de Acción Exterior es el
órgano de cooperación y colaboración entre las diferentes instituciones vascas para la puesta
en común de proyectos de Acción Exterior. Su objetivo es aprovechar sinergias y analizar,
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
215
planificar, impulsar y fomentar una Acción Exterior Vasca coordinada e integral. La Comisión
Interinstitucional cuenta con representación tanto de los Departamentos del Gobierno Vasco
como de las Diputaciones Forales, los ayuntamientos de las tres capitales de la Comunidad
Autónoma de Euskadi y EUDEL.
El Consejo Asesor de Relaciones con las Colectividades Vascas tiene como objetivos principales
apoyar e intensificar las relaciones de Euskadi con las colectividades vascas en el exterior y las
Euskal Etxeak, coordinar la acción institucional en este ámbito, y promover la sensibilización
de la sociedad vasca hacia esta realidad. Este Consejo se reunirá de forma ordinaria con
periodicidad anual.
Finalmente, el Consejo Asesor de Acción Exterior, compuesto por agentes de diversos ámbitos
(social, académico, cultural, científico-tecnológico, medioambiental, empresarial, etc.), que
atesoran conocimiento y experiencia en el ámbito internacional, servirá para implicar a la
sociedad civil en la acción exterior gubernamental, asegurando la integración de todos los
interesados en el logro de la misión y los objetivos del Plan de Acción Exterior.
7.2. Sistema de seguimiento
El sistema de seguimiento tiene el objetivo de medir y monitorizar el grado de ejecución del
PAE, y se fundamentará en un cuadro de mando de indicadores que facilite el proceso de
seguimiento. Esta herramienta incorporará los indicadores que han sido definidos para las
actuaciones del PAE 2018-2020, las metas a alcanzar al final del periodo de ejecución en cada
caso, y su planificación a lo largo de la duración del Plan.
De esta forma, se podrá medir de forma interna y sistemática el grado de avance del Plan y
adoptar los ajustes necesarios para el correcto desempeño de las actuaciones y los objetivos
previstos, así como para corregir desviaciones de cara a futuras planificaciones.
Asimismo, como parte integrante del sistema de seguimiento del PAE, se realizará el Informe
Final del Plan de Acción Exterior 2018-2020. Este informe, de carácter global, resumirá los
resultados conseguidos durante el periodo de vigencia del Plan y analizará el grado de
cumplimientos de los objetivos fijados y las metas establecidas, así como su aportación a la
EBC 2020, sirviendo de punto de inicio para el siguiente Plan de Acción Exterior.
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
216
No se excluye que, de forma complementaria a las actividades de seguimiento anteriormente
mencionadas, se desarrolle una evaluación periódica e independiente del PAE, que analice
con mayor detalle los logros alcanzados durante el periodo 2018-2020.
7.3. Presupuesto
El presupuesto disponible para la ejecución del Plan de Acción asciende a ocho millones de
euros para el año 2018, para los que se prevé un incremento interanual del 1,1% en 2019 y
del 1,4% en 2020.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY EUSKADI BASQUE COUNTRY
STRATEGY
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
219
PRESENTATION
The continual geopolitical, social and economic changes taking place in our globalised world
are affecting the Basque Country and Basque society now more than ever. Internationalisation
has become a challenge for the country, to enable us to tackle global challenges and attract
new opportunities while preserving our identity and fostering the welfare of society as a whole.
In 2014 we approved the 2020 Framework Strategy for the Internationalisation of the Basque
Country, a landmark step in the continual process of adapting our country to the new global
scenario. Progress towards internationalisation is a goal that has been taken on board by
public institutions, chambers of commerce, universities, businesses and technology centres
and an ambition of Basque society as a whole. Accordingly, the strategy drawn up by the
Basque Government is inclusive and ambitious, because we know that only through
collaboration can we make space for ourselves in the world and reinforce the Basque Country
as a benchmark territory on the international stage. We have the experience and track record
of a country that has always been open to the world. We also have our own network of Basque
communities abroad, actively committed to the challenge of internationalising the Basque
Country.
The 2020 Framework Strategy for Internationalisation has enabled us to raise the international
profile of the Basque Country. We have strengthened and extended bilateral and multilateral
relations through our participation in international networks, and have reinforced our links
with territories of future opportunity. The Basque Country has enjoyed a significant presence
at international events such as the COP 21 Climate Change Summit in Paris. We have increased
our presence and direct participation in European Union institutions, and have set up the
“Euskadi/Basque Country” brand to help project the positive values associated with Basque
society all over the world.
Global events continue to take their course, changing and adapting accordingly. The political
panorama has changed in both Europe and America, there is continued growth in Asia and
Africa is beginning to show its potential. These changes affect geopolitical balance and
leadership and condition economic and social relations. In this context of change, the Basque
Government focuses particularly on aligning our internationalisation strategy with the vision
of the future set out in the Europe 2020 project and with the Sustainable Development Goals
(SDGs) approved by the United Nations in 2015.
We share a vision of a world focused on people, committed to protecting our planet and
coexisting in peace; a world capable of generating prosperity through a partnership model. It
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
220
is in this context and with this horizon that we are updating the Euskadi/Basque Country
Strategy for 2020, on the basis of ensuring continuity and reinforcing the international outlook
of our country.
Based on our own experience and traditions, stressing shared work and collaboration, we
strive to continue taking an active role on the global stage. The new Euskadi/Basque Country
Strategy for 2020 sets out new scenarios, challenges and opportunities. It speaks of a country
committed to a culture of internationalisation, open to the exterior and ambitious in its aim
to consolidate the Basque Country as a benchmark on the international stage.
Iñigo Urkullu
Basque Premier
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
1.
A PARTICIPATIVE METHOD
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
222
1. A PARTICIPATIVE METHOD
This update of the 2020 Framework Strategy for Internationalisation (the Euskadi/Basque
Country Strategy), referred to hereafter as EBC 2020, reinforces the foundations for
positioning the Basque Country as a global actor with its own identity, a benchmark for
excellence, a model for quality-of-life and social cohesion and an innovative, competitive
territory.
The 2016-2020 programme of government for the 11th legislature makes internationalisation
one of the four basic pillars for consolidating the reactivation of the economy and of
employment in the Basque Country. This update of the EBC 2020 adjusts our vision to changing
times, and adapts the common vectors for internationalisation in line with the challenges that
await us in the 2018-2020 period. An additional vector has been incorporated, the thematic
areas have been extended and there has been a concentration in the geographical areas
where the Basque Country seeks to position itself as a global actor in the period in question.
The main axis around which the EBC 2020 has been updated is the consultation and
engagement of the actors in the ecosystem for the internationalisation of the Basque Country,
including the various departments of the Basque Government, public sector organisations and
other external, multi-sector actors engaged in significant international activities in the fields
of education, culture, business, industry, tourism, health, the environment and sport, among
others.
45 interviews have been conducted with representatives of the Basque Government, which
have brought to light valuable information on issues such as identifying the strengths of the
Basque Country in various fields, assessing actions conducted by Basque Government
departments in the 2014-2016 period and making proposals for new actions in 2018-2020. 50
institutions and actors belonging to the ecosystem for the internationalisation of the Basque
Country have been surveyed and the IREKIA platform has been used to open up the process
to the public so that they can contribute to it.
Comparative analyses have been made on three levels: inter-departmental (covering the
scope of the thematic areas for action with Basque Government departments), inter-
institutional (comparing the contents of the strategy with the Inter-Institutional Committee
for External Action), and ensuring the integration of the vision of society through the
participation of the Advisory Council on External Action. This process of comparative analysis
has given rise to valuable contributions which have been incorporated into the update of the
strategy for 2018-2020.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
223
In short, the goal of this participative process is to consolidate the existing model of
governance and foster broad engagement by Basque society with a view to enriching the
strategy and adjusting it to meet new challenges.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
2.
INITIAL SITUATION
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
225
2. INITIAL SITUATION
2.1. A global strategy for a globalised setting
In an interconnected, interdependent world where geopolitical changes are taking place at an
ever faster rate, the ability to position oneself and weave a network of sound international
relations based on a consistent, structured strategy is crucially important, and constitutes a
necessity for any society or government.
With its long tradition of fostering external relations, Basque society is no stranger to the
world of complex, volatile changes in all areas. The internationalisation of the Basque Country
is therefore considered as a priority. Accordingly, the launch of the EBC 2020 in 2014 saw the
implementation of an integrated, cross-sectoral tool for internationalisation that helps to
increase the energy and enhance the multi-disciplinary positioning of the Basque Country on
the international stage, involving all Basque Government departments, public institutions, the
general public and socio-economic actors in the public and private sectors alike.
The first four years of the strategy (2014-2017) have proved to be a time of great changes on
the international stage, characterised by the rise of populist movements, by the emergence
of international terrorism in the West with the pretext of religion and by far-reaching political
changes in Europe and America.
The USA has seen a swing away from global leadership in favour of other actors such as China.
The Trump administration has changed its approach on issues such as health, immigration and
trade policy in ways that will have substantial consequences at global level. The repercussions
of these changes will be felt particularly on a political level, in issues such as the nuclear crisis
with North Korea and tension in relations with Mexico and Venezuela; and on an economic
and trade level following the US exit from the Trans-Pacific Partnership (TPP), the
renegotiating of the North American Free Trade Agreement (NAFTA) and the freezing of
negotiations with Europe on the Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP),
coinciding also with the withdrawal of the USA from the Paris climate agreement and from
UNESCO.
This disengagement from international affairs by the USA is being seized as an opportunity
particularly by China, which has revitalised its influence in the Asia-Pacific region through the
Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP) and through the “One Belt, One Road”
or “New Silk Route” scheme launched by President Xi in late 2013. China thus seeks to increase
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
226
its political and economic influence in the countries of Asia, Africa and Europe. Internally, with
the approval of the 13th Five-Year Plan (2016-2020) the country has undertaken reforms to
shift from an export-based growth model to an economy based on domestic consumption,
with a competitive, efficient environment that will enable it to have great impact on global
governance in the decades to come.
In Europe, the 2014-2017 period was marked by the decision of the UK to leave the European
Union following the referendum in June 2016, and by the opening of a period of reflection on
the future of the EU through instruments such as the White Paper on the Future of Europe as
the 60th anniversary of the founding Treaty of Rome in 1957 was marked.
Affairs in Europe over this four-year period have been characterised by the beginning of
economic recovery in the countries of southern Europe, an intensification of pro-
independence processes, especially in Scotland and Catalonia, a wave of terrorist attacks
perpetrated with the pretext of religion in cities such as Nice, Brussels, Paris, London,
Manchester, Stockholm, Berlin and Barcelona, and by the migration crisis as refugees flee
particularly from the Civil War in Syria and other armed conflicts in the Middle East and North
Africa.
Another decades-old major global challenge is how to encourage sustainable development.
2014-2017 saw crucial progress with the approval by the UN of its 2030 Sustainable
Development Agenda. This includes 17 universally applicable goals (SDGs), with all countries
and territories being urged to undertake and promote strategies to protect the planet and
provide assurances of peace, prosperity and well-being for future generations.
All these geopolitical landmark events have taken place against the background of the digital
revolution, in a globalised world hyper-connected via mobile devices and social networks. This
gives them immediate global impact, increasing the interdependence of territories and
accelerating the rate of change on an international scale. Accordingly, countries need to set
up consistent, structured, cross-sectoral strategies that can be regularly updated with a view
to internationalising and becoming participants and actors in a globalised setting without
giving up their own identities and levels of social welfare.
Since its approval the EBC 2020 has become the tool for achieving that purpose in the Basque
Country, i.e. for factoring the international variable horizontally into all areas of action of the
Basque Government. It is a strategy that transcends the institutional, business, cultural and
tourist-based approaches that traditionally prevailed in outward-looking activities by
territories. It instils a spirit of internationalisation in all government departments and engages
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
227
society and various economic and social actors from both the public and private sectors in the
process.
However, the continual political, economic, social and demographic changes taking place
globally require a strategy that can be regularly updated and can respond to new challenges
that arise in an international context. This is the reason for the current update and redefinition
of the strategic outlook of the EBC 2020 for the period from 2018 to 2020, based on the
continuity of a cross-sectoral, integrated philosophy but taking into account new events on a
geopolitical level in the past two years which substantially affect the Basque Country and
Basque society.
2.2. Skills & assets for internationalising the
Basque Country
The Basque Country has a long tradition of looking outwards as a country, through its
institutions and its public sector, on a group level through the communities of the Basque
Diaspora and individually through the tradition and prestige of specific persons, organisations
and organisations on the international stage. All these elements have helped to generate a
culture of internationalisation and a talent base that provide core skills and assets with which
Basque Society can consolidate its outreach abroad.
At institutional level the main assets underlying the EBC 2020 are the infrastructure provided
by Basque delegations abroad, the business support network provided by SPRI (which is to be
known as the “Basque Agency for Internationalisation” as from the beginning of 2018) and the
chairs of Basque language and culture and guest lecturing posts at universities in other
countries coordinated by the Etxepare Institute. Further support is provided by the activities
abroad of Basquetour (the Basque Tourism Agency), international actions promoted by the
Basque Agency for Development Cooperation and the resources allocated by the Basque
Team Foundation to Basque sportsmen and women taking part in top-level international
competitions.
The Basque Government has a network of six delegations abroad, with offices at strategic
locations for the general interest of the Basque Country in the USA, Mexico, Argentina, Chile,
Colombia and Belgium. SPRI also has its own representatives deployed abroad, providing
Basque businesses with offices and specialist consultants in at least 80 countries worldwide
to help them promote their exports, set up facilities abroad and attract direct foreign
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
228
investment to the Basque Country. Moreover, the Etxepare Institute promotes Basque culture
and the Basque language via chairs in Basque studies at universities in the USA, Germany, the
UK and France and lecturers in Basque at universities in Europe, the Americas and Asia.
On a private level the network of at least 190 Basque Centres (“Euskal Etxeak”) all over the
world stand out for their tradition, strength and scope, and are key factors in disseminating
Basque culture and values internationally.
In the world of business, numerous organisations with different levels of internationalisation,
geographical distribution and areas of interest have raised the profile of the Basque Country
abroad in the past few decades. Examples include industry clusters such as GAIA (ICTs),
ACLIMA (Environment), HEGAN (Aeronautics), ACICAE (Automotive), AFM (Machine-tools),
plus the Energy Cluster and the members of the Basque Network for Science, Technology and
Innovation.
In addition, organisations from a wide range of fields including education (Basque universities,
Musikene, TKNIKA and the Basque Culinary Centre), development cooperation and culture
(San Sebastián Film Festival, Guggenheim Museum Bilbao, Bilbao Exhibition Centre) have
helped to set up an ecosystem of actors with sound international profiles which is widely
varied and continually growing. They constitute another asset that the EBC 2020 will take into
account as an integrated, cross-sectoral instrument for its deployment.
Various instruments have been set up to ensure coordination between departments and
institutions and smooth cooperation between the private and public sectors in the field of
internationalisation. At a general level the main bodies are the Advisory Council on External
Action, the Interdepartmental Committee for External Action and the Inter-Institutional
Committee for External Action. At sectoral level bodies such as the Advisory Council on
Relations with Basque Groups and the CVI (Basque Consortium for Internationalisation) help
to improve coordination in the deployment of the strategy. This last body was set up in 2014
as a platform for cooperation and a point for meetings and discussion by the Basque chambers
of commerce, the three provincial councils and the Basque Government. It seeks to make use
of all available skills and synergies to help businesses to internationalise.
The creation of a culture of internationalisation by the aforesaid actors has also helped to
establish a talent base of well educated, trained specialists capable of working in international
settings. This pool of talent is the source of the skills on which the Basque Country depends to
position itself strategically at global level. The University of the Basque Country, the University
of Deusto and the University of Mondragón all offer training and research programmes on
international relations from different perspectives. Through agreements and partnerships
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
229
with universities abroad, they seek to encourage international mobility among their students,
providing Basque society with the knowledge and tools that it needs to internationalise.
Furthermore, schemes such as BEINT, Global Training and External Action scholarships, grants
for specific groups and centres in the Basque Country, the Basque Youth Cooperation
programme and the international mobility grants awarded by the Basque Government have
helped to increase expertise in internationalisation by training Basque specialists who are now
working in the Basque Country itself and at organisations all over the world.
In short, the stability of Basque networks and infrastructures abroad, the international track
record and prestige of numerous individual Basques, the fact that there is a coordinated,
integrated internationalisation strategy in place and the existence of a talent base of experts
trained in matters of internationalisation are the cornerstones on which the Basque Country
seeks to build its efforts to reach out and position itself globally.
2.3. Main achievements of the 10th legislature
The main achievements in regard to internationalisation under the EBC 2020 include the
setting up of an integrated, cross-sectoral internationalisation policy extending to all areas of
government, the creation of the Euskadi/Basque Country brand, improvements in the
positioning of the Basque Country in Europe, the strengthening of institutional relations
(especially with priority countries and strategic partners), the promotion of placement
agreements in thematic networks and participation in major international events.
An essential general achievement of the 10th legislature is the setting up of an integrated
internationalisation strategy. This has made it possible to increase consensus and enable
actors at public institutions to work more closely together, thanks to mechanisms for
participation and coordination extending to all levels and all areas. Indeed, the consolidation
of the Interdepartmental and Inter-Institutional Committees for External Action, which
monitor the activities deployed, has established positive synergies and helped to consolidate
the culture of internationalisation in all areas of action of the Basque Government and its
public sector organisations. Moreover, the setting up in July 2016 of the Advisory Council on
External Action formalised the engagement of Basque society in the establishment and
implementation of the Basque strategy for internationalisation.
The design and deployment of the Euskadi/Basque Country brand is a key area for projecting
the image of a reliable, cohesive, competitive country with its own identity and thus making
use of the synergies that come with a positive perception of the Basque Country abroad. The
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
230
brand has been provided with content and the initiatives launched include the setting up of
the www.basquecountry.eus website and sponsorship of sports teams and events. The brand
has also been shown to the world through internationally relevant events such as the tenure
of Donostia-San Sebastián as European Capital of Culture in 2016.
In the field of international relations, the Basque Country has extended its institutional
contacts with priority countries and strategic partners during the legislature, with special
attention paid to diplomatic representation. It has also raised its profile in Europe through
participation in decisions and debates on the policies relevant to self-government in the
Basque Country. A standout point in this regard is the creation of the Basque Network of
Strategic Partnerships as a way of gaining influence and defending Basque interests abroad.
Bilateral agreements to strengthen relations and work more closely together have been
signed with Querétaro (2014), Bavaria (2014) and Flanders (2015), joining the agreements
previously signed with Aquitaine (1989) and Jiangsu (2012). Furthermore, sectoral agreements
have been signed with, among others, the State of Minnesota (in 2014, on vocational training
matters), the Argentine province of Santa Fe (in 2014, on matters of employment and social
policy), Mexico (in 2015, on health matters) and Chile (in 2016, on agricultural matters).
During the 10th legislature institutional contacts with the diplomatic corps were also
increased: the Basque Premier hld 80 bilateral meetings with ambassadors from 57 countries
and seven multilateral meetings with ambassadors from the EU (2013, 2014, 2016), from
ASEAN (2015), from the Visegrad Group (2015), from Latin America (2014) and from members
of the Arab League (2013). There were also top-level official trips led by the Premier involving
institutions in the EU (2013, 2016), the USA (2013 & 2015), Mexico (2014), Aquitaine (2014),
Flanders (2015), Germany (2015) and Andorra (2015). For its part, SPRI extended its business
support network abroad by opening new offices in Singapore, London and Munich; the
Etxepare Institute set up new doctoral studies programmes in Illinois, Paris (Sorbonne IV),
Havana (2015), Edinburgh and California (2016). At the same time the number of foreign
consulates in the Basque Country increased, with the opening of new consular offices
belonging to the Czech Republic, Hungary, Brasil and Estonia in 2013, Sweden and the
Philippines in 2014, Colombia and Slovenia in 2015 and Iceland in 2016.
A standout point in the field of relations with international organisations was the signing in
2016 of a Memorandum of Understanding with UNESCO to extend the promotion of cultural
heritage by encouraging innovation, creativity and social welfare. The Basque Country also
took part in the UN COP21 Climate Change Summit in Paris in 2015. At this major global event
the Basque Premier, as joint president for Europe of the Climate Group, undertook the task of
announcing the schemes for mitigating the consequences of climate change in the Basque
Country and for the Group as a whole.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
231
This deployment of efforts abroad was supplemented by placement agreements in thematic
networks and proactive engagement with such networks by various departments of the
Basque Government and its public sector organisations with a view to learning more about
cutting-edge sectoral strategic approaches at international level and disseminating Basque
proposals at leading decision-making forums. In all, the Basque Country is a member of 75
international networks, 55 of them at European level and 20 at global level. In particular, it is
a founder member of the Vanguard Initiative, which brings together the EU’s 29 most
industrialised regions; a member of EUNIC (European Union National Institutes for Culture)
through the Etxepare Institute; of EARLAL (European Association of Regional and Local
Authorities for Lifelong Learning), in which it chairs the Department of Vocational Training; of
UNESCO-UNEVOC International Centre through TKNIKA; of NECSTOUR (Network of European
Regions for Competitive and Sustainable Tourism) through Basquetour; of the CRPM
(Conference of Peripheral Maritime Regions), in which it leads the Atlantic Rim Ocean Energy
Group; and of ERRIN (European Regions Research and Innovation Network), in which it is joint
leader of the working group on advanced manufacturing and nanotechnology.
2.4. Opportunities & challenges for the future
In a context of intense competition between territories to attract visitors, talent, international
diplomacy, potential customers and investors and thus carve out a niche for themselves on
the international stage, it is crucial to anticipate opportunities and be ready to meet the
challenges that arise from changes taking place at global level.
For the United Nations the next 15 years will be marked by the achievement of the Sustainable
Development Goals as set in the 2030 Agenda, implementation of which is pending following
its approval in 2015. This provides the Basque Country with an opportunity to factor these
goals into its public sector policies and become a benchmark for the implementation of the
2030 Agenda, thus gaining international recognition.
In Europe one of the major challenges of the coming years will be dealing with the exit of the
UK from the EU, which will necessitate the setting up of mechanisms to mitigate potential
repercussions for citizens in trade, institutional and social aspects. However this could also be
a source of opportunities in terms of attracting businesses, other organisations and
institutional representations.
Also at European level, the White Paper on the Future of Europe opens up a process for
deciding on the vision, governments and strategic outlook of the EU for the next 10 years. The
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
232
White Paper sets out five potential future scenarios for the EU, ranging from maintaining the
current status quo to moving towards a federal Europe, sharing more competencies,
resources and decision-making in all areas. Moreover, reflection is invited concerning the
repercussion of new technologies on society and on employment, globalisation, security
problems, the rise of populist movements and the ageing and reduction of the population in
Europe compared to other parts of the world. Against this background, there is an opportunity
to highlight the role of sub-state level organisations and stateless nations in the EU project.
Opportunities and challenges will arise from these five scenarios around which, according to
the President of the European Commission, the EU will revolve as from 2018: (i) reinforcing
the EU trade agenda; (ii) stronger, more competitive industry; (iii) a Europe that leads the
struggle against climate change; (iv) greater protection for Europeans in the digital era; and
(v) a Europe in which immigration is a focal point. Accordingly, economic relations take on
particular importance, as the opening up of trade by the EU ushers in new opportunities for
business thanks to the agreement reached with Canada and the negotiations under way with,
in particular, Japan, Mexico, Australia, New Zealand and South American countries, some of
which are priority targets for the Basque Country.
Moreover, in an ever more closely interconnected world digitisation provides an opportunity
to optimise links between Basque society and the rest of the world. In this sense, the
robotisation of industry, the rise of artificial intelligence, the impact of electronic trading, the
development of digital skills in society, the handling of cyber-security and Big Data are all
issues that will affect relations between the Basque Country and the larger world, and will
therefore need to be taken into careful account in the coming years. Increasing digitisation
also provides an opportunity to establish a global Basque community.
Finally, at internal level the main challenge is to continue promoting the cross-sectoral
approach taken in the EBC 2020 in departmental planning, to strive for greater coordination
between institutions in its implementation and to involve socio-economic and institutional
actors through mechanisms for cooperation and dissemination that can instil the culture of
internationalisation at all levels and in all areas of the Basque Country. The ultimate aims are
to project the Euskadi/Basque Country brand, achieve a higher external profile, connect with
cutting-edge decision-making centres at international level and provide effective, efficient
responses to global challenges.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
3.
CONCEPTUAL FRAMEWORK
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
234
3. CONCEPTUAL FRAMEWORK
This chapter sets out all the programme documents and strategic directives that underlie this
update of the EBC 2020: the programme of government for the 11th Legislature, the 2030
Agenda for Sustainable Development, the Europe 2020 Strategy and the Framework of
Consistency for Development Policies.
3.1. The programme of government for the 11th
legislature
The programme of government for the 11th legislature (2016-2020) sets out the commitments
made by the Basque Government for the next four years. There are based on four main pillars:
Table 1: Pillars of the programme of government for the 11th legislature (2016-2020)
Source: Euskadi 2020 – Programme of government for the 11th legislature (2016-2020)
The “Euskadi/Basque Country” internationalisation strategy is one of the 15 key strategic
plans set up by the Basque Government for the 11th legislature. Internationalisation is thus
marked as one of the foundations for the reactivation of the economy and employment in the
Basque Country. The strategy is part of Axis I.1: “Solid growth with more and better
employment”, under Pillar I: “Employment, Reactivation and Sustainability” of the programme
of government for 2016-2020.
The EBC 2020 is a pillar of the Framework Programme for Employment and Economic
Reactivation 2017-2020. This is an overall programme which is to be developed and
implemented through five strategic plans: the EBC 2020 itself, the Strategic Plan for
Employment 2017-2020, the Plan for Science, Technology and Innovation (PCTI 2020), the
Industrialisation Plan 2017-2020 and the 2020 Investment Programme.
VI. More & Better Self-Government
II. Employment, Reactivation and Sustainability
III. Human Development, Social Integration, Equality & Quality Public Services
IV. Coexistence & Human Rights
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
235
The programme of government for the 11th legislature (2016-2020) also contains 75 specific
commitments, 13 of which refer to internationalisation. These commitments involve the
implementing of specific initiatives in the fields of external action, business
internationalisation, tourism, infrastructures and transport, public governance, Basque
language and culture, vocational training, universities and development cooperation.
The table below shows the internationalisation strategies set in place under the programme
of government for the 11th legislature in regard to these 13 internationalisation-related
commitments.
Table 2: Commitments and initiatives related to internationalisation
COMMITMENTS INITIATIVES
Commitment 21: To develop an overall strategy for the internationalisation of the Basque Country via public/private cooperation
▪ To develop a shared strategy of internationalisation to strengthen the Euskadi/Basque Country brand.
▪ To work with an integrated external network, consolidating the network of Basque delegations and sectoral offices abroad.
▪ To extend cooperation with strategic partners to raise the profile of external actions by the Basque Country through the signing of cooperation agreements with international organisations and sub-state bodies and by consolidating the learningtour initiative.
Commitment 22: To take a direct, active part in European institutions
▪ To maximise Basque participation in EU decision-making forums, particularly the Council and the technical committees of the Commission.
▪ To revive the bilateral Basque/Spanish committee on European affairs. ▪ To promote the participation of Basque actors in trans-European projects,
initiatives and networks. ▪ To reinforce links with European nations and regions.
Commitment 23: To strengthen the territorial articulation of the Basque Euro-region
▪ To consolidate the Basque Country-Navarre-Aquitaine Euro-region.▪ To reinforce cross-border cooperation and promote cooperation projects between
the Basque Country, Navarre and the French Basque region.
Commitment 24: To strive for a global Basque community by strengthening links with Basque communities abroad
▪ To publicise in the Basque Country the contributions made by Basque emigrants so as to spread knowledge of their circumstances and their contribution to the economy, to culture and to the development of a global Basque society.
▪ To reinforce and extend the network of actual Euskal Etxeak Basque centres.▪ To consolidate the virtual “Basque Global Network”.
Commitment 25: To promote the internationalisation of business
▪ To implement the Business Internationalisation Plan for 2017-2020 in the context of the EBC 2020, strengthening the Basque Consortium for Internationalisation (CVI).
▪ To consolidate the external network of SPRI and its deployment in priority countries.
▪ To create a competitive intelligence unit to assess, analyse and draw up internationalisation strategies.
▪ To help Basque businesses to internationalise and find economic opportunities; toset up the BC Bidding Platform.
▪ To reinforce programmes in support of exports by businesses.▪ To train and upskill human capital by continuing to provide internationalisation
grants and Global Training grants. ▪ To reinforce the “Invest in the Basque Country” strategy as a way of attracting and
linking foreign businesses to the Basque Country.▪ To promote the “Basque Country” brand as a way of raising the external profile of
Basque businesses.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
236
Commitment 30: To set up the Euskadi/ Basque Country brand for tourism
▪ To promote elements that mark out the country as a unique destination and that help establish the position of the Euskadi/Basque Country brand for tourism.
▪ To cooperate in internationalisation projects by local tourism-related companies so as to help secure tourist business.
▪ To promote the Euskadi/Basque Country brand in international forums and trade fairs, in line with the relevant internationalisation strategy.
▪ To promote the Basque Country brand through an institutional management strategy coordinating public and private actors.
▪ To promote the Basque Country as a tourist destination, in a way integrated and harmonised with the efforts of the Basque tourist authorities.
Commitment 40: To improe links with Navarre and Aquitaine
▪ To develop cross-border transport policies in cooperation with other regional authorities with a view to optimising the range of services on offer.
Commitment 62: To consolidate the Basque Country as an innovative European region for public governance
▪ To approve the 2020 Strategic Plan for Governance and Public Sector Innovation as a way of planning the commitments made under the programme of government as regards building up an innovative, open, participative public administration.
Commitment 100: To continue fostering the internationalisation of the Basque model of vocational training
▪ To promote the Basque Vocational Training Campus. ▪ To support Basque firms with establishments abroad.
Commitment 105: To back the internationalisation of the Basque university system
▪ To promote the Campuses of International Excellence associated with the Basque University system
▪ To encourage international mobility among students and personnel at Basque universities and research centres of excellence.
▪ To promote systems for teaching, assessment and accreditation of the quality of education and research that enable higher levels of cooperation to be established in an international context.
▪ To support international cooperation between universities in the Basque systemand between Basque universities and the other agents in Basque CTI network.
Commitment 112: To consolidate the driver effect and international scope of events at benchmark infrastructures
▪ To reinforce financial support for cultural infrastructures and events with international scope.
Commitment 120: To promote the international outreach of the Basque language & culture via the Etxepare Institute
▪ To strengthen the role of the Etxepare Institute as a tool for cultural diplomacy in the service of the Basque Country.
Commitment 171: To draw up a more consistent, coordinated and participative cooperation policy
▪ To promote partnerships at state, European and international levels for theimplementation of strategic initiatives.
Source: Programme of government for the 11th legislature (2016-2020)
3.2. The 2030 Agenda for Sustainable
Development
The 2030 Agenda for Sustainable Development approved in September 2015 includes the
United Nations’ 17 Sustainable Development Goals (SDGs). The SDGs are specific goals which
are to be met by 2030 in a framework of sustainable development.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
237
The 2030 Agenda recommends that measures be taken to promote prosperity and at the same
time protect the planet. It proposes that schemes to eradicate poverty should go hand in hand
with strategies to favour economic growth and tackle social needs such as education, health,
social protection and employment opportunities while also combating climate change and
promoting environmental protection. The EBC 2020 was approved in 2014, before the SDGs
were adopted, so this update is an opportunity to incorporate a clear commitment to the SDGs
on the part of the Basque Country.
Table 3: Sustainable Development Goals (SDGs)
SUSTAINABLE DEVELOPMENT GOALS
▪ Goal 1: End poverty in all its forms everywhere
▪ Goal 2: End hunger, achieve food security and improved nutrition and promote sustainable agriculture
▪ Goal 3: Ensure healthy lives and promote well-being for all at all ages
▪ Goal 4: Ensure inclusive and quality education for all and promote lifelong learning
▪ Goal 5: Achieve gender equality and empower all women and girls
▪ Goal 6: Ensure access to water and sanitation for all
▪ Goal 7: Ensure access to affordable, reliable, sustainable and modern energy for all
▪ Goal 8: Promote inclusive and sustainable economic growth, employment and decent work for all
▪ Goal 9: Build resilient infrastructure, promote sustainable industrialisation and foster innovation
▪ Goal 10: Reduce inequality within and among countries
▪ Goal 11: Makes cities inclusive, safe, resilient and sustainable
▪ Goal 12: Ensure sustainable consumption and production patterns
▪ Goal 13: Take urgent action to combat climate change and its impacts
▪ Goal 14: Conserve and sustainably use the oceans, seas and marine resources
▪ Goal 15: Sustainably manage forests, combat desertification, halt and reverse land degradation, halt biodiversity loss
▪ Goal 16: Promote just, peaceful and inclusive societies
▪ Goal 17: Revitalise the global partnership for sustainable development
Source: United Nations
The SDGs are cross sectoral and interconnected, which means that the success of one affects
that of others. Responding to the threat of climate change affects the way in which natural
resources are managed. Achieving gender equality and improving health can help to eradicate
poverty, and promoting peace and inclusive societies reduces inequality and helps economies
to prosper. These goals reassert international commitment to putting an end to poverty
everywhere once and for all.
From its design stage onwards, the Agenda has given great importance to promoting a
territorial dimension and adapting to a non-state scale, out of an awareness that it is often
sub-state organisations (such as the Basque administration) who have the authority, resources
and specific expertise to deal with social realities and needs.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
238
3.3. The Europe 2020 Strategy
The Europe 2020 Strategy is the EU’s agenda for growth and employment up to the year 2020.
It establishes smart, sustainable, integration-based growth as the foundation for overcoming
structural deficiencies in the European economy, improving competitiveness and productivity
and supporting sustainable social market economy.
The Europe 2020 Strategy provides a framework of reference for operations at EU, state and
regional levels. Accordingly, the strategic country goals set out in the Basque programme of
government for the 11th legislature regarding employment, innovation, education,
climate/energy and social integration are aligned with the five goals set in the Europe 2020
Strategy:
▪ in employment, ensuring work for 75% of all individuals aged between 20 and 64;
▪ in R&D, investing 3% of the EU’s GDP;
▪ in regard to climate change and energy, reducing GHG emissions by 20% on 1990
levels, generating 20% of all energy from renewable sources and increasing energy
efficiency by 20%;
▪ in education, reducing dropout rates to below 10% and ensuring that at least 40% of
all individuals aged between 30 and 34 have higher education qualifications;
▪ in poverty and social exclusion, reducing the number of people at risk from poverty
and social exclusion by at least 20 million.
These goals provide an overview of the fundamental parameters for the European Union in
2020. They translate into goals for each Member State, so each EU country can assess its own
progress towards each goal. There are links between them, and they reinforce each other:
improvements in education increase employability and help reduce poverty; R&D innovation
and more effective use of energy all increase competitiveness and help create jobs; and
investing in cleaner technologies helps combat climate change and creates new business and
employment opportunities.
Ever since its approval, the Europe 2020 Strategy has been the benchmark for the public sector
policies of the Basque Government.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
239
3.4. Consistency of development policies
On 5 April 2016 the Basque Government approved its Framework of Consistency for
Development Policies in the Basque Country, which seeks to factor human development and
sustainability perspectives into the design, implementation and assessment of public sector
policies at different levels, and to ensure coordination and complementarity between them.
In these circumstances, the Basque Government sees the consistency of development policies
as a basic landmark for government action in regard to internal development strategies,
external actions and the links between the two. Specifically, the internationalisation of the
Basque Country must seek to promote a type of development that helps to meet the needs of
Basque society and is compatible with the needs of people in other countries and territories.
In any event, the plurality of society and the variety of interests that exists mean that ensuring
full policy consistency is a complex matter. In acknowledgement of and out of respect for that
plurality, emphasis is placed on the need to work towards greater policy consistency with a
view to achieving a fairer, more equitable, more sustainable society.
All this is in line with the concerns expressed by the EU itself, e.g. in the Maastricht Treaty of
1992, which stated that “the Union shall in particular ensure the consistency of its external
activities as a whole in the context of its external relations, security, economic and
development policies”. It is therefore considered necessary to promote the notion of
competitiveness based on the defence of social and environmental efficiency as identifying
traits of the model to be established.
From this perspective, the EBC 2020 and the external activities of the Basque Government as
a whole are intended to promote a suitable placement of the Basque Country within the global
economy and the defence of a framework of coexistence based on the rights of individuals
and on the conservation of resources for future generations.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
4.
2020 FRAMEWORK STRATEGY
FOR INTERNATIONALISATION:
EUSKADI / THE BASQUE
COUNTRY
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
241
4. 2020 FRAMEWORK STRATEGYFOR INTERNATIONALISATION:EUSKADI / THE BASQUECOUNTRY
This chapter sets out the strategic directives for internationalisation to be followed by the
departments of the Basque Government and its public sector organisations in the period from
2018 to 2020. It describes the approach, the vision and the goals for internationalisation, the
common vectors of internationalisation and the thematic and geographical areas of action
involved. This strategy calls on all Basque institutions and actors to work together in the same
direction to turn this vision into reality.
4.1. Updating the theoretical approach
The EBC 2020 needs to be updated in the 11th legislature to bring it into line with changes on
the international stage since 2014. The weight of the strategy continues to fall mainly on
institutional external action and the internationalisation of business, culture and tourism, but
it now also incorporates development cooperation and sport, in view of the significant amount
of international activity expected in these fields up to 2020. Other areas will also continue to
be reinforced.
This update of the EBC 2020 is based on a vision and a number of commitments by the Basque
government in regard to internationalisation set out in the programme of government for the
11th legislature (2016-2020). The common vectors for internationalisation (i.e. the main lines
that establish the purpose and provide vehicles for internationalisation activities) are
maintained in essence, though some new features are incorporated, such as a commitment
to help resolve the global challenges set out in the 2030 Agenda. The names of some vectors
are changed to reflect their true intent more accurately. The vectors for 2018-2020 are the
following:
▪ Projection of the Euskadi/Basque Country brand abroad
▪ Promoting and fostering sectoral interests
▪ Contributing to the resolving of global challenges to sustainable development
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
242
▪ Contributing to the project for Europe
▪ Capturing of knowledge
The integrated, cross-sectoral nature of the EBC 2020 has led to its being extended in this
legislature to 27 thematic areas of action, with some of the previous areas being split and new
areas added in view of their potential for internationalisation and because distinctive actions
have been taken in them. The strategy as published 2014 outlined the themes on which the
internationalisation-related activities of the government were focused, distinguishing
between learning and teaching. It has proved difficult in practice to break activities down on
this basis in the first few years of implementation of the strategy, given that many of the
activities involved could be placed in both camps. The distinction has therefore been
eliminated.
The updating of the EBC 2020 means looking in greater depth at internationalisation as a
structured, systematic activity that can be deployed through sectoral plans drawn up and
approved in certain thematic areas which are particularly relevant in an external context.
Those sectoral plans are set out in the form of lines of action and individual actions that can
be monitored and whose results can be seen.
In the previous legislature, two sectoral plans for internationalisation were approved and
implemented under the Strategy: the External Action Plan and the Business
Internationalisation Plan.
For the 11th legislature the areas of external action, business internationalisation, culture,
tourism and development cooperation will all have their own internationalisation plans. A
multisectoral external outreach is also envisaged in which the number of sectoral plans
approved under the EBC 2020 may be increased.
The geographical areas of action specified are territories that will receive priority attention in
2018-2020. It has been decided to simplify these areas by eliminating the distinction between
“priority” and “preferential” countries and between areas that provide opportunities to teach
and those that provide opportunities to learn. This change has been made because there was
clearly room for improvement in the structure drawn up in 2014. The result is a greater
concentration on countries and regions that are likely to be more relevant to the departments
of the Basque Government and its public sector organisations.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
243
Illustration 1: Updated structure of the EBC 2020
4.2. Vision of the strategy
The vision set out in 2014 remains in place for the years to come, with social cohesion added
as a further nuance. Accordingly, the vision for the internationalisation of the Basque Country
in the coming years seeks to project its identity, culture and values abroad and convey the
image of a country that prioritises coexistence based on social cohesion and high levels of
sustainable human development.
Emphasis is also placed on carving out a space for the Basque Country in the context of Europe
so as to promote its interests and broaden its links with EU institutions. In that regard, external
action is seen as an essential tool for positioning the Basque Country as a global actor and
defending the interests of its people at international level, while at the same time increasing
solidarity and opening up to the rest of the world.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
244
Finally, the intention is to prioritise public/private cooperation between the socio-economic,
cultural and institutional actors who make up the ecosystem of Basque internationalisation at
home and abroad.
Accordingly, the vision set out in the EBC 2020 is this:
4.3. Strategic goals
The strategic goals (SGs) for internationalisation under the EBC 2020 are based on the
commitments to strengthening the internationalisation of the Basque Country contained in
the programme of government for the 11th legislature (2016-2020). For this period, the SGs
directly linked to the EBC 2020 are the following:
▪ SG1: To develop a global Basque Country internationalisation strategy based on
public/private cooperation.
▪ SG2: To take a direct, active part in EU institutions.
▪ SG3: To strengthen the territorial articulation of the Basque Euro-region
10 more goals can also be added for strengthening the internationalisation of the Basque
Country:
▪ SG4: To foster a global Basque community by strengthening links with Basque
communities abroad.
▪ SGE5: To promote business internationalisation.
▪ SG6: To promote the Euskadi/Basque Country tourist brand.
▪ SG7: To improve links with Navarre and Aquitaine.
▪ SG8: To consolidate the Basque Country as an innovative European region in terms of
public governance.
▪ SG9: To continue promoting the internationalisation of the Basque system of
vocational training.
▪ SG10: To promote the internationalisation of the Basque university system
To position the Basque Country as a global actor with its own in the construction of the
project for Europe ; a cohesive, attractive, competitive country acknowledged for its
uniqueness, its high levels of sustainable human development and its solidarity which is
open to the rest of the world and closely connected to Basque communities abroad.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
245
▪ SG11: To consolidate events at benchmark infrastructures as drivers with
international scope.
▪ SG12: To promote the projection abroad of the Basque language and culture through
the Etxepare Institute.
▪ SG13: To set up a more consistent, more co-ordinated, more participative
cooperation policy.
4.4. Common vectors for internationalisation
The EBC 2020 establishes five common vectors for internationalisation, which set the purpose
of international activities and provide a platform for the deployment of all actions with an
external dimension to be taken by the Basque Government and other actors with a view to
meeting the strategic goals set. In the 2014-2017 period, the EBC 2020 ensured consistency
and visibility in the international actions of the Basque Government. In 2018-2020 the
internationalisation actions already launched are set to continue and further actions will be
taken as areas of opportunity are identified.
The significance of the global challenges faced by society in genera, and the wish of Basque
society and its institutions to help meet those challenges are reason enough to introduce a
further vector5 in line with the 2030 Agenda for Sustainable Development and the global goals
set by the UN. The idea is to emphasise the commitment of the Basque Government to
aligning its public sector policies with the premises of the 2030 Agenda. Two of the vectors
drawn up in 20146 have been renamed to reflect their intended remit in 2018-2020 more
closely. Vector 1 now focuses more on the Euskadi/Basque Country brand, while Vector 4 is
renamed to emphasise its proactive approach.
5 This results from the splitting up of “Vector 2. Promoting sectoral interests and helping to solve global challenges” drawn up in 20146 “Vector 1. Projection of the Basque Country abroad” and “Vector 3. Alignment with the EU framework” drawn up in 2014
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
246
Table 4: Common vectors for internationalisation
4.4.1. Vector 1: Projection of the Euskadi/Basque Country brand
abroad
Developing a brand image based on the uniqueness of a territory and then disseminating that
image abroad helps to attract projects, skilled workers and tourists and increases the
possibility of exercising influence on a global scale. The Euskadi/Basque Country brand was
launched in 2013 to promote the image of the Basque Country, and is widely used by the
Basque Government and its public sector organisations and by other public and private bodies.
In the years up to 2020 this vector seeks to focus efforts to consolidate it as a country brand
and a calling card to give a competitive edge abroad.
The projection of the Euskadi/Basque Country brand abroad is based on promoting the image
of an attractive country with unique features. It is a shared brand with consensus-based
content that seeks to help all Basque organisations in their international activities. It is
intended to transcend the boundaries of public institutions and become a tool for
disseminating the values inherent in Basque society and the main assets enjoyed by the
Basque Country on cultural, business and social levels, among other things.
Emphasis will be placed on territorial marketing actions that can enhance the competitive
position of the Basque Country abroad. Consideration must also be given to the systematic,
coordinated dissemination of the brand in digital media such as social networks. The brand
per se must be supplemented by the construction of an image and an identity that are shared
by Basque society and that can serve as a calling card in Europe and the rest of the world,
highlighting the unique nature of the Basque Country, its culture and its society.
In 2018-2020 efforts will be made to associate the brand more closely with values such as a
culture of effort, commitment, an ability to overcome challenges, equal opportunities, social
Vector 5: Capturing of knowledge
Vector 2: Promoting of sectoral interests
Vector 3: Contributing to solving global challenges to sustainable development
sostenibleVector 4: Contributing to the Project for Europe
Vector 1: Projection of the Euskadi/Basque Country brand abroad
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
247
justice and peaceful coexistence. Links are to be strengthened with Basque groups abroad and
with individuals who feel affinity with things Basque, with a view to making use of their energy
to project the Euskadi/Basque Country brand worldwide.
From the various areas of action of the Basque Government and its public sector organisations,
active efforts will be made to project and position the Basque Country abroad. This will be
done by disseminating attributes associated with the Euskadi/Basque Country brand in
international forums and networks. Its use by all Basque institutions and other actors will also
be extended, for dissemination at international level.
4.4.2. Vector 2: Promoting & fostering sectoral interests
Internationalisation is one of the main pillars of the reactivation of the economy and of
employment in the Basque Country, so the external activities of the Basque Government in its
various areas will focus on locating opportunities, building bridges and developing tools to
help raise the international profile of the production, cultural, trade and tourist-related
capabilities of the socio-economic fabric of the Basque Country.
The implementation of the EBC 2020 helps to connect the Basque Country with the cutting
edge and with international decision-making forums, thus benefiting Basque sectoral interests
abroad. In 2018-2020 the relational skills of the Basque Government and its public sector
organisations will continue to be used in the service of the best interests of Basque society,
building bridges, generating goodwill, forging partnerships and gaining influence abroad while
at the same time identifying new opportunities.
Efforts will be made to strengthen bilateral relations that may result in new partnerships,
collaborations and joint projects in areas of mutual interest; and to increase participation in
international networks and forge solid links with international organisations, countries and
sub-state bodies e.g through the consolidation of the Network of Strategic Partners.
Promoting relations with public and private actors in strategically important countries and
regions through two-way visits, cooperation agreements and participation in sectoral forums
will also help to project the image of the Basque Country, to detect opportunities and to
accompany Basque initiatives for internationalisation.
In those areas where a sufficient level of excellence has been attained to enable the Basque
Country to act as an international benchmark, we will strive to transfer skills abroad,
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
248
reaffirming the image of the Basque Country as an advanced society focused on the
knowledge economy.
Moving forward in interactions with international organisations and maintaining a presence
at top-level multilateral events will enable us better to defend the interests and showcase the
distinctive assets of the Basque Country in various fields. It must be remembered that
international organisations can give rise to opportunities to capture knowledge, export goods
and/or services and implement projects abroad.
4.4.3. Vector 3: Contributing to solving major global challenges to
sustainable development
This vector is linked to the solidarity that the Basque people have traditionally shown in
shouldering their share of responsibility in tackling global challenges.
In 2015 the United Nations (UN) drew up a list of 17 specific Sustainable Development Goals
(SDGs) to be reached by 2030. The Basque Government and its public sector organisations
have signed up to these goals and are committed to working to attain them. Accordingly,
human development and sustainability issues are factored into the design, implementation
and assessment of Basque public sector policies and their coordination and complementarity.
Helping to tackle global challenges to achieve sustainable development on the basis of the
2030 Agenda gives the Basque Country an opportunity to build a project for the future aligned
with ongoing global challenges. It also means establishing a link with the strategic approach
adopted by the European Commission in working for sustainable development, which is
focused on using instruments to ensure that current and future policies factor in social,
environmental and economic aspects.
One of the distinctive features of the 2030 Agenda is its commitment to promoting a territorial
dimension and adaptation on a regional scale. Accordingly, an Euskadi/Basque Country 2030
Agenda is to be drawn up to reflect the degree of alignment and the contributions of the
various sectoral policies to the 17 SDGs. Its application will be monitored in line with the logic
of multi-tier governance and the network of shared responsibilities between different levels
of government. The Basque agenda is to be publicised internationally, thus helping to highlight
the role of sub-state organisations in tackling global challenges.
The Basque Government seeks to involve all Basque institutions in its efforts to move towards
sustainable development, using public policy consistency instruments to develop initiatives
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
249
that also engage the private sector, the academic world, civil society organisations and the
general public.
4.4.4. Vector 4: Contributing to the Project for Europe
Now more than ever, the European Union is the main focus of external action by the Basque
Country. In the coming years, the EU faces a period of reflection and debate concerning its
future as a result of major new challenges: the exit of the UK, the urgent need to resume its
role as a source of economic and social progress for its citizens, the influx of tens of thousands
of refugees, the rise of populist movements and the threat of international terrorism
perpetrated with the pretext of religion. In this context, the participation of the Basque
Country in the construction and definition of the project for Europe in all areas where it has
an interest and enjoys authority is seen as a preferential vector for action on the international
agenda.
The Basque Government seeks to be present in the main decision-making forums of the
Community that have a direct effect on Basque self-government, and to contribute to the
debate on the future of the EU and to its social pillar. Accordingly, it is crucial to ensure
effective participation in EU institutions, particularly in the bodies of the Council and the
committees of the European Commission. Efforts will also be made to give stateless nations a
more prominent role and to ensure that the Basque Country has a proactive role in the process
of the construction of Europe.
A large proportion of the regulations applicable in the Basque Country are drawn up at EU
level. Efforts are to be made to maximise the presence of Basque public and private actors in
the relevant EU networks, initiatives and programmes, with a view to optimising the
integration of the Basque Country into the common area of the EU and enabling Community
resources to be fed back into the country. To that end it will be necessary to focus on channels
which can help strengthen the Basque presence in programmes and projects of strategic
interest such as the circular economy, Horizon 2020, the cultural and creative industries,
active ageing, trans-European transport networks and climate change, among others. It is also
advantageous to position the Basque Country well in regard to instruments for technical
assistance and risk reduction potentially linked to investment in sectors which are strategically
important for it, such as ocean energy, electrical mobility and Industry 4.0, among others,
particularly through the investment plans of the EIB.
Bilateral relations and cross-border and inter-region cooperation will also be reinforced to
facilitate the integration of skills and common interests with regions and nations comparable
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
250
to the Basque Country, with a view to wielding more influence in the EU. In this regard, priority
goals include the consolidation and strengthening of the Basque Country-Navarre-Aquitaine
Euro-region, the reinforcing of cross-border cooperation and the promotion of cooperation
projects between the Basque Country, Navarre and the French Basque region.
4.4.5. Vector 5: Capturing knowledge
This vector covers all international activities aimed at accumulating knowledge to enable the
Basque Country to increase its capabilities. In a context in which the well-being of society and
a knowledge-intensive economy are inseparable, the Basque Government’s policies must seek
to ensure that experience and knowledge captured from other territories is translated into
sustainable growth and thus a better distribution of wealth, into economic development that
can ensure the welfare of future generations and into the deployment of the talent and
creativity held by Basque society as a whole.
The capturing of knowledge and continuous learning from others are focused on gaining
systematic access to experiences and know-how from other territories. The strengths and
weaknesses of the Basque Country cwill be compared to those of cutting-edge territories, to
help the Basque Government take actions based on innovative good practices applicable to
most of the thematic areas in which it holds authority. Efforts will continue to attract and
capture talent from abroad and to create the conditions for making the Basque Country and
attractive location for cutting-edge infrastructures in knowledge, where young people can
make careers for themselves that meet their expectations.
Some of the international actions taken by the Basque Government under this vector are
aimed at promoting bilateral relations with countries and regions that can serve as
benchmarks, with a view to formalising agreements for state-of-the-art international joint
projects and initiatives entailing the sharing of knowledge and experience.
4.4.6. Contribution of activities under these internationalisation
vectors to the strategic goals
The internationalisation activities to be undertaken by the Basque Government up to 2020
under the framework of these five vectors will help to achieve the strategic goals for
internationalisation set out in the programme of government for the 11th legislature. The
table below shows how the internationalisation vectors contribute to the strategic goals:
Table 5: Contribution of internationalisation vectors to strategic goals
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
251
VECTORS STRATEGIC GOALS FOR INTERNATIONALISATION
V1. Projection of the Euskadi/ Basque Country brand abroad
▪ SG1: To develop the global Basque Country internationalisation strategy based on public/private cooperation
▪ SG4: To foster a global Basque community by strengthening links with Basque communities abroad.
▪ SG6: To promote the Euskadi/Basque Country tourist brand.▪ SG8: To consolidate the Basque Country as an innovative European region in terms
of public governance.▪ SG11: To consolidate events at benchmark infrastructures as drivers with
international scope.▪ SG12: To promote the projection abroad of the Basque language and culture
through the Etxepare Institute.
V2. Promoting & fostering sectoral interests
▪ SG1: To develop the global Basque Country internationalisation strategy based on public/private cooperation
▪ SG2: To take a direct, active part in EU institutions.▪ SGE5: To promote business internationalisation.▪ SG8: To consolidate the Basque Country as an innovative European region in terms
of public governance.▪ SG9: To continue promoting the internationalisation of the Basque system of
vocational training.▪ SG10: To promote the internationalisation of the Basque university system
V3. Contributing to solving global challenges to development
▪ SG1: To develop the global Basque Country internationalisation strategy based on public/private cooperation
▪ SG2: To take a direct, active part in EU institutions.▪ SG8: To consolidate the Basque Country as an innovative European region in terms
of public governance.▪ SG13: To set up a more consistent, more co-ordinated, more participative
cooperation policy.
V4. Contributing to the Project for Europe
▪ SG1: To develop the global Basque Country internationalisation strategy based on public/private cooperation
▪ SG2: To take a direct, active part in EU institutions.▪ SG3: To strengthen the territorial articulation of the Basque Euro-region▪ SG7: To improve links with Navarre and Aquitaine.▪ SG8: To consolidate the Basque Country as an innovative European region in terms
of public governance.
V5. Capturing knowledge
▪ SG1: To develop the global Basque Country internationalisation strategy based on public/private cooperation
▪ SG2: To take a direct, active part in EU institutions.▪ SG8: To consolidate the Basque Country as an innovative European region in terms
of public governance.▪ SG9: To continue promoting the internationalisation of the Basque system of
vocational training.▪ SG10: To promote the internationalisation of the Basque university system
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
252
4.5. Thematic areas of action
The thematic areas of action set the sectoral priorities for internationalisation activities by the
Basque Government and its public sector organisations. During this legislature the EBC 2020
will tackle 27 such a areas.
4.5.1. External action
The External Action area seeks to promote and coordinate Basque Government actions with
international outreach and cooperate with other Basque institutions on the basis of efficiency
and consistency, seeking to position the Basque Country as a global actor and defend Basque
interests around the world.
To that end, there will be co-ordinated implementation of individual actions, lines of action
and strategic goals with an international profile in all 27 thematic areas, guided by the
internationalisation vectors set out in the EBC 2020. The General Secretary for External Action
will act as an institutional representative of the Basque Country in establishing stable strategic
partnerships, and as such will foster direct participation in European institutions, forge closer
links with Basque communities abroad, incorporate knowledge that enables the Basque
Country to gain consistency and competitiveness around the world and handle actions by the
government to implement the 2030 Agenda in the Basque Country.
Thus, bilateral and multilateral relations between the Basque Government and other
countries, regions and international organisations will be developed and coordinated to help
in the international positioning of the Euskadi/Basque Country brand, and initiatives such as
Learning Tours will be consolidated. An integrated external network will be set up based on
the network of Basque delegations and sectoral offices abroad, and cooperation with strategic
partners will be extended (vectors 1 & 2).
Accordingly, the Basque Country will assign top priority to direct participation in the
construction of Europe, so as to defend the interests of Basque society in the EU and locate
opportunities for Basque actors from both the public and private sectors. The presence of
public and private Basque actors in EU networks, initiatives and programs will also be
promoted.
Basque participation in Community decision-making forums will be maximised, particularly in
regard to the Council, the committees of the European Commission and the Committee of the
Regions (vector 4). Priority will be given to relations within the Aquitaine-Basque Country-
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
253
Navarre Euro-region and to cross-border cooperation projects with the French Basque
Country.
Similarly, the Basque Country has a long track record of policies seeking to attain the SDGs. In
this context, the Euskadi/Basque Country 2030 Agenda for the implementation of the SDGs is
to be one of the chief focal points for action in the current legislature. A Basque route map is
to be co-ordinated which will set out specific commitments and assessment mechanisms
which the Basque Government wishes to submit to the UN for analysis and validation (vector
3).
Links with Basque groups abroad and with individuals who feel affinity with the Basque
Country will also be strengthened, seeking to take advantage of their energy to project the
image of the Basque Country around the world (Vector 1).
Finally, External Action will also seek to ensure that experience and knowledge obtained from
other territories can be combined with the deployment of the pool of talent and creativity
that exists in Basque society to bring about higher levels of sustainable human development
in the Basque Country (vector 5).
4.5.2. Business Internationalisation
The programme of government for the 11th legislature includes a commitment to promote
the internationalisation of Basque firms as part of the EBC 2020. The Business
Internationalisation Plan for 2017-2020 will be drawn up. This will include the setting up and
promotion of a Basque Agency for Business Internationalisation, and top priority will be given
to disseminating the Euskadi/Basque Country brand with a view to enhancing the position of
Basque firms abroad. The “Invest in the Basque Country” strategy will be strengthened as a
tool for attracting foreign firms and linking them to the Basque Country. The external network
of SPRI will also be consolidated, and its deployment will be extended in priority countries
(vectors 1 & 2).
There will be continued support for processes to help Basque firms internationalise via
programmes such as “Global Lehian”, “Gauzatu”, “Interlehian” and “Elkartzen”. Efforts will
also be made to set up a Basque Country Bidding Platform and programmes of support for
exports by Basque firms will be strengthened (vector 2).
Help will be given to Basque firms so that their international operations contribute to the
global 2030 Agenda and the specific 2030 agendas of other countries. In particular, ways will
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
254
be sought for Basque firms to take a more prominent part in initiatives and bidding processes
by international and regional organisations involved in projects and actions that can help to
achieve the SDGs (vector 3).
In the context of the Aquitaine-Basque Country-Navarre Euro-region, the emphasis will be on
inter-cluster relations and efforts will be made to set up an ecosystem of business cooperation
between Navarre, the Basque Country and New Aquitaine based on smart specialisation
strategies in the fields of advanced manufacturing, energy, bio-health and the agri-foodstuffs
industry. Cross-border cooperation forums will also be promoted with a view to locating
potential policies, instruments and actors that can strengthen such cooperation (vector 4).
Finally, a competitive intelligence unit is to be set up to detect, assess and analyse
opportunities for internationalisation. Efforts to train and upskill human capital will also be
strengthened by continuing to provide Internationalisation Grants and Global Training Grants
(vector 5).
4.5.3. Culture
Basque culture is a key element in the development of the Euskadi/Basque Country brand.
Efforts will be made to incorporate it as a distinctive feature of the Basque Country in the
presentation of all other areas of action under the strategy, to provide further support for the
internationalisation of creative firms and to project an image of the Basque Country abroad
as a cutting-edge territory in the creative industry. Continued support will also be given to
benchmark projects such as the Guggenheim Museum Bilbao, Zinemaldia in Donostia-San
Sebastián, Artium and the Basque Symphony Orchestra (vector 1).
In this legislature the Etxepare Institute is to be given capital importance in the process of
internationalising Basque culture. Its role as an instrument for Basque cultural diplomacy is to
be strengthened to help speed up the internationalisation of actors in this field. We also intend
to continue promoting the presence of individuals and industries related to Basque culture at
fairs and forums and in international networks so as to publicise and raise the profile of Basque
productions. Efforts will also be made to locate and organise a network of ambassadors of the
Euskadi/Basque Country brand from among Basque artists and performers (vectors 1, 2 & 5).
A 2018-2020 plan for the internationalisation of culture is to be drawn up to guide and
systemise actions in this field. Further financial support is to be provided for the promotion of
cultural events with an international outreach which can act as drivers. Specifically, the focus
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
255
will be on design related creative industries, gastronomy and videogames, building on the
work already done under the EU’s Creative Europe 2014-2020 strategic plan (vector 2).
Closer cooperation between the Basque Government and UNESCO (the United Nations
Educational Scientific and Cultural Organisation) will be fostered, based on the memorandum
of understanding entered into. This is to entail cultural programmes conducted jointly with
UN bodies. The search for benchmarks in European countries from which good practices in
cultural management applicable in the Basque Country can be learned will also continue
(vector 5).
4.5.4. Tourism
The main goal set for the 11th legislature in this area is to develop the vision of the Basque
Tourism System in line with the general goals of the Euskadi/Basque Country strategy. Action
in regard to tourism can be summed up as follows: growing sustainably to consolidate the
position as a specialised, excellence-based destination and a benchmark in Europe.
The goals in regard to tourism in the Basque Country for the years up to 2020 are set out in
the strategic lines of the Master Plan. In line with the EBC 2020, tourism-related governance
in the Basque Country will focus on maintaining the local culture and traditions. Emphasis will
also be given to the direct effects of tourism and its impact on the rest of the economy, with
a view to helping generate well-being in Basque society. Tourism in the Basque Country will
be developed in a socially and environmentally sustainable way, to ensure that its
development is compatible with the conservation of the quality-of-life of local people and the
continued creation of wealth (vector 1).
An innovative, effective Basque marketing plan is to be drawn up based on enhancing
understanding of the Basque Country as a tourist destination. Improvements will be made in
conditions as regards training and competitiveness among Basque tourist businesses, with
suitable training for staff, the provision of excellent infrastructures, positive conditions for
demand and facilities on the part of the authorities.
There will be across-the-board tourist planning to help distribute flows throughout the
territory, and a new Basque management and governance model to handle the new
challenges arising from tourism, which may have great economic, social and political
importance (vector 2).
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
256
The goal of the Strategic Plan for Tourism 2017-2020 is to consolidate the Basque Country as
a “boutique” destination and make it one of Europe’s top 20 premium destinations. The
strategy seeks to consolidate tourism with the backing of public institutions, with actions by
the public and private sectors that can provide high value-added for visitors to the area, while
at the same time developing the Euskadi/Basque Country brand in association with tourism
(vector 1).
4.5.5. Development cooperation
The Basque Agency for Development Cooperation (AVCD) will be tasked with consolidating
Basque policy on cooperation as an expression of the commitment of Basque society to all
those who suffer from poverty and a lack of opportunities throughout the world.
The challenge for this legislature is to update the Basque system of cooperation, strengthening
the capabilities of the AVCD and continuously improving those lines of Basque cooperation
which are positively rated. The 4th Master Plan for Development Cooperation (2018-2021) is
to be implemented, in alignment with the 2030 Agenda for Sustainable Development,
incorporating strategic reforms in various lines (vectors 2 & 3).
Political commitments in the form of budgeted funding will be renewed, and policy
consistency will be extended throughout the Basque Government and its public sector policies.
Initiatives will be set up to strengthen the presence of non-traditional actors in cooperation
(social, academic, corporate and institutional) and foster cooperation and partnership with
them; new frameworks of action will be explored involving not only projects but also, in
particular, strategic areas; and priorities to be worked on under initiatives taken by the Basque
Government itself will be defined (vector 2).
Links with and actions together with European and other international organisations will be
strengthened, especially as regards participation in the new approach to cooperation policy
that the EU is setting up for local and regional authorities, and the Basque Country will take
an active part in European partnerships of cities and regions (vector 4).
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
257
4.5.6. Sport
Sport is one of the most prominent manifestations of an advanced society. Basque sports help
to project a positive image of the Basque Country and its culture on the international stage.
Sport will be promoted from the viewpoint of the defence of traditional values: equality,
integration, tolerance, solidarity and non-violence. Increased support will be given to
sportsmen and women who take part in international events via the Basque Team Foundation,
to turn them into ambassadors for the Euskadi/Basque Country brand through the conveying
of the values associated with sport (vector 1).
There will be support for the organising of international sports events that can act as drivers
for tourism and for the creation of wealth in the surrounding area, based on cooperation
between public institutions such as provincial and municipal councils. In this regard, efforts
will be made to set up a new professional cycling team that can project the image of the
Basque Country. The 2018 European Rugby Champions Cup Final and Challenge Cup Final are
to be held at the San Mamés football stadium, providing a significant opportunity to highlight
the values and uniqueness of the Basque Country (vector 1).
4.5.7. Open government
Open government is another field that can help to consolidate the position of the Basque
Country as an innovative region of Europe in terms of public governance. Actions will be taken
to encourage citizens to engage with the creation and improvement of public services and to
strengthen openness (vector 1).
Approving the 2020 Strategic Plan for Governance and Public Innovation is a priority objective
to help construct an innovative, open, participative public administration. The Basque Country
is also to participate actively in international forums on open government (vector 2).
Citizens are to be guaranteed the possibility of taking part in government policies, so as to
ensure transparency through open data in reusable formats. In the Basque Country this takes
the form of the Open Data Euskadi scheme. In the context of policies aimed at opening up to
the exterior, ICTs are essential tools for promoting a model of public administration that is
capable of setting up networks and listening to, dealing with and sharing the demands of the
public. The Open Data Operational Plan is to be drawn up, to enhance the role of open
government in attaining the SDGs (vector 3).
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
258
There will be cooperation with public institutions abroad and with non-government
organisations to identify good practices in the field of openness (vector 5).
4.5.8. Coexistence & human rights
In a globalised world where threats to human rights are also global, authorities such as the
Basque Government need to seek with all due modesty but with determination to join forces
on the international stage to defend a culture of peace and coexistence based on respect for
human rights and pluralism. Indeed, the Basque Government is open to participation in areas
of cooperation with international institutions and on international programmes in the field of
human rights, conflict resolution, aid for victims and for peace, and against discrimination,
racism, violence, terrorism and war (vector 2).
The strategic goals of the 2017-2020 Plan for Coexistence and Human Rights include
participation in international efforts to defend peace, coexistence, diversity, solidarity and
human rights as a strategic goal, promoting synergies, associating the Euskadi/Basque Country
brand with peace and human rights and sharing Basque coexistence policies on the
international stage. The plan is clearly aligned with the EU’s Europe 2020 strategy for smart,
sustainable, integrated growth and with the SDGs of the 2030 agenda, particularly Goal 16,
which seeks to promote peaceful, inclusive societies (vectors 3 & 4).
Emphasis will be placed on cooperation with international organisations, particularly with the
Office of the UN High Commission for Human Rights, and on the importance of continuing to
work with organisations associated with the EU’s Peace Programme (vector 3).
Participation in international programmes will continue, including the Human Rights
Defenders Programme and the EU’s global platform for the temporary relocation of human
rights defenders at risk. A foundation document is also to be drawn up listing experiences
drawn from the case of the Basque Country for possible comparison with other contexts. This
line of action is seen as a channel for international cooperation with countries suffering from
situations of violence and destructive conflict (vector 3).
Finally, the Basque Government will continue to respond to the humanitarian crisis suffered
by refugees on the frontiers of Europe by conducting initiatives aligned with international
humanitarian actions, preventive actions and actions for establishing a position and influence
in various European and other international forums.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
259
4.5.9. Equality
For this legislature the Basque Government has set the goal of making the Basque Country
one of the top four European countries in terms of equality. Accordingly, efforts will be made
to incorporate elements into the Euskadi/Basque Country brand that evidencethe area’s
position at the cutting edge of equality policies (vector 1).
Public policy instruments aimed at increasing the number of international business projects
managed by women in the Basque Country will be reinforced (vector 2).
The public sector policies on equality set in place by the Basque Government and its public
sector organisations seek to ensure gender equality and, in particular, to empower women,
to eradicate gender violence, to ensure job and wage parity and to favour the work/life
balance and shared responsibility. Accordingly, Emakunde (the Basque Institute for Women)
and various departments of the Basque Government, including Education, Employment and
Social Policy, Economic Development and Infrastructures, will actively assume a commitment
in this legislature to factor SDG 5 (“Achieve gender equality and empower all women and girls”)
from the UN’s 2030 Agenda for Sustainable Development into the future Basque 2030 Agenda for
Sustainable Development (vector 3).
In the context of the European Union, the Basque Country will continue to take an active role
in the Euro Gender Network and in other forums for cooperation and sharing set up by the
European Institute for Gender Equality (vector 4). Similarly, participation in operational
programmes run under European funds is to continue. Outside Europe, intense activity in
terms of cooperation will also be maintained with UN Women, UNFPA and other organisations,
such as the Iberoamerican General Secretariat and UNESCO. Cooperation with UN Women
and UNFPA will see a reinforcing of activities by the Basque Country under the Joint Global
Programme on Essential Services for Women and Girls Subject to Violence, which seeks to
reach a global consensus on minimum standards for dealing with the needs of women and
girls who have suffered violence.
Under the leadership of Emakunde, efforts will also continue to promote systematic
international cooperation in search of new forms of collaboration and agreements with
various countries and international organisations, and to consolidate those already in place.
In this, the intention is to help to project abroad those good practices that have arisen in the
Basque Country in this field, and to acquire further knowledge with a view to strengthening
and supplementing the framework of equality policies implemented to date (vector 5). In this
last regard, a strategic goal for this legislature is to reach agreements with Nordic countries
and to set up a stable framework of cooperation with the Nordic Equality consortium.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
260
4.5.10. Public governance
The experience of the Basque Country as an innovative territory in Europe on matters of public
governance means that there is great potential for turning factors such as openness, public
sector management, quality of regulation, participative democracy and multi-tier governance
into assets for projecting a brand image and sharing good practices and knowledge (vector 1
& vector 5).
Participation in international forums will be promoted, to showcase the Basque strategy for
digital transformation, seeking to position the Basque Country as a benchmark in this field.
Efforts will be made to link the brand to issues of quality of regulation and multi-tier
governance. Initiatives will also be set up with a view to improving the ranking of the Basque
Country in the Regional Governance Matters: Quality of Government Index (vector 1).
The Basque public authorities will seek to adapt the framework of digital relations to their
Strategic Plan for Governance and Public Innovation (2017-2020), adapting all their systems
so that they are interconnected and capable of digitally monitoring every step in procedures,
case files and processes while guaranteeing their protection and inalterability. The Basque
Government will continue to work to digitise administrative procedures through the official
procedural tool Tramitagune and the Platea technology platform. An integrated
administration model will be developed that seeks to facilitate procedural steps and provide
help for SMEs that wish to operate abroad (vector 2).
Free access to information generated by Basque public authorities will continue to be fostered,
so as to create an atmosphere of trust between the government and society and help to form
a responsible, participative citizenry. Public governance mechanisms that enable society to be
better informed and more involved in public policies will be encouraged (vector 3).
Efforts will also be made to further the process of construction of the European Union,
particularly through participation in the Committee of the Regions. Contributions will be made
in all the channels for regional participation set up by the Commission and by the Council of
Europe, based on the principle of subsidiarity. E-government will be promoted by
incorporating the points set out in the Tallin Declaration on e-government issued at the
ministerial meeting during the Estonian presidency of the EU Council on 6 October 2017, as
an opportunity to establish new channels of communication with the rest of Europe (vector
4).
In the field of the capturing of knowledge, links with territories of interest which are
benchmarks in this field will be promoted, so as to incorporate good practices in matters of
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
261
public governance in the Basque Country such as participative democracy, meritocracy,
openness and quality of regulation (vector 5).
4.5.11. Science, technology & innovation
The implementation of the Science, Technology and Innovation Plan (PCTI 2020) will reinforce
the position of the Basque Country as an innovative European region. The aim is to turn the
Basque Country into a leader for research projects in advanced manufacturing, energy and
the bioscience/health sector (vectors 1 & 2).
The RIS 3 Euskadi smart specialisation strategy will continue to foster public/private
investment in R&D&i. The Basque Country will seek to take part in European decision-making
forums where new approaches to R&D&i policies for the forthcoming EU programming period
starting in 2021 are discussed. It will also continue to work within the Vanguard Initiative on
those areas set as priorities for RIS 3 in cooperation with other member regions (vectors 2 &
4).
One of the goals is to increase the proportion of people working in R&D, and actions will be
taken to encourage increased private investment in R&D (vector 3).
A platform will be developed to identify international opportunities in matters of industrial
cyber-security and infrastructures with a view to channelling them into the specialist fabric of
Basque industry (vector 2).
The Basque Country will continue to take part in relevant EU forums and conferences such as
the Enterprise Europe Network (EEN) and will extend its participation in the committees for
the implementation of the Horizon 2020 programme in fields closely linked to smart,
environmentally friendly, integrated transport (vectors 4 & 5).
4.5.12. Energy
In the field of energy the foundations will be laid for positioning the Basque country as a
benchmark for tidal energy technologies and to consolidate the BIMEP (Armintza Marine
Energy Test Area) as a strategic project in efforts to further the industrial and technological
development of marine energy. The chairmanship and coordination of the Atlantic Arc
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
262
Commission on Marine Energy and the choice of the Basque Country as the venue for the 2019
Wind Europe tradeshow will help the area to position itself as a benchmark in the field of
energy. Moreover, the passing of the Basque Energy Sustainability Act will make the Basque
authorities a reference point and a driving force for efforts in the field of energy saving,
efficiency, renewables and sustainable mobility (vector 1).
The internationalisation of Basque firms will be encouraged by setting up new initiatives based
on collaboration between the EVE (Basque Energy Association) and the Basque Energy Cluster,
particularly in the context of the EU (vector 2).
A 2030 Basque Energy Strategy is to be developed in alignment with EU goals. Close
cooperation will also be maintained with other European regions in presenting projects and
developing joint projects (vector 2 and vector 4). Support for the use of renewables and
actions to promote energy efficiency will help to position the Basque Country in terms of the
commitments acquired at the Paris Summit in December 2015. Actions will also be taken to
increase international cooperation and facilitate access to research and technology on clean
energy, including renewable sources, energy efficiency and advanced, less polluting fossil fuel
technologies, and to promote investment in energy infrastructures and clean technologies
(vectors 3 & 5).
4.5.13. Agriculture, fishing & food
In the field of agriculture, fishing and food the aim is to develop a foodstuffs sector that is
profitable, innovative and competitive throughout its value chain from the primary sector
through processing and the foodstuffs industry to gastronomy.
A gastronomy/foodstuffs plan is to be implemented to help turn the Basque agri-food sector
into a benchmark based on innovation, the quality of its products and the local gastronomy.
There is also interest in developing an integrated strategy for marketing, disseminating and
heightening awareness of Basque foodstuffs abroad. The Basque Country already has
benchmark research centres in agricultural and food-related areas. Actions will be taken to
enhance the image of the area and start up projects abroad (vector 1).
Trips and international prospecting missions will continue to be organised in search of
opportunities and funding to further the best interests of Basque firms and to find benchmark
public-sector agri-food policies based on sustainable development (vectors 2 & 5).
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
263
Bilateral relations with Mexico and Chile will be promoted. Cooperation with India will also
begin for the development of projects involving Basque firms and the marketing of Basque
products there (vector 2).
Environmentally-friendly agriculture forms part of the Basque strategy for sustainable
agricultural development. Actions will be taken to encourage a production system based on
arable and livestock farming free from environmentally harmful products, in which there is a
fair, equitable relationship between producers and consumers. The use of raw materials
suitable for healthy eating will also be promoted. This is also a good way of helping to mitigate
climate change. Accordingly, efforts will continue to promote the FOPE (Plan for the
Promotion of Environmentally Friendly Production) as an integrated policy for supporting
environmentally-friendly agriculture. The 2017-2020 Basque Gastronomy/Foodstuffs Plan will
be a strategic mainstay of the legislature, focused on health, safety, uniqueness and
sustainability (vector 3).
Cooperation within the Aquitaine-Basque Country-Navarre Euro-region will focus on
developing stable relationships between agri-food firms in the three regions, from the
viewpoint of both processing and joint marketing abroad. The Basque Country will also
actively participate in European networks such as EUROMONTANA (European Association of
Mountain Areas), AREPO (Association of European Regions for Products of Origin), the EFI
(European Forest Institute) and the USSE (Union of Foresters Of Southern Europe) plus the
recently constituted REGAL (European Network of Leading Regions in Foodstuffs and
Gastronomy for Matters of Innovation and Entrepreneurship) (vector 4).
EU projects under the LIFE, H2020, POCTEFA, SUDOE, M16 and FOCAD programmes will
enable knowledge to be acquired and progress to be made in cooperation with European
partners in the fields of innovation and cooperation in the agri-food sector and in the
development of rural and coastal areas (vectors 4 & 5).
4.5.14. Infrastructures & transport
The Basque Country is a key link in the European Atlantic Corridor and holds a strategic
position in the main trans-European transport and road networks as an essential hub in links
between the Iberian Peninsula and the heart of Europe. It is also a benchmark area for
sustainable mobility. Actions will be taken to give the Euskadi/Basque Country brand a
prominent position in this field (vector 1).
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
264
Support and assistance will continue to be given to Basque transport firms in international
projects in which they may take part. The Basque Country will also take a direct part in the
design and construction of the new, European-gauge railway network that is to put an end to
the current “rail border” (vector 2).
The recently approved 2030 Basque Master Plan for Sustainable Transport will be set in
motion. Its goal is to consolidate a transport system that is sustainable in social, economic,
environmental and quality terms and can contribute to social cohesion and socio-economic
development by meeting the mobility needs of society. Accordingly, schemes will be
promoted to favour universal access to safe, affordable, accessible, sustainable transport
systems and to improve road safety, particularly by extending public transport and meeting
the needs of persons in situations of vulnerability, such as women, children, functionally
diverse persons and the elderly (vector 3).
The policies and instruments implemented will be aligned with EU directives, and will seek to
strengthen the position of the Basque Country as a harbour on the Atlantic Arc between the
Iberian Peninsula and the rest of Europe. The actions taken will include the completion of the
“Basque Y” rail link. Participation in international networks and projects in this field,
particularly in the context of the Aquitaine-Basque Country-Navarre Euro-region, will continue
to be a priority, especially as regards participation in European cross-border mobility projects
to optimise the services on offer and improve connections within the Euro-region (vector 4).
4.5.15. Employment
Employment is the number one pillar for political action by the Basque Government as a whole
in the 11th legislature. The aim is to position the Basque Country as an international
benchmark, and to support the internationalisation of the Basque “Special Employment
Centres” model (vector 1).
One of the challenges to be tackled in the 11th legislature is reducing unemployment to below
10%. To that end, public-sector economic and social policies are to be promoted with the
direct aim of creating more and better jobs. Programmes will also be promoted to help
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
265
internationalise the training and education of young university graduates so that Basque
businesses and organisations will have a pool of specialists available to them in the future to
help them deal effectively with the challenges of an open economy (vector 2).
Public-sector policy on employment and the reactivation of the economy will be accompanied
by social dialogue, seeking to consolidate an ongoing framework of negotiation between
economic and social actors and reinforce the Basque system of Labour relations. Training for
employment will be one of the main tools for promoting and ensuring quality employment,
and a basic instrument for helping firms to adapt to new technological and organisational
challenges (vector 3).
Actions will be taken to increase presence in networks and participation in EU programmes
and initiatives in the field of employment (vector 4).
Efforts will also be made to promote the consolidation of a competitive, sustainable fabric of
business by supporting the starting up of new social economy businesses and disseminating
their values and principles; and by extending recognition of solidarity-based economy
organisations, organisations that set up special employment centres and supra-sectoral
groups of self-employed workers. Accordingly, emphasis will be given to participation in the
biennial International Summit of Cooperatives in Québec, in the Global Social Economy Forum
(GSEF), which is also held every two years amd whose 2018 edition is scheduled to take place
in Bilbao, and in the annual technical meeting of agri-food cooperatives (vector 2).
Internationalisation in this field will be strongly focused on the capturing of knowledge and
good practices concerning models of public sector employment services and labour relations
(vector 5).
4.5.16. Social policies
The Basque model of social services will be promoted as a benchmark. The Basque Country
has a basic income system known as “guaranteed minimum income and social inclusion
benefit” which recognises the right of individuals to receive both minimum income benefit
and social inclusion benefit. The experience of the region in matters of social economy,
innovation and cooperativism is an asset with great potential for transfer abroad. Policies in
place to protect functionally diverse persons and positive parenting policies are also potential
benchmarks to be exported (vector 1).
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
266
New regulations and legal frameworks will be promoted and developed to encourage
innovation and include social innovation initiatives. In this context, consideration will be given
to the developing of a Basque strategy of innovation for social transformation.
Encouragement will also be given for policies aimed at promoting corporate social
responsibility (CSR) (vectors 2 & 3).
The Basque Country will also continue to take part in EU programmes and initiatives
concerned with social policies. It will continue to be a member of organisations that promote
organised participation in civil society, such as the Panel for Social Dialogue, the Council for
Social Inclusion and associations for the participation of special groups, which tackle the needs
of such groups from an overall perspective (vector 4).
The Basque Country has a population with a high average age, and its birth and fertility rates
are low. The intention is to draw up policies to promote active ageing so as to enable elderly
persons to live longer without becoming dependents, and to work towards consolidating a
strong system of social services. This will call for new social strategies, involving a need to
learn from similar regions where cutting-edge policies may already have been developed in
this field (vector 5).
4.5.17. The environment
The strategy of membership of international networks such as the nrg4sd Network of Regional
Governments for Sustainable Development, ICLEI (Local Governments for Sustainibility),
ENCORE (Environmental Conference of Regions of Europe), IMPEL (European Union Network
for the Implementation and Enforcement of Environmental Law) and the Climate Group will
be continued. Efforts will be made to seize the opportunities arising from the Basque
Declaration (a new route map for European cities and towns in a framework of productive,
sustainable, resilient in a polities, led by the Basque Country, to which almost 300
organisations from all over Europe have signed up) (vector 1).
The environment has become a source of opportunities for the creation of new businesses
and new jobs. The growth of this sector is linked to the development of advanced
environmental policies. Closer cooperation is to be promoted with ACLIMA (the Basque
Environmental Cluster) to help Basque firms in this field to internationalise.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
267
New, innovative financial mechanisms and instruments will be drawn up in cooperation with
EU organisations and institutions, and international sources of funding that can help to
develop strategic environmental projects will be identified (vector 2).
The Basque Government applies a four-pillar strategy of sustainable human development, in
which one of the pillars involves striving for employment, economic reactivation and
sustainability. One of the 15 country goals established is to reduce greenhouse gases by 20%,
in line with the SDGs. At the same time URA (the Basque Water Agency) is working under SDG
6 to ensure clean water and drainage. Knowledge sharing at international level will be
promoted in this area (vector 3).
Cross-border and inter-region cooperation is especially important in Basque environmental
policies. Accordingly, the Txinbadia+ European territorial cooperation project will be
promoted: this project lies within the framework of the INTERREG V-A European programme
involving Spain, France and Andorra. It was set up to encourage sustainable development in
bordering territories (vector 4).
4.5.18. Territorial policy
The Basque Government seeks to make the Basque Country a balanced, cohesive, sustainable
territory in which environmentally degraded areas are reduced and emphasis is placed on all-
round urban regeneration and quality-of-life, with the focus on people.
Internationalisation in the field of territorial policy will take the form of the sharing of
experiences and cooperation between regions, across borders and internationally in matters
of territorial planning (vectors 1 & 4), plus the defining, development and implementation of
an urban agenda for regional and local territorial matters (vectors 2 & 3).
Cooperation will be fostered with other local and regional bodies in researching and
developing models for management and intervention with a view to achieving sustainable
urban development of districts and cities, promoting innovative financing mechanisms and
identifying EU funding sources for across-the-board interventions at district level, particularly
in the most vulnerable districts (vectors 2, 3 & 4).
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
268
4.5.19. Housing
Housing policies in the Basque Country are considered as a benchmark abroad, particularly as
regards social housing in terms of guaranteeing the right to housing for homeless persons and
the right to independent living. Internationalisation in this field will focus on disseminating the
Basque model as a good practice in housing policies. Instruments will also be promoted to
help mitigate problems experienced in cities all over the world that also impact on the Basque
Country, such as the shortage of suitable housing and the deterioration of housing stocks
(vectors 1 & 3).
It is also considered necessary to incorporate new public-policy instruments to enable
innovative action to be taken in energy efficiency in construction. Accordingly, moves to
establish relations with other European regions and countries will continue, with a view to
learning from benchmark models of energy efficiency and financing for housing (vectors 4 &
5).
4.5.20. Taxation & the economy
Economic management by the Basque Government and Basque institutions in general must
follow the principles of rigour and responsibility. It is necessary to keep finances healthy and
maintain a commitment to a balanced budget as an assurance of economic sustainability.
In the framework of the promotion of sectoral interests, efforts will be made in cooperation
with the Department of Economic Development and Competitiveness to establish a €250
million public/private fund to support the growth and consolidation of Basque technological
firms with the potential for internationalisation (vector 2).
The Basque Government seeks to implement a new policy aligned with the European
framework which combines with controlling the public sector deficit in a more balanced
fashion. The Operational Programme for the Basque Country under the ERDF 2014-2020
funding period is to be managed efficiently. This includes active participation in the relevant
monitoring committees (vector 4).
4.5.21. Education
Education is the chief factor for progress for individuals and for society as a whole. If the
Basque Country wishes to be competitive as a society on the international stage it needs an
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
269
education system fully oriented towards equality and excellence that can guarantee the
maximum development of the skills of each student. The activities planned in this field will
involve the internationalisation of infant, basic and post-compulsory education.
In primary education, the Heziberri 2020 plan and the 2020 European framework for co-
operation in education and training will continue to be applied. In post-compulsory secondary
education mobility and cooperation projects will continue to be promoted under the
Erasmus+ framework during the new strategy period, so as to continue offering a European
dimension at this level (vector 4).
A country that wishes to grow internationally needs to be multilingual. Accordingly, measures
will continue to be implemented to extend education in English and encourage the learning
of a second foreign language at compulsory secondary education level.
Finally, efforts will continue to train teachers as the main agents for change and improvement
in education via the implementation of a new teacher training model based on a European
context, thus giving continuity to Basque participation in the EU Erasmus+ project (vectors 4
& 5).
4.5.22. Vocational training
The Basque Country is renowned for its vocational training system. The internationalisation of
the system will continue to be promoted by the creation of the Basque Vocational Training
Campus. Efforts will also be made to strengthen the positioning of TKNIKA as a benchmark
centre by having it recognised as a member of the UNESCO UNEVOC network as a leading
educational institution for research and innovation applied to vocational training in
technology and in advanced and highly advanced sectors (vector 1).
A new Basque framework of qualifications and specialisations will be set up in the field of
vocational training to design specialisation programmes suited to the needs that have arisen
at firms, along with programmes in emerging fields, with special focus on the areas of
opportunity identified in the RIS 3 for the Basque Country. If necessary, support will be
provided for Basque businesses with plants abroad to help them train and qualify staff to work
in those plants (vectors 2 & 4).
Continued support will be given to student mobility via the Erasmus+ programme for
compulsory work experience at European firms during the final stages of the training process.
Mechanisms will also be developed to enable students from foreign vocational training
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
270
centres to be hosted on a standard basis so that they can do their work experience in the
Basque Country (vector 5).
4.5.23. Universities & research
In this legislature the Basque Goverment seeks to support the internationalisation of
universities and research by promoting further actions to raise the profile of the campuses of
international excellence associated with the Basque university system. Efforts will also be
made to further the process of internationalisation of basic excellence research centres
(BERCs) and strengthen their position as global benchmarks in their fields (vector 1).
University/business programmes will be drawn up to help provide joint internationalisation
opportunities for firms and the University system. The Basque University/business strategy
will be presented as a good practice. Support will also be given for international cooperation
between universities in the Basque Country and between Basque universities and other actors
in the Basque Science, Technology and Innovation Network (vector 2).
Models of teaching, assessment and accreditation of standards of education and research will
be promoted that permit greater cooperation in an international context, seeking to increase
the presence of the Basque University System Quality Agency in European networks (vector
4).
Specific actions will be taken to attract talent and foster the international mobility of students
and staff at Basque universities and centres of research excellence (vector 5).
4.5.24. Health
Health is a fundamental human right, and is one of the most highly appreciated values in
Basque society. In the Basque Country health policies are focused on people, who are the main
reference points for integrating social and health policies. The priority lines for
internationalisation in this field lie in the vectors for projecting the Euskadi/Basque Country
brand abroad and capturing knowledge. Accordingly, participation in international forums will
be fostered so as to raise the profile of this model (vector 1).
Links between staff in the Basque health system and centres of excellence abroad will be
fostered, as will participation in EU projects, consortia and R&D&i networks. Activities under
the Horizon 2020 framework and the Innovative Medicines Initiative (IMI) will be increased,
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
271
and closer links will be sought with CHAFEA (the Consumers, Health, Agriculture and Food
Executive Agency), the Directorate General for Communication Networks, Content and
Technology and the Directorate General for Health and Food Safety (DG SANTE) at the EU
(vector 4).
Work is also to continue on developing bilateral relations and agreements with other
geographical areas where circumstances are similar to those in the Basque Country with a
view to capturing knowledge on active ageing, innovation and the use of ICTs in the health
sector. This will enable a more in-depth model of integrated care to be drawn up that can
respond to new challenges in health and help to improve and modernise the Basque health
system, furthering the development of specific plans and programmes based on the good
practices identified (vector 5).
4.5.25. Language policy
The language policy area covers actions to help internationalise the Basque language. Those
actions will be led by the Etxepare Institute, in cooperation with other cultural organisations
in the Basque Country.
Efforts will continue to promote the learning of Basque through international lecturing posts,
university chairs of Basque language and culture and the Euskara Munduan programme. In
addition, support will continue for the annual International Basque Language Day as the main
event in promoting the language internationally and an element for cohesion among the
Basque diaspora. A policy of digitisation will entail the promotion of a Basque National Digital
Library to disseminate content in Basque drawn up by the creative industry in the Basque
Country (vectors 1 & 2).
Support for the internationalisation of content in Basque will be strengthened with further
help to circulate the work of Basque creative artists, writers and filmmakers abroad. To
increase the presence of the Basque language in digital networks, its use on the Internet and
its presence in the digital media will be encouraged, with particular emphasis on content
developed for young people (vector 2).
To help promote the Basque language in the French Basque Country or Iparralde, institutional
cooperation with the Office Publique de la Langue Basque will be maintained, and actions
under the multi-year framework agreement currently ongoing will be increased (vector 4).
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
272
In a multilingual international environment, Basque must find a place for itself alongside the
rest of the world’s languages. Accordingly, efforts will continue to reach cooperation
agreements with governments whose territories are home to minority and regional languages,
with a view to capturing knowledge and sharing experiences on language policy to foster the
use of such languages (vector 5).
4.5.26. Safety and security
Internationalisation in matters of safety and security will focus on establishing bilateral links
with safety and security organisations abroad and participating in international networks and
forums. The Basque police force (Ertzaintza) will be promoted as an international benchmark
for security forces in other countries, based on its distinctive characteristics (vector 1).
In the field of road safety, the 2015-2020 Safe, Sustainable Mobility and Road Safety Plan is to
be implemented, in line with the EU commitment to achieve a 50% cut in the 2010 figures for
deaths on the road by 2020 (vector 3).
In the context of an EU safety and security strategy that requires extensive international
cooperation at operational and intelligence gathering levels, an active role for the Ertzaintza
on management bodies will be promoted. The work already done on police cooperation with
international benchmark organisations such as Europol and Interpol will be consolidated.
Accordingly, agreements will be promoted to obtain access to their information and archives
(vector 4).
Secondments abroad may be arranged to increase the technical and judicial expertise of
members of the Ertzaintza and train them to tackle the challenges posed by new threats to
security (vector 5).
4.5.27. Justice
In the field of justice the International Institute for Judicial Sociology in Oñati will continue to
play a relevant role. Efforts will be made to arrange scientific and professional meetings and
promote joint projects for discussion and research to help train scholars of all origins in justice-
related matters (vector 1).
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
273
One of the main activities in this field will be the fostering of alignment with the European
framework, which means updating the self-government system so as to ensure that it is legally
and judicially consistent with the regulations, standards and procedures of the EU. The
intention is to further democratic coexistence, social justice and cohesion. An active role will
be played in the European Forum for Restorative Justice and cooperation with the EU on
education and training will be maintained (vector 4).
Links will be strengthened with benchmark territories for the implementation of judicial
measures in matters of youth-related justice, care for the victims of crime and models that
ensure access to justice for all through free legal aid (vector 5).
The 2014 wording of the EBC 2020 incouoded a table with a schematic outline of the themes
on whch the government’s internationalisation activities were focused, broken down
according to whether they entailed learning or teaching. Experience in the first few years of
implementation of the strategy has shown that many internationalisation actions can be seen
as belonging to both sides, and that this causes confusion. The updated strategy for 2018-
2020 has therefore dropped this breakdown.
4.6. Geographical areas of action
Along with supra-state actors such as the EU (the main scenario of foreign action by the
Basque Government) and international organisations such as UN bodies, the EBC 2020 also
identifies a number of specific countries and regions which are seen as strategic geographical
areas for the internationalisation of the Basque Country. These territories account for a
substantial proportion of Basque interests abroad, and will therefore be given priority
attention in 2018-2020. The list is open to changes as potential one-off opportunities and links
on a sectoral level arise with other countries or regions.
The way in which areas are prioritised has been simplified in this update of the EBC 2020. The
distinctions formerly drawn between “priority” and “preferential” countries and between
areas offering opportunities to teach and to learn have been dropped. These distinctions were
considered theoretically relevant in the 2014 version, but have proved unwieldy in practice.
Steps have also been taken to group together geographical areas (countries and regions) on
which Basque Government departments and public sector organisations intend to focus more.
The table below lists the priority countries and regions.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
274
Table 6: Geographical areas of action
GEOGRAPHICAL AREA OF ACTION
PRIORITY COUNTRIES PRIORITY REGIONS
EUROPE
• Germany
• Denmark
• Finland
• France
• UK
• Sweden
• Aquitaine-French Basque Country
• Bavaria
• Scotland
• Flanders
• Wales
AMERICA
• Argentina
• Canada
• Chile
• Colombia
• USA
• Guatemala
• Mexico
• Peru
• Cundinamarca
• Quebec
• Querétaro
• Minnesota
• Newfoundland & Labrador
ASIA • China
• Japan
• India
• Jiangsu
AFRICA • South Africa• KwaZulu-Natal
The EU as a supra-state body and Europe as a whole are the main priority area. On a specific,
bilateral level the UK, Germany and France are long-term partners of the Basque Country, and
have close links to it in fields as wide-ranging as public institutions, the economy (they are its
main trading partners), science, culture and tourism. Efforts are also to be focused on the
Nordic countries, particularly Sweden, Denmark and Finland, which are internationally
recognised as having high levels of social welfare and being at the forefront of technology,
education, social affairs and equality.
Also in a specific context within Europe, the current and potential future members of the
Basque Network of Strategic Partnerships are priority objectives, for their geographical
proximity and for the historic, multi-sectoral links maintained with them as in the case of
Aquitaine, or because they are comparable territories in terms of their strong identities, as in
the case of Flanders, Wales, Scotland, Bavaria and Québec.
The Americas are another priority area, as a result of historical cultural links and institutional
and trade relationships developed with both North and South America. There are also many
communities from the Basque diaspora in the Americas which represent a major asset for the
internationalisation of the Basque Country there. Actions to deploy the strategy will be
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
275
focused particularly on Argentina, Chile, Colombia, Guatemala, Mexico and Peru in Latin
America and on the United States and Canada in the North.
Latin America is an area of economic expansion that stands out for its energy and its prospects
for growth. It is a target for business, academic and cultural initiatives with the leadership or
participation of the Basque Country and Basque actors, and for knowledge transfer actions
and projects in a number of fields. The territories of Querétaro in Mexico and Cundinamarca
in Colombia are members of the Network of Strategic Partnerships. Solidarity is also a major
factor in the links between Basque society and Latin America, and one that is set to become
stronger.
As the world’s leading power, the USA continues to be a reference point for the Basque
Country in strategic fields such as business internationalisation, the attracting of investment,
entrepreneurship, ICTs and culture. Canada is not only a benchmark in areas such as cultural
and language policy but an example setter for coexistence and multiculturalism. The CETA
(Comprehensive Economic and Trade Agreement) with the EU offers Basque firms business
opportunities in the coming years. The Canadian provinces of Québec and Newfoundland and
Labrador and the US state of Minnesota are also considered as priority regions for the forging
of strategic links in 2018-2020.
In Asia the priority countries are Japan, China and India. Japan is a benchmark for good
practices in fields such as Industry 4.0, gastronomy and culture. The socio-economic changes
that are currently taking place in China are generating more and more opportunities for the
Basque Country in a wide variety of fields including education, the environment and tourism.
As the world’s second-biggest economy, China has huge market potential and investment
capacity, and is also set to be a leading destination for the establishment of Basque industrial
plants abroad. The Chinese province of Jiangsu is considered a strategic partner of the Basque
Country. India, as the second most heavily populated country in the world, offers a huge
market and is also an emerging actor on the international stage.
Finally, in Africa South Africa has been identified as a priority country. It is the economic
powerhouse of its region and offers opportunities for cooperation in matters of coexistence,
human rights and justice. The South African province of KwaZulu-Natal is a priority region for
the forging of strategic links in 2018-2020.
Illu
stra
tio
n 2
: Geo
grap
hic
al a
reas
of
acti
on
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
5.
AN ONGOING STRATEGY
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
278
5. AN ONGOING STRATEGY
There are many different actors involved in efforts to internationalise the Basque Country, so
coordination and collaboration mechanisms are needed that can ensure consistent, sustained
action over time. Accordingly, the following three pillars are proposed: (i) the model of
governance, which ensures coordination and consistency in the deployment of the strategy;
(ii) the monitoring and assessment system, which enables the activities carried out to be
monitored and identifies achievements in the implementation of the strategy; and (iii) the
budget, which sets out the financial resources that the Basque Government can bring to bear
on matters of internationalisation up to 2020.
5.1. Model of governance
The implementation of the EBC 2020 must involve Basque society as a whole, including the
departments of the Basque Government and its public sector organisations, plus other Basque
institutions and members of the Basque ecosystem for internationalisation. The General
Secretariat for External Action is charged with leading and coordinating the deployment of the
strategy. This is to be done through three forums which between them make up the model of
governance for the EBC 2020:
▪ the Interdepartmental Committee for External Action, which ensures the
coordination and joint planning of external actions within the Basque Government;
▪ the Inter-Institutional Committee for External Action, which handles cooperation and
collaboration between Basque institutions for the setting up of joint actions abroad;
and
▪ the Advisory Council on External Action, which ensures the engagement of Basque
society in the design and deployment of the EBC 2020. The setting up of this body in
July 2016 reinforced and completed the model of governance set out in 2014 2014.
In the upcoming period efforts will continue to improve and extend this model so as to ensure
that the strategy is deployed in an effective, coordinated fashion.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
279
Illustration 3: Main pillars of the model of governance
The Interdepartmental Committee for External Action is in charge of coordinating and
planning external action by the various departments of the Basque Government. It is
convened and run by the General Secretariat for External Action. Its members are the General
Secretary for External Action and high-ranking officers representing each Department of the
Basque Government. The table below lists the functions of this committee.
Table 7: Functions of the Interdepartmental Committee for External Action
FUNCTIONS OF THE INTERDEPARTMENTAL COMMITTEE FOR EXTERNAL ACTION
▪ To analyse actions in pursuit of the internationalisation goals of the EBC 2020.▪ To propose further actions that can help to plan, promote and encourage coordinated, integrated
action by the Basque Country abroad.▪ To analyse the possibilities for action to defend and promote multi-sectoral and territorial interests via
the delegations of the Basque Government abroad.▪ To promote and help in the coordination of actions by the various departments with European
institutions, particularly the EU, the Council of Europe and the movement of European regions.▪ To research and propose potential bilateral and multilateral links between the Basque Government
and other countries, regions, cities and sub-state bodies.▪ To examine the measures required for cross-border and inter-region cooperation in the Basque
Country.▪ To debate any new measures proposed by the General Secretariat for External Action.
Source: Decree 127/2007 of 31 August
In addition to the ordinary calls arranged by the Interdepartmental Committee for External
Action pursuant to Decree 127/2007, participative interdepartmental working arrangements
can be set up with a view to identifying areas for cooperation and synergies on matters of
internationalisation.
The remit of the Inter-Institutional Committee for External Action is to promote cooperation
and collaboration between Basque institutions for shared working on internationalisation
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
280
projects so as to increase their impact abroad. It is chaired by the General Secretary for
External Action and its members are drawn from Basque Government departments, from the
Basque provincial councils, from the municipal councils of the three provincial capitals of the
Autonomous Community of the Basque Country and from EUDEL.
Table 8: Functions of the Inter-Institutional Committee for External Action
FUNCTIONS OF THE INTER-INSTITUTIONAL COMMITTEE FOR EXTERNAL ACTION
▪ To strive for coordinated, integrated external action by the Basque Country to meet the goals of the EBC 2020
▪ To propose and analyse actions to ensure Basque participation in the movement of European regions and in international organisations and forums, and the development of cross-border and inter-region cooperation in the Basque Country.
▪ To promote and coordinate actions by Basque institutions and economic and social actors with European institutions, particularly the EU and the Council of Europe.
▪ To propose and examine potential actions to defend and promote multi-sectoral and territorialinterests via Basque delegations abroad, and the possibilities for developing actions involving the Euskal Etxeak Basque Centres and Basque groups abroad.
▪ To learn about the presence in the Basque Country of representatives of foreign institutions.▪ To engage in prospecting in regard to Basque actions abroad, proposing new goals and future lines of
action with a view to anticipating changes expected in the international order.
Source: Decree 52/2008 of 18 March
Finally, the Advisory Council on External Action provides advice on promoting the
internationalisation of the Basque Country under the framework of the EBC 2020 and ensures
that the vision and goals of internationalisation under the strategy are integrated into society.
Its members are drawn from various fields where there is extensive expertise on international
affairs, including social, academic, cultural, scientific and technological, environmental,
business areas among others.
Table 9: Functions of the Advisory Council on External Action
FUNCTIONS OF THE ADVISORY COUNCIL ON EXTERNAL ACTION
▪ To analyse the main global trends and their impact around the world.▪ To help establish and draw up directives and strategic guidelines for external action.▪ To draw up initiatives and proposals for improving actions in the field of external action.▪ To provide analysis and advice on matters concerning external action.▪ To help ensure collaboration, cooperation and mutual aid between actors with significant international
activities.▪ To learn about multi-year instruments and initiatives for planning in matters of external action.
Source: Decree 96/2016 of 28 June
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
281
5.2. Monitoring & assessment system
The EBC 2020 strives to make internationalisation a cross-sectoral element of action by the
Basque government and its public sector organisations as a whole. This being so, those areas
of action where there is greater experience are assigned a more prominent role in the
implementation of the strategy, i.e. (i) external action; (ii) business internationalisation; (iii)
cultura; (iv) tourism; (v) development cooperation; and (vi) sport.
As a result, a mixed monitoring and assessment system has been set up to measure the impact
of internationalisation-related activities by the Basque Government and its public sector
organisations in these six areas of action, and to monitor overall internationalisation activities
in all 27 areas included in the strategy.
This monitoring and assessment system is based on the following tools:
▪ A balanced scoresheet for measuring the impact of the EBC 2020
▪ A system of monitoring per types of activity, which enables all 27 thematic areas for
action to be monitored
▪ A final report on the EBC 2020, which will set out the main achievements in the
application of the strategy at the end of the 11th legislature
When it was launched in 2014 the EBC 2020 issued an invitation to reflect on how to design a
system for measuring the impact of internationalisation activities by the Basque Government,
which meant identifying a set of indicators for measuring the position of the Basque Country
as a global actor and its internationalisation as a country. It was this premise within the
strategy that gave rise to the 2016 report “A Picture of Internationalisation in the Basque
Country”, which proposed a number of initial indicators for measuring the impact of
international activities by the Basque Government on the results of internationalisation.
This process is to be taken a step further with the current update: for 2018-2020 it is proposed
to extend the monitoring and assessment model by including a balanced scoresheet with
indicators for measuring impact in those thematic areas that carry most weight in the strategy:
external action, business internationalisation, culture, tourism, development cooperation and
sport.
The thematic areas drawn up provide the basis for a number of indicators from the Picture of
Internationalisation in the Basque Country report which can be measured by the Basque
Government and its public sector organisations. The idea is to establish a baseline at the time
of the said report in 2016 and to measure the trends in the relevant indicators up to 2020.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
282
Table 10: EBC 2020 indicators
THEMATIC AREA INDICATOR UNIT OF
MEASUREMENT SOURCE
EXTERNAL ACTION
▪ International agreements signed by the Basque Govt.
Nº Secretariat General for External Action
▪ International networks of which theBasque Govt. Is a member
Nº Secretariat General for External Action
BUSINESS INTERNATIONALISATION
▪ Propensity for exporting fo godosfrom the Autonomous Community of the Basque Country
% Dept. of Economic Development & Infrastructures
▪ Firms which regularly export >(€50K)
Nº Dept. of Economic Development & Infrastructures
CULTURE
▪ Network of Basque Language &cultura chairs & lecturing postsaround the world
Nº Dept. of Culture & Language Policy
▪ International cultural events (trade shows) participated in
Nº Dept. of Culture & Language Policy
TOURISM
▪ Proportion of GDP spent on (incoming) tourism
% Dept. of Tourism, Trade & Consumer Affairs
▪ Tourists visiting the Basque Country Nº Dept. of Tourism, Trade & Consumer Affairs
DEVELOPMENT COOPERATION
▪ Aid for development cooperation/ GDP
% Secretariat General for Human Rights, Coexistence & Cooperation
SPORT ▪ Basque sportsmen & women taking
part in Olympic GamesNº Dept. of Culture & Language Policy
At the time of its launch, the EBC 2020 also envisaged that in the second stage of the strategy
its monitoring system would need to measure and assess sectoral actions in each of the
government’s thematic areas. Accordingly, a system of monitoring by type of activity was set
up to enable internationalisation activities by the Basque Government to be monitored in all
27 thematic areas of action.
The diagnostic study carried out during the updating of the strategy has revealed a demand
for actions to be classified hierarchically in all areas, as a way of substantially improving the
monitoring of internationalisation actions by the government.
Accordingly, based on an analysis of internationalisation activities by the Basque Government
and its public sector organisations in 2014-2016 drawn up by the General Secretary for
External Action (a total of 1481 activities of different kinds involving external outreach), six
categories of activity are proposed which between them cover all the actions taken and can
serve as a basis for monitoring international activities in all the thematic areas of the EBC 2020.
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
283
Table 11: System for monitoring internationalisation activities by the Basque Government &
its public sector organisations
At the end of the 11th legislature the General Secretary for External Action will draw up a final
report outlining the most relevant achievements as regards international actions by the
Basque Government and its public sector organisations under the strategy. The Secretary will
also draw up annual internal monitoring reports on the internationalisation actions taken by
the Government in all 27 thematic areas of action.
5.3. Budget
The deployment of internationalisation activities under the EBC 2020 will require financial
resources from the various departments of the Basque Government and its public sector
organisations.
It is hard to calculate exactly how much budget funding is devoted by the government to
internationalisation. Some areas have specific funding earmarked for internationalisation
actions but others fund them from general budget allocations.
It is not easy to identify exactly (and therefore include in the funding calculation) which budget
items cover international activities if they are not explicitly specified. To help determine the
TYPE OF ACTIVITY DESCRIPTION GOAL FOR 2018-2020
(Nº ACTIVITIES)
COOPERATION & PARTICIPATION IN INTERNATIONAL NETWORKS & PROJECTS
Activities conducive to a prominent role for the Basque Country in bilateral or multilateral international projects and activities within international networks
400
ACTIVE PARTICIPATION IN INTERNATIONAL FORUMS, PUBLICATIONS & EVENTS
A leading role for the Basque Country (organisers, stand holders or speakers) in relevant international events, publications and forums
350
PROSPECTIVE ATTENDANCE AT EVENTS/ CONFERENCES AND/OR PARTICIPATION IN MULTILATERAL MEETINGS
Participation in events, meetings and forums on prospecting basis, without taking a prominent role
450
ARRANGING OF FOREIGN TRIPS Arranging of missions, delegations and foreign trips that help to project the image of the Basque Country abroad.
200
MEETINGS AND/0R RECEPTIONS FOR FOREIGN DELEGATIONS IN THE BASQUE COUNTRY
Activities to attract, receive and deal with foreign delegations visiting the Basque Country
250
PROMOTIONOF FUNDING & ECONOMIC AID PROGRAMMES IN THE FRAMEWORTK OF
INTERNATIONALISATION
Setting up of funding and economic aid programmes for actors in the ecosystem for
internationalisation of the Basque Country 250
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATION FRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGY
284
funding allocated to the 27 thematic areas covered by the EBC 2020, during the coming
strategic programming period it is proposed to conduct a study to identify
internationalisation-related budget items in all 27 areas.
Taking this into account, and with the data currently available, a minimum budget for funding
allocated by the Basque Government to the internationalisation of the Basque Country is
drawn up for 2018-2020. The 2018 endowment is €89,060,390. This is the sum of the
allocations in external action, business internationalisation, culture, tourism, development
cooperation and sport. Note that two further areas have been added to the funding categories
budgeted for in 2014, and the amount allocated has risen from the figure shown in the
previous plan.
An increase of 1,1 % in this budget allocation is planned for 2019, and of 1,4 % for 2020.
Table 12: Budget for the EBC 2020
BUDGET FOR THE EBC 2020 (IN €)
AREA 2018
External action 8,000,000
Business internationalsiation 23,500,000
Culture 2,596,390
Tourism 7,600,000
Development cooperation 46,000,000
Sport 1,364,000
TOTAL 89,060,390
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
287
1. INTRODUCTION
The General Secretariat for External Action (hereinafter called the Secretariat) is a body that
assists the Basque Premier in defining and establishing the direction of the political and
institutional strategy for external action by the Basque Country. Its remit is therefore to drive
and coordinate the international outreach actions of the Basque Government and its public
sector organisations in an integrated, cross-sectoral manner by promoting bilateral and
multilateral institutional links with international organisations, countries and sub-state bodies
via international networks, with particular emphasis on the European Union. The Secretariat
is also responsible for fostering and strengthening links between the Basque Country and
Basque communities abroad.
At a strategic level the work of the Secretariat in the field of external action forms part of the
2020 Framework Strategy for Internationalisation, known as the Euskadi/Basque Country
strategy (hereinafter called the EBC 2020). This strategy, approved in 2014 and updated in
2018, seeks to consolidate a cross-sectoral, inclusive internationalisation policy shared by all
departments of the Basque Government and Basque public sector organisations.
The External Action Plan 2014-2016 was drawn up under this strategic framework. It involved
intense international activity and has enhanced the position of the Basque Country abroad,
promoted its interests at international level and, in short, raised its profile as a country in
Europe and around the world.
At operational level, under the structure set out in the EBC 2020 for sectoral
internationalisation plans, the External Action Plan 2018-2020 (hereinafter called the EAP
2018-2020) is the vehicle for implementing the EBC 2020 in the framework of institutional
relationships abroad. It promotes and coordinates Basque Government actions with
international outreach and cooperates with other Basque institutions, seeking to position the
Basque Country as a global actor and defend Basque interests around the world. It is therefore
the instrument for guiding, driving and monitoring the institutional internationalisation of the
Basque Country. As such it promotes the values of Basque society on the international stage
and facilitates the internationalisation of the departments of the Basque Government and its
public sector organisations and other Basque actors with international outreach.
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
288
The start of the 11th legislature in 2016, and the rapid rate of geopolitical and economic
change in the world led to the EBC 2020 being updated as a framework of reference for the
internationalisation strategy of the Basque Country. From this perspective, and given its
importance as a tool for channelling Basque external actions, the strategic planning of the
Secretariat for 2018-2020 is presented here in line with the new features included in the EBC
2020 update, and with the programme of government for the 11th legislature.
The EAP 2018-2020 is the result of a process of reflection on the internal and external factors
that affect external institutional actions by the Basque Government and Basque public sector
organisations. It therefore represents the outcome of the process of assessment of the
structure and content of the EAP as defined in 2014, emphasising the engagement of all
management and technical staff at the Secretariat via surveys, individual meetings, workshops
and the analysis of strategic documents. As a result, a useful, efficient tool has been built up
for the strategic guidance, monitoring and assessment of external action by the Basque
Country.
The EAP 2018-2020 Identifies the strategic priorities under the Euskadi/Basque Country
strategy for the next three years in the field of international relations, and sets three strategic
objectives:
(iv) To position the Basque Country as a global actor
(v) To strengthen the presence of the Basque Country in Europe
(vi) To promote Basque interests around the world
To achieve the strategic goals, a number of actions are to be deployed with a view to
enhancing the international position of the Euskadi/Basque Country brand, getting the Basque
Country recognised as a benchmark for the factoring of UN Sustainable Development Goals
(SDGs) into public sector policies, promoting competitive intelligence in matters of
internationalisation, increasing the presence of the Basque Country and its actors in European
institutions and initiatives, promoting bilateral and multilateral cross-border links,
consolidating and developing strategic partnerships and building up a global Basque
community.
The ultimate aim is to work towards the vision set out in the EBC 2020: to position the Basque
Country as a global actor with its own space in the construction of the project for Europe; a
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
289
cohesive, attractive, competitive country acknowledged for its uniqueness, its high levels of
sustainable human development and its solidarity which is open to the rest of the world and
closely connected to Basque communities abroad.
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
290
2. MAIN ACHIEVEMENTS OF THE10TH LEGISLATURE
The 2020 Framework Strategy for Internationalisation: the Basque Country Strategy, set in
place during the 10th legislature, seeks to draw up and approve sectoral plans for
internationalisation in the cases of institutional external actions and business
internationalisation.
In that context, the EAP has been working since 2014 to meet the needs of the Basque
Government as regards the internationalisation of institutional activities, and serving as a tool
for positioning the Basque Country in an international context and promoting its best interests
abroad in a multitude of sectors.
During the first three years of implementation of the EAP (2014-2016) the actions of the
Secretariat sought to raise the profile of the Basque Country around the world, contribute to
sustainable and sustained development in the Basque Country by promoting its interests
abroad in numerous sectors, take part in the construction of Europe, forge deeper links with
Basque communities abroad and improve the effectiveness and quality of external actions.
During that period a number of landmarks were reached which now form the foundations for
the deployment of further activities in the years to come. The dynamic attitude of the Basque
Country in its external activities is evidenced by the 80 meetings held by the Basque Premier
with ambassadors from 57 countries, 29 visits received from high-level delegations and
attendance at seven group meetings with diplomatic representatives of EU member states,
ASEAN, the Visegrad Group, Latin America and the Arab League. Also noteworthy are the 11
institutional trips abroad made by the Basque Premier and the opening of new consular offices
in the Basque Country by the Czech Republic, Hungary, Brazil, Estonia, Sweden, the Philippines,
Colombia, Slovenia and Iceland.
As far as raising the profile of the Basque Country around the world is concerned, the period
saw the launch of the Euskadi/Basque Country brand as the flagship of the country abroad.
The Secretariat has drawn up and distributed a range of material for the international
promotion of the brand (videos, multilingual presentations, etc.). 2015 saw the launch of the
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
291
www.basquecountry.eus website, which is intended to enhance the impact of the brand
online by providing relevant information in four key areas: Industry, tourism, culture and the
Basque language and external action. The website also includes a form under the slogan "I am
the Basque Country", which organisations in all fields can use to sign up to the brand. Along
with Basque public institutions from various areas, bodies from the fields of diplomacy,
economics, education, social affairs and technology have signed up for the initiative, including
consular offices in Bilbao. the chambers of commerce of Gipuzkoa, Bilbao and Araba, the
universities of the Basque Country, Deusto and Mondragón, the Agirre Lehendakaria Center
for Social and Political Studies, UNESCO Etxea, the World Rural Forum, Tecnalia and
Innobasque, to name but a few.
In the 2014-2016 period, landmarks in the contribution of the Basque Country to sustained
and sustainable development via the promotion abroad of multi-sectoral interests included
the setting up of the Network of Strategic Partners, based on partnerships with leading
territories which share the same interests as the Basque Country (Aquitaine, Jiangsu, Bavaria,
Querétaro and Flanders). These partnerships seek to share knowledge and models for public-
sector policies, to undertake joint projects and to defend shared positions in an international
context.
The setting up of this network was supplemented by the support and organisational efforts of
the Secretariat on technical missions, learning tours (Chile & Mexico) and the making and
receiving of institutional trips, all of which have enabled agreements, pacts and
memorandums of understanding to be signed on a sectoral level with foreign governments
and organisations from priority regions and countries, with international organisations and
under the framework of international networks and associations.
Stand-out events here include the memorandums signed with the Ibero-American General
Secretariat in November 2013 to explore opportunities for joint work and share experience in
the fields of citizen-related innovation, gender equality, youth and innovation (SMEs), and
with UNESCO in July 2016 to strengthen new models of governance to enhance citizen
engagement in the construction of democracy and the integration of a cross-sectoral human
rights perspective into education policies and practices.
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
292
In terms of participation in international networks and associations, the Basque Country has
played a proactive role in the ORU/FOGAR network and in the Vanguard Initiative (as a
founder member in both cases), in EARLALL and EUROMONTANA (both of which it has chaired),
in CRPM and NPLD (in which it is a member of the governing bodies) and in the ERRIN network,
whose working group on advanced manufacturing is led by the Basque Country.
Also in regard to the promotion of multi-sectoral interests abroad, Basque institutions have
taken part in major international events such as the General Assembly of the Atlantic Rim
Committee of the Conference of Peripheral Maritime Regions (CRPM) held in Bilbao in 2015,
the Conference of Parties to the UN Framework Convention on Climate Change (COP21) held
in Paris in 2015 and the 7th World Summit of Regional Governments in Rio de Janeiro in 2016,
where the Basque Country received two awards for good practices: one for its White Paper
on Citizen Participation and the other for its Protocol for Monitoring the Development of
Children in the School Environment. These awards came after those already presented to the
Basque Government in 2015 by the United Nations in the fields of promoting a gender
perspective (for the EMAKUNDE Basque Institute for Women) and encouraging public
engagement in political decision-making through innovative mechanisms (for the IREKIA
portal).
Further significant actions in Europe during the 2014-2016 timeframe included intense
activities at Community institutions via the political and institutional lobby of the Basque
Country at the EU, which led to high-level meetings between representatives of Basque
institutions and deputy chairs and commissioners of the EU. Especially worthy of mention are
the meetings during the 10th legislature between the Basque Premier and José Manuel Durao
Barroso (President of the European Commission), Cecilia Malmström (European
Commissioner for Internal Affairs), Herman Van Rompuy (President of the Council) and
Markku Markkula (Chair of the European Committee of the Regions).
Basque actors also provided substantial support for EU initiatives and programmes, including
the Horizon 2020 Programme in R&D&i, the INTERREG Programme for inter-regional
cooperation, the LIFE Programme for environmental projects and the Creative Europe
Programme in the field of culture. Specific actions of a sectoral nature were also taken, such
as support for the candidature of Donostia-San Sebastian as European Capital of Culture in
2016, efforts to promote the position of the Basque Country as a benchmark for the
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
293
deployment of regional smart specialisation strategies, the raising of the profile of the Basque
vocational training as a way of fostering job creation and encouragement for the leading role
played by the Basque Country in ocean and hostile-environment energy applications.
In the more specific framework of cross-border cooperation, the Basque Country worked hard
to promote the Working Committee of the Pyrenees, the Atlantic Rim Committee and,
especially, the Basque presidency of the EGTC (European Grouping for Territorial Cooperation)
in the Aquitaine-Basque Country Euro-region between 2014 and 2016. Another standout point
is the incorporation of Navarre into the Euro-region in the course of a special session held in
2016 under the chairmanship of Basque Premier Iñigo Urkullu and Alain Rousset, President of
the Regional Council of Nouvelle-Aquitaine.
In the context of links with Basque communities abroad, July 2016 saw the setting up of the
Basque Global Network as an online social network to help people connect with each other
and thus facilitate interaction with one another and with Basque institutions, providing a
meeting point conducive to networking.
During the 2014-2016 period support was provided for more than 6000 actions promoted by
Euskal Etxeak centres, 64 young people took part in the Gaztemundu programme and three
new Euskal Etxeak centres were founded in Munich, Marseille and Montpellier/Jacou. Almost
300 grants were awarded to households in Basque communities which were in situations of
extreme necessity, and over 50 cases of returning emigrants were dealt with.
The 6th Congress of Basque Groups Abroad was held in Vitoria-Gasteiz in October 2015 under
the slogan Diasporizatu! As part of the conclusions of this Congress, a four-year institutional
action plan for 2016-2019 was drawn up to strengthen links between society in the Basque
Country and Basque communities abroad. Evidence of this plan can be found in this EAP.
Finally, the creation in 2016 of the Advisory Council on External Action can be highlighted as a
unifying element to help make external action better and more effective. The forum thus set
up is open to social and economic actors and seeks to encourage discussion on Basque
internationalisation policies, supplementing the work of the Interdepartmental Committee on
External Action, the Inter-institutional Committee on External Action and the Advisory Council
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
294
on Relations with Basque Groups Abroad in their efforts to run and follow-up external action
by the Basque Government.
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
295
3. STRATEGIC APPROACH
A process of reflection was staged to draw up a new external action plan for 2018-2020, as
part of the update of the 2020 Framework Strategy for Internationalisation: the
Euskadi/Basque Country Strategy, which in turn is based on the directives set out in the
programme for government for the 11th legislature, the Framework of Consistency for
Development Policies in the Basque Country, the UN 2030 Agenda for Sustainable
Development and the Europe 2020 Strategy. This participative reflection process provides the
basis for the strategic approach set out in the EAP for 2018-2020, which includes guidelines
for the activities of the Secretariat up to 2020.
The EAP for 2018-2020 is based on three main lines: transversality, optimisation and efficiency.
An inclusive, holistic perspective is used to draw up a cross-sectoral plan in which the whole
structure of the Secretariat helps to attain the goals of the various lines of action proposed.
At the same time, a plan has been drawn up that prioritises the optimisation of goals, lines of
action and specific actions with a smooth structure to facilitate the monitoring and
registration of activities.
The EAP for 2018-2020 introduces new approaches and guidelines that take into account the
landmarks and achievements already attained in the 2014-2016 period as foundations on
which planning can be based for the coming years. It also takes into account the challenges
and opportunities arising from the international geopolitical context, which the Basque
Country cannot ignore in deploying its institutional activities abroad.
On this basis, the intention is to give the Euskadi/Basque Country brand a higher profile in
strategic terms and in the provision of content, its dissemination and the promotion of
membership of the brand, bringing together efforts involving the country-brand as the main
badge for raising the profile of the Basque Country around the world.
Bilateral and multilateral institutional links on an international level are seen as a key element
for supporting and defending Basque sectoral interests abroad, especially in those countries
and regions identified as strategic targets for Basque internationalisation efforts under the
EBC 2020. It is therefore essential to continue strengthening institutional relationships from a
general perspective, striving to turn them into strategic partnerships, i.e. into stable, solid links
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
296
with international organisations, countries and regions identified as priority targets and with
relevant sectoral networks.
On a European scale, the EU continues to be a priority target of capital importance for Basque
actions abroad. That is why great emphasis is placed on fostering the participation of the
Basque Country in the European project, in the context of the major challenges that are to
arise in the immediate future, particularly the expected exit of the UK from the European
Union and the process of reflection opened up by the White Paper on the Future of Europe.
Links with Basque communities abroad also continue to be one of the main areas on which
Basque actions abroad are focused. Emphasis is placed on the concept of two-way links, not
only through support for Basque groups in other countries but also by valorising and
encouraging knowledge of the Basque diaspora in the Basque Country itself.
The commitment of Basque society to the Sustainable Development Goals (SDGs) set out in
the UN's 2030 agenda provides external actions with a powerful tool for promoting the Basque
Country around the world. The SDGs open up a new field for work on an international scale,
in which the aim is to position the Basque Country abroad as a benchmark country for
awareness, dissemination and adoption of the SDGs in public sector policies.
Finally, special emphasis is placed on encouraging competitive intelligence in matters of
international relations and internationalisation within institutions and society itself, as a basis
for excellence and success in Basque external actions.
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
297
4. MISSION
The mission of the General Secretariat for External Action is to plan, support and coordinate
external action by the Basque Government, in line with Decree 70/2017 of 11 April.
Accordingly, the Secretariat helps the Basque Premier to determine the shape and direction
of political and institutional strategies for external action by the Autonomous Community of
the Basque Country. To that end, it is organised into three directorates (External Relations,
European Affairs and the Directorate for the Basque Community Abroad) and a network of
delegations at strategic points for the general interests of the Basque Country: the USA,
Mexico, Argentina/Mercosur, Chile, Colombia and Peru and the EU. It also has an office in
Madrid.
In line with the structure, functions and areas of authority conferred upon it, and within the
framework of the EBC 2020, the Secretariat has the remit of setting up and implementing the
Basque External Action Plan. Its actions are based on the following mission:
To programme, promote and coordinate external action by the Basque Government
with a view to positioning the Basque Country as a global actor with its own space in
the construction of the project for Europe, and to promote Basque interests around
the world. Thus, its job is to represent the Basque Country at institutional level and
establish stable, strategic partnerships with international actors, strengthen links
with Basque communities abroad and express the commitment of Basque society to
the 2030 Agenda.
This mission is consistent with the vision set out in the EBC 2020, and in essence continues the
mandate handed down in the EAP in 2014. However, three new key factors have now been
incorporated on which special emphasis is to be placed in 2018-2020. Firstly, there is express
mention of a leading role for the Basque Country in the construction and the future of the
European project as one of the main focal points for Basque action abroad, in line with the
vision set out in the EBC 2020. Secondly, the concept of "strategic partnership" is factored in,
to consolidate priority links between the Basque Country and certain international
organisations, countries and regions and participation in networks. Thirdly and finally, a
specific mention is included of efforts to promote the commitment of Basque society to the
Sustainable Development Goals set in the UN's 2030 Agenda.
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
298
5. STRATEGIC GOALS:
The mission of the Secretariat explicitly states that the purpose of Basque actions abroad is
“to position the Basque Country as a global actor with its own space in the construction of the
project for Europe, and to promote Basque interests around the world". It is from this clear,
direct mandate that the three goals set out in the EAP 2018-2020 emerge:
▪ STRATEGIC GOAL 1: To position the Basque Country as a global actor
▪ STRATEGIC GOAL 2: To strengthen the presence of the Basque Country in Europe
▪ STRATEGIC GOAL 3: To promote Basque interests around the world
These goals are also in line with the common vectors for internationalisation set out in the
EBC 2020, with the general lines for external actions in the 11th legislature presented to the
Basque Parliament in February 2017 and with the remit of the Secretariat.
5.1. Strategic Goal 1: to position the Basque
Country as a global actor
Projecting an image of the Basque Country abroad as an attractive, competitive country
acknowledged for its uniqueness and its own identity, which is highly committed to global
challenges is essential if the country is to gain weight and improve its position in the
international context. This will help increase its influence around the world and make it a more
attractive destination for projects, investment, visitors, talent and human capital.
The first building block on the way to achieving this purpose is to publicise a shared country-
brand that highlights the strengths, unique features, values and positive attributes of Basque
society as a way of giving the Basque Country a competitive edge on the international stage.
In this context the Secretariat seeks to bring together initiatives and efforts in the
"Euskadi/Basque Country" brand so as to promote activities based on the structure of the
brand and cooperation between public and private actors to help convey and disseminate the
country-brand around the world.
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
299
In line with the first vector in the EBC 2020, "Projection of the Euskadi/Basque Country brand
abroad", the brand needs to go beyond an institutional framework and become used as a tool
for communication and selling by the ecosystem of Basque actors active on the international
stage, and by Basque society as a whole. The Secretariat thus seeks to take on the role of a
driver to get actors to sign up to the brand and thus help to strengthen the country-image in
a way that is consistent in style and attributes, increasing the overall power of attraction of
the Basque Country.
Another building block for enhancing the position of the Basque Country in the world is the
international projection of the commitment of Basque society to the UN's 2030 Agenda, in
line with the third vector in the EBC 2020, "Contributing to solving major global challenges to
sustainable development". The 2030 Agenda was approved by the UN in September 2015. It
includes 17 Sustainable Development Goals (SDGs) and 169 economic, social and
environmental targets. These goals will mark the direction of policies over the next 10 years
for those governments that decide to adopt them and commit to developing strategies for
protecting our planet that can also give rise to assurances of peace, prosperity and well-being
for future generations.
They represent a commitment that is universal but markedly territorial in perspective, since
all governments can adapt their resources, activities and targets in line with the specific
challenges that they face. Accordingly, the Basque Country will seek to become an
international benchmark for the factoring of SDGs into all institutional levels. To that end, the
Secretariat will work jointly on coordination through partnerships established with all the
public and private actors involved, taking on three main roles: the capturing of good practices
at international level, the multi-level, multi-sectoral dissemination of SDGs in the Basque
Country and the projection abroad of the Euskadi/Basque Country 2030 Agenda.
Finally, in line with the fifth vector in the EBC 2020 ("Capturing knowledge"), the promotion
of competitive intelligence in matters of internationalisation is considered a key point for
continuously improving the international position of the Basque Country through external
action. Thus, efforts will be made to obtain information of strategic value on topics that
directly affect the internationalisation of the Basque Country and can help to adapt the
definition and direction of external action in the future, through the promotion of knowledge
in the field of international relations at institutions and in society as a whole. To that end, in a
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
300
context in which territories compete for relevance and leadership, efforts will be stepped up
to connect with Basque expertise in matters of international relations and to heighten
awareness in society and among social and economic actors of the tools available for
promoting internationalisation-related activities.
5.2. Strategic Goal 2: to strengthen the presence
of the Basque Country in Europe
The EU has traditionally been one of the preferential areas for Basque external action. Priority
will be given to continuing to operate as a joint participant with shared responsibility in the
construction of Europe and expanding the presence and influence of the Basque Country in
Europe from a political and multi-sectoral perspective in both public and private affairs.
As an element for bringing together a territory "united in diversity" and a platform for the
social and economic development of the peoples of Europe, the EU is set to undergo an
intense period of changes in the next 10 years, as it marks the 60th anniversary of the Treaty
of Rome.
These changes in the common project for Europe will stem, among other issues, from the
expected exit from the EU of the United Kingdom. This will require mechanisms to be
established to minimise repercussions for the other countries in commercial, institutional,
budgetary and social affairs.
Another important challenge is to set up a process of reflection on the strategic bases
according to which the future of the EU will be governed over the next 10 years. The White
Paper on the Future of Europe opens up a process for determining the vision, governments
and strategic horizons of the EU over the coming 10 years, based on five potential future
scenarios ranging from continuing as is to working in greater depth towards a federal Europe,
sharing more areas of authority, resources and decision-making in all fields.
In the face of these challenges, and in line with the fourth vector in the EBC 2020.
"Contributing to the project for Europe", in the immediate future the Basque Country will
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
301
assign maximum priority to direct participation in EU institutions. Efforts will be made to
promote participation in Community decision-making forums so as to gain weight, leadership
and a voice in the forums where issues of interest to the Basque Country are discussed,
especially on the bodies of the Council, in the working committees of the Commission and in
the Committee of the Regions.
The Basque Country is also to prepare a contribution to the reflection on the future of the EU,
advocating that multi-tier governance should be prioritised based on the principles of
subsidiarity and proportionality, by promoting the active participation of regions with
legislative powers and those that represent national realities in EU institutions.
Moreover, as a further way of strengthening the role of the Basque Country in Europe, the
Secretariat will seek to act as a platform for promoting the participation of Basque social and
economic actors in European initiatives, programmes and projects by arranging awareness,
assessment, accompaniment and support activities so that the participation of the Basque
Country in Community affairs helps increase its influence and recognition in Europe.
5.3. Strategic Goal 3: to promote Basque interests
around the world
Developing and maintaining a sound, stable, long-lasting structure of international relations
can help safeguard the interests of Basque society abroad. To that end it is essential to
intensify and consolidate bilateral and multilateral relations, develop and strengthen stable
partnerships with international organisations and priority countries and regions and step up
presence in those international networks which are of strategic interest to the Basque Country.
Moreover, strengthening and supporting Basque communities abroad as preferential partners
for promoting and disseminating Basque values around the world is a great help in the
purpose of promoting Basque interests in the societies where such groups are present.
Much of the leadership and influence of the Basque Country abroad is obtained through
institutional contacts with foreign governments and organisations. Such relations make it
possible to drive and a company public and private bodies in processes of internationalisation,
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
302
and are key for promoting Basque sectoral interests at international level, in line with the
second vector in the EBC 2020, "Promoting and fostering sectoral interests".
The EBC 2020 also identifies a number of countries and regions as strategic areas for the
internationalisation of the Basque Country. These territories are home to a large proportion
of Basque interests abroad, and will receive priority attention in 2018-2020.
This is why the Secretariat seeks to bring together efforts to intensify institutional relations
with foreign governments and public bodies, and to project the multi-sectoral reality of the
Basque Country abroad and position the country on issues of global importance in multiple
areas. In line with the fifth of vector in the EBC 2020 ("Capturing knowledge"), efforts will also
be made to detect opportunities and develop tools for incorporating good practices into
Basque organisations, be they public or private.
Special attention will also be paid to international organisations, countries, sub-state bodies
and networks which are deemed to be of priority interest to the Basque Country in its efforts
to continue forging solid, stable links. Thus, through direct discussions and interaction within
international organisations, agreements will be fostered with priority countries and regions
for extending the participation of the Basque Country and its actors in international networks,
thus helping to defend the interests of Basque society abroad.
Special mention must be made of cooperation within the Network of Strategic Partners, which
is to be consolidated via new partnerships with governments which have shared interests with
the Basque Country and occupied leading positions in strategic areas, and via the
strengthening of the agreements already in place with the implementation of contents on a
sectoral and/or periodic basis to ensure that relations are long-lasting and mutually enriching.
In addition, the emphasis in cross-border and territorial cooperation will be on cooperation
within the Aquitaine-Basque Country-Navarre Euro-region, with the French Basque Country
and within the Working Community of the Pyrenees. In terms of strategic importance,
investments made, historical, cultural and geographical links the Euro-region stands out.
Activities in this regard are carried out under the Strategic Plan for 2014-2020, which sets for
priorities: Euro-regional citizenship, the knowledge economy, sustainable territory and open
governance.
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
303
Promoting and strengthening links between Basque society and institutions and Basque
communities abroad will continue to be a priority for the Secretariat, pursuant to Act 8/1994
of 27 May on relations with Basque groups and centres outside the Autonomous Community
of the Basque Country. At the same time, Basque communities abroad are certainly a key
element in disseminating, fostering and promoting Basque interests in the societies where
they are present. As a result the Secretariat, acting as the executor and coordinator of the
Four-Year Institutional Action Plan for Basque Groups Abroad (2016-2019) and in line with the
Diasporizatu! Slogan that marked the Fourth World Congress of Basque Groups Abroad in
2015, will seek to work reciprocally, supporting and strengthening links between the Basque
Country and Basque communities abroad, strengthening the traditional diaspora through the
network of Euskal Etxeak centres and identifying the needs of the new diaspora of the 21st
century on the one hand, and heightening awareness in Basque society of the major
contributions of the diaspora to the dissemination of Basque culture and values abroad on the
other.
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
304
6. LINES OF ACTION AND SPECIFICACTIONS
The EAP 2018-2020 forms part of the sectoral plans for internationalisation envisaged in the
EBC 2020, and its strategic deployment is therefore based on and aligned with the strategic
vectors for internationalisation set out in that strategy:
▪ Vector 1: Projection of the Euskadi/Basque Country brand abroad
▪ Vector 2: Promoting and fostering sectoral interests
▪ Vector 3: Contributing to the resolving of global challenges to sustainable
development
▪ Vector 4: Contributing to the project for Europe
▪ Vector 5: Capturing of knowledge
The three goals that emerge from the mission of the EAP for 2018-2020 give rise to eight lines
of action closely linked to the five vectors for internationalisation in the EBC 2020, as shown
below. These lines of action in turn break down into 35 specific actions which form the core
of the activities of the Secretariat for 2018-2020.
Links between lines of actions under the EAP 2018-2020 and the vectors in the EBC 2020
EAP 2018-2020 EBC 2020 (2018-2020)
GOAL LINE OF ACTION VECTORS
1. TO POSITION
THE BASQUE
COUNTRY AS A
GLOBAL ACTOR
L.1.1 Spread the Euskadi/Basque Country brand V1/V2
L.1.2 Promote the implementation of the 2030 Agenda in the Basque Country
V3
L.1.3 Foster competitive intelligence and knowledge in matters of internationalisation
V5
2. TO
STRENGTHEN
THE PRESENCE
OF THE BASQUE
COUNTRY IN
EUROPE
L.2.1 To strengthen the participation of the Basque Country in EUdecision-making processes
V4
L.2.2 To facilitate the participation of Basque actors in EU projects and initiatives
V2/V4
3. TO PROMOTE
BASQUE
INTERESTS
AROUND THE
WORLD
L.3.1 To promote Basque sectoral interests abroad V2
L.3.2 To develop and consolidate strategic partnerships V2/V3/V4
L.3.3 To "diasporise" Basque society and strengthen Basque communities abroad
V1/V2
6.1
. Str
uctu
re o
f th
e E
AP 2
018-2
020:
Lin
es
of
Acti
on a
nd S
pecif
ic A
cti
ons
L1.1
. SP
REA
D T
HE
EUSK
AD
I/B
ASQ
UE
CO
UN
TRY
BR
AN
D
L.3
.1 P
RO
MO
TE B
ASQ
UE
SEC
TOR
AL
INT
ERES
TS
AB
RO
AD
L.3
.2 D
EVEL
OP
AN
DC
ON
SOLI
DA
TEST
RA
TEG
IC
PA
RTN
ERSH
IPS
L1.2
. PR
OM
OTE
TH
E IM
PLE
MEN
TATI
ON
OF
THE
203
0 A
GEN
DA
IN
THE
BA
SQU
E C
OU
NTR
Y
L1.3
. FO
STER
C
OM
PET
ITIV
E IN
TELL
IGEN
CE
AN
D
KN
OW
LED
GE
IN M
ATT
ERS
OF
INTE
RN
ATI
ON
ALI
SATI
ON
1.1
.1 O
rga
nis
ed b
ran
d
act
ivit
ies
1.1
.2 B
ran
d a
ctiv
itie
s p
rom
ote
d b
y Eu
ska
l Etx
eak
cen
tres
1.1
.3 E
usk
ad
i/B
asq
ue
Co
un
try
Egu
na
1.1
.4 E
usk
ad
i/B
asq
ue
Co
un
try
Lag
un
a
1.1
.5 E
usk
ad
i/B
asq
ue
Co
un
try
Fun
d f
or
pro
mo
tin
g t
he
bra
nd
GO
AL
1:
TO P
OSI
TIO
N T
HE
BA
SQU
E C
OU
NTR
Y A
S A
GLO
BA
L A
CT
OR
GO
AL
3:
TO P
RO
MO
TE B
ASQ
UE
INTE
RES
TS A
RO
UN
D T
HE
WO
RLD
L.3
.3 T
O "
DIA
SPO
RIS
E"
BA
SQU
E SO
CIE
TY A
ND
STR
ENG
THEN
BA
SQU
E C
OM
MU
NIT
IES
AB
RO
AD
3.1
.1 In
stit
uti
on
al
rela
tio
ns
wit
hin
an
d
ou
tsid
e th
e B
asq
ue
Co
un
try
3.1
.3 R
ela
tio
ns
wit
h
dip
lom
ati
c re
pre
sen
tati
ves
3.2
.5 P
rese
nce
in
inte
rna
tio
na
l n
etw
ork
s
3.2
.1 C
olla
bo
rati
on
wit
h
inte
rna
tio
na
l o
rga
nis
ati
on
s
3.2
.3 R
ela
tio
ns
wit
h t
he
Net
wor
k o
f St
rate
gic
Pa
rtn
ers
3.2
.6 S
up
po
rt f
or
tech
nic
al
ass
ista
nce
pro
ject
s
3.2
.4 C
ross
-bor
der
&
terr
itor
ial
coo
per
ati
on
2.1
.2
Po
siti
on
o
f th
e B
asq
ue
Co
un
try
in t
he
futu
re o
f th
e EU
3.1
.2 R
ela
tio
ns
wit
h
inte
rna
tio
na
l lea
der
s
2.1
.3
Inte
rest
s o
f th
e B
asq
ue
Co
un
try
in t
he
face
of
Bre
xit
2.2
.1 A
ctiv
itie
s co
nce
rned
w
ith
th
e co
nst
ruct
ion
o
f Eu
rop
e a
nd
its
imp
act
on
th
e B
asq
ue
Co
un
try
2.1
.4
Rel
ati
on
s w
ith
th
e Sp
an
ish
St
ate
o
n
Euro
pea
n m
att
ers
1.2
.1 A
war
enes
s,
tra
inin
g a
nd
d
isse
min
ati
on
in t
he
Ba
squ
e C
ou
ntr
y
1.2
.2 P
art
ner
ship
s w
ith
in
stit
uti
on
s, a
cto
rs
an
d n
etw
ork
s
1.2
.3 In
tern
ati
on
al
pro
mo
tio
n o
f th
e Eu
ska
di/
Ba
squ
e C
ou
ntr
y 2
030
A
gen
da
1.3
.1 In
tern
ati
on
al
mo
bili
ty p
rog
ram
me
for
tech
nic
al
per
son
nel
1.3
.2 R
ela
tio
ns
wit
h
foru
ms
spec
ialis
ing
in
inte
rna
tio
na
l re
lati
on
s a
nd
th
ink
tan
ks
1.3
.3 K
no
wle
dg
e n
etw
ork
in
ma
tter
s o
f in
tern
ati
on
al
rela
tio
ns
1.3
.4 E
xter
na
l act
ion
g
ran
ts
1.3
.5 S
oci
alis
ing
of
Ba
squ
e ex
tern
al
act
ion
3.3
.1 C
on
solid
ati
on
of
the
Eusk
al E
txea
k n
etw
ork
3.3
.2 T
he
Ba
squ
e co
mm
un
ity
in t
he
21
st c
entu
ry3
.3.3
Fo
ster
ing
of
kno
wle
dg
e co
nce
rnin
g t
he
dia
spo
ra in
th
e B
asq
ue
Co
un
try
3.3
.4 D
ealin
g w
ith
B
asq
ue
com
mu
nit
ies
ab
roa
d
GOALS LINES OF ACTION SPECIFIC ACTIONS
L.2.
1 TO
STR
ENG
THEN
TH
E P
AR
TIC
IPA
TIO
N O
F TH
E B
ASQ
UE
CO
UN
TRY
IN E
U
DEC
ISIO
N-M
AK
ING
PR
OC
ESSE
S
L.2.
2 TO
FA
CIL
ITA
TE T
HE
PA
RTI
CIP
ATI
ON
OF
BA
SQU
E A
CT
OR
S IN
EU
P
RO
JEC
TS A
ND
INIT
IAT
IVES
GO
AL
2:
TO S
TREN
GTH
EN T
HE
PR
ESEN
CE
OF
THE
BA
SQU
E C
OU
NTR
Y IN
EU
RO
PE
1.1
.6 P
roje
ctio
n o
f B
asq
ue
exp
erti
se
ab
roa
d
3.1
.4 P
ub
lic d
iplo
ma
cy
act
ion
s
3.2
.2 R
ela
tio
ns
wit
h
pri
ori
ty c
ou
ntr
ies
2.2
.2 S
up
po
rt f
or
the
pa
rtic
ipa
tio
n o
f a
cto
rs in
Eu
rop
ean
p
roje
cts
an
d
init
iati
ves
2.1
.1 P
art
icip
ati
on
in E
U
bo
die
s a
nd
in
stit
uti
on
s to
p
rom
ote
th
e in
tere
sts
of
the
Ba
squ
e C
ou
ntr
y
3.1
.5 S
up
po
rt a
bro
ad
fo
r in
tern
ati
on
alis
ati
on
p
roje
cts
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
306
6.2. Details of lines of action & specific actions
LINE OF ACTION 1.1 Spread the Euskadi/Basque Country brand
Fostering a country-brand abroad that highlights the strengths, values and positive attributes of Basque society on a
shared basis, through public/private sector cooperation. The Euskadi/Basque Country brand must be consolidated as a
vital element for producing positive synergies in the position of the Basque Country as a global actor and facilitating the
internationalisation strategies and projects of Basque actors through their association with the brand, especially in
priority countries and regions. The aim is to make the Basque Country more attractive to international audiences,
especially for talented foreigners, tourists and visitors and for key actors in the fields of politics, the economy, culture,
social affairs and science on a worldwide level.
To that end, efforts will be made in the Basque Country and abroad to facilitate and encourage activities that help
project the brand and the Basque expertise associated with it, organised by the Secretariat itself or in cooperation with
other public and private actors. Special emphasis will be placed on getting other institutions and actors to sign up to the
country-brand, so that that can help support it and expand it by creating cooperation mechanisms that facilitate its
shared use.
SPECIFIC ACTIONS
1.1.1 Organised
brand activities
Bringing together efforts and initiatives around the Euskadi/Basque Country brand to organise
or co-organise activities that help to disseminate the brand globally. These activities will be
promoted by the Secretariat both within and outside the Basque Country.
Indicator Target
Nº of brand activities organised by the Secretariat. 60
1.1.2 Brand activities
promoted by Euskal
Etxeak centres
Promoting activities in which the Euskadi/Basque Country brand is used by Euskal Etxeak
centres in the countries where they operate to encourage Basque communities abroad to sign
up to the brand.
Indicator Target
Nº of brand activities promoted. 250
1.1.3 Euskadi/Basque
Country Eguna
Organising a day-long event in the Basque Country every year to promote internationalisation
in the broadest sense, engaging with Basque and foreign institutions, economic and social
actors and key personalities in the world of international relations. The idea is to encourage
synergies in internationalisation, share good practices and, above all, promote the
dissemination of the brand and encourage people to sign up to it.
Indicator Target
Nº of Euskadi/Basque Country Eguna events. 3
1.1.4 Euskadi/Basque
Country Laguna
Creating a form of institutional recognition for Basques and non-Basque individuals who make
an outstanding contribution to spreading knowledge of the Basque Country and the brand
values at international level.
Indicator Target
Nº of personalities recognised as “Euskadi/Basque Country Laguna”
["Friends of the Basque Country"] 30
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
307
1.1.5 Euskadi/Basque
Country Fund for
promoting the brand
Creating an interdepartmental fund for promoting cross-sectoral country events and projects
in the Basque Country or abroad, with a multi-sectoral approach, which can help enhance the
brand image internationally.
Indicator Target
Creation of the fund. 1
1.1.6 Projection of
Basque expertise
abroad
Encouraging and facilitating the participation of Basque public and private actors in events and
platforms where good practices developed in the Basque Country and Basque expertise are
disseminated, thus helping to project positive values associated with the image of the Basque
Country abroad.
Indicator Target
Nº of international events with Basque participation at which expertise is
disseminated. 25
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
308
LINE OF ACTION 1.2 Promote the Implementation of the 2030 Agenda in
the Basque Country
Making the Basque Country an international benchmark for the factoring of the UN's 2030 Agenda Sustainable
Development Goals (SDGs) into public-sector policies, taking into account the importance with which the UN regards
territorial aspects in the adaptation and implementation of the goals set for 2030.
The Secretariat will work to capture knowledge of good practices at international level in regard to SDGs and will
cooperate with the Secretariat to the Premier's Office to help factor those goals applicable to the specific circumstances
of the Basque Country into Basque public-sector policies. To that end it will seek to raise the profile of SDGs in-house at
the government and at public institutions, and to heighten awareness among all actors involved through a multi-tier,
mixed public/private approach with a view to drawing up an Euskadi/Basque Country 2030 Agenda. It will also seek to
incorporate cross-sectoral actors and include representatives from different sectors of Basque society (business,
education, health, etc.) in the debate. Once SDGs have been factored into public-sector policies, efforts will be made to
disseminate the Basque Agenda abroad and to get it recognised as an example and an international benchmark for
other countries and regions.
SPECIFIC ACTIONS
1.2.1 Awareness,
training and
dissemination in the
Basque Country
Encouraging all actors who form part of Basque society to take up the 2030 Agenda, by
working to promote knowledge of the Agenda through communication campaigns, seminars,
training sessions, the preparation of teaching materials, etc. The specific aim is to draw up an
Euskadi/Basque Country 2030 Agenda aligned with that of the UN. Indicator Target
Nº of awareness, training & dissemination activities in which the
Secretariat takes part. 20
1.2.2 Partnerships
with institutions,
actors and networks
Developing partnerships and strengthening links with governments and institutions in the
Basque country and abroad, and with public and private actors, and taking part in networks
to build up a network of contacts based on the Euskadi/Basque Country 2030 Agenda that
enable partnerships in favour of the agenda to be put together and good practices to be
captured.
Indicator Target
Approval of the Euskadi/Basque Country 2030 Agenda 1
Nº of members of the partnership for the 2030 Agenda 50
1.2.3 International
promotion of the
Euskadi/Basque
Country 2030 Agenda
Disseminating the Euskadi/Basque Country 2030 Agenda internationally to consolidate the
position of the Basque Country abroad and its commitment to tackling global challenges.
Indicator Target
Nº of international events at which the Euskadi/Basque Country 2030
Agenda is disseminated. 12
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
309
LINE OF ACTION 1.3 Foster Competitive Intelligence and Knowledge in
Matters of Internationalisation
Promoting knowledge of international relations at institutions and in society as a whole. The idea is to obtain valuable
information on strategic topics that can help deploy Basque external action in general and enhance the international
position of the Basque Country in particular.
To that end, the Secretariat will promote and encourage the international training of personnel at the Basque
administration and young people with the potential to make careers in this field. This support for training is expected
to have a positive effect on the international position of the Basque Country in the future.
Concurrently, efforts will be made to obtain strategic information on matters of international relations through two
main channels: by valorising and connecting all knowledge in this field available in academic circles in the Basque
Country and by encouraging links with think tanks and research and opinion centres worldwide.
SPECIFIC ACTIONS
1.3.1 International
mobility programme
for technical
personnel
Encouraging technical personnel to learn more about internationalisation and international
relations within institutions by designing an international mobility programme for them at
foreign governments and organisations.
Indicator Target
Creation of the programme. 1
1.3.2 Relations with
forums specialising in
international
relations and think
tanks
Encouraging and promoting links with think tanks and opinion forums abroad, especially in
the field of international relations and global geo-politics, with a view to keeping up with the
latest schools of thought in these areas.
Indicator Target
Nº of joint initiatives 8
1.3.3 Knowledge
network in matters of
international
relations
Valorising and connecting the skills and expertise held in Basque academic circles in the field
of international relations (research centres, universities, institutions) to favour a networking,
increasing collaboration and generating positive synergies in this field.
Indicator Target
Exploratory study with a view to creating the network 1
1.3.4 External action
grants
Reviewing the programme of external action grants and adapting them to meet new needs,
with a view to attracting more and better talent through more attractive calls aligned with
the current context.
Indicator Target
Nº of grants awarded 36
1.3.5 Socialising of
Basque external
action
Promoting and implementing activities through which Basque society can learn more about
the nature and intensity of the external actions deployed by all the actors in the Basque
ecosystem of internationalisation.
Indicator Target
Nº of activities informing Basque society about external actions 15
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
310
LINE OF ACTION 2.1 To strengthen the participation of the Basque Country
in EU decision-making processes
The Basque Country needs to maintain a strong presence in the decision-making processes of the EU, which is its natural
area for priority action, increasing its role and its participation in order to defend its interests on both overall and
sectoral levels.
Accordingly, the Secretariat will work to join forces to give the Basque Country more of a voice in Europe and increase
its representation on those Community bodies that deal with issues of interest to it as a country, or that decide on
initiatives and policies that affect the Basque social and economic actors in the course of their activities.
Specifically, in the context of changes within the EU, particular emphasis will be placed on the challenges posed by the
coming years: on the one hand the need to take up a position as a country in the face of the White Paper on the Future
of Europe, in the form of a document to be drawn up by the Basque Government establishing its vision; and on the
other hand the defence of the best interests of the Basque Country in the face of the exit from the EU of the UK.
SPECIFIC ACTIONS
2.1.1 Participation in
EU bodies and
institutions to
promote the interests
of the Basque
Country
Continuing to promote the proactive participation of the Basque Country in EU institutions,
especially the bodies of the Council, the technical committees of the European Commission
and the Committee of the Regions.
Indicator Target
Nº of EU Council meetings coordinated & nº of technical committee
memberships
31
2.1.2 Position of the
Basque Country in the
future of the EU
Promoting the role of the Basque Country and enhancing its position through political and
institutional lobbying in Europe in regard to the challenges that will mark the future of the EU
in the coming years, through various activities such as seminars and high-level meetings.
Indicator Target
Drawing up a Basque vision of the future of the EU 1
Nº of activities at which the Basque vision of the future of the EU is
promoted 9
2.1.3 Interests of the
Basque Country in the
face of Brexit
Defending the interests of the Basque Country in all sectors in the face of the exit from the
EU of the UK.
Indicator Target
Nº of meetings of the Brexit Monitoring Committee and nº of presentations
in forums on the issue 12
2.1.4 Relations with
the Spanish State on
European matters
Promoting discussion with the Spanish State, specifically with a view to reactivating the
Bilateral Committee on European Affairs and the Conference of the Autonomous
Communities on EU-related Matters.
Indicator Target
Nº of meetings of the Bilateral Committee and of the Conference for EU-
Related Matters 13
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
311
LINE OF ACTION 2.2 To facilitate the participation of Basque actors in EU
projects and initiatives
Projecting Basque expertise in Europe and capturing knowledge, information and good practices in strategic areas
through the involvement of Basque socio-economic actors from the public and private sectors in supranational sectoral
initiatives set up by the European Union.
With this in mind the Secretariat will provide support and a platform to enable Basque actors to increase their
participation in Community initiatives and programs by organising and promoting dissemination and information
activities concerning new opportunities arising in specific sectors. At the same time, efforts will continue to provide
support and personalised advice on accessing these initiatives, with a view to increasing the presence of Basque actors
in Europe, producing positive synergies and enhancing the potential for cooperation and collaboration so as to
strengthen the role of the Basque Country in the EU from a multi-sectoral approach.
SPECIFIC ACTIONS
2.2.1 Activities
concerned with the
construction of
Europe and its impact
on the Basque
Country
Promoting dissemination, information and awareness activities concerned with the
construction of Europe and the impact of EU programmes, initiatives and policies on Basque
society and socio-economic actors.
Indicator Target
Nº of events concerning the construction of Europe organised 9
Nº of reports on EU programmes, initiatives and policies 50
2.2.2 Support for the
participation of actors
in European projects
and initiatives
Providing advice and support for Basque public and private sector actors for their
participation in EU projects and initiatives.
Indicator Target
Nº of projects and initiatives supported in the EU framework 150
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
312
LINE OF ACTION 3.1 Promote Basque Sectoral Interests abroad
Gaining presence abroad through institutional actions to strengthen bilateral relations and actions of public diplomacy
to defend the sectoral interests of the Basque Country and export good practices.
From a multi-sectoral perspective, the Secretariat will seek to use its directorates and delegations abroad to promote
the sharing of knowledge and good practices, and to support Basque actors in internationalisation projects in strategic
geographical areas. To that end, it will consolidate, maintain and extend the Basque Country's current network of
institutional international relations by promoting and organising official trips, technical missions, learning tours,
meetings with diplomatic representatives and public diplomacy activities as key instruments for fostering the sectoral
interests of the Basque Country abroad.
SPECIFIC ACTIONS
3.1.1 Institutional
relations within and
outside the Basque
Country
Promoting institutional relations in and outside the Basque Country via the making &
receiving of institutional missions as a tool for building bridges and partnerships and detecting
opportunities in advance.
Indicator Target
Nº of institutional trips to/from foreign locations organised by or with the
help of the Secretariat. 55
3.1.2 Relations with
international leaders
Fostering relations with key personalities who occupy significant, high-responsibility posts
abroad, to inform them of the situation of Basque society.
Indicator Target
Nº of learning tours organised 5
3.1.3 Relations with
diplomatic
representatives
Consolidating relations with diplomatic representatives (at embassies and consulates) in and
outside the Basque Country as an instrument for defending Basque interests around the
world.
Indicator Target
Nº of meetings between the Basque Premier and diplomatic
representatives 50
Nº of working forums, meetings and breakfasts organised with members of
the diplomatic corps 30
3.1.4 Public
diplomacy actions
Promoting public diplomacy actions abroad with a view to gaining influence and prestige
through cooperation, culture, science and social networks, among others.
Indicator Target
Nº of public diplomacy actions taken abroad 18
3.1.5 Support abroad
for
internationalisation
projects
Supporting and accompanying the start-up of internationalisation projects in various thematic
areas led by Basque actors or organisations.
Indicator Target
Nº of internationalisation projects supported 60
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
313
LINE OF ACTION 3.2 To develop and consolidate strategic partnerships
Maintaining and strengthening preferential strategic links with international organisations, priority countries and sub-
state bodies belonging to the Network of Strategic Partners and increasing the presence of the Basque Country in
international networks with a view to consolidating and increasing its influence in international decision-making forums
and promoting Basque interests, especially in those geographical areas considered as preferential for the
internationalisation of the Basque Country in the EBC 2020.
Strategic partnerships merit special consideration in the remit of the Secretariat, as they represent fundamental
foundations for the deployment of the institutional strategy of the Basque Country abroad. Special emphasis will
therefore be placed on fostering cooperation and exchanges with these actors. On the one hand, membership of
international networks and agreements with international organisations give the Basque Country a voice in major
decision-making forums and multiply the potential for establishing new links with states and sub-state bodies; and on
the other hand, extending and consolidating agreements with priority countries and regions helps to disseminate and
promote the interests of the Basque Country as a country in geographical areas which are considered strategic at general
and/or sectoral levels.
SPECIFIC ACTIONS
3.2.1 Collaboration
with international
organisations
Extending collaboration with international organisations by setting up agreements and
energising commitments already entered into.
Indicator Target
Nº of joint initiatives with international organisations 12
3.2.2 Relations with
priority countries
Promoting sectoral or multi-sectoral agreements with institutions in priority countries as
defined in the EBC 2020.
Indicator Target
Nº of joint initiatives with governments or bodies in priority countries 25
3.2.3 Relations with
the Network of
Strategic Partners
Consolidating the Network of Strategic Partners by setting up framework agreements on
specific projects. Efforts here will focus on providing partnerships already established with
specific, sectoral content and on adding new members with specific interests to the network.
Indicator Target
Nº of joint initiatives within Network of Strategic Partners 20
3.2.4 Cross-border &
territorial
cooperation
Increasing activity within the framework of the Aquitaine-Basque Country-Navarre Euro-
region, with the French Basque Country and in the Working Community of the Pyrenees.
Territorial and inter-regional cooperation initiatives will also be set up, particularly within the
EU.
Indicator Target
Nº of cross-border and inter-regional initiatives and cooperation projects
jointly undertaken 15
3.2.5 Presence in
international
networks
Promoting and increasing the presence of Basque Government departments and actors from
the public and private sectors in international sectoral networks.
Indicator Target
Nº of new sectoral networks identified 5
Nº of memberships of network governing bodies 25
3.2.6 Support for
technical assistance
Creating a joint public/private line of support to promote and encourage technical
cooperation projects with strategic regions, countries and organisations abroad.
Indicator Target
Nº of projects supported 6
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
314
LINE OF ACTION 3.3 To "diasporise" Basque society and strengthen Basque
communities abroad
Based on the Four-Year Institutional Action Plan that emerged from the 6th World Congress for Basque Groups Abroad
(2016-2019) and in line with the Diasporizatu! slogan, the Secretariat will seek to work reciprocally, supporting and
strengthening links between the Basque Country and Basque communities abroad as a strategic, preferential element
for promoting the interests of the Basque Country in the societies where they operate, and heightening awareness in
Basque society of the diaspora to stress its role in disseminating the Basque culture and identity around the world.
Thus, on the one hand there will be more attention for and closer links with Basque communities abroad, including both
the traditional diaspora, through the consolidation of Euskal Etxeak centres, and the new diaspora of the 21st century,
whose needs must be identified, assessed and addressed. On the other hand, in line with the Diasporizatu! slogan,
efforts will be made to promote knowledge of the diaspora in the Basque Country itself through actions to raise
awareness in today's Basque society of the historical contribution of Basque communities abroad to the international
image of the Basque Country as a country.
SPECIFIC ACTIONS
3.3.1 Consolidation of
the Euskal Etxeak
network
Promoting the consolidation of the Euskal Etxeak network by supporting their activities and
operations, especially by helping them to incorporate ICTs so as to improve communications
within the network and with Basque institutions.
Indicator Target
Nº of Euskal Etxeak activities supported through subsidy lines 2000
Nº of case files processed online 600
3.3.2 The Basque
community in the
21st century
Working towards the construction of a global Basque community by identifying the specific
needs of new types of emigrant in the 21st century; setting up support and assistance
mechanisms based on the public sector to deal with these new emigrants, promoting the
Basque Global Network as an element for communication and interaction between the new
diaspora and the traditional diaspora and encouraging young people to take part in the
Gaztemundu programme, which encourages a generational shift in management bodies and
seeks to rejuvenate the active membership of Euskal Etxeak centres.
Indicator Target
Nº of participants in the Gaztemundu programme 45
Nº of users of the Basque Global Network 2000
3.3.3 Fostering of
knowledge
concerning the
diaspora in the
Basque Country
Promoting initiatives to increase knowledge of the diaspora at home, such as Diaspora Day
and the Archives of the Basque Diaspora.
Indicator Target
Nº of research and dissemination initiatives 10
Introduction of Basque Diaspora Day 1
3.3.4 Dealing with
Basque communities
abroad
Consolidating attention on Basque communities abroad, e.g. aid to households in situations
of extreme need, assessment and support in regard to returning to the Basque Country and
aid in emergencies or disasters abroad, always within the framework of resources and
authority of the Secretariat.
Indicator Target
Nº of households benefiting from aid for cases of extreme necessity 300
Nº of cases of returning migrants dealt with 60
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
315
7. MANAGEMENT MODEL
The management model for the External Action Plan 2018-2020 comprises three basic lines:
(i) the model of governance, which ensures coordination and consistency in the deployment
of the plan; (ii) the monitoring system, which enables the activities carried out to be monitored
and identifies achievements in the implementation of the plan; and (iii) the budget, which sets
out the financial resources that the Secretariat for External Action can bring to bear up to 2020.
7.1. Model of governance
The management model for the External Action Plan 2018-2020 is based on four main
elements:
▪ The Interdepartmental Committee on External Action, regulated under Decree
127/2007 of 31 August
▪ The Inter-institutional Committee on External Action, regulated under Decree
52/2008 of 18 March
▪ The Advisory Council on Relations with Basque Groups Abroad, regulated under
Decree 234/1995 of 11 April
▪ The Advisory Council on External Action, regulated under Decree 96/2016 of 28 June
The horizontal nature of the remit of the General Secretariat for External Action means that
to attain the goals of the EAP 2018-2020 it must cooperate with other areas of government
and with external actors. It is therefore necessary to set mechanisms in place for
strengthening interaction with other departments and public sector organisations so as to
ensure smooth, effective sharing of information and proper coordination of efforts.
The Secretariat is to report to the Interdepartmental Committee on External Action, to which
it must give an account of its activities and achievements in the framework of institutional
external action. At the same time, efforts will be made to strengthen informal channels of
communication and collaboration between departments by promoting ongoing contacts with
other departments and assigning specialists with external action-related profiles to them.
Under the leadership of the Secretariat, the Inter-Institutional Committee on External Action
is charged with handling cooperation and collaboration between Basque institutions for the
sharing of external action projects. Its remit is to make use of synergies and analyse, plan,
promote and foster external action on a coordinated, integrated basis. Its members are drawn
from Basque Government departments, from the Basque provincial councils, from the
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
316
municipal councils of the three provincial capitals of the Autonomous Community of the
Basque Country and from EUDEL.
The main purpose of the Advisory Council on Relations with Basque Groups Abroad is to
support and strengthen links between the Basque Country and Basque groups abroad,
including the Euskal Etxeak centres, to coordinate institutional action in this area and to
heighten awareness of it in Basque society. The Council ordinarily meets once a year.
Finally, the Advisory Council on External Action is made up of actors from various areas (social,
academic, cultural, scientific and technological, environmental, business-related, etc.) who
have knowledge and experience of international affairs. Its remit is to involve civil society in
external actions by the government, ensuring that all interested parties contribute to
achieving the mission and goals of the External Action Plan.
7.2. Monitoring system
The monitoring system in place is intended to engage and monitor the degree of
implementation of the EAP. It is based on a balanced scoresheet of indicators designed to
facilitate the monitoring process. As well as the indicators drawn up for actions under the EAP
for 2018-2020, it also covers the goals pursued by the end of the implementation period in
each case and their planning throughout the term of the plan.
It is therefore possible to measure the progress of the plan systematically in-house, make any
adjustments required for the successful implementation of the actions and goals envisaged
and correct any deviations at future planning stages.
A final report on the EAP for 2018-2020 will also be drawn up as an integral part of the
monitoring system. This overall report will outline the results achieved during the term of the
plan and the extent to which the goals and targets set have been met. It will also set out their
contribution to the EBC 2020, seeking to serve as a foundation for the next external action
plan.
The possibility of regular, independent assessment of the EAP to analyse the achievements of
the 2018-2020 period in greater detail has not been ruled out as a supplementary element in
the monitoring system.
EXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
317
7.3. Budget
The budget endowment available for implementing the Plan of Action in 2018 is €8 million.
This figure is expected to rise by 1.1% in 2019 and by a further 1.4% in 2020.
Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia
Servicio Central de Publicaciones del Gobierno Vasco
NAZIOARTEKOTZE ESPARRUESTRATEGIA 2020REN EGUNERATZEA
EUSKADI BASQUE COUNTRY ESTRATEGIA2018-2020 KANPO HARREMANETARAKO PLANA
ACTUALIZACIÓN DE LA ESTRATEGIAMARCO DE INTERNACIONALIZACIÓN 2020ESTRATEGIA EUSKADI BASQUE COUNTRY
PLAN DE ACCIÓN EXTERIOR 2018-2020
UPDATE OF THE 2020 INTERNATIONALISATIONFRAMEWORK STRATEGY
EUSKADI BASQUE COUNTRY STRATEGYEXTERNAL ACTION PLAN 2018-2020
NA
ZIO
AR
TEK
OTZ
E ES
PAR
RU
EST
RAT
EGIA
202
0REN
EG
UN
ERAT
ZEA
AC
TUA
LIZA
CIÓ
N D
E L
A E
STR
ATE
GIA
MA
RC
O D
E IN
TER
NA
CIO
NA
LIZA
CIÓ
N 2
020
UP
DAT
E O
F TH
E 2
020
INTE
RN
ATIO
NA
LIS
ATIO
N F
RA
ME
WO
RK
STR
ATE
GY
2018
-202
0 K
AN
PO H
AR
REM
AN
ETA
RA
KO
PLA
NA
PLA
N D
E A
CC
IÓN
EX
TER
IOR
201
8-20
20E
XTE
RN
AL
AC
TIO
N P
LAN
201
8-20
20
Cubierta con cambio de colores.indd Todas las páginas 8/3/18 8:53